Guide till Harvardsystemet by zhangyun

VIEWS: 125 PAGES: 15

									                              Guide till Harvardsystemet

Varför Harvard?

När du skriver en rapport, uppsats eller annan akademisk text skall du alltid ange dina källor
på ett standardiserat sätt.
De viktigaste argumenten för det är:

      Det skall klart framgå vilket underlag du har för dina tolkningar och påståenden.
      Det skall klart framgå vad som är dina egna slutsatser och tankar och vad du har
       hämtat från andra.
      Det skall vara lätt att hitta tillbaka för den som vill läsa mera eller kontrollera dina
       uppgifter.

Det finns många olika referenssystem. Vilket man använder beror i huvudsak på vilken
disciplin man tillhör och publicerar sig inom. IDA har beslutat att studenterna på institutionen
skall använda Harvard-systemet, som på engelska ofta kallas the author-date system eller
author-year-style.
Harvardsystemet, som första gången användes 1881 vid Harvard University, har varit det
rådande systemet inom naturvetenskaperna i många år och blir allt vanligare även inom
samhällsvetenskaperna. Systemet är enkelt, rationellt och ger snabb information om källorna.
Det finns ingen fast standard när det gäller Harvard, men skillnaderna består mest i vilka
tecken som används i de olika situationerna samt om huvuduppslaget skrivs med fet stil,
kursiv eller understruket. Jag redovisar enbart ett sätt för att undvika förvirring.
Nedan följer en förkortad version av de regler som gäller i Harvard. En mera fullständig
beskrivning av systemet hittar du i The Chicago Manual of Style (1993, ss. 637-699).
Numera publiceras många texter som elektroniska dokument och det finns fortfarande ingen
fastlagd standard för alla typer av sådana dokument. Ett par mycket användbara källor är ISO,
Bibliographic references to electronic documents samt Li & Crane´s Electronic Styles, (1996
ss. 3-90). I båda fallen gäller att du får förslag på hur olika elektroniska dokument kan
beskrivas, t.ex. vad som skall vara huvuduppslag, viktiga uppgifter som måste finnas med etc.
Själva referensen måste du skriva om till Harvard.

Generellt om Harvard-systemet

Harvard är ett enkelt och rationellt system som ger snabb information om vilka böcker,
tidskriftsartiklar eller andra källor som du har använt som underlag för ditt arbete. Även mitt
inne i en text framstår källorna i klartext.
Harvardsystemet består av två delar, en hänvisning i texten (texthänvisning) och en
bibliografisk beskrivning. Texthänvisningen är en parentes som vanligtvis består av
författarens efternamn och utgivningsår. Varje gång du använder information eller uppgifter
från en annan källa, skall du skriva en texthänvisning. När det är möjligt bör du ta med
uppgift om på vilken sida i publikationen du har hämtat din information.
Texthänvisningen pekar till en fullständig bibliografisk beskrivning av dokumentet i
referenslistan. Det är därför viktigt att texthänvisningen stämmer överens med
huvuduppslaget i referensen. I din referenslistan tar du bara med de skriftliga källorna. För att
referera till muntliga källor använder du dig av noter.
Ibland uppstår frågor runt hur en sådan texthänvisning skall skrivas. Reglerna är emellertid
enkla och logiska och jag illustrerar dem med exempel. Ett problem som ofta dyker upp kan
vara hur du skall skriva när du refererar till en källa i andra hand och hur gör du med
elektroniska dokument.
Vissa ord och förkortningar kan vara nya för dig. När jag i detta sammanhand använder
ordet källa menar jag alla möjliga tryckta och elektroniska publikationer. En källa kan vara
en tidskriftsartikel eller en stor fulltextdatabas. Det kan även finnas andra ord som är okända
för dig och som kräver en definition(länk). Det finns också vissa förkortningar och termer
som du bör känna till och använda.
Hur du skall skriva referenserna beror såväl på typ av dokument som på typ av medium. Det
ser med andra ord olika ut om du beskriver en bok eller en tidskriftsartikel samt om dessa är
tryckta eller elektroniska. I handledningen finns flera exempel på hur det skall se ut och vilka
uppgifter som skall finnas med. Ibland kan det vara svårt att på dokumentet se vem som är
författare eller utgivare, om publikationen hör till en serie o. dyl. Använd dig i så stor grad
som möjligt av bibliografiska beskrivningar som du hittar i Libris och andra databaser.

Definitioner

Följande uttryck är det bra om du är bekant med.
Akronym                 förkortning som består av initialer, t. ex. FN - Förenta Nationerna.
                        ordningsföljd som bygger på den fasta, hävdvunna ordningen mellan
Alfabetisk ordning
                        bokstäverna i alfabetet. Kallas också bokstavsordning.
Antologi                en bok som består av bidrag från olika författare.
                        en förteckning över böcker enligt ett visst system., t.ex. inom ett visst
Bibliografi
                        ämne eller ett lands samlade utgivning (nationalbibliografi).
Bibliografisk           de uppgifter om ett dokuments författare, titel, sidantal, tryckår,
beskrivning             förläggare etc. som behövs för en entydig identifiering av dokumentet.
                        det ord som ett tryckt dokument ordnas under i en bibliografi,
                        förteckning eller referenslista. Det kan t.ex. vara författarens
Huvuduppslag            efternamn, bokens titel eller en organisation. Du använder i regel
                        huvuduppslaget när du söker i en bibliotekskatalog som t.ex.
                        biblioteket katalog Voyager.
Konferenstryck          referat från seminarier och konferenser.
                        där du har hämtat dina uppgifter. Det kan t.ex. vara en databas, en bok
Källa
                        , en tidskriftsartikel e. dyl.
                        Förteckning över de publikationer som ligger till grund för
Källförteckning         dokumentet. I Harvardsystemet skall källförteckningen vara i
                        alfabetisk ordning.
                        en bok som behandlar ett relativt avgränsat ämne och som har samma
Monografi
                        författare för hela verket.
Referens                Bibliografisk beskrivning av en källa.
                        Harvardsystemet använder en parentes i texten för att ange när en
Texthänvisning          uppgift är hämtad från en annan källa. Inom parentesen finns normalt
                        enbart ett författarnamn och ett årtal.
Tidning                 periodiskt utgiven publikation, avsedd för spridning bland
                        allmänheten och innehållande allmänna nyheter.
                        en periodisk publikation som skiljer sig från dagstidningen genom att
Tidskrift               den inte kommer ut lika ofta och vanligen inte förmedlar dagsnyheter
                        utan fackkunskap, kulturmaterial eller förströelse.



Förkortningar och termer

Generellt gäller att du använder förkortningar på det språk som du skriver din uppsats på.
Skriver du på svenska skall dina förkortningar vara svenska oavsett hur det ser ut i
referenserna.
bd.                      band
diss.                   dissertation (doktorsavhandling)
                        och de andra (Används enbart i texthänvisningen. I litteraturlistan
et al.
                        skall alla författarnamn finnas med.)
kap.                    kapitel
lic.-avh.               licentiat avhandling
red.                    redaktör
s.                      sida
ss.                     sidorna
uppl.                   upplaga (innebär att bokens innehåll är uppdaterat )
                        utan år (Används när du inte kan hitta någon uppgift om när ett
u.å.
                        dokument är utgivet.
                        volym. Används för att ange årgång i utländska tidskrifter. Eftersom
                        volym inte motsvarar årgång, använder vi vol. för att undvika
vol.
                        missförstånd. För svenska tidskrifter används inte uppgift om årgång
                        eftersom den alltid motsvarar ett års utgivning.


Hur skriver jag texthänvisningen?

Normalt består texthänvisningen av en författares efternamn följt av årtal och sida (Ekelund
1999, s. 13). Du kan också fläta in namnet i texten och ha enbart år och sida i parentesen.
Många hävdar att du i så fall fokuserar tydligare på författarens idéer och tankar.
Ibland måste du lägga till några uppgifter för att det inte skall finnas någon tvekan om vilken
referens som du hänvisar till.

Författare

Två författare med samma efternamn
När två författare med samma efternamn har skrivit var sin bok som är utgiven samma år, blir
det nödvändigt att ta med författarnas initialer. Lägg märke till placeringen av initialer
beroende på om du skriver författarens efternamn inom eller utanför parentesen.
Exempel:
(Ekelund, T. 1999, s. 13)

När T. Ekelund (1999, s. 47) hävdar att ...


Att skriva referenser

Hur den bibliografiska beskrivningen (referensen) skall se ut varierar beroende på vilken typ
av dokument du har använt. Det är skillnad på en referens av en tidskriftsartikel och en bok,
men också skillnad mellan hur du beskriver en vanlig bok och t ex en doktorsavhandling.
Dessutom har det betydelse hur många författare en bok har eller om den inte har någon
författare alls, om den har en redaktör etc.
Nedan beskrivs de vanligast förekommande dokumenten illustrerade med exempel. Det finns
emellertid vissa gemensamma regler för alla situationer och typer av dokument. De viktigaste
uppgifterna beskrivs nedan i den ordning de skall skrivas i referensen.
Omedelbart efter huvuduppslaget skall utgivningsår anges inom parentes.
Titlar på böcker och tidskrifter skall skrivas med kursiv stil till skillnad från titlar på artiklar
och bidrag i antologier, samlingsverk, tidskrifter och årsböcker. En tumregel är att du kan
söka på kursiverad titel i en bibliotekskatalog.
I referenser på tidskriftsartiklar, tidningsartiklar och bidrag i samlingsverk skall du skriva två
titlar. Delens titel kommer först följt av huvudpublikationens titel , i kursiv stil. För tidskrifter
och tidningar skall du ha med uppgifter om årgångar, häften och sidor. Många elektroniskt
lagrade artiklar har i stället uppgift om datum. För antologier och samlingsverk skall du ange
huvudpublikationens eventuella redaktör, förlagsort och förlag.
Förlagsort och förlag skall anges för alla publikationer förutom tidskrifter och tidningar. Har
du svårt att hitta dessa uppgifter är det smart att söka i Libris eller i någon annan bibliografi.
Tänk på att organisationer, myndigheter etc. i många sammanhang fungerar som förlag. I
Harvardsystemet skall du inte ange tryckort och tryckeri.
Utgivningsåret står redan angivet inom parentes efter huvuduppslaget och skall inte upprepas
senare i referensen.
ISBN och ISSN skall du inte ange i Harvardsystemet.

Författare

En författare
Den enklaste referensen är beskrivningen av en bok med en författare.
Exempel:
Frankelius, Per (1997). Kirurgisk marknadsföring : skapande av möten och relationer i en
föränderlig värld. Malmö: Liber Ekonomi.



Två eller flera författare
När det finns två författare använder du & mellan författarnamnen. Om en publikation har
ännu flera författare använder du komma (,) mellan namnen och & mellan de två sista.
Exempel:
Frankelius, Per & Rosén, Carl-Gustaf (1993). Företaget & omvärlden : handbok i strategisk
information. Malmö: Liber-Hermods.
Chappel, Virginia, Hensley, Randall & Simmons-O`Neill, Elizabeth (1995). Beyond
information retrieval : transforming research assignments into genuine inquiry. Journal of
teaching writing, vol. 13, ss. 209-224.



Ingen författare
Böcker och artiklar som inte har någon författare får titel som huvuduppslag.
Exempel:
Relationship marketing the Chinese way (2000). Business horizon, vol. 43:1, ss. 16-24.



Redaktör
Samlingsverk och antologier som har en redaktör skall ha redaktörens namn som
huvuduppslag. Att han är en redaktör skall anges med (red.) mellan namnet och årtalet. Ibland
är det aktuellt att referera till något av bidragen i stället för till hela antologien. När sådana
antologier har en redaktör skall det tas med i referensen.
Exempel:
Francis, Simon (red.) (1971). Libraries in the USSR. London : Bingley.

Ginman, Mariam (1992). Bibliotekens kundanpassning och flexibilitet. I Blomberg, Barbro &
Widebäck, Göran (red.). Biblioteket som serviceföretag : kunden i centrum. Stockholm:
Forskningsrådsnämnden. (Rapport - Forskningsrådsnämnden 92:4). S 77-91.



Organisationer etc.
Organisationer, myndigheter, föreningar, företag etc. skall stå som författare när deras
publikationer inte har någon personlig upphovsman.
I många fall kan namnet skrivas i sin helhet, men när de är långa och krångliga har de ofta en
accepterad akronym som du skall använda i texthänvisningen. I referensen är det dock
nödvändigt att skriva ut hela namnet tillsammans med akronymen.
I mina exempel har jag placerat akronymen först i referensen eftersom det stämmer bäst
överens med hur det ser ut i texthänvisningen. Det går emellertid lika bra att skriva namnet
först, men var uppmärksam och konsekvent så du gör på samma sätt genom hela rapporten.
Exempel:
Datainspektionen (2000). Personregister i Sverige. Ny rev. uppl. Stockholm:
Datainspektionen. (Datainspektionen informerar: 16)

OECD (Organisation for Economic Co-operation and Development ) (1990). Progress in
structural form. Supplement to OECD economic outlook:47. Paris: OECD.



Olika typer av böcker

Bok
Uppgifter som författarnamn, utgivningsår, titel, utgivningsort samt förlag skall alltid finnas
med. Ibland är det omöjligt att reda ut när en text har publicerats. I de fallen använder vi u.å.
Det är en förkortning för utan år och skall placeras inom parentes på samma sätt som årtalet.
Du skall också ange uppgifter om upplaga om det inte är första upplagan. Om boken tillhör en
serie skall serieuppgift skrivas inom parentes i slutet av referensen.
Exempel:
Utredningen on SverigeDirekt (2001) Offentliga Sverige på nätet. Stockholm: Fritzes. (SOU
2001:63)



Del i en bok (antologi)
Ibland består böcker av bidrag från flera författare. Det är vanligt i festskrift, handböcker,
årsböcker och konferenstryck. När du har använt en sådan bok skall du referera till den delen
du har läst. Termen I används före antologiens titel.
Exempel:
Ginman, Mariam (1992). Bibliotekens kundanpassning och flexibilitet. I Blomberg, Barbro &
Widebäck, Göran (red.). Biblioteket som serviceföretag : kunden i centrum. Stockholm:
Forskningsrådsnämnden. (Rapport - Forskningsrådsnämnden 92:4). S. 77-91.

Herget, Josef ( 1992). Towards a dynamic approach to information marketing. I Teknologi
och kompetens. Proccedings of the 8th Nordic Conference on information and documentation;
19-21 maj; Helsingborg. s. 163-68.



Delar av ett verk
Ibland är din källa en del av ett större verk. Du måste här uppge i vilken del du har hämtat
dina uppgifter. Om den delen som du har läst har en egen titel skall den skrivas med kursiv
stil följt av del och verkets samligstitel.
Exempel:
FASB (Financial Accounting Standards Board) (2001). Accounting standards: Original
pronouncements. Ed. 2000/2001. Vol. 2, FASB statements of standards 101-138. Stamford,
Conn. : FASB.

Castells, Manuel (2000). End of millenium. Vol. 2 av the Information age: economy, society
and culture. 2. uppl. Oxford: Blackwell.



Uppslagsverk
När du har hittat korta osignerade artiklar skall du referera till uppslagsverket. När du har läst
långa och signerade artiklar skall du skriva referensen som en del i ett verk.
Exempel:
Nationalencyclopedin : ett uppslagsverk på vetenskaplig grund utarbetat på initiativ av Statens
kulturråd (1989-1996). Höganäs : Bra Böcker.

Hagström, Björn (1989-1996). Norska. I Nationalencyklopedin : ett uppslagsverk på
vetenskaplig grund utarbetat på initiativ av Statens kulturråd. Bd. 14, ss. 285-287.
Artiklar i tidskrifter och tidningar

Tidskriftsartikel
Hur du refererar till en tidskriftsartikel har stora likheter med hur du refererar till del i ett
verk. Referensen inleds med artikelns författare följt av titel. Om författaren är okänd inleds
referensen med artikelns titel. Därefter följer information om utgivningsår och tidskriftens
titel.
Tidskriftens titel skall skrivas med kursiv stil. För svenska tidskriftsartiklar behöver du inte ta
med uppgift om årgång eller volym eftersom de alltid följer utgivningsår. För utländska
tidskrifter är däremot uppgift om volym mycket viktig. Det finns tidskrifter som utkommer
med flera volymer per år eller att en volym går över två år.
Exempel:
Hawes, D.K. (1993). Marketing tourism destinations: A strategic spproach. Journal of travel
research, vol. 31: 4, ss. 74-75.

Kuhlthau, Carol (1993). Inside the search process - information seeking from the users
perspective. Journal of the American Society for Information Science, vol. 42: 5, ss. 361-371.



Tidningsartikel
Att referera till en tidningsartikel har stora likheter med hur du refererar till en
tidskriftsartikel. Skillnaden ligger i att för tidningar redovisas det datum tidningen kom ut.
Uppgifter som årgångar och häften finns inte. Som för tidskrifter skall tidningens namn stå i
kursiv stil.
Exempel:
Levander, Margaretha (1999). Stress ger fler uppsägningar. Dagens Nyheter, 21 juli.

Lundell, Stefan (2001). Fackens strejkkassor förlorar e miljarder. Dagens industri, 31 juli.



Speciella dokument

Att en bok är en doktorsavhandling eller ett konferenstryck är viktiga uppgifter för läsaren.
Det berättar om innehållets nivå, aktualitet, tillförlitlighet och kvalitet men också om
möjligheten att få tag i dokumentet. Det är därför viktigt att sådana uppgifter finns med i
referenserna.

Akademisk avhandling
Doktorsavhandlingar och licentiatavhandlingar skall ha uppgift om universitet där examen är
avlagd. Du använder förkortningen diss. för doktorsavhandling och lic.-avh. för
licentiatavhandling.
Exempel:
Bruce, Christine (1997). The Seven faces of information literacy. Diss. University of New
England, Australia 1996. Adeleide: Auslib Press.
Limberg, Louise (1998). Att söka information för att lära : en studie av samspel mellan
informationssökning och lärande. Diss., Göteborgs universitet. Borås: Valborg.

Lind, Mikael (1996). Affärsprocessinriktad förändringsanalys : utveckling och tillämpning av
synsätt och metod. Lic.-avh. Linköpings universitet. Linköping : Univ. (FiF-avhandling; 1)



Konferenstryck
Föredrag på konferenser och seminarier publiceras i samlingsverk. Dessa kallas proceedings.
Där publiceras alla bidrag vid en konferens.
För att identifiera rätt konferens är konferensort och tidpunkt för konferensen mycket viktiga
uppgifter som du alltid skall ta med om de är kända. Utgivningsår och konferensår är ibland
samma år. Båda skall finnas med i din referens oavsett. När du refererar till ett
konferensbidrag refererar du till en del i en bok. Ibland publiceras sådana bidrag i tidskrifter
och behandlas då som en vanlig tidskriftsartikel. I det fallet är uppgiften om konferensort och
konferensår en service till din läsare och inte nödvändig för att hitta rätt publikation.
Exempel:
Watson, Ian (1998). Internet, intranet, extranet : the hype and the hope. Baserad på bidrag vid
TLS höstkonferens 1997. Tidskrift för dokumentation, vol. 53: 1. ss. 1-7.

Herget, Josef ( 1992). Towards a dynamic approach to information marketing. I Teknologi
och kompetens. Proccedings of the 8th Nordic Conference on information and documentation;
19-21 maj 1992; Helsingborg. S. 163-68.



Rapporter
Rapporter ingår nästan alltid i en rapportserie. Det är viktigt att serieuppgiften kommer med.
Exempel:
Karlsson, Boris (1996), Begreppsmodellering : ett stöd vid perspektivförändring. Borås :
Högsk. i Borås, Institutionen för data- och affärsvetenskap. (Borås studies in information
systems : 6).

Pettersson, Rune (2001). Trovärdiga bilder. Stockholm : Styrelsen för psykologiskt försvar.
(Rapport /Styrelsen för psykologiskt försvar : 180 )



Officiella dokument
Hit hör publikationer från riksdag och departement samt offentliga utredningar i serierna Ds
och SOU. Dessa dokument är mycket välkända och det är aldrig något problem att hitta och
belägga dokumenten. Det skulle med andra ord räcka att ange den serie och det serienummer
som dessa skrifter har. Men för den som läser din uppsats säger detta ingenting om innehållet
i publikationen. Därför rekommenderas att du anger såväl författare som titel och serie.
Exempel:
Skatteutskottet (2001). Internationellt tullsamarbete. Stockholm: Sveriges Riksdag.
(2000/01:SkU2)

Elevens framgång : skolans ansvar (2001). Stockholm: Fritzes. (Ds departementsserien
2001:19)

Utredningen om SverigeDirekt (2001). Offentliga Sverige på nätet. Stockholm: Fritzes.
(Statens offentliga utredningar 2001:63)


För svenska lagar och EU-direktiv räcker det att du i din text flätar in vad det handlar om och
i texthänvisningen anger det unika nummer som dessa dokument har. Se Svenska lagar och
EU-direktiv

Opublicerade verk
Det finns två typer av opublicerade tryck. Företag, organisationer, myndigheter och
föreningar ger ofta ut interna rapporter, kompendier, uppsatser etc. avsedda enbart för internt
bruk. Sådana dokument får frasen Opublicerat manuskript efter titel.
Den andra typen dokument är manuskript som ännu inte har kommit ut men som är under
tryckning. I de fallen används termen Under tryckning.
Exempel:
Selme, Anna (1998 ). Databaser - sökteknik - referenser - en lathund från biblioteket.
Opublicerat manuskript. Borås: Högskolan i Borås, biblioteket.



Multimedia och mikromedia
Du skall ange vilken typ av media du har läst. Det skall anges inom en parentes och placeras
sist i referensen. Du bör också ange format. Exempel: video:DVD, film:35 mm och
mikrofilm:8mm. TV-program beskrivs som videoupptagningar.
Exempel:
Striptease (1999.) Debatt om åldringsvården. SVT2 27 augusti. (video:VHS)



Elektroniska dokument

Numera publiceras allt fler dokument i elektronisk form. Vi kan läsa elektroniska tidskrifter,
elektroniska böcker, ta fram artiklar i fulltext från databaser och hitta faktauppgifter på CD-
ROM eller Internet. Organisationer, myndigheter, företag, föreningar och privatpersoner
lägger texter av mycket varierande innehåll och kvalitet på Internet. Dessutom räknas inlägg
på diskussionsgrupper som tryckta källor. E-post skall betraktas som en muntlig källa.
Det är i stort ingen skillnad på hur vi beskriver denna typ av dokument jämfört med de
tryckta. Det är samma krav på uppgifter om författare, titel, publiceringsår och ansvarig
utgivare, men det behövs några ytterligare uppgifter.
Generellt gäller att elektroniska dokument skall ha följande tillägg:

      typ av medium:
       Omedelbart efter titel skall du inom parentes skriva: [Elektronisk] Det omfattar alla
       typer av elektroniska dokument som t.ex. CD-ROM, databaser, och www-dokument.

      årgång, häfte, sidor etc.:
       Ge samma uppgifter som för tryckta publikationer om de finns. Om det inte finns
       några uppgifter om sidor kan du ange dokumentets längd med: Antal avsnitt, antal
    skärmsidor, rader eller ord. Du använder ingen parentes för dessa uppgifter.
    Exempel: 24 skärmsidor.
    Om du känner till på vilken sida ett dokument börjar skall däremot dessa uppgifter stå
    inom parentes.
    Exempel: 12(24 skärmsidor).

   tillgänglighet:
    I slutet av referensen skall du ange var dokumentet finns. Ofta kan du skriva
    dokumentets URL. Det är helt avgörande att en URL är helt korrekt återgiven. Några
    dokument får ett nytt URL varje gång det tas fram på en skärm.

    Därför skall du :
    - om URL inte är unik
    - om URL är mycket lång och svår att skriva korrekt
    - om dokumentet är stort och mycket omfattande

    hänvisa till en överordnad sida och därefter ange sökväg. Du använder / (samma
    tecken som i URL) för att skilja de olika stegen från varandra. URL skall inte vara en
    aktiv länk i källförteckningen. Den skall avgränsas med < > för att det inte skall finnas
    någon tvekan om vad som ingår i URL och föregås av frasen Tillgänglig:

    Exempel:



    Tillgänglig: < http://www.va.se >
    Tillgänglig: < http://www.geocities.com/Pipeline/6988/Eh_med_e.htm > /Innehåll/4.0
    Metodutformning.
    Tillgänglig: NetLibrary


    Ibland krävs vissa tekniska förutsättningar för att få tillgång till dokumentet. Det
    vanligaste är att det behövs ett speciellt program eller att dokumentet har ett speciellt
    format. Detta skall anges före termen Tillgänglig:.

    Exempel:



    PDF format. Tillgänglig: < http://www.bic.org.uk/unicorn2.pdf >

    Kräver Adobe Acrobat Reader.
    Tillgänglig: < http://www.bic.org.uk/unicorn2.pdf >

    ASCII format. Tillgänglig: DIALOG.

   när du läste dokumentet:
    Elektroniska dokument kan ändras även efter publicering. Det är därför viktig att ange
    när du läste ett dokument. Om du skriver en omfattande uppsats skall du skriva ut dina
    elektroniska dokument och spara de tills du har fått godkänt på din uppsats. Sist i
        referensen skall du inom hakparentes ange när du läste det aktuella dokumentet. [ 01-
        06-28 ] Du kan eventuellt ta med termen läst eller hämtat innan datum. [läst 01-06-
        28]. Tänk på att du skall vara konsekvent genom hela dokumentet.




[I exemplen nedan anges hur det ser ut för en tryckt och en elektronisk utgåva av samma
verk.]

Elektronisk bok


Exempel:
Borjas, George J. (1999). Economic research on the determinants of immigration : lessons for
the European Union. Washington: World Bank.

Borjas, George J. (1999). Economic research on the determinants of immigration : lessons for
the European Union [Elektronisk] Washington: World Bank. Tillgänglig: NetLibrary. [2001-
08-03].


När dokumentet saknar ett presentationsformat som liknar en tryckt utgåva, som t.ex. Acrobat
Adobe, skall du ange sökvägen. De olika stegen avgränsas med ett /. OBS. I den tryckta
referensen anges sida i texthänvisningen
Exempel:
Samhällsguiden (2001). Stockholm: Fritzes.

Samhällsguiden (2001). [Elektronisk] Efternamn. Kap. 24.8, 1 skärmsida. Sverige Direkt.
Tillgänglig: < http://www.samhallsguiden.riksdagen.se/ >Individen och
samhället/Namnfrågor/Efternamn. [01-06-27].


Ibland är det aktuellt att skriva referensen som en del i en bok.
Exempel:
Hagström, Björn (1989-1996). Norska. I Nationalencyklopedin : ett uppslagsverk på
vetenskaplig grund utarbetat på initiativ av Statens kulturråd. Bd. 14, ss. 285-287.

Hagström, Björn (2001). Norska. [Elektronisk] I Nationalencyklopedin. 19 skärmsidor.
Tillgänglig: < http://www.ne.se/jsp/notice_board.jsp > [2001-08-20]



Tidskriftsartikel
Nedanstående artikel finns på tre olika ställen: i den tryckta tidskriften, i en databas samt på
tidskriftens webbplats. Det är säkrast att referera till den tryckta tidskriften eller till databasen.
Exempel:
Veres, Victoria & Forsberg, Birgitta (2001). Mammon och moralen. Veckans affärer 26/31,
ss. 30, 32.
Veres, Victoria & Forsberg, Birgitta (2001). Mammon och moralen. [Elektronisk] Veckans
affärer, 25 juni. Tillgänglig: Affärsdata [2001-08-09].

Veres, Victoria & Forsberg, Birgitta (2001). Mammon och moralen. [Elektronisk] Veckans
affärer, 25 juni. Tillgänglig: < http://www.va.se/ > [2001-08-09].


Numera finns stora samlingar elektroniska tidskrifter där artikeln bl.a. kan läsas i ett
presentationsformat som är exakt likt den tryckta versionen. I de fallen finns också sidorna
angivna, men det är inte alltid säkert att den elektroniska versionen helt och hållet motsvarar
den tryckta. Du skall därför referera till den utgåvan du har läst.
Exempel:
Kaplan, Robert S. & Norton David P. (2001). Transforming the balanced scorecard from
performance measurement to strategic management: part II. Accounting horizons vol. 15: 2,
ss. 147-160.

Kaplan, Robert S. & Norton David P. (2001). Transforming the balanced scorecard from
performance measurement to strategic management: part II. [Elektronisk] Accounting
horizons vol. 15: 2, ss. 147-160. Tillgänglig: EBSCO, Business Source Elite. [2001-08-08].



Tidningsartikel
Exempel:
Levander, Margaretha (1999). Arbetsmarknad. Stress ger fler uppsägningar. Dagens nyheter,
21 juli.

Levander, Margaretha (1999). Arbetsmarknad. Stress ger fler uppsägningar. [Elektronisk]
Dagens nyheter, 21 juli. Tillgänglig: PressText [1999-07-2].



WWW-dokument
Vissa dokument finns enbart i elektronisk version. Rätt ofta saknas uppgift om utgivningsår.
Det är emellertid relativt vanligt att antingen det aktuella dokumentet, eller hemsidan till
webbsidorna där det aktuella dokumentet finns, har uppgift om datum för senaste uppdatering.
Du använder i så fall detta datum och anger att det är senaste datum för uppdatering av
sidorna.
Exempel:
Larsson, Jerker (1998). Extranet : tillämpning av elektronisk handel med extranet.
(Elektronisk). (Studentarbete vid Högskolan i Örebro]
Tillgänglig:< http://www.geocities.com/Pipeline/6988/Eh_med_e.htm > /Innehåll/4.0
Metodutformning. [2001-08-03]

Bytoft-Nyaas, Eli (reviderad version 2001). Att ange källa, skriva citat och noter : en
introduktion till Harvard-systemet. [Elektronisk] Borås: Högskolan i Borås, biblioteket.
Tillgänglig: < http://www.hb.se/bib/harvard/har.htm >./ Elektroniska dokument / www-
dokument. [2001-08-25].
Linux hemsida (senast uppdaterad 2001-05-14). Linux Documentation Project (LDP).
[Elektronisk] Tillgänglig:< http://www.linux.org/docs/ldp/index.html >. [2001-08-05].



Att hänvisa i andra hand

Om den författare som du har läst hänvisar till ett verk som du själv inte har läst, skall detta
klart framgå i dina referenser. I källförteckningen skall det finnas fullständiga bibliografiska
uppgifter för båda publikationerna.
Enligt reglerna skall den text som det fokuseras på stå först i referensen. Det är emellertid
enklare att alltid referera till den text som du har läst. Du använder termen citerar innan du
skriver referensen till den text som din författare har läst. Du har läst Rader och skall i
texthänvisningen skriva (Doyle 1994 se Rader 1996, s. 72).
Exempel:
Rader, H. B. (1996). User education and information literacy for the next decade - an
international perspective. Referens services review, vol 24:3, pp71-75. Citerar Christina S.
Doyle, Information literacy in an information society: A concept for the information age. (
Washington DC: ERIC, 1994).



Tecken i referensen

Följande tecken används i referensen.
                      - mellan författarnamnen om det finns flera författare till samma verk:
                      (Chappel, Virginia, Hensley , Randall & Simmons-O`Neill, Elizabeth
                      (1995).
                      - mellan uppgift om häfte och sida i en tidskriftsartikelreferens:
, (komma) används: (Journal of School Psychology, vol. 39: 2, ss. 161-175)
                      - mellan titel och del: (Journal of School Psychology, vol. 39:)
                      - mellan tidskrift-/tidningstitel och datum om publikationen finns i
                      elektronisk form och saknar uppgift om häfte: (Veckans affärer, 28
                      juni)
                        - mellan volym och häfte i en tidskriftsartikelreferens: (Journal of
                        School Psychology, vol. 39: 2, ss. 161-175)
                        - mellan huvudtitel och undertitel: (Marton, Ference (red) (1977).
                        Inlärning och omvärldsuppfattning : en bok om den studerande
: (kolon) används:      människan.)
                        - mellan förlagsort och förlag: (Stockholm: Forskningsrådsnämnden)
                        - mellan typ av media och form: (Video : DVD)
                        - mellan Tillgänglig och URL:
                        (Tillgänglig: < http://www.samhallsguiden.riksdagen.se/ > )
< > (mindre än -        - för att markera början och slutet på en URL:
större än) används:     (< http://www.samhallsguiden.riksdagen.se/ >)
                        - mellan avdelningarna , när du anger vägen till en del i ett
/ (snedstreck)          elektroniskt dokument:
används:                (Tillgänglig: < http://www.samhallsguiden.riksdagen.se/ >Individen
                        och samhället/Namnfrågor/Efternamn. [01-06-27].)
& (et-tecknet)          - i stället för och mellan namnen när det finns flera författare:
används:                (Frankelius, Per & Rosén, Carl-Gustaf (1993).)



Källförteckningen

Källförteckningen placeras längst bak i dokumentet men före eventuella bilagor. Här skall det
finnas tillräcklig information om alla dina skriftliga källor för att din läsare enkelt skall kunna
hitta till de dokument du har använt i ditt arbete.
Dina referenser skall sorteras i en alfabetisk följd. I texthänvisningen finns inget som avslöjar
vilken typ av dokument du refererar till. För att göra källförteckning så lättläst som möjligt
skall du ha hängande indrag mellan referenserna. Du kan också välja att ha en blankrad
mellan varje referens.

Nedan följer ett exempel på hur en källförteckning skall se ut.
Castells, Manuel (2000). End of millenium. Vol. 2 av the Information age:
        economy, society and culture. 2. uppl. Oxford: Blackwell.
Chappel, Virginia, Hensley , Randall and Simmons-O`Neill, Elizabeth (1995).
        Beyond information retrieval : transforming research assignments
        into genuine inquiry. Journal of teaching writing, Vol. 13, ss.
        209-224.
Ekelund, Åsa (1999). Folk på nätet. [Elektronisk] Veckans affärer, 28 juni.
        Tillgänglig: Affärsdata. [1999-08-25].
Elevens framgång : skolans ansvar (2001). Stockholm: Fritzes.
        (Ds departementsserien 2001:19)
FASB (Financial Accounting Standards Board) (2001). Accounting standards:
        Original pronouncements. Ed. 2000/2001. Vol. 2, FASB statements
        of standards 101-138. Stamford, Conn. : FASB.
Francis, Simon (red.) (1971). Libraries in the USSR. London : Bingley.
Frankelius, Per, Rosén, Carl-Gustaf (1993). Företaget & omvärlden :
        handbok i strategisk information. Malmö: Liber-Hermods.
Ginman, Mariam (1992). Bibliotekens kundanpassning och flexibilitet.
        I Blomberg, Barbro & Widebäck, Göran (red.). Biblioteket som
        serviceföretag : kunden i centrum, Stockholm: Forskningsråds-
        nämnden. (Rapport - Forskningsrådsnämnden 92:4). S. 77-91.
Herget, Josef ( 1992). Towards a dynamic approach to information
        marketing. I Teknologi och kompetens. Proccedings of the 8th
        Nordic Conferens on Information and Documantation; 19-21 maj
        1992; Helsingborg. ss. 163-168.
Levander, Margaretha (1999). Arbetsmarknad. Stress ger fler
        uppsägningar. Dagens nyheter [Elektronisk] 21 juli. Tillgänglig :
        PressText, [1999-07-23].
Limberg, Louise (1998). Att söka information för att lära : en studie av
        samspel mellan informationssökning och lärande. Diss., Göteborgs
        universitet. Borås: Valborg.
Lindberg, Ludvig (1912a). Kyrkan och ungdomen. Stockholm: Bonnier.
Lindberg, Ludvig (1912b). Nisse. Stockholm: Bonnier.
Linux hemsida (senast uppdaterad 2001-05-14). Linux Documentation
        Project (LDP) . [Elektronisk] Tillgänglig:
        < http://www.linux.org/docs/ldp/index.html >. [2001-08-05]
Marton, Ference (red) (1977). Inlärning och omvärldsuppfattning : en bok
        om den studerande människan. 7 tr 1989. Stockholm, AWE Gebers.
OECD (Organisation for Economic Co-operation and Development )
        (1990). Progress in structural form. Supplement to OECD
        Economic Outlook:47. Paris: OECD.
Samhällsguiden (2001). [Elektronisk] Efternamn. Kap. 24.8, 1 skärmsida.
        Sverige Direkt.
        Tillgänglig: < http://www.samhallsguiden.riksdagen.se/ >
        Individen och samhället/Namnfrågor/Efternamn. [01-06-27].
Rader, H. B. (1996). User education and information literacy for the next
        decade : an international perspective. Referens services review
        Vol 24:3, ss 71-75.
Selme, Anna (1998 ). Databaser - sökteknik - referenser:- en lathund
        från biblioteket. Opublicerat manuskript. Borås: Högskolan i
        Borås, Biblioteket.
Striptease (1999). Debatt om åldringsvården. Stockholm: SVT2
        27 augusti, [video]

Muntliga källor

Till muntliga källor hör intervjuer, telefonsamtal, e-post, brev och föreläsningar. Däremot
räknas diskussionsgrupper till tryckta elektroniska källor. Du skall alltid ha tillstånd från
personen i fråga innan du refererar till en muntlig källa.
I Harvardsystemet anges den muntliga källan i en fotnot på samma sida och den skall inte
finnas med i litteraturförteckningen.
I texten
Johansson 2 menade ...
I fotnoten
2
  Hans Johansson VD Volvo, telefonsamtal den 11 februari 1999.

								
To top