Handlingsplan-KI by stariya

VIEWS: 14 PAGES: 17

									TILLGÄNGLIGHET, DELAKTIGHET OCH
JÄMLIKHET
Handlingsplan för ökad tillgänglighet för personer med
funktionshinder vid Karolinska Institutet år 2006



Inledning ..................................................................................................................... 2
     Handlingsplanens syfte ...................................................................................................... 2
     Styrande dokument ............................................................................................................. 2
     Ansvar ................................................................................................................................ 2

Den nationella politiken för tillgänglighet..................................................................... 3
    Nationell handlingsplan för handikappolitiken .................................................................. 3
    Ansvar och finansiering ..................................................................................................... 3
    Lagar och förordningar om tillgänglighet .......................................................................... 4
    Lagar mot diskriminering ................................................................................................... 4
    Vägledning för myndigheternas arbete .............................................................................. 4

Tillgänglighet i Karolinska Institutets lokaler ............................................................... 5
     Karolinska Institutet ........................................................................................................... 5

Fastighetsavdelningen ................................................................................................ 7

Studentavdelningen .................................................................................................... 8

Utbildningsavdelningen .............................................................................................. 9

Forsknings- och forskarutbildningsavdelningen ........................................................ 10

Biblioteket ................................................................................................................. 11

Informationsavdelningen........................................................................................... 12

Personalavdelningen ................................................................................................ 13


Upphandlingsenheten ............................................................................................... 14

IT-centrum ................................................................................................................ 15

Litteratur ................................................................................................................... 16




                                                                                                                                            1
Inledning
Handlingsplanens syfte
Karolinska Institutet, KI, ska vara ett universitet där alla - oavsett funktionshinder - ska kunna
studera, forska och arbeta på lika villkor. Det vilar ett stort ansvar på oss alla inom KI att
identifiera bristande tillgänglighet och vidta åtgärder.

KI:s handlingsplan för tillgänglighet, delaktighet och jämlikhet syftar till:
    att föreslå övergripande konkreta åtgärder för att uppnå mål, fastslå ansvar, tid och
       finansiering,
    att fastställa mål, inriktning och prioritering för KI:s olika verksamheter,
    att peka på brister i miljöer, lokaler, verksamheter, information och bemötande,
    att föreslå tidpunkt och organisation för uppföljning och revidering av tidsplanen,
    att som utgångspunkt för allas arbete medvetandegöra och öka kunskapen om en
       tillgänglig myndighet,
    att arbeta med att utveckla och möjliggöra förutsättningar för funktionshindrade att
       studera eller arbeta vid KI.

Handlingsplanen har på rektors uppdrag arbetats fram i samarbete med Studentavdelningen,
Utbildningsavdelningen, Personalavdelningen, Fastighetsavdelningen, Forsknings- och
forskarutbildningsavdelningen, Informationsavdelningen, Universitetsbiblioteket, IT-centrum
samt Upphandlingsenheten. Representanter från respektive verksamhet kommer att utgöra
arbetsgruppen för genomförande, uppföljning och rapportering av beslutade åtgärder.

Styrande dokument
Följande dokument är styrande för handlingsplanens innehåll:
     Mångfaldsplan för Karolinska Institutet 2005
     Jämställdhetsplan för Karolinska Institutet 2005
     Likabehandlingsplan för Karolinska Institutet
     Handlingsplan för breddad rekrytering av grundutbildningsstudenter
     Förebyggande av försöksdjursallergi, arbetsmiljöpolicy för Karolinska Institutet 2002-
       01-31
     KI 05 - översyn av KI:s strategiska utveckling


Ansvar
Det kommer att åligga varje prefekt att se till att intentionerna, uttryckta i denna
handlingsplan, genomförs vid respektive institution. Rektor, som myndighetschef, har det
yttersta ansvaret för att universitetet skall bli tillgängligt för människor med funktionshinder.

Ansvaret för framtagande av denna handlinsplan har legat på Karolinska Institutets
Fastighetsavdelning.

Torsten Resar
08-524 865 50
Torsten.Resar@ki.se




                                                                                                    2
Den nationella politiken för tillgänglighet
Nationell handlingsplan för handikappolitiken
Att få vara delaktig fullt ut i samhället är en grundläggande mänsklig rättighet. Idén om ”allas
värde och lika rätt” ligger till grund för den nationella handikappolitiken.

Riksdagen antog den 31 maj 2000 propositionen 1999/2000:79 "Från patient till medborgare
- en nationell handlingsplan för handikappolitiken". Målet är ett samhälle som gör det möjligt
för människor med funktionshinder att bli fullt delaktiga i samhällslivet. Handikap-
perspektivet ska genomsyra alla samhällssektorer. Diskriminering av människor med
funktionshinder ska bekämpas.

Begreppet funktionshinder definieras på följande sätt:
     ”Varaktiga fysiska, psykiska eller begåvningsmässiga begränsningar av
     funktionsförmåga som till följd av en skada eller en sjukdom (som) fanns vid födseln,
     har uppstått därefter eller förväntas uppstå.” (Lag om likabehandling på högskolan)

Funktionsnedsättning är ett funktionstillstånd som har sin grund i en skada eller sjukdom.
Handikapp uppstår först när en person med funktionsnedsättning möter det omgivande
samhället. Begreppet tillgänglighet används i denna plan för att beskriva ett tillstånd där
alla människor ges samma möjlighet till full delaktighet och ingen utestängs på grund av
byggnaders utformning eller liknande. Handikappombudsmannen använder i sina riktlinjer
tillgänglighet som samlingsbegrepp för tillgänglig och användbar.

De nationella målen för handikappolitiken innefattar personer med dolda funktionshinder
på samma sätt som personer som är rullstolsbrukare, synskadade eller har andra synliga
funktionshinder.

Enligt SCB:s statistik från 2004 uppger en miljon människor i Sverige mellan 16 och 64 år att
de har ett funktionshinder. För 60 procent av dessa personer innebär det att funktionshindret
nedsätter deras arbetsförmåga. De vanligaste funktionshindren är rörelsehinder och
astma/allergi eller annan överkänslighet.

55 procent av de funktionshindrade med nedsatt arbetsförmåga finns i arbetskraften.
Detta kan jämföras med cirka 80 procent bland övriga i yrkesverksam ålder.

Hur stora konsekvenserna av ett funktionshinder är beror i stor utsträckning på hur den
omgivande miljön är utformad och på tillgången till olika stöd och insatser. Personer med
funktionshinder är ingen homogen grupp som kan klassificeras utifrån en diagnos, utan alla är
enskilda individer med speciella behov och intressen. Många personer har också flera olika
funktionshinder.

Ansvar och finansiering
En av de grundläggande principerna inom svensk handikappolitik är den så kallade ansvars-
och finansieringsprincipen. Den innebär att all verksamhet ska vara tillgänglig för alla
medborgare och att kostnaderna för nödvändiga anpassningsåtgärder ska finansieras inom
ramen för den ordinarie verksamheten. Vid kostnadsberäkning av nya objekt ska kostnader
för tillgängligheten ingå som en naturlig del.




                                                                                               3
Lagar och förordningar om tillgänglighet
Ett antal lagar och förordningar ska säkerställa att alla har tillträde till offentliga lokaler och
allmänna platser. Utifrån den nationella handlingsplanen beslutade riksdagen 2001 om
förtydligande i plan- och bygglagen (PBL) gällande tillgänglighet till offentliga lokaler och på
allmänna platser (SFS 2001:146). ”I byggnader som innehåller lokaler dit allmänheten har
tillträde och på allmänna platser skall enkelt avhjälpta hinder mot lokalernas och platsernas
tillgänglighet och användbarhet för personer med nedsatt rörelse- eller orienteringsförmåga
undanröjas i den utsträckningen som följer av föreskrifter meddelade med stöd av denna lag”
(17 kap 21a§ PBL).

Boverkets föreskrifter och allmänna råd om undanröjande av enkelt avhjälpta hinder till och i
lokaler dit allmänheten har tillträde och på allmänna platser (BFS 2003:19, HIN) trädde i
kraft den 1 december 2003 och gäller i befintliga miljöer.

Enligt förordningen (2001:526) om de statliga myndigheternas ansvar för genomförandet av
handikappolitiken ska statliga myndigheter verka för att deras lokaler, verksamhet och
information är tillgängliga för personer med funktionshinder. Vägledande i detta arbete ska
vara FN:s standardregler för att tillförsäkra människor med funktionsnedsättning delaktighet
och jämlikhet. KI:s handlingsplan baseras på FN:s standardregler.

Arbetsmiljölagen (SFS 1977:1160) säger allmänt att arbetsförhållanden ska anpassas till
människors olika förutsättningar i fysiskt och psykiskt avseende.

Lagar mot diskriminering
Andra lagar innehåller förbud mot diskriminering och fastslår att den som diskrimineras har
rätt till skadestånd. Sedan 2002 gäller lagen (2001:1286) om likabehandling av studenter i
högskolan. Denna lag syftar till att undanröja de hinder som sökande och studenter i
studiesituationen kan möta bl a på grund av funktionshinder. Andra lagar som förbjuder
diskriminering av personer på grund av deras etnicitet, funktionshinder, kön, religion eller
annan trosuppfattning och sexuell läggning är lag om förbud mot diskriminering (2003:307)
och lag om förbud mot diskriminering i arbetslivet på grund av funktionshinder (1999:132).

Vägledning för myndigheternas arbete
Tillgänglighetscentret hos Handikappombudsmannen, HO, har på regeringens uppdrag tagit
fram riktlinjer – en vägledning – för myndigheternas arbete att bli tillgängliga. (www.ho.se).
De kommer också att ligga till grund för HO:s uppföljning av hur förordningen efterlevs.

Fr o m 1 januari 2006 finns Handisam, Myndigheten för handikappolitisk samordning.
Grundstommen i den nya myndigheten består av Bemötandegruppen på Socialstyrelsens
institut för särskilt utbildningsstöd, Sisus, och Tillgänglighetscentret hos
Handikappombudsmannen. Handisam har ett strategiskt uppdrag att verka pådrivande i
svensk handikappolitik.

Den statliga inköpssamordningen har fått ett särskilt uppdrag för 2006 att i samarbete med
myndigheten för handikappolitisk samordning, Handisam, ta fram och sprida information om
möjligheterna att vid upphandling ställa krav på tillgänglighet för personer med
funktionshinder. Uppdragets ska redovisas till Socialdepartementet senast den 1 december
2006.

Enligt förordning SFS 2001:526 (se ovan) ska myndigheterna: ”i arbetet med att göra


                                                                                                 4
myndigheters lokaler, verksamhet och information mer tillgängliga för personer med
funktionshinder genomföra inventeringar och upprätta handlingsplaner”.

I handlingsplanen ingår att
     ta fram en policy
     göra inventeringar
     analysera och prioritera
     upprätta en åtgärdsplan och åtgärda det som föreslagits
     följa upp åtgärderna och utvärdera.

Utvärderingen leder sedan vidare till en uppdaterad handlingsplan med reviderad policy, nya
mål och ny åtgärdsplan. De olika handikapporganisationerna kan vara en resurs i detta arbete.




Tillgänglighet i Karolinska Institutets lokaler
Karolinska Institutet
Karolinska Institutet är ett av Europas största medicinska universitet och Sveriges största
centrum för medicinsk forskning och utbildning. KI har ca 3 500 anställda och ca 5 900
helårsstudenter.

KI består av ca 20 institutioner fördelade på två campusområden, Campus Huddinge och
Campus Solna. Eftersom merparten av studenterna kommer att vara yrkesverksamma inom
sjukvården och den kommunala omsorgen, sker stora delar av deras utbildning på sjukhus, i
öppenvård och i kommunernas omsorgsverksamheter.

Drygt hälften av KI:s institutioner har sin verksamhet förlagd till landstingsmiljö och oftast är
även doktorander, forskare och lärare vid KI yrkesverksamma på regionens stora sjukhus,
Karolinska Universitetssjukhuset i Huddinge och Solna, Södersjukhuset och Danderyds
sjukhus. Lokalerna på sjukhusen omfattas dock inte av lokalinventeringen avseende
tillgänglighet.


Publika lokaler och arbetsplatser
KI hyr ca 183 000 kvm totalarea av Akademiska Hus Stockholm AB. Akademiska Hus har i
dokumentet ”Publika lokaler” (2004-09-15) förtydligat begreppet med utgångspunkt från
Boverkets föreskrifter (se ovan) och Statens fastighetsverks konsekvensbeskrivning:

      ”Publika lokaler är sådana lokaler dit allmänheten i olika sammanhang kan tänkas bli
      inbjuden till och tillhörande utrymmen såsom kommunikationsutrymmen och toaletter.”

Exempel på sådana lokaler är hörsalar, seminarierum, bibliotek, restauranger och caféer.
Övriga ytor är att betrakta som ytor för arbetsplatser och kommer således inte att omfattas av
Akademiska Hus åtgärder för att göra lokalerna tillgängliga.




                                                                                                5
De olika regelverken för publika lokaler och arbetsplatser innebär en skillnad i åtaganden för
KI respektive Akademiska Hus och medför en ökad kostnad för KI att anpassa lokalerna i
förhållande till plan- och bygglagen. Kostnaderna för anpassningsåtgärder ska tas inom ramen
för den årliga budgeten.

2004 initierade KI ett pilotprojekt tillsammans med Akademiska Hus och Locum AB
avseende Alfred Nobels Allé 8 i Huddinge. Byggnaden innehåller både klinisk verksamhet och
utbildning och lokalerna förvaltas viss till del av Locum AB, till viss del av Akademiska Hus.
Pilotprojektet skulle ge parterna erfarenheter inför kommande inventeringar av övrigt
lokalbestånd. En tillgänglighetskonsult från Kompetenscenter för tillgänglighet, KCT
Stockholm, anlitades och pilotprojekt resulterade i en rapport: ”Röja hinder, bygga rätt.

Under våren 2005 upphandlade KI en tillgänglighetskonsult från Thelaus Arkitekter som
under sensommaren och hösten 2005 genomförde en inventering av samtliga lokaler som KI
hyr av Akademiska Hus, både i Solna och i Huddinge.




                                                                                             6
Fastighetsavdelningen
Inventeringen av samtliga lokaler på KI visade på ett antal frekventa brister som t.ex.
felplacerade trycknappar för dörrar, larmknappar, kortläsare samt bristfälligt utformade
tablåer i hissar m.m. Dessutom finns brister som äventyrar säkerheten vid utrymning och som
omgående måste åtgärdas. Därför kommer KI att under 2006 i första hand inrikta sig på
säkerhet vid utrymning samt åtgärder för att förhindra uppkomst av skada.

I begreppet tillgänglighet ingår även att säkra utrymningsvägar. Detta innebär t.ex. att
utrymningsvägar från i första hand lokaler där studenter ofta vistas ska säkerställas.
Glaspartier och glasdörrar ska markeras tydligt och översta och understa steget i trappor
kontrastmarkeras.

Vissa verksamheter som t.ex. djuravdelningar kommer däremot inte att kunna göras
tillgängliga för alla på grund av arbetets art samt kravet på inpasseringsrutiner.

Eventuella anpassningar av dragskåp m.m. i övnings- och forskningslaboratorier kommer att
utföras när behov uppstår.

KI avser att samordna vissa åtgärder med Akademiska Hus’ åtgärder i handlingsplanen för
2006 för att hitta de mest kostnadseffektiva lösningarna.

Akademiska Hus har på sin hemsida ”Vägledning för funktionshandikappade i Stockholm”
en karta över alla universitetsområden med utförlig beskrivning över hur man tar sig till en
parkeringsplats för personer med funktionshinder samt vilka entréer som är
handikappanpassade för respektive byggnad. Se www.akademiskahus.se.

Särskilda åtgärder år 2006
      När KI nu genomför den nya grafiska profilen kommer KI, tillsammans med
       Akademiska Hus, påbörja arbetet med det ut- och invändiga skyltsystemet för att öka
       orienterbarheten på campusområdena. En sakkunnig från ”Bygg Klokt”, som är en
       samarbetsorganisation för 6 olika handikappförbund, kommer att anlitas för att
       anpassa skyltningen efter synsvagas behov.
       En sakkunnig på utrymningsfrågor kommer att anlitas för att granska säkerheten vid
       utrymning ur ett handikapperspektiv i första hand lärosalar, hörsalar m.m.




                                                                                               7
Studentavdelningen
Karolinska Institutet ska vara ett universitet där alla studenter oavsett om de har
funktionshinder eller ej ska kunna studera på lika villkor.

I enlighet med det årliga regleringsbrevet avsätter KI resurser för att stödja studenter med
funktionshinder. Detta avser studenter inom både grundutbildningen och forskarutbildningen.
Inom KI ligger det ekonomiska ansvaret för att möta studenternas behov av stödåtgärder på
Studentavdelningen. På avdelningen finns personalresurser som samordnare för studenter
med funktionshinder, psykolog, kuratorer, sjuksköterskor och läkare. Annan kompetens för
särskild utredning anlitas vid behov. Ett stort antal assistenter, lektörer etc. anlitas
kontinuerligt mot timarvode.

En studentombudsman, finansierad av KI, som särskilt tillvaratar studenternas intressen
rörande likabehandlingslagen har inrättats vid Medicinska Föreningen.

Studentavdelningen arbetar kontinuerligt för att göra studier vid KI tillgängliga för presumtiva
och antagna studenter med funktionshinder. Höga kvalitetskrav är nödvändiga för att insatser
och åtgärder ska leda till förbättrade villkor för dessa studenter. I fokus står principer om
självbestämmande och inflytande, tillgänglighet, delaktighet, helhetssyn och kontinuitet i
studiesituationen. Särskilda riktlinjer finns för den löpande verksamheten gällande
stödåtgärder för studenter med funktionshinder och en ständig översyn pågår.


Särskilda åtgärder år 2006
      Kontinuerligt uppdatera information på intranätet för studenter med funktionshinder.
      Påbörja arbetet med att utforma information på intranätet särskilt riktad till lärare.
      Genomföra en undersökning av hinder och problem i studiesituationen för studenter
       med funktionshinder. Undersökningen ska även belysa lärarperspektivet
       med utgångspunkt från resultaten planeras fortsatta åtgärder för ökad tillgänglighet.




                                                                                                8
Utbildningsavdelningen
Utbildningsavdelningen arbetar kontinuerligt med att främja likabehandling och förebygga
trakasserier och diskriminering av studenter under grundutbildning i enlighet med lag om
likabehandling av studenter i högskolan. Funktionshinder är en av de fyra
diskrimineringsgrunder som omfattas av lagen och att främja tillgänglighet ingår därmed som
en viktig del i arbetet. Inom avdelningen finns koordinatorn för KI:s likabehandlingsarbete.

Utbildningsavdelningen utreder också enskilda ärenden i de fall en student blivit kränkt eller
diskriminerad på grund av sitt funktionshinder eller inte fått de stödåtgärder hon eller han
varit berättigad till.

En stor del av Utbildningsavdelningens arbete med att främja likaberättigande och förebygga
kränkningar och diskriminering består av att utbilda och informera lärare och annan personal
vid KI. Utbildningsavdelningen erbjuder skräddarsydda utbildningar vid efterfrågan och kan
också ta initiativ till särskilda utbildningsinsatser. Utbildning genomförs ofta i nära samarbete
med Personalavdelningen.

En annan viktig del av vårt arbete är att informera studenterna om vilka rättigheter de har och
vilket stöd KI kan tillhandahålla. Sådana informationsinsatser sker ofta i ett nära samarbete
med Studentavdelningen.

I KI:s Handlingsplan för likabehandling av studenter redogörs mer ingående för arbetets
inriktning och form. Handlingsplanen revideras årligen och olika områden uppmärksammas
och prioriteras varje år utöver det kontinuerliga arbetet.

Särskilda åtgärder år 2006
      Ett prioriterat område för utbildningsinsatser är likabehandling och rättssäkerhet vid
       examination av verksamhetsförlagd/klinisk utbildning. Inom ramen för denna åtgärd
       ska funktionshindrade studenters villkor under verksamhetsförlagd/klinisk utbildning
       särskilt uppmärksammas.




                                                                                                 9
Forsknings- och forskarutbildningsavdelningen
Särskilda åtgärder år 2006

Meritportföljen, pedagogiska delen
Vid anställning och befordran av lärare vid KI används ett system med meritering,
”meritportfölj”. I denna dokumenteras fyra typer av meriter: pedagogiska meriter,
vetenskapliga meriter, kliniska meriter, samt lednings-, utvecklings- och
samverkansskicklighet.

      Utreda om meritportföljens pedagogiska del bör kompletteras med moment om
       erfarenhet och utbildning avseende bemötande av människor med funktionshinder,
       särskilt avseende undervisnings- och handledarsituation.

Forskarutbildning
    Undersöka situationen för funktionshindrade forskarstuderande vid KI.
      Institutionernas studierektorer för forskarutbildning bör sammantaget ha en god
      överblick. Vidare skulle aktuella forskarstuderande och deras handledare på lämpligt
      sätt kunna erbjudas att lämna synpunkter och förslag.

      Utreda om handledarutbildningen bör kompletteras med moment om bemötande av
       forskarstuderande med funktionshinder.




                                                                                         10
Biblioteket
Biblioteket arbetar kontinuerligt med att förbättra tillgänglighet för och ge service till
studenter med funktionshinder. En rad insatser har redan gjorts.

Gavelskyltningen i biblioteket har bytts ut med tanke på synsvaga. De publika datorerna runt
informationsdisken i Solna var tidigare placerade i ståhöjd. Hälften av datorerna har nu sänkts
för att vara tillgängliga för alla. Biblioteket förmedlar lån av anpassade böcker från Tal och
Punktbiblioteket (TPB) till studenter vid KI samt producerar egna talböcker på CD-rom från
TPB:s digitala talboksarkiv.

Biblioteket tillhandahåller två resursrum, ett i Solna och ett i Huddinge, utrustade med
särskilda datorer och program. Rummen kan användas för studier eller individuella tentamina.

Vid lån av kursböcker från bibliotekets egna samlingar får funktionshindrade studenter dubbel
lånetid. Biblioteket laddar upp de funktionshindrade studenternas kopiekort och fakturerar
Studentavdelningen.

Biblioteket samverkar i arbetet för ökad tillgänglighet med avdelningar och lärare på KI.

Särskilda åtgärder under 2006
      Biblioteket avser att starta med specialriktade visningar av biblioteket för studenter
       med funktionshinder (information om bibliotekets service till funktionshindrade,
       demonstration av hur man söker i TPB:s katalog, information om olika typer av
       anpassad litteratur). Detta förutsätter att vi kan nå alla studenter med funktionshinder,
       särskilt nyinskrivna.
      Tryckt informationsmaterial till studenter med funktionshinder ska produceras.
      Bibliotekets information till studenter med funktionshinder kommer att bli synligare
       på externwebben. Arbetet med att tillgänglighetsanpassa de av bibliotekets
       webbsidor som ligger utanför Polopoly fortsätter.
      Möjligheterna att utrusta en eller flera av bibliotekets undervisningssalar med
       anpassade datorer kommer under året att undersökas. En sådan åtgärd skulle leda till
       att studenter med funktionshinder har bättre möjlighet att tillgodogöra sig bibliotekets
       undervisning.
      Fortsatt arbetet med internutbildning för personalen om funktionshinder fortsätter.




                                                                                              11
Informationsavdelningen
Personer med funktionshinder finns representerade i alla KI:s målgrupper. Vårt långsiktiga
mål är att kunskap, förståelse och anpassning till målgruppernas behov ska genomsyra all
information och kommunikation. För att uppnå detta krävs ett tålmodigt och kontinuerligt
arbete med att förändra attityder genom att öka medvetenheten och kunskapen i
organisationen.
Under 2006 ska Informationsavdelningen bidra till att öka medvetenheten om funktionshinder
och kraven på tillgänglighet. Syftet är att höja kunskapsnivån i organisationen så att aspekten
på ett naturligt sätt vävs in i alla verksamheter som berör personer med funktionshinder.
KI:s mål är att informationen på webben ska vara tillgänglig för så många människor som
möjligt. Under 2005 har ett projekt byggt en ny extern webbplats för externa besökare samt
för KI:s studenter, ki.se. i enlighet med de standarder som anges i Vägledning för 24-
timmarswebben. De standarder webbplatsen stödjer är XHTML 1.0 transitional och CSS 2.
Vårt system har anpassningar som stödjer redaktörers arbete att tillgängliggöra webben (till
exempel säkra tabeller). Vi använder relativa mått som möjliggör egna inställningar i
webbläsare.


Särskilda åtgärder år 2006

      Åtgärder för ökad tillgänglighet ska kontinuerligt belysas i personaltidning KI bladet
       I samarbete med Personal- och Fastighetsavdelningen ska Informationsavdelningen
       bygga upp såväl interna som externa webbsidor som informerar personer med
       funktionshinder om KI:s tillgänglighetsarbete och också fungera som dokumentbank
       för dem som arbetar med frågan.

      Arbetet med att utveckla webbkanalens tillgänglighet ska fortsätta. Den produceras av
       den centrala universitetsförvaltning och involverar i dagsläget ca 40 webbredaktörer
       som är speciellt utbildade och har kännedom om tillgänglighetsfrågor. Under 2006 ska
       större delen av KI:s organisatoriska enheter flytta in i det nya systemet. Därmed
       kommer ca 200 nya redaktörer utbildas i tillgänglighet samt en särskild kurs i att
       skriva för webben.




                                                                                               12
Personalavdelningen

Vid Personalavdelningen finns KI:s jämställdhetskoordinator och mångfaldhetskoordinator
placerade. Frågor som rör individärenden (t ex diskriminering) hanteras av avdelningen.
Avdelningen initierar och genomför också olika typer av utbildningar, t ex
ledarskapsutbildning.
Inom ramen för introduktionsutbildning för nyanställda vid KI ska Personalavdelningen
informera om vad det innebär att KI ska vara ett tillgängligt universitet.

Inom ramen för prefekt- och andra chefsutbildningar ska personalavdelningen påtala
arbetsgivarens/utbildningssamordnarens skyldigheter och ansvar avseende tillgänglighet.
Vid KI:s ledarskapsutbildningar ska tillgänglighet lyftas fram som en del av
mångfaldsfrågorna.

Personalavdelningen ska även föreslå åtgärder för att bredda rekryteringen utifrån ett
tillgänglighetsperspektiv.

Särskilda åtgärder år 2006
Fortsatt arbete som tidigare år.




                                                                                          13
Upphandlingsenheten
Upphandlingsenhetens roll är att utifrån verksamhetens behov och mål anskaffa varor och
tjänster med rätt kvalitet, till rätt kostnad och enligt gällande bestämmelser.

Med det övergripande uppdraget kan enheten medverka till anpassningen av KI utifrån ett
tillgänglighetsperspektiv genom att komplettera sina centrala upphandlingar med adekvata
tillgänglighetskrav.

För en stor del av den anskaffning som sker vid KI utnyttjas de statliga ramavtalen. De
myndigheter som, inom den statliga inköpssamordningen, har ansvar för dessa upphandlingar
har samma krav på tillgänglighetsanpassning som KI.


Särskilda åtgärder under år 2006

      Komplettera egna upphandlingsunderlag med kravställning ur ett adekvat
       tillgänglighetsperspektiv.

      Genom vårt inköparnätverk sprida information inom alla KI-institutioner om hur
       avrop och inköp, där det är motiverat, kan göras med ett tillgänglighetsperspektiv.

      Genom systemstöd mer effektivt sprida information om tecknade ramavtal.




                                                                                             14
IT-centrum
Tele
KI har idag inga anknytningar för texttelefoner men har möjlighet att installera sådana om så
behövs. Den analoga telefonen Respons har s.k. hörslinga som slås på om man håller luren
närmare örat. Tillsammans med den videokonferensutrustning som idag finns på
universitetsförvaltningen har KI utrustning för total konversation.

Särskilda åtgärder 2006, Tele och IT
Fokus kommer att ligga på de externa och interna hemsidorna.

      Vi ska informera om att utrustningen, ovan, kan användas.
      På KI Campus finns 3G-master för mobiltelefoner. Vi avser att informera om att SMS
       kan användas.
      Vid inköp av datorutrustning kommer vi att förorda datorer med svart skärm eftersom
       dessa visat sig vara mindre ansträngande för ögonen.
      Handikappsombudsmannens riktlinjer för en tillgänglig statsförvaltning (checklista vid
       nyinköp) ska användas vid inköp.
      IT-centrums personal ska också informeras och ges möjlighet till diskussion kring de
       åtgärder som syftar till en tillgängligare avdelning och därmed öka medvetenheten för
       denna typ av frågor.
      IT-centrum kommer att arbeta i enlighet med Avropa användbart, vägledning för
       bedömning av användbarhet vid avrop från ramavtal. Statskontoret 2005:6




                                                                                            15
Litteratur
Regeringens proposition 1999/2000:79. Från patient till medborgare. En nationell
handlingsplan för handikappolitiken.Regeringens proposition 2000/01:48. Tillgänglighet till
offentliga lokaler och på allmänna platser.

SFS 1987:10, Plan- och Bygglagen, PBL, ändrad 1994:852.
SFS 1987:383, Plan - och Byggförordningen, PBF,
SFS 1994:847, Lagen om tekniska egenskapskrav på byggnadsverk m m. BVL.
SFS 1994:1215, Förordning om tekniska egenskapskrav på byggnadsverk, BVF.

Boverket, Delaktighet för alla. Regeringsuppdrag M2000/2750/Hs om tillgänglighet i den
publika miljön, insyn och samråd och lokala åtgärdsprogram för tillgänglighet, 2001.
BFS 1998:38, BBR 7, Föreskrifter och allmänna råd.
Boverkets publikationsservice 2005. Enklare utan hinder.



Rapport 1996:8, Boverkets byggregler, BBR,1994,Tillgängligheten i den offentliga miljön.
Folkhälsoinstitutet, Inneboken. AB Svensk Byggtjänst, Stockholm 1998.
Handikappombudsmannen, Diskriminering och tillgänglighet, Almqvist & Wiksell, 2004


SCB, Funktionshindrades situation på arbetsmarknaden 2004, rapport.
Svensk Byggtjänst, 1998. Bygg Hörselvänligt, Bättre ljudmiljö för alla. Tekniska hjälpmedel
för hörselskadade.
Svensk Byggtjänst och Handikappinstitutet, Bygg ikapp handikapp. Kommentarer till
Boverkets Byggregler, BBR, 1995 samt reviderad upplaga 2001


Statskontoret, Avropa användbart! Vägledning för bedömning av användbarhet vid avrop
från ramavtal. 2005:6
Astma- och Allergiförbundets hemsida, www.astmaoallergiforbundet.se
Hörselskadades förening i Stockholm. Bra att veta om tillgänglighet för hörselskadade.


Synskadades Riksförbund. Att hitta och gå säkert. Telefon 08-39 90 00. Texttel 08-648 86 62.
Synskadades Riksförbund. Du kan underlätta min vardag Telefon 08-39 90 00,
Texttel 08-648 86 62.
Synskadades Riksförbund. Miljö för synskadade. Telefon 08-39 90 00. Texttel 08-648 86 62.




                                                                                           16
Jansson, Eva, Sörensen, Ann-Britt. Grönare liv för allergiker. Informationsförlaget
Heimdahls AB, 1988.
Gulliksen J. & Göransson B. Användarcentrerad Systemdesign, Studentlitteratur, 2002.
Gunner, Göran & Namli, Elena. Allas värde och lika rätt, Studentlitteratur.


Henriksson, Ann-Sofie, Undervisa tillgängligt! Pedagogiska verktyg för likabehandling av
studenter med funktionshinder, Uppsala Universitet.
Kellner, Johnny, Bygg sunt och miljöanpassat, Byggforskningsrådet, Stockholm, 1997.
Månsson, Karin. Bygg för alla. AB Svensk Byggtjänst, 1999.


Siré, Elena, Utrymning för alla. Svensk Byggtjänst.
Strandhede, Sven-Olov. Vådliga och vanliga växter i vår närmiljö. Utbildningsförlaget
Brevskolan. Stockholm, 1993.




                                                                                           17

								
To top