José Manuel Barroso Meglena Kuneva: Konsumentinflytande skapar större välstånd i EU John F Kennedy sade en gång: ”Vi är per definition alla konsumenter….och ändå är konsumenterna den enda större grupp….som ofta inte kan göra sin röst hörd”. Europeiska kommissionen arbetar hårt för att förändra detta. Internationella dagen för konsumenters rättigheter den 15 mars är ett utmärkt tillfälle att överblicka läget. EU tog nyligen initiativ till lagstiftning för att sänka avgifterna för roaming – det vill säga samtal från den egna mobiltelefonen utomlands – till nivåer som står i rimlig proportion till de verkliga kostnaderna. Vi har samarbetat med banker för att skapa ett gemensamt EUbetalningsområde för gränsöverskridande betalningar och överföringar. Vi försöker komma till rätta med otillbörliga metoder för prissättning och försäljning av flygbiljetter online. Vi är nu inställda på att öka ansträngningarna ytterligare. Konsumenterna förtjänar en öppen prissättning, konkurrensmässiga priser, tydlig information och ett fungerande skydd mot defekta och farliga produkter. EU kan bidra till att dessa mål uppnås. Vissa ser detta som ett uttryck för skepsis gentemot näringslivet. Det är fel. Inflytelserika konsumenter är bra för Europas ekonomi. De får företagen att anstränga sig för att vara konkurrenskraftiga och belönar effektivitet, innovation och kvalitet. Detta synsätt gynnar företagen och måste ses som en möjlighet. Ökat konsumentinflytande kan också bidra till att riva barriärer mellan EU:s nationella marknader. EU:s inre marknad innebär större valmöjligheter för inflytelserika konsumenter. Konsumentinformation är också ett verktyg i kampen mot klimatförändringar. Biltillverkare konkurrerar numera inte bara med pris och prestanda. Konkurrenskraften hänger även på förmågan att leva upp till miljökraven. Europeiska kommissionen arbetar intensivt för att genomdriva konkurrenspolitiken och stoppa missbruk av marknadsinflytande och samverkan mellan företag som är till skada för kunder, leverantörer och konkurrenter. Men konkurrenspolitiken är endast en av pusselbitarna. Vi måste ge konsumenterna möjlighet att på ett mer effektivt sätt använda sitt mest verkningsfulla vapen, nämligen förmågan att jämföra och välja. Därför har kommissionen inrättat ett nytt system – ett verktyg för övervakning av konsumentmarknaden (European Consumer Market Watch) – för att undersöka om olika sektorer inom ekonomin erbjuder den information, valfrihet och valuta för pengarna som konsumenterna förtjänar. Vad har marknadsövervakningen visat? Enbart i den första upplagan av vår nya årliga resultattavla för konsumentmarknaderna (Consumer Markets Scoreboard) framkommer en rad slående omständigheter. Några exempel: avgifterna för förvaltning av bankkonton varierar inom EU från 0 till 140 euro. Elen kostar i vissa medlemsstater mer än dubbelt så mycket som i andra. Priserna för digitalkameror kan variera med upp till 30 % mellan grannländer. Det kan visserligen finnas fullt rimliga skäl till detta. Prisskillnader förekommer inte bara mellan medlemsstater utan även på nationell nivå. Ibland återspeglar de skillnader i kostnaderna för till exempel transport och distribution. Ibland motsvarar de skillnader i konsumenternas preferenser. I vissa fall – och det här är en sak som måste undersökas närmare – indikerar de dock att det finns omotiverade hinder på den gemensamma marknaden till följd av exempelvis alltför mycket byråkrati. Lika viktigt är att prisskillnader kan hämma
konsumenternas möjligheter att dra fördel av den inre marknaden. Här krävs det insatser. EUmedborgarna ska inte behöva drabbas ekonomiskt av sådana hinder. Givetvis finns det även andra problem: uppemot 40 % av konsumenterna i EU tycker det är svårt att jämföra produkter på marknaden för mobiltelefoni. Över en tredjedel har problem med att jämföra bankernas utbud. Ett annat intressant resultat är att under 2006 handlade 27 % av konsumenterna i EU online, men endast 6 % handlade i något annat land än hemlandet. Detta tyder på en brist på förtroende som kan skada både konsumenter och företag – och som vi behöver ta itu med. Vi har inlett noggranna undersökningar av en lång rad marknader. När dessa har slutförts kommer vi om nödvändigt att föreslå lämpliga åtgärder. Det behöver inte röra sig om ny EUlagstiftning. Det finns andra verktyg som är både mindre ingripande och snabbare, exempelvis uppförandekoder. Men om det inte skulle räcka kommer vi inte att dra oss för att lagstifta – på samma sätt som när roamingförordningen infördes. Ofta är det tillräckligt att belysa vad som pågår för att åstadkomma förändringar. Konsumenter som är medvetna om att de inte kan handla på rättvisa villkor kommer att vilja ändra på situationen. Det behövs inget system i stil med det som finns i USA, där intressegrupper väcker kollektiv talan för att få igenom sina krav (class action). Inte ens de mäktigaste företag kommer att strunta i människor de behöver för att överleva. Konsumenterna kan också vända sig till myndigheterna för att få hjälp. Initiativet med marknadsövervakning handlar om att stärka konsumenternas ställning i ekonomin genom att öka förståelsen av problemen på området. Detta kommer att gynna konsumenterna och de företag som erbjuder de bästa produkterna och tjänsterna till de mest förmånliga priserna. Det kommer också främja EU:s förmåga att konkurrera i en globaliserad värld. Ett ökat konsumentinflytande innebär slutligen ett steg i riktning mot ökad tillväxt, tillgång till arbetstillfällen och välfärd för alla.