Solberga - En resa på nätet

Document Sample
Solberga - En resa på nätet Powered By Docstoc
					ITiS-rapport
Solbergaskolan,Visby
02/03




             En Resa På Nätet
                -Storyline i praktiken




Handledare: Tomas Mehler
ITiS-arbetslag: Rikard Blom, Martin Bogaeus, Nils-Erik Dannborg, Stefan Emilsson, Jessica
Jakobsson, Ted Kahlbom, Kerstin Karlsson, Cecilia Larsson och Marie Roswall
Innehåll


1. Sammanfattning                                                        3

2. Bakgrund                                                              4

3. Syfte och mål
3.1 Vår ansökan och våra mål                                             5
3.2 Vad säger läroplanen                                                 6

4. Metod                                                                 7-8

5. Resultat
       5.1 Hur vi analyserade resultatet                                 8
       5.2 Resultat
        5.2.1 Mål: Öka lärarnas och elevernas datakunskaper              8
        5.2.2 Mål: Vi ville arbeta ämnesövergripande                     8
        5.2.3 Mål: Vi ville pröva Storyline-metoden                      9
        5.2.4 Mål: Vi ville att eleverna skulle få pröva på att arbeta
                 problembaserat                                          9

6. Diskussion/Reflektion                                                 10-11

7. Källförteckning                                                       12

Bilagor:
1.       Inventering om datakunskaper i AE1 Ht 02
2.       Manus till en liten introduktionsshow till ”En resa på nätet”
3.       Länksamling
4.       Inledande uppdrag
5.       Uppdrag 1
6.       Uppdrag 2
7.       Uppdrag 3
8.       Uppdrag 4
9.       Uppdrag 5
10.      Redovisning av resan
11.      Utvärdering av ITiS-projektet i Ae1




                                             2
1. Sammanfattning
I denna rapport beskriver vi vårt ITIS-arbete på Solbegaskolan i Visby. Vi är nio lärare som till största
delen arbetar i AE 1 på högstadiet. Temat är ”En resa på nätet”. Vår ambition var att både öka våran
och elevernas datakunskap. Vi ville arbeta problembaserat och ämnesövergripande. Vi valde att arbeta
utifrån storyline. Eleverna skapade varsin fiktiv person som tillsammans med två andra
personer(elever) skulle resa till ett valfritt land i Europa. På resan fick sedan eleverna olika uppdrag
som de skulle lösa tillsammans. Information söktes företrädesvis på internet.
          Temat upplevdes som positivt både från elever och lärare. I stort sätt alla elever anser
att de blivit bättre på datorer. Framför allt har de lärt sig Power point. Lärarna säger att de har
blivit bättre på att använda datorn i undervisningen och det ämnesövergripande arbetet bara
har upplevts som positivt. De flesta elever tyckte det var ett roligt arbetssätt och skulle gärna
göra ett liknande projekt igen.




                                                    3
2. 2. Bakgrund
Solbergaskolan ligger mitt i Visby och är en 4-9 skola med ca 800 elever. Högstadiet är
indelat i tre arbetsenheter. Vi som arbetat med detta projekt ingår till största delen av lärare
från AE 1.
          Vi har tidigare arbetat relativt traditionellt, med schemabundna ämnen (ex. SO på
SO-lektioner) och när vi har arbetat tematiskt har antingen samtliga klasser i en årskurs eller
samtliga klasser inom arbetslaget, varit inblandade. Dessa temastudier har då oftast varit helt
eller delvis schemabrytande.




                                                4
3. Syfte och mål

3.1 Vår ansökan och våra mål
I vår ansökan om att få delta i ITiS formulerade vi vårt syfte och mål på följande sätt:
             Syftet med vårt utvecklingsarbete är att öka samarbetet mellan lärare i
             vår ae och utveckla våra pedagogiska idéer. Samtidigt vill vi att våra
             elever i åk7 ska bli vana vid att arbeta med IT som ett naturligt inslag
             i undervisningen så att vi kan ha användning av det under deras
             fortsatta tid på högstadiet.
             Vi vill också pröva hur Tjelvar kan användas för att kommunicera mellan
             elever och lärare för att nå en ökad individualisering och bättre uppföljning av
             de lektioner som eleverna genomför under friare former
             under "fredagspasset" (en utökad form av elevens val).

När vi sedan satte oss ner och diskuterade mer ingående vad vi ville uppnå med vårt ITiS-
projekt kom vi fram till följande punkter, förutom de som nämns i formuleringen ovan:

   Önskan om att utöka datakunskaperna gällde inte bara eleverna, utan även oss lärare.
    Detta gällde främst inom presentationsprogrammet PowerPoint. Några av oss lärare var
    också ganska ovana vid att använda Tjelvar som ett kommunikationssätt för att nå ut till
    en hel grupp, t ex elever eller lärarna i ae:n. Detta ville de lärarna pröva på mer. Dessutom
    ville vi alla bli bättre på att hitta information på nätet, men även att kunna värdera
    informationens validitet.

   Vi ville arbeta ämnesövergripande. Dels ville vi komma ifrån den snäva synen som
    bygger på att man placerar in kunskap i olika ämnesfack. Istället ville vi att dom skulle se
    helheten och att de olika ämnena hör ihop. Dels ville vi med detta arbetssätt få en
    möjlighet, för oss lärare, att samarbeta ämnesövergripande, vilket vi trodde skulle vara
    stimulerande även för oss. Vår förhoppning var också att detta arbetssätt skulle kunna
    användas även i framtiden.

   Vi ville pröva "Storyline-metoden" (Lundin, 1999). En av lärarna i gruppen hade
    arbetat med Storyline tidigare och fick oss nyfikna på att baka in det arbetssättet i ett
    dataprojekt.
         Målet med Storyline var att vi hoppades få eleverna mer engagerade i en påhittad
    figur än de skulle vara i att skriva om sig själva. Idén med den fiktiva personen skulle
    stimulera deras fantasi, vilket också förhoppningsvis skulle smitta av sig på deras
    engagemang för det övriga arbetet.

   Vi ville att eleverna skulle få pröva på att arbeta problembaserat. Projektet skulle
    bygga på att eleverna skulle klara av olika uppdrag. När de var klara med ett uppdrag fick
    de nästa. Detta skulle möjliggöra att eleverna kunde jobba utifrån sin hastighet och sin
    egen lust att lägga ner olika lång tid på olika uppdrag. Vi ansåg att problembaserad
    undervisning kan vara en grund för en individualiserad undervisning.




                                                5
3.2 Vad säger läroplanen?
Läroplanen uttrycker tydligt att vi i skolan bl.a. ska arbeta för att öka samarbetet mellan
eleverna, öka elevinflytandet samt lära eleverna ta eget ansvar. För att citera några av
läroplanens mål och riktlinjer, här tagna ur olika stycken ur kapitlet Mål och riktlinjer ur
Utbildningsdepartementets Information om 1994 års läroplan för det obligatoriska
skolväsendet Lpo 94:
”Skolan skall sträva efter att varje elev
    - lär sig att arbeta både självständigt och tillsammans med andra,
    - successivt utövar ett allt större inflytande över sin utbildning och det inre arbetet i
       skolan,
    - lär sig att använda sina kunskaper som redskap för att formulera och pröva
       antaganden och lösa problem…”
”Läraren skall
    - ge utrymme för elevens förmåga att själv skapa och använda olika uttrycksmedel
    - utgå från att eleverna kan och vill ta ett personligt ansvar för sin inlärning och för sitt
       arbete i skolan,
    - organisera och genomföra arbetet så att eleven får möjligheter till ämnesfördjupning,
       överblick och sammanhang och får möjligheter att arbeta ämnesövergripande,
    - se till att alla elever oavsett kön och social och kulturell bakgrund får ett reellt
       inflytande på arbetssätt, arbetsformer och undervisningen innehåll samt att detta
       inflytande ökar med stigande ålder och mognad,
    - svara för att eleverna får pröva olika arbetssätt och arbetsformer,
    - tillsammans med eleverna planera och utvärdera undervisningen”.




                                                6
4. Metod
Vi valde ut tre elevgrupper, två i år sju och en i år åtta. Tillsammans utgjorde dessa
elevgrupper en stor del av den tid som vi lärare vanligen undervisade. De timmar under vilka
eleverna normalt skulle ha haft någon av oss lärare utgjorde således den tiden som användes
för projektet. Ett antal timmar återstod när de inte hade ITiS och då gick de till sina vanliga
lektioner. Runt 20 timmar (á40 min) i veckan gick då till vårt ITiS-projekt. Projektet pågick i
två veckor.
               Någon vecka före projektets start genomförde vi en enkät i vilken vi inventerade
elevernas kunskaper i grundläggande datoranvändning (bilaga 1). Eleverna fick också en
snabbkurs i ”PowerPoint” innan projektet startade.
          Själva projektet inleddes med en kortare samling i skolans aula under vilken eleverna
fick ta del av en dramatisering som vi lärare genomförde (bilaga 2). Efter detta presenterade
vi lärare oss själva samt vad vi ansåg oss duktiga på (en del av lärarna undervisade inte
samtliga elever i vanliga fall). Sedan presenterades själva projektet kortfattat. Tidigare hade vi
delat in eleverna i olika ”lag” om tre stycken och nu fick de veta vilket lag de tillhörde. Varje
lag tilldelades också ett lagnamn (t.ex Etna, Catullus, Atlas eller Exodus) samt ett kuvert
innehållande ett schema för första veckan, ett antal reselänkar (bilaga 3) varsin dagbok samt
en inledande uppgift (bilaga 4) Sedan återsamlades eleverna i sina ”ITiS-klassrum”, ett
klassrum som var deras under den tiden som projektet pågick. Vid detta tillfälle gick man mer
noga igenom hur projektet skulle genomföras och därefter tog arbete vid.
          Arbetsgången var den att eleverna fick skapa en person som tillsammans med två
kamrater skulle genomföra en resa till ett europeiskt land. En del förutsättningar gavs (t.ex
ekonomiska) Efter två dagar av förberedelse inför resan gav sig eleverna iväg på den
imaginära resan, inte längre som sig själva utan som personen de skapat. Under resan
tilldelades lagen uppdrag som de skulle lösa, i denna rapport bifogar vi uppdrag ett till
fem(bilaga 5-9) totalt framställde vi nio uppdrag. Minimikravet var att man skulle klara av
minst tre uppdrag. Varje dag på resan avslutades med att eleverna skrev i sin persons dagbok i
vilken de berättade om vad som hänt deras karaktär under dagen. I klartext innebar detta att
eleverna fick skapa en berättelse samtidigt som de löste uppdragen.
          Under arbetets gång hade eleverna tillgång till ”ITiS-klassrum”, datasal och
bibliotek. Vi lärare rörde oss omkring i de lokaler som eleverna vistades i och hjälpte till så
gott vi kunde. Eleverna hade också full frihet att lämna skolans område för att besöka banker,
resebyråer och liknande. Eleverna kunde i stor utsträckning lägga upp hur de ville arbeta
själva då de förfogade över möjligheten att själva planera in raster samt var och hur de ville
arbeta.
          Varje lag tilldelades också en handledare. Eleverna och handledare betstämde
gemensamt träff vid olika tillfällen. Under dessa träffar kunde man diskutera hur arbetet
fortlöpte och hitta strategier för att lösa olika problem. Det ankom också på eleverna att i
slutet av dagen avlägga en rapport på Tjelvar (skolans datornätverk) till sin handledare.
          De två sista dagarna av projektet användes för redovisning och förberedelse till
densamma. Detta moment inleddes också det med en dramatisering av lärarna samt utdelning
av ”slutuppdraget” (bilaga 10). Eleverna kunde själva välja vilken del av sitt arbete de ville
redovisa samt på vilket sätt de ville göra redovisningen på. Eleverna redovisade inför sin
”vanliga” klass. Det blev alltså totalt tre redovisningstillfällen. Slutligen delade vi ut en enkät
där eleverna fick utvärdera projektet (bilaga 11).




                                                 7
5. Resultat

5.1 Hur vi analyserade resultatet
För att analysera resultatet utgick vi från målen som vi satte upp för vårt arbete.

När det gäller elevernas utbyte av projektet har vi valt att försöka analysera den elevenkät som
vi utförde (bilaga.11) efter projektets slut. 59 elever besvarade enkäten.

När de gäller lärarnas syn på målens uppfyllande utgår vi från en diskussion som
genomfördes strax efter projektets slut.

5.2 Resultat

5.2.1 Mål: Öka lärarnas och elevernas datakunskaper
(Gemensamt mål för lärare och elever)

Elever:
Frågan vi ställde till eleverna var: Vad tycker du att du har lärt dig dessa dagar när det gäller
datoranvändning?

33 elever tyckte att de har lärt sig att använda PowerPoint.
11 elever tyckte att de blivit bättre på att hitta fakta på Internet.
En elev svarade att han lärde sig att skriva snabbare, en annan att hon lärde sig att kopiera och
klistra in.
5 elever säger att de inte har lärt sig någonting.

Lärare:
Hur mycket lärarna har lärt sig är individuellt beroende på vad man hade för kunskaper innan.
Alla har dock blivit bättre på att använda datorer i undervisningen.
Generellt har alla lärare i projektet blivit mer förtrogna med PowerPoint.
          Några lärare har lärt sig mer om Tjelvar och de använder numera Tjelvar för att
kommunicera med elever och föräldrar.
          Några lärare har blivit bättre på att söka information på nätet, men ingen anser sig ha
blivit bättre på att värdera informationens validitet.


5.2.2 Mål: Vi ville arbeta ämnesövergripande.
(Mål för lärare och elever)

Vi kunde utan problem samarbeta över ämnesgränserna och det var mycket stimulerande för
oss lärare. Det som var lite svårt var att få det schematekniska att fungera. Vi tror att vi kan
komma att använda detta arbetssätt även i framtiden.
           Eleverna hade svårt att förstå denna bredare kunskapssyn och det kan sammanfattas i
ett citat från elevenkäten ” Det kändes som man missade mycket av den ”vanliga skolan””




                                                8
5.2.3 Mål: Vi ville pröva Storyline-metoden

(Mål för lärare)
Vi lärare kände oss inspirerade av att framföra våra dramatiseringar för eleverna. Elevernas
fiktiva personer fick i en del fall stor betydelse för hur eleverna löste uppgifterna. I de flesta
fall hade dock dessa personer väldigt liten betydelse för eleverna.


5.2.4 Mål: Vi ville att eleverna skulle få pröva på att arbeta problembaserat.
(Mål för elever)

Frågorna vi ställde till eleverna var: Vad tyckte du om detta arbetssätt?
På denna fråga svarade
19 elever ganska bra
19 elever bra
21 elever mycket bra
Vilket betyder att ingen svarade inte bra alls!

På frågan: Skulle du vilja jobba på ett liknande sätt igen?
Svarade
42 elever att de ville jobba på liknande sätt igen
6 elever ville inte arbeta med detta igen
11 elever svarade kanske eller tveksamt på denna fråga.

Man kan konstatera att elevgruppen var övervägande positiv till detta arbetssätt.




                                                 9
6. Diskussion/reflektion
Vi nio som har jobbat med detta projekt hade mycket olika bakgrund vad gäller
datorkunskaper och intresse för datorer. Vissa hade jobbat mycket med datorer och använde
dagligen It både i arbetet och på fritiden, medan andra på sin höjd kunde skriva ett dokument
och skicka ett mail. ”Att använda datorer innebär mest frustration och tidsslöseri, eftersom jag
många gånger hamnar i situationer då jag fastnar, tappar bort saker eller virrar bort mig från
mitt ursprungliga ställe,” ansåg t ex en av deltagarna.
          En av fördelarna med det här projektet har varit att vi har tagit till vara på de
kunskaper som finns i arbetslaget. För att öka vår datakunskap anordnade vi en datakurs i
PowerPoint, som leddes av en kollega. Vi såg också på en video om Storyline och en av
lärarna delgav oss sina erfarenheter från ett tidigare projekt. Det fria arbetssättet och våran roll
som handledare gav även eleverna tillfälle att lära ut sina kunskaper till oss.
          Vi tycker att det har varit väldigt roligt och givande att ha en lite annorlunda lärarroll
än den vi normalt har. Några fördelar var att vi inte varje lektion behövde komma förberedda
med en fullständig lektionsplanering. Istället kunde vi som lärare vara mer till hands och
hjälpa till mer individuellt. Fokus lyftes från oss som ledare och vi fick istället en bättre
kontakt med eleverna och gränsen mellan lärare och elev suddades ut. Den dagliga
kommunikationen på Tjelvar om arbetets fortskridande gjorde också att kontakten blev
personligare.
          Introduktionsshowen var ett lyft för oss lärare. Vi bjöd på oss själva och hade roligt.
Det vanliga lektionsmönstret bröts. Vi måste ju föregå med gott exempel på den punkten
också: att våga bryta de gamla mönstren och vara mer kreativa. Det är ju det vi uppmuntrar
eleverna till, men själva är vi fast i våra klassrum och våra 40-minuters lektioner, oftast.
          Vi kan i princip inte se några nackdelar med denna handledarroll var förutom att det
ibland blev väldigt intensivt.

Vi upplever projektet som mycket positivt och stimulerande. Vi har fått möjlighet att prata
med varandra och ha pedagogiska diskussioner som vi tyvärr sällan hinner med annars. Att
vara lärare är oftast ett enormt ensamarbete. Vi lägger upp allt arbete själva och utvärderar
själva. Nu har vi haft ett givande samarbete.
          Projektet har resulterat i en del ”spinn off-effekter” Exempelvis använder eleverna
PowerPoint-presentationer spontant i sina redovisningar. Vi lärare använder oss gärna av
Storyline-metoden i mindre arbeten inom våra egna ämnen. Vi har upptäckt att Storyline
fungerar bra som ”beting” för elever som är borta från skolan.
          Till en annan gång skulle vi behålla sättet att introducera och avsluta ett projekt på.
Både vi och eleverna hade kul under dessa stunder.
          Upplägget med uppdrag gjorde arbetet spännande för eleverna. De blev nyfikna på
nästa uppdrag, vad som skulle hända deras person och det fungerade som en drivkraft.
Uppdragen möjliggjorde också en individualisering för eleverna. Vi lade upp arbetet runt
mycket ceremoniella former; lagnamn och överlämning av kuvert vid nya uppdrag bidrog till
att förhöja spänningen och engagemanget.
          Vi hade ett väl fungerande arbetslag där vi fördelade uppgifterna under arbetets gång.
Det var inte längre schemat som bestämde vad vi arbetade med utan elevernas behov.
          Att arbeta med Storyline var givande. Det lockar fram kreativiteten hos både elever
och lärare. Eleverna blir stimulerade till att fantisera och fastnar inte verklighetens bojor. Det
är lättare att släppa på prestige och hämningar när man får ”vara” en påhittad figur.
          Eleverna fick verkligen träna på att samarbeta. De fick erfara vilka svårigheterna och
glädjeämnena kan vara med att jobba tillsammans.


                                                10
Vi skulle nog inte ändra själva upplägget om vi skulle göra om arbetet. Däremot vill vi
utveckla uppdragen, förbättra dramatiseringen och tydliggöra målen. På dessa punkter finns
det fortfarande mycket att göra. Kraven på hur uppdragen skulle presenteras var inte särskilt
tydliga och vi lärare själva var inte alltid insatta i varje uppdrags syfte, detta på grund av
tidsbrist. Dramatiseringarna blev också något begränsade på grund av tidsbrist. Arbetes mål
var inte att eleverna skulle göra ett datorprojekt utan att få testa på storyline som ett sätt att
lära sig och använda IT som ett hjälpmedel bland andra. Detta framgick inte tillräckligt tydligt
i vår beskrivning av projektet. Nästa gång måste arbetets mål konkretiseras bättre.
          Tyvärr känns organisation och ämnessynen på högstadiet så pass rigid att det är svårt
att genomföra liknande ämnesövergripande projekt när alla elever är på skolan. Eftersom åk 9
var på prao när vi genomförde vårt elevarbete var många lärare tillgängliga på fler lektioner
än vanligt. Det gjorde också att tillgången av salar och datorer var större än normalt.




                                                11
7. Källförteckning

Film:
Storyline – en pedagogisk metod, Skolverket

Artikel:

Ett ämnesövergripande, problembaserat och elevorienterat arbetssätt, Ylva
Lundin,1999.

Internet:
ITiS hemsida: www.itis.gov.se

Föreläsning:
Rainer Fuβgänger: Internet im Deutschunterricht




                                      12
Bilaga 1




Namn: _________________________________ Klass: ________
1.
 Använder dator hemma.
 Använder Internet hemma.


2.      Skolans datanät:
    Logga in
    Spara/radera filer i egen mapp
    Kopiera filer
    Skapa egna mappar
    Använda Focus och Encarta

3.        Ordbehandling (Word eller liknande)
    Skriva text (inkl. tecken som @, é, ü etc.)
    Spara i egen filmapp
    Spara på diskett
    Öppna filer från egen mapp och diskett.
    Fet, Kursiv, Understruken.
    Ändra teckensnitt och storlek
    Stavningskontroll
    Manuell sidbrytning
    Lägga in bilder
    Rubrik med hjälp av WordArt
    Flytta och kopiera text

4.       Internet
    Sökning
    Skriva ut
    Kopiera text och bilder till Word.

5.       Tjelvar
    Skriva brev. Sända. Besvara brev.
    Bifoga fil.
    Inlägg i en konferens (t ex Solbergaskolans Korridoren)
    Förstår vilka regler som finns för att få använda Tjelvar.

6.      Powerpoint
    Göra en enkel presentation. (Lägga in text, bilder och effekter)

7.         Egna kommentarer:
Bilaga 2: 1(3)


Manus till liten introduktionsshow till ITis-projektet ”En resa på nätet”


Musik medan eleverna sätter sig i aulan. Bo Kasper. ”Vår bröllopsresa”

Scen: Bingolotto (Jag är inte så hemma på bingolotto så jag vet inte om det kan gå
till så här. I annat fall får vi väl ändra lite.
Personer:
En dryg gotländsk gubbe (Martin B har tingat denna rollen redan och får den under
förutsättningen att han kan prata ordentlig gotländska).
Programledare.
Resten är publik som applåderar och jublar.
OBS! Replikerna är endast förslag. Det är fritt fram för egen kreativitet.

Programledaren: Ja så har vi då kommit fram till kvällens höjdpunkt, kära Sture.
(eller vad nu gubben vill heta) Det är dags för dig att välja en låda. Denna låda kan
ge dig något av det du önskar mest här i livet. Kanske bensin för i tio år framåt ,
kanske skosnören för resten av ditt liv, kanske en spännande resa.
Nå, Sture, vilken låda ska du ta och satsa på?
Sture väljer en låda med någon kommentar.
Programledaren jublar och publiken likaså.
PL: Ja Sture! Vilken överraskning! Denna låda är värd 50 000kr. En resa till valfri
plats. Det kan bli en riktig lyxresa det. Vart skulle du vilja åka Sture?
Sture: Ja , man kanske skulle slå till och åka till Ljugarn en sväng.
PL: Ja du Sture, du är en skämtare du. Ljugarn. De här pengarna räcker nog lite
längre.
Sture: Ja om man skulle ta och åka till Fårö då. Där har jag aldrig varit. Frugan skulle
ju kunna följa med också.
PL: Men snälla Sture. Nog har du väl drömmar om att få resa till fjärran länder,
uppleva andra kulturer…
Sture: Nej, det har jag inga behov av.
PL: Men tänk Sture. Få se den heta solen i Spanien, långa vita stränder, ta en öl på
en pub i London, träffa människor från andra kulturer…
Sture: Nja, det är väl samma sol där i Spanjet som här och stränderna här på
Gotland duger bra åt mig. Ölen i London kan väl knappast vara bättre än den dricke
jag brygger själv och andra människor har vi väl nog av här på Gotland på somrarna.
Nej, inte har jag någe behov av det.
Det får bli en resa till Fårö och sen får vi se vad vi gör med resten av pengarna.

Ja, så där gick det till en lördagskväll för några år sedan. Då visste jag inte ännu vad
jag skulle utsättas för. Jag sa till frugan att det fick bli en resa till Fårö. Hon ville inte
följa med, sa hon, men hon fixade och donade med biljett och grejer för mig.
Jag skulle ta flyget till Fårö. Inte för att jag förstod varför. jag hade aldrig flugit i hela
mitt liv och om sanningen ska fram var jag ganska skräckslagen inför tanken.
Nåväl, dagen kom och min son skjutsade mig till flygplatsen. Planet lyfte. Jag satt
som ett frimärke mot stolsryggen. Upp i luften gick det och så plötsligt vände planet
nosen söderut. Så mycket förstod jag i alla fall att Fårö inte låg åt det hållet. VI flög
över Hoburgen och sen fortsatte planet söderut, ut över vattnet. Nu hade frugan
Bilaga 2: 2(3)


ställt till det, tänkte jag. Men det var ju inte så mycket annat att göra än att lugnt
sitta kvar. Jag löste korsord och tittade på utsikten. Mat fick man också. Här kan ni
få se en liten filmsnutt som visar hur bra jag hade det.

Visa scen ur Sällskapsresan 1 (när Helmer försöker få juice ur knappen ovanför huvudet)

Planet landade efter många timmar i ett land som var varmt och soligt. Det fanns
många vita stränder utmed kusten. Jag fördes till ett hotell och på kvällen gick jag
ner till en restaurang i kvarteret.
Sture sätter sig vid ett bord och en kypare (Marie eller Kerstin) kommer in och frågar
vad han vill äta (på spanska)
Sture: Ja inte förstår jag något av det här, men där står det något som ser ut som
special. Det låter fint. Det tar jag.
Kypare: Bueno, el señor quiere comer una paella especial. Es ricissima.
          Buen aprovecho!
Sture Får maten. Musik i bakgrunden. Flamencoliknande. Han börjar äta. In kommer
två flamencodamer (Marie och Kerstin) och börjar svansa runt Stures bord. De dra
upp honom och dansar förföriskt med honom.

Musiken tystnar.
Sture: Inte dum den där dansen. Sån där schottis som frugan och jag dansar brukar
jag få kramp i vaderna av efter ett tag.
Maten var inte heller dum. Riset var gult och blandat med räkor och kyckling och en
massa annat.
Några dagar senare hoppade jag på flyget igen och reste till ett annat land. Jag
minns inte vad det hette, men det var varmt där också. Många öar. Det såg ut lite
som Gotland. På det kala öarna låg byar med kalkmålade, vita hus.
Där hade de också en lustig dans. Liknade vår långdans vid jul.

Grekisk musik på. MITT ZORBABAND HAR FÅTT BEN. JAG HAR EN ANNAN GREKISK
MUSIK, MEN OM NÅGON HAR RIKTIG ZORBA VORE DET BRA OM NI TOG MED DEN.
Stefan, Nisse, Rikard dansar förbi i en zorba. Armarna på varandras axlar. Sture
hakar på och de dansar runt ett tag. De dansar runt och så småningom ut från scen.

Sture: Kul det här med långdans. Då kan ju alla var med, för det är ju inte alltid det
finns damer så det räcker till alla.
 Resan gick vidare. Jag hamnade i ett land med höga berg. Det var snö på toppen
fast det var mitt i sommaren. Jag drack riktigt god öl och en dag gick jag uppåt
bergen och mötte en jänta som sprang och hoade på några kor.
Cissi kommer skuttande. Helst i läderhausen och med fläter. Hon joddlar glatt och tar
en svängom med Sture och pratar lite tyska med honom.

Sture: En himla glad tös. Fast jag förstod ju aldrig vad hon sa…

Nästa land var också bergigt. Men det var kallare. Jag förstod nästan vad de sa. De
lät så käcka och glada allihop. En dag skulle jag hyra en bil på en mack. Det var en
lustig bil. Och en lustig typ på macken också. Han ville kolla upp allt på bilen innan
jag for iväg.
Bilaga 2: 3(3)




Jessica som norrman: Jej ska bare kolle blinkersen också.
Sture: Okey.
Norrman: Fungerer, fungerer icke, fungerer, fungerer icke…

Sture: Den här bilen var konstigt byggd. Titta här. Vindrutetorkarna sitter på insidan
av framrutan. Vad ska det vara bra för?
Norrman: (Lyfter upp armarna och låtsas styra en ratt, samtidigt som han brummar
med läpparna så att det sprutar)

Sture: De hade extrapris på bildörrar på den där macken. Macken var full med
bildörrar.
(till norrmannen) Varför säljer ni en massa separata bildörrar?
Norrman: VIs du ska till öknen kan det vare flott och ha en bildörr med sig så en kan
veve ner och få lite friskluft. Om du vill kan du köpe två också.
Sture: Vad ska det vara bra för?
Norrman: Vis du vill ha korsdrag.


Nu började jag längta lite efter frugan och Gotland, men jag tog en sista flygtur
österut först. Jag landade i en stad med vackra hus. endel hade guldförgyllda kupoler
på taken. På en restaurang fick jag rykande het och god rödbetssoppa. efter
middagen blev det allsång.
Alla kommer in på scenen och vi sjunger Kalinka. Håller armarna i kors och dansar en
kosackliknande dans om man kan. Annars går det bra att bara sprätta med benen
lite.
Sjunger:
Kalinka, Kalinka, Kalinka min vän. Alla stjärnorna på himlen de lyser för dig.
Kalinka, Kalinka, Kalinka min vän. Alla stjärnorna på himlen de lyser för dig.
Börjar mycket långsamt och sjungs fortare och fortare.


Sture: Ja det var en resa det. Att det fanns så mycket att se och höra och smaka på.
Det hade jag aldrig kunnat ana.
Visst är Gotland bäst, men det finns en hel del att uppleva även utanför vår vackra ö.

Slutmusik


Om någon annan har med sig attribut från något annat land kan vi självklart lägga in
det som en del i resrutten och vi improviserar kring detta land. Kanske att det kan
passa in med fler filmsnuttar också någonstans.

Tanken är att vi inte ska avslöja vilja länder Sture besöker utan det kan bli ämne för
diskussioner i de olika klasserna första gången man träffas.
Bilaga 3


           Här får ni en bunt med länkar som kan göra ert arbete lite enklare

Catweb (tidtabeller, kartor, databaser, hotell, flaggor, resedagböcker, råd & tips, kartböcker
                                           m.m.)
                                  http://www.catweb.se/


DN- resor (resereportage, prislistor, världsarv mm)
http://www.dn.se/DNet/jsp/polopoly.jsp?d=100

                                          Valutor

http://www.dn.se/DNet/jsp/polopoly.jsp?d=938&frameURL=http://bors.www.dn.se/root/
forex/quote.aspx%3fmenu%3dIntCurCom%26node%3dCurrencies

Svt packat och klart (resereportage, reseakuten, länkskafferi
http://svt.se/

Tv4 När och fjärran
http://www.tv4.se/


vagabond

http://www.vagabond.se/


Jorden Runt (resedagböcker, info, resereportage mm)

http://www.jordenrunt.nu/


dagstidningar från olika länder

http://lankskafferiet.skolverket.se/sidor/0_10_2_2.html


språköversättare

http://www.freetranslation.com/
Bilaga 4: 1(3)



        EN RESA PÅ NÄTET för 7g, 7h och 8a vecka 49 och 50




Förberedelser

Du skall skapa en person som skall göra en resa till en plats i Europa tillsammans med två
vänner. Under tiden du jobbar med detta måste du varje dag skriva loggbok, där du berättar
om ditt arbete.

Innan du reser skall du göra en ekonomisk kalkyl för resan. Du får två dagar på dig att skapa
din person och göra förberedelser för resan. (bokningar, ekonomisk kalkyl, växla pengar,
vaccinationer, m.m.). Onsdag vecka 49 första lektionen börjar resan.

Resan

Under resans gång kommer ni i gruppen att få olika uppdrag som ni skall utföra. Ni måste
hinna med minst tre uppdrag. Dessa skall vara färdiga tisdag vecka 50 vid skoldagens slut.
Medan ni jobbar med detta är det viktigt att ni dokumenterar ert arbete för att underlätta er
presentation av resan. Se till att alla i gruppen har tillgång till allt material hela
tiden! Ni kan använda er av Tjelvar för att skicka texter till varandras konton.

Efterarbete och presentation

När ni kommer hem igen skall ni under onsdagen vecka 50 förbereda er presentation av
resan. För idéer se separat lista. Redovisningarna sker torsdag vecka 50 på elevens val.




                                  TREVLIG RESA!
Bilaga 4: 2(3)


RESAN: Personbeskrivning

Skapa tre personer och berätta om deras vänskap

Du skall skapa en person som skall genomföra en resa. Denna person skall vara
mellan 18 och 25 år. Du skall göra resan med två vänner. Gör först en beskrivning av
din person, både på utsidan och insidan samt runt omkring. Sedan gör ni tillsammans
i gruppen en berättelse där ni skriver om hur ni blev vänner och varför ni gör den här
resan.

När du beskriver din person tänk på att ta med saker från alla tre kategorierna här
nedanför, för att göra din person så verklig som möjligt. Skriv minst en A4-sida på
dator storlek 12 punkter. Skriv inte i punktform utan som en löpande text.

Gör en klippdocka

När personbeskrivningen är klar skall du också tillverka din person i form av en
klippdocka. Klippdockan skall vara ca 20 cm lång och klädd i anständiga underkläder.
Tillverka också några kläder till dockan.
Bilaga 4: 3(3)



RESAN: ekonomisk kalkyl

Du skall göra en resa i Europa och du skall vara borta i en vecka. Till ditt förfogande
har du 10 000 sek. Dessa pengar skall räcka till resa från ditt hem fram till hotellet
där du skall bo, boende, mat, resor på orten och nöjen. Du bör också sätta av en
summa till oförutsedda utgifter. Du får inte åka på en charterresa eller annan färdig
paketresa. Du måste bo på hotell, vandrarhem eller bed and breakfast. Du måste
tillbringa minst fem dagar på resmålet och får anpassa färdsättet efter detta.

I din resekalkyl bör du även ta med kostnader för eventuella vaccinationer och
reseförsäkring. Kolla upp vilken valuta landet har och växla pengar innan du reser.
Vad kostar det att växla?

Fyll i dina uppgifter nedan!
RESMÅL:_____________________________________________________________

Kostnader

VACCINATIONER: _____________________________________________________

FÖRSÄKRING: ________________________________________________________

RESA:

BOENDE: ____________________________________________________________

VALUTAVÄXLING: _____________________________________________________

OFÖRUTSEDDA UTGIFTER: ______________________________________________

ÖVRIGT: _____________________________________________________________

SUMMA: 10 000
Bilaga 5




   Nu har du kommit fram till ditt hotell. Resan har gått bra och nu ser du fram emot
en kväll då ni får utforska vad den här staden har att bjuda på. Ha nu en riktigt trevlig
kväll!

Detta ska du nu göra för att få en lyckad kväll:

Någonting att äta…
Du ska gå på en restaurang och äta något som är typiskt för det landet du besöker.
Dokumentera vilken restaurang du väljer, vilken maträtt du äter och vad den kostar.
Smakade det gott? Var det en mysig och prisvärd restaurang?



               Någonting att uppleva…
               Mätt och belåten vill du nu vara med om något spännande och
               underhållande. Staden har mycket att bjuda på. Du kan välja att gå på
               ett idrottsevenemang, se en teaterpjäs, gå på en konsert eller se en
               film. Detta är bara ett litet smakprov. Vad köper ni biljetter till?
               Hur mycket kostar det per person?
               Var i staden sker detta?
               Hur tar du dig dit?
               Dokumentera något från kvällens nöje, gärna bilder.


Fortsättning följer…
Du är inte riktigt färdig med stadens nöjesliv ännu.
Vad hittar du på nu?
Dokumentera vad du gör och hur mycket det kostar.
Hur har kvällen varit? Är du nöjd?
Bilaga 6




           Ett historiskt uppdrag…

En dag hamnar du och dina kompisar på det historiska museumet i landet. Det är en
stor och pampig byggnad med en mäktig entré. Ni betalar inträdet och sen går ni in .
Det är många korridorer och det står en massa dammiga utställningsmontrar överallt.
Längst in i ett dunkelt rum står en konstig maskin. Ni går fram till den och letar efter
en skylt som kan förklara vad det är för något. Det enda ni hittar är en dörr. Ni öppnar
dörren och går in. Snabbt stängs dörren bakom er och framför er i mörkret blinkar en
röd skylt:



Välkomna till tidsmaskinen!
En ekande, mullrig röst hörs: ” Ni kommer nu att färdas i tiden till den period i vårt
lands historia som är mest omtalad i eftervärlden. Många människor kommer att
korsa er väg och ni ska få ett uppdrag. Det gäller för er att leta reda på den mest
kända personen i vårt lands historia. Ni ska göra en intervju med den personen, fråga
den om allt ni kan komma på som kan vara av intresse för oss i nutiden. Självklart
ska ni också fråga personen om varför han/hon är känd.
Lycka till”

Uppdraget är alltså att ta reda på en av de mest omtalade historiska personerna i det
här landets historia. Skriv ner en intervju med den personen.
Alla i gruppen ska skriva ner intervjun.

Ni får gärna dramatisera den här intervjun senare vid redovisningen.

Visa en lärare när ni är färdiga med uppdraget.
Bilaga 7




                          En kväll på hotellet

Det är inte alltid lätt att vara hemifrån i en ny kultur.
Ibland kan man drabbas av hemlängtan.
Den här kvällen stannar du och dina vänner på hotellet.
Ni orkar inte ger ut i nöjeslivet utan sitter på hotellet och pratar om vad ni längtar hem
till.

Hälsa dom där hemma…
Skriv ett brev till en person i Sverige (t ex din mormor) och beskriv lite om din resa
och vad du längtar hem till i Sverige

…hälsa far och mor…
Tänk om du skulle bo utomlands en längre tid. Vad skulle du längta efter i Sverige?
Vad är typiskt svenskt för dig?

Dokumentera eller dramatisera denna uppgift.
Bilaga 8




                                   Hälsa dom där hemma



     Efter att varit utomlands några dagar börjar ni sakna de nära och kära där
     hemma. Ni bestämmer er för att skicka hem en hälsning. Ni vill att hälsningen ska
     vara personlig och berätta något om landet ni rest till. Därför bestämmer ni er för
att rita egna vykort.

Var och en i gruppen ska rita ett vykort.
På vykortet ritar ni ett djur och en växt som är typiska för landet. De ska befinna sig
på en romantisk plats någonstans i landet. (Kanske ni kan skriva en dikt som handlar
om detta också.)
Ni ska dokumentera detta vykort med hjälp av digitalkamera. Kameran finns i stora
datasalen. Prata med den lärare som för tillfället är i datasalen så hjälper hon/han er.
Passa samtidigt på att fotografera era klippdockor (det kan behövas längre fram!)
När ni har fotat bilderna ska ni spara dem på ert konto. Gör gärna ett bildspel av era
vykort.
Bilaga 9




                                          Miljöproblem!!!




    Efter att ha postat vykorten till era nära och kära sitter ni nu på ett café och spanar på folk som går
    förbi. På bordet ligger dagens tidning och ni slår upp första sidan. Ni möts av en svart rubrik som
pekar på ett stort miljöproblem i det land ni befinner er i.

Hur lyder rubriken?
Ni ska göra en tidningsrubrik som handlar om något miljöproblem i landet. För att
kunna besvara denna fråga måste ni ta reda på vilka miljöproblem som är aktuella i
just ert land. ALLA LÄNDER HAR NÅGOT MILJÖPROBLEM!

                                Spår 1 (lite enklare)
Gör en presentation av det miljöproblem som ni har valt. Försök hitta bilder till er text.

                               Spår 2 (lite svårare)
Ni bestämmer er för att engagera er i detta problem och skriver en insändare i
lokaltidningen.
Formulera insändaren.
Bilaga 10: 1(2)




Efter två veckors hårt arbete är det också dags att redovisa ert arbete.
Detta gör ni i form av en presentation inför klassen samt att ni lämnar in
lösningarna på era uppdrag till er handledare. 7G och 7H ska vara klara till
lunch på torsdag. 8A ska vara klar till elevens val på torsdag.

Uppgift 1: Att bestämma vilket/vilka uppdrag som ni vill redovisa och
                  planera er redovisning. Rådfråga er handledare.
                    - Behöver ni ändra/lägga till/ta bort något.
                    - Hur ska redovisningen gå till?
                    - Vem gör vad?


Redovisningen inför klassen ska gå till på följande sätt:

- Ni gör en kort presentation av era personer, deras förhållande och vart ni har
  rest
- Ni ska välja ut ett/två uppdrag tillsammans med er handledare.
- Detta uppdrag ska ni redovisa för resten av klassen.
- Redovisningen ska ta 10 min.
- Ni bestämmer själva hur ni vill redovisa. Ni får gärna dramatisera men kan
  också göra en muntlig redovisning eller visa ett bildspel på PowerPoint.
- Meddela lärarna om hur er redovisning ska gå till och om ni behöver något
  till redovisningen.


Tid för redovisningarna

7G        mån 16/12 på matten och svenskan

7H        mån 16/12 på So och engelska

8A        tor 12/12 på elevens val
Bilaga 10: 2(2)




Uppgift 2: Samla ihop allt materiel som ska lämnas in till handledaren.
Varje person som är med på resan ska lämna in en personlig dagbok
skriven i den blå boken. Dagboken ska vara från och med avresedagen till
dagen för hemkomst.

Materialet som lämnas in till läraren ska vara renskrivet.

Material att lämna till handledare:
Personbeskrivningarna
Ekonomiskkalkyl
Dagböcker
Genomförda uppdrag
Bilaga 11




            Utvärdering av ITiS-projektet i Ae 1 ”En resa på nätet”
Namn:_________________________________________________

1. Vad tror du att målet med det här projektet var? ___________________________
_____________________________________________________________________
_____________________________________________________________________

2. Vad tycker du om valet av tema ”En resa på nätet”?
bra:_________________________________________________________________
dåligt:________________________________________________________________

3. Vad tycker du att du har lärt dig dessa dagar när det gäller datoranvändning?
_____________________________________________________________________
_____________________________________________________________________
_____________________________________________________________________

4. Vad var det svåraste under de här två veckorna? ___________________________
_____________________________________________________________________

5.Vad var det roligaste? _________________________________________________
_____________________________________________________________________

6. Vad är du personligen mest nöjd med efter detta projekt? ___________________
_____________________________________________________________________
_____________________________________________________________________

7. Hur tror du att dina kompisar skulle beskriva din arbetsinsats i samarbetet?
_____________________________________________________________________
_____________________________________________________________________

8. Hur fungerade handledarna under projektet? ______________________________
_____________________________________________________________________
_____________________________________________________________________

9. Vad tyckte du om detta arbetssätt? Ringa in rätt alternativ
inte bra alls           ganska bra              bra                     mycket bra

10. Vad har du lärt dig på detta arbetssätt, förutom datakunskap? _______________
_____________________________________________________________________
_____________________________________________________________________

11. Skulle du vilja jobba på ett liknande sätt en gång till? ______________________

12. Har du förslag på något tema man skulle kunna jobba med inom ett liknande IT-
projekt?

				
DOCUMENT INFO
Shared By:
Categories:
Tags:
Stats:
views:3
posted:9/11/2011
language:Swedish
pages:28