Docstoc

Flottskar-00

Document Sample
Flottskar-00 Powered By Docstoc
					          Flottskärs Gård
                och
        något om dess ägare
 efter gamla och nyare handlingar
samt släkttraditioner sammanställt

               År 1970 av
            Gösta Säfwenberg
              Jägmästare




    inscannad och kopierad 2007-04-23- av Torbjörn Anfält


                             1
Flottskärs gård är som nybygge anlagt å oskiftad utmark till Vavds bolby. Pen
oranämnes som sådant i drottning Christinas köpebrev 1646, vilket konfirmerade
förmyndareregeringens försäljning år 1645, till Louis de Geer. Den mark han på så
satt köpte fick han som evärdeligt och ärftligt frälse. Nybygget Flottskärs hävdade
inägor voro kringstängda med gärdesgårdar och de Geer ägde således denna inagomark.
Skogsmarken därikring var oskiftad del av Vavds-by av vilken de Geer ägde hälften.

För drygt 300 år sedan torde havet varit c:a 3-5m högre än nu. En havsvik gick in
där f.d. Kohagen nu är och en annan över Gabrielsgärde och nuvarande brunnar till
backen nedanför forna Rödgrind, där släkttraditionen förmäler att spår efter en
båt-läsming funnits. Den fortgående landhöjningen förändrar nu snabbt de forna
grunda havsvikarna till land. Om de Geers köp se bilaga1.

Åren 1779-1780 upprättades "Geometrisk Charta öfver Hvafd" - - - "och Flåttskärs -
- -" Byars samfällda Skog uti Hollnäs Sokn, Leufsta Tingslag och Uppsala
Höfdingedöme- belägen", Denna karta användes vid storskifte i Hållnas socken av
byarna Vavd, Önsbo, Malen, Kussil, Ängskär, Flottskär och Kullen. Skiftet pågick
åren 1778-1783 och förrättades av lantmätaren Salomon Ahlström. Kopia av kartan
finnes på Flottskär över gårdens dåvarande område. Han ser av förrättningskartan
att Flottskärssundet då var brett och Ängskarsviken stor samt att Sörgårdsskaret
och "Ön", som då kallades Marcusskäret senare Gråtaren och 1845 S:t Helena, samt nu
Ön, ej tillhörde Flottskär. Namnet Sörgårdsskäret förmodar jag kommer av att det
tillhörde södra gård.en i Vavds by och Marcusskäret av att det ägdes av en bonde
Marcus, exempelvis Marcus Ersson; vad senare namnet Gråtaren kommer utav är ej
känt. Utfartsvägén gick mot och-Över Gårdskär och ej som nu; vidare fanns redan då
en väg från Flottskärs gård till Stor Höllen = Västersjön, Höllrönningen hade
namnet "Markus Ers Hölls Rödning och Nordenborg hette Olof Lars Lillmåssa. De
tvenne små vretarna norr om vägen till Väster-sjön, som tillhörde inägojorden äro
nu skogsodlade. Stranden i Kohagen låg c:a 100 m från nuvarande allén.

Vid storskiftesförrättningen måste först bl.a. klarläggas var gränsen mellan Vavd
och Göksnåre byar gick. Här nämnes bl.a. Grötkullsröset, som beskrives ligga
"upputi en stenbacke vid sjövägen, en liten kullig sten, med några andra stenar
utan ordning kringskalad" och förmälte Göksnåregrannarna att detta röse vid "Härads
Syn.§ dom 1701" enligt karta - av 1699-1700 af lantmätaren Gustaf Svebell - över
hela Hållnäs socken skulle ha hetat Storrå, som i senare tider fått annat namn.
Vavdsbönderna förnekade att gränsen skulle gå här; vidare försökte de hävda att
endast Vavds by var bolby, Kussil hade dock laga handlingar härå och Malen och
Öndebo (Önsbo) hemman voro också enligt Kammarcollegium lika gamla som Vavd, varför
alla dessa byar skulle anses vara bolbyar men Flottskär och Ängskär medgåvos av
ägarna vara avgärda och skulle därför få halv tilldelning av skogsmark per mantal
mot bolby. Tvisten med Göksnåre var enligt protokollet för 12.7.1781 "äntiligt
slut"; då hade föregående sommar enstaka gårdar och avgärda hemman inom Vavds by
"blivit i skogen lagligen utbrutna och frånskilde" samt delningen ock "vunnit Lovl,
Härads Rättens Stadfästelse den 1 sa nästli Februari".

Flottskär skulle bekomma sin avgärda rätt mellan Malns samt Önsbo ägor och
Nämmarvik och fick beteckningen Litt F å kartan, där det också finnes en kilformig
avdelning betecknad Litt fa väster Nämmarvik. Flottskär 1/8 mantal utan öresland
fick:
Inägor   69   Tunneland    25     kappland
Skog    59      "       21 5/8 tillhopa    129     "      14 3/8   "    eller c:a
64 ha landareal. Härvid anmärkes i protokollet att Flottskär fått "15 5/8 kappld i
ersättning på odugeligt Bergland inom sina skiften". Mera härom nedan; 13 5/8 kpl.
= 0.210 ha. Beträffande gamla mattslag, som har och framdeles nämnes, hänvisas till
bilaga 2. Skifteskartan stadfästes den 30.1.1784.

Vid den fortsatta delningen av återstående mark framgår att "Enligt Kronans
Jordebok, består Hvafd By af följande Hemman och vidkända Öretal:
  Nr     Litt                                    Mantal Öresland       Summa
  1      Aa       Lars Larssonsd Skattefrälse    ¼       6 ½
         Ab       Eric Olssons Frälse under      1/4     6 1/2     1/2    13
                  Leufsta Bruk
  2      Ba       Marcus Erssons Skattefrälse    ¼       6
         Bb       Olof Larssons ibidem           1/4     6         1/2    12

                                         2
  3      Ca       Jan Anderssons Frälse under    ¼      5
                  Leufsta Bruk
         Cb       Olof Olofssons ibidem          1/4     5         1/2    10
  4      Da       Lars Anderssons d:o            ¼       4 ½
         Db       Anders Larssons SkatteFrälse   1/4     4 1/2     1/2    9
                                                             Summa 2        44"
Anmärkning: nuvarande Vavd 2:4 är hälften av litt Bb, som Olof Larsson 1791 sålde
till sin son Olof Olofsson för 55 Rdr, 26 s, 8 r jämte åtagande dels av skuld till
Leufsta Bruk av 22 Rdr, 10 s, 8 r dels ock tarvlig föda och nödig skötsel samt
anständig begravning för fader och moder. Olof Olofsson bortbytte 18,6,1817 halva
hemmanet, 1/8 mtl, mot Kullen till Eric Andersson Kullberg; mera härom nedan.

Man skiljde på Vavdshemmanen om de voro frälse eller skatte frälse. Beteckningen
frälse innebar här att baronen på Leufsta ägde detsamma medan skatte frälse betydde
att han var innehavare av frälseräntan men ej ägde hemmanet; vid ev. försäljning av
senare slags hemman skulle han, om han ej godkände detta, vid nästa ting i laga
ordning börda hemmanet och betala den föreslagna köpeskillingen.

Per Nordling fick som ersättning för trogen tjänst åt baron Emanuel de Geer på
Frötuna under en 9-årig utlandsvistelse dels en silverkanna dels först anställning
som hovmästare på Frötuna sedan av dennes broder på Leufsta till en början tjänst
som "tracteur" på värdshuset i Leufsta sedan ett erbjudande att få köpa ett av
hemmanen Flottskär, Enskär eller Vedlösa, Nordlins valde Flottskär, som han enligt
köpebrev av 10,11.1787 -bilaga 3 -fick förvärva för 166 Rdr och 32 skillingar
specie av baron Charles de Geer på Leufsta, 1 köpebrevet betecknar de Geer hemmanet
som "Mitt Ett åttondels mantal Bruks skatte,. Flåtskär, kallat" och står där
vidare: "Ty afhänder jag mig härmedelst Skatträttigheten af detta mitt 1/8 mantal
Flåtskär". Härigenom kom Plottskär i fortsättningen att vara krono skatte och ej
skatte frälse.

Kontraktet hade tre förbehåll: 1) Vid ev. försäljning skulle det först erbjudas
ägaren till Leufsta bruk; 2) Träkol erbjudas bruket och 3) skulle på gården boende
två landbönder - troligen . vore fiskare eller kolare med någon jord en rättare
benämning - på villkor de skötte sig få bo kvar tills baronen kunde ge dem något
annat ställe, vilket uttryckes så att de ej skulle "på något sätt bliva rubbade
tills vidare och då någon hemmans ledighet el. annan emploije anten lämnas av Mig
eller af herr Tracteuren och hvarest de blifva besutne och nöjde, dock detta ej må
i vägen ligga, om mera nämnda åboer genom elakt uppförande och sturskhet förtjene
sitt avsked".

För båda landbönderna hölls vederbörlig avträdessyn den 19.9.1789 och framgår av
denna handling, att bönderna "Matts Ersson Gellström och Anders Andersson, av vilka
den förre genom gifte med Anderssons syster ditkommit och hemmansbruket mottagit
för 20 år sedan samt den senare besuttit hemmansdelen efter sin fader i 21 års tid
och komma de, som nästa midfasta" (alltså 14•3•1790) "skola hemmanet avträda att
vardera svara för sin hälft av hemmanet".

Av detta syneinstrument får man en uppgift om husen på gården år 1789; som bilaga 4
finns en sammanställning om husen; denna kan jämföras med senare uppgiften om
Nordlings nybyggnader fram till 1792 och syn för brandförsäkring av åren 1831 och
1851 samt hälften-brukskontraktet av 1865; gårdskrönikan återkommer härom.

Per Nordling stämde 1789 två bönder i Vavd för att de huggit skog "Granan",
tillhopa 34 lass kolved på den trakt, som å kartan betecknats litt fa. Därvid
utreddes genom lantmätarens vittnesmål att Flottskär av Vavdsborna frivilligt
lämnats denna trakt, litt fa, innehållande 14 tunnland (=7 ha) till ersättning för
lidande uti skog, varför trakten förklarades tillhöra Flottskär, Jämför ovan om
protokollets 0,21 ha.

Familjen Nordling skall enligt kyrkböckerna ha flyttat till Flottskär från Lövsta
1789 och åter till Lövsta 1797 eller 1799 samt slutligen åter till Flottskär 1807.
Vare nu härmed hur som helst vilka år och varför dessa flyttningar skedde. Man kan
av befintliga handlingar finna att Per Nordling genast efter förvärvet av Flottskär
där börjat bygga hus och väg samt nyodla. Över dessa arbeten samt över liknande
nyodlingar vid Lövsta, dels på "prästbordet" dels å brukets mark bl.a. vid Långbron

                                         3
finnes en hel del besiktningar, delvis beedigade vid häradsrätt. Av intresse är att
nämna följande ur protokoll av 21-22 juni 1791: Nordling hade efter förvärvet av
sitt "kronobesparade kronoskattehemman i Hållnäs derpå å nyo uppfört ett mycket
kåstesamt och wäl inrättadt boningshus av träd eller caracters byggnad, nu färdig,
på 1 1/2 alns hög stenfot och bestående af 5 rum samt förstuga på nedre båtten samt
tvenne rum och stor wind på öfra, äfwen och å båda sidor om den till gården löpande
farwäg planterat. 67 stycke större lönnask- och rönnträd, hwilka alla nu woro
wäxande, wäl rotade och wackra"; - - och - - "har han medelst huggning,
stenbrytning och sprängning samt fyllning anlagt och gjort en alldeles nödig och ny
wäg fram till hemmanet från den till Löfsta bruks Lastageplats Engskär gående
större wäg, warande nu denna wäg beqwäm och brukbar samt dess längd 1890 alnar (c:a
1120 m) samt bredd 6 dito och ringaste arbetskåstnader:       30 Rdr

Emellan förenämnda sätesbyggnad och en från Saltsjön uppgående wik upparbetat en
wacker köks trägård om 6 kappelands
2 widd" - eller 925.8 m = 0,093 ha - "därifrån bortfört vid pass
300:e lass gråsten:                                           6:12:

Gräft och med sprängd gråsten murat ny källare med
Avloppstrumma                                                  21: - -

Vid tillträdet fanns endast ringa åker i mindre hägnader
här och där och hade Nordling efter tillträdet anlagt 2 nya
och ordentliga åkergärden: det ena söder om gården om c:a
4 tnl med 284 famnars                                          56:12: -

- eller c:a 500 m - avloppsdike m.m; torde vara vid eller
del av södra delen av Gabriels gärde, som                       33s38: -

har denna längd å avloppsdiket; det andra eller norra gärdet,
Humlegårds rödjningen kallat om c:a 3 1/2 tnl med 114 famnars -
203 m - avlopp                                                22:22: -
m.m; torde vara del av nuvarande Norrgärdet, denna senare
åker anges vara stenigare än den förra.

Farmor Andriette - Per Nordlings sondotter -   berättade att baron på Lövsta en gång
kom till Flottskär och uppsökte Nordling som   var sysselsatt med åkerbrytning vid
Fårfängan, vilket bör stämma med Norrgärdet.   Baronen ansåg att Nordling hade
alltför dåliga redskap, varför han lät sända   upp bättre verktyg.

Dessutom hade Nordling på Löfsta prästegårds ägor nära bruket och bredvid
Hållnäsvägen - säkerligen vid Långbron enligt en anteckning å en originalhandling -
"uppodlat till hafvresåning en måsse eller gyttjekärr, Kohagen kallad, att
sedan                                                  39:32:8

igenläggas till äng och eller betesmark om 5 1/2 tnl äfvensom strax utanför bruket
på dess frälse ägor - förmodligen med tillstånd - å swinewall samt å mycket
stenbunden och oländig mark upptagit flera åkertäppor om resp. 1 fjerdingsland, 2
kappeland och ett stycke härifrån ett om 2 1/2g- kappeland, som till Kålsäng
nyttjas                                                5:26:8

Tillhopa summa                      157 Rdr 36 sk.

Dessa förbättringar vitsordades å sockenstämma i Hållnäs till alla delar vad
arbetena å Flottskär beträffar.; vidare står att Kyrkoherden är övertygad om
sannfärdigheten av vad protokollet nämner om uppodling å "Leufsta prästebord" - - -
"förbehålles dock präste bohlets i lag grundade rättigheter".

Åren 1794 och 1796 finnes ytterligare besiktningar av hans nyodlingar i
Humblegårdsrödjningen, 1 1/4 tnl, i Gamla Rödjningenlass/ 2 tnl och i Nygärdet 1
1/2 tnl som inklusive 1.141 lass sten, diken och stubbar värderats till 97 Rdr 34
sk 2 r. Riktigheten härav har godkänts å sockenstämma. Dessutom finnes en
anteckning att Nordling å Försäters frälse ägor under Lövsta - Försäter är kyrkbyn
vid Öster Lövsta kyrka - odlat och upparbetat 10 tnl åker, som blev igenlagd till
äng; samt att han utom beskrivningen upparbetat vid Flottskär 10 tnl dels till åker

                                         4
dels till äng. Handlingen slutar så - skrivet med blyerts -: "Men till märckandes,
som bör observeras och noga beskrivas, att jag P. Nordling med egen hand desse
sednare åren och nu under mitt 77 års ålder dagligen med egen hand detta år
uppbrutit 160 st grofva gran och tall stubbar med en myckenhet sten och 260 famnar
skottdiken m.m." Detta har skrivits 1820. Hur spänstiga är hans efterkomligar?

Ovanstående kostnader, som torde vara lågt uppskattade, "bör jämföras med
Flottskärs inköpspris, 166 Rdr 32 sk. Gamla farmor Andriette berättade att hon hört
att nya utfartsvägen kostat mer än hela Flottskär: detta måste vara något
misstagtmen alla hans enligt ovan värderade förbättringar ha dock kostat mer än
hemmanet. Likaså uppgav farmor att hon hört att grunden till nya byggnaden låg lagd
i 7 år, då man i rädsla för ev. nya härjningar av ryssarna liksom 1719 väntade med
att uppföra byggningen; Detta stämmer ej med 1791 års intyg, som erkänts riktigt
enligt domboken vid laga vintertinget med Leufsta tingslag 30.1.1792, där sägs, att
boningshuset 22.6.1791 "nu var färdigt". Farmor torde väl tidigast hört detta vid
10 års ålder eller 1850 och då hade. 60 år gått sedan huset började byggas; en
trolig förklaring synes mig vara att tu blivit sju under årens lopp. Gustav den
III:s ryska krig 1788-1790 slutade ju med freden i Värälä 14.8.1790 och om grunden
lagts 1788 och sedan legat i tu (2) år så stämmer den gamla släkttraditionen.
Enligt farmor skulle vidare de hus åborna hade 1789 legat ungefär där ladugården nu
är och de två boningshusen flyttades därifrån till nuvarande gårdsplan såsom
flyglar; dessa två hus uppges vid besiktning för brandförsäkring 1831 vara uppförda
1792.

För sina nyodlings och förbättringsarbeten erhöll Per Nordling år 1821
"Lanthushållningssällskapets belönings jeton med tillkännagivande: "Af Hans
Majestet Konungen har på Kongl. Lanthushållnings Sällskapets underdåniga anhållan
behagat gifva sitt nådiga Bifall, at berörda jeton får i band af Länets färger
offentligen bäras af Hemmans Brukaren Pehr Nordling i Hållnäs och Flottskär för sin
synnerliga omtanka flit och Arbetsamhet vid sitt hemman". Det var tydligen
kyrkoherden och prosten Lars Gillberg, som fått i uppdrag "att på tjenligt sätt
offentligen tillställa" honom belöningen och anhöll han att Nordling ville "utsätta
Dagen D:en Söndag då Bror i Församlingen vill inställa sig, at emottaga detta
hedrande wedermälé af Konungens Nåd och Kongl, Lanthushållnings Sällskapets
uppmärksamhet" - - -. Brevet är daterat Hållnäs den 14.9.1821. Jetonen är av guld
och finnes kvar.

Jämlikt avtal av 8.9.1791, se bilaga 5, har Pehr Nordling på 30 års tid fått rätt
"bruka ett "stycke mark om ungefär två eller tre tunneland på ett skogsskifte,
Önskiftet kallat, emot Flottskär beläget" och ägt av Olof Larsson och Olof Olofsson
- se ovan sid 3 -. Detta avtal visar att en del av Vavd no_ 2 brukats av Flott skär
redan 1791. Mer härom nedan.

Per Nordlings hustru Carolina Christina Björkström var 16 år - han 24 år äldre - då
de gifte sig under hans Frötunatid i Rasbo den 10.11.1782. De nygifta flyttade så
till Lövsta, där han blev tracteur. Hon var dotter till borgaren i Upsala David
Björkström och hans hustru "madame Greta Stina Ström", vid hennes giftermål voro
föräldrarna döda. Morföräldrarna voro rådmannen Herman Laurentius Ström, som
avlidit 1765, 10.1., vid 63 års ålder och Anna Greta Holmberg, Hon hade en broder
Lars Gustaf född i Upsala 1770 - död 1815 -> vilken tidvis bodde hos sin syster i
Lövsta och sedermera också en tid på Flottskär, Brodern medgav, när han blev
myndig, att även hans syster hos vilken han åtnjutit så mycket gott, skulle få halv
del i ärvda hemmanet Helgesta nr 1 eller 1/2 mtl och 5 4/16 Öresland, beläget i
Haga socken 8 km norr Sigtuna. Detta medgivande gjordes i en inlaga till rätten.
Efter hennes död 1809 ärvdes halva hemmanet av hennes söner och sedan även brodern
avlidit fingo de också andra hälften. Björkströms hade också ägt det stora hemmanet
Morberga i Bälinge socken norr om Upsala.- Enligt förmyndarräkningar för "pupillen"
Lars Gustaf Björkström för åren 1784 till 1791, då han blev myndig, redovisas till
Lövsta, där han då bodde hos syster och svåger, en inkomst utgörande dels 1/2 av
Helgestas avkastning dels ock 1/2 av "Morberga utlagspenningar", Senaste
redovisning är undertecknad Morberga den 3:e. October 1791 av Matts Janson, En del
av detta hemmans naturaprodukter brukade säljas till Lövsta bruk. I 1777 års
jordebok står för Morberga 2 nr 1 m fl. Mats Janson som arrendator och Borgaren
Björkström som innehavare. Men i 1795 och senare jordeböcker står Mats Janson som
både brukare och ägare. Försäljning har tydligen skett.

                                         5
P. Nordling och hans fru hade 10 barn av vilka endast 3 söner nådde mogen ålder.
Den älsta av dessa, Carl, blev kofferdi-kapten och gift med en dotter till en
urfabrikör (eller juvelerare?) Boulkau; han avled barnlös; när, var och hur är icke
känt. Till de två andra sönerna, som båda kom till Flottskär, återkommer jag.
Släkten torde väl känna till huru Per Nordling som ung - 15 årig - kom till
Stockholm från Grängshammar i Dalarna tillsammans med en syster, som sedan gifte
sig i Stockholm med finngubben Israel Björklund - detta enligt farmor Andriette -.
Efter att först ha varit sammetsvävargesäll med namnet Gestrin kom han så i tjänst
hos baron Emanuel de Geer och hade då tagit sig namnet Nordling. Orsaken till
namnbytet är ej känt. Hans fader var enligt forskning Anders Lars i Jutbo beläget i
Silvbergsdelen av Stora Tuna. -Pehr Nordling dog på Flottskär-29.3.1828. På äldre
dagar var han enligt släkttraditionen "en stilla snäll gubbe". Under vistelsen i
Italien köpte han tavlan i "förmaket", den skickades hem med en skuta, som
förliste,men kofferten i vilken tavlan låg blev räddad iland och kom till rätta.
Farmor Andriette trodde att hemmet efter Per Nordlings frånfälle sköttes av mamsell
Theel, Hedda Katarina, som hade varit på Leufsta herrgård medan Nordlings bodde på
bruket. Hon hade en dotter, gift Hammarström, som blev farmors fadder och i
faddergåva gav en dessertsked, vilken farmor använde in i det sista..

Av sönerna gingo Anders Gabriel och en broder Jacob, som dock dog ung, i skola i
Uppsala, Där råkade han den jämnårige Carl Ulrich Säfwenberg, vilken på äldre dagar
sade sig komma ihåg hästarna från Flottskär med vilka Anders Gabriel hämtades i
Uppsala.

Flottskär övertogs av sonen Gustaf, som blev ensam lagfaren ägare till gården.
Anders Gabriel tog tjänst hos en grosshandlare Ekman i Stockholm, vilken hade stor
sjöfartsrörelse. Det berättas att en gång fick Anders Gabriel fara långt ut från
Stockholm och möta ett fartyg; där lindades han med två äkta schalar för att de
skulle undgå förtullning; en annan gång fick han hämta stora vaxljus.

Gustaf Nordling visade sig ej kunna sköta Flottskär - sjuklig och svag - varför
Anders Gabriel övergav sin tänkta bana som handelsman i Stockholm, där han ämnat
köpa hus i Stadsgården, samt flyttade hem till Flottskär och övertog gårdens
skötsel även under brodern Gustafs tid som ägare eller 1828-1837. (Farmor trodde
att Nordlingarna föredrog Flottskär framför Helgesta och Morberga på grund av
belägenheten vid havet.) Vilket år han kom tillbaka till Flottskär har ej kunnat
beläggas. Han anges utflyttad till Stockholm 1807 men kyrkböcker för flyttningar
och husförhör saknas i Hållnäs för åren kring .1820. I husförhörslängden för år
1825 är han med och har begått nattvarden. Då Gustaf dog voro båda bröderna ogifta.
Under Per Nordlings tid hade pengar lånats och inteckningar tagits i Flottskär,
dessa inteckningar hade Anders Gabriel börjat inlösa och när han ärvde Flottskär -
enda kvarvarande av 10 syskon - hade han fordringar på 1314 Rdr 30 sk 2 r Bco i
gården, som var taxerad till 1.000 Rdr Bco. Han fick lagfart på Flottskär
22.10.1838.

Den 15.9.1839 gifte han sig med Margareta Gustafva Wallmon änka efter kyrkoherden i
Hållnäs, Mattias Wallmon.

Laga skifte pågick i Vavds by sedan 1832. Förut har å sid 3 anmärkts att Eric
Andersson Kullberg tillbytt sig 1/8 mtl Vävd na 2. Denne Kullberg hade utfärdat en
revers till "unge bonden Per Ersson" i Skärplinge lydande å 65O Rdr Bco, vilken
fordran intecknats i nyssnämnda hemman. Tvist uppstod om denna fordran och finns
ett protokoll, som utvisar att Kullberg i Svea Hovrätt ej kunde styrka sitt
påstående att Per Ersson förmått honom utgiva ifrågavarande skuldsedel under det
Kullberg befunnit sig i en sådan sinnesförfattning att skuldsedeln icke kunde
medföra någon betalningsskyldighet. Hovrättens utslag föll 14.12.1827, varefter
hans i mät tagna hemman kunde säljas på offentlig auktion 9.11.1835> det inköptes
för 435 Rdr 21 sk Bco av Matts Jansson i Vävd, som synes ha varit landbonde under
Lövsta på Vavd nr , litt Ca. Jansons innehav blev dock kortvarigt. Kullbergs son
var (enligt Georg Löfström i Lissbo utsago 1969) föga sams med sin fader varför han
efter sin moder tagit sig namnet Löfström. Denne son var dräng på Flottskär och
Anders Gabriel lånade den 11.10,1836 denne Jan Eric Löfström 435 Rdr 24 sk Bco mot
6 % ränta. Löfström hade till tinget samma dag instämt Matts Jansson för att
återbörda sin faders hemman. Faderns tidigare hemman Kullen var arvejord och kunde

                                         6
genom bytet till 1/8 fttl frälse skatte Vävd no 2 detta senare hemman förklaras
hava arvejordsegenskap, varför Löfström genom att deponera 435 Rdr 24 sk Bco
tilldömdes detta hemman redan vid tinget i Skärplinge den 11.10.1836. Anders
Gabriel var biträde åt honom vid rätten och benämnes i protokollet vice
landsfiskalen; målet avgjordes ändock att Matts Jansson ej inställt sig som
svarande. Tillträde skulle få ske nästa fardag alltså 14.3.1857; Löfström fick
klanderfritt uppbud för lagfart andra gången 28.2.1537 och Jansson blev i
vederbörlig ordning uppsagd av kronolänsmannen den 20.12.1836. Nordling fick
inteckning i Löfströms hemman för lånet vid ovannämnda ting 28.2,1837. Därefter
säljer Löfström med hustru Lena Caisa Lundholms samtycke sitt hemman till Nordling
för 1.000 Rdr Bco samt fördelsvillkor enligt samma dag upprättad handling, daterad
Plottskär den 6:e september 1837. Vittnen voro J.G. Collinder, v. pastor et
comminister och J.J. Holmstrand, Kronolänsman. Nordling fick lagfart härå den
22.10.1838 sedan han styrkt att hemmanet den 28.2.1838 hembjudits frälseräntans
ägare "Hans Exellens m m Högvälborne Herr Grefve Carl de Geer", vilken dock icke
önskade börda detsamma. Jan Eric Löfström fick 6.9.1837 en revers av Nordling å 539
Rdr 24 sk Bco med 6% ränta; den kvitterades av Löfström som tillfullo betald
19.6.1839.

De fördelsvillkor Löfström fick enligt kontrakt samma dag, 6.9.1837, han sålde Vavd
2:4 till Nordling voro följande:


                                     Köpe-contract
    1mo    Undantag på 50 års tid sex tunneland odlingsbar skogsmark.
    2do    Gärdsel och stör till nödig stängsel kring berörda odlings-
           mark tages på hemmanets skog.
    3tio   På denne odlingsmark förbehålles femton frihetsår; men efter
           berörde tids förlopp skall jag eller mine rätts innehafvare på
           ärhållande kallelse till hemmansägaren på dess kost årligen
           utgöra (4) mans dagsverken.
    4to    Sedan de bestämda femtio åren äro tilländalupna, återfaller
           jorden till hemmanet sådan den då befinnes-, och utan att jag
           eller mine rätts innehafvare får tillgodo njuta någon odlings
           ärsettning.
    5to    Oskadlig och torr skog till nödig wedbrand får tagas på
           hemmansdelens skog
    6to    Mulbete för de kreatur, som kunna födas på ifrågavarande
           jordlägenhet, får begagnas på hemmanets skogsmark. Flottskär
           den 6:te september 1837.
                       Jan Eric Löfström     Lena Cajsa Lundholm
                            På en gång närvarande wittnen.
                         J.G. Collinder       J.J. Holmstrand
                         V. Pastor och Commin. Krono Länsman.

Föreskrefne undantag och förbehåll varda härigenom af mig godkända sedan Jan Eric
Löfström till mig denna dag utfärdadt köpe bref på dess ägande 1/8 dels mantal
frälse skatte no 2 i Wafd; hvadan således ofvanberörde sex tunneland odlingsbar
skogsmark med de flere förmåner, som här ofvan blifvit bestämnda, öfverlåtes till
Löfström, dess hustru och arfwingar på de villkor som ofvan äro uppgivne. Flottskär
som ofvan
                                   A.G. Nordling.
       På en gång näryarande wittnen:                                      -
                J.G. Collinder                       J.J. Holmstrand
                       V. past. och commin.     Kronolänsman.

År 1837 den 1 november å lagtima höste tinget med Leufsta tingslag blef denna
handling för häradsrätten uppvist, i lagfartsprotokollet intagen sant resolveradt
på sätt detsamma utvisar; betygar
                       På Härads Rättens vägnar H.O. Alner."

Detta hemman, som Nordling nu förvärvat, låg med sin inägojord i Vavds   by och under
det pågående laga. skiftet försökte Nordling ihärdigt få detsamma, som   var nästan
helt och hållet obebyggt, lagt ifrån byn och runt Flottskär - § 29 den   9.6.1837 -,
varvid torpet Gårdskär och dess inägojord skulle ingå; härigenom finge   övriga

                                         7
vavdsbönder mera att dela på i byn. Mot detta protesterade skattebonden Marcus
Ersson, som uppgav "att ofta nämnda torp vore af hans förfäder af ödemark
upparbetad och således ingen ägde närjnare rätt till detsamma än han, vilket de
övriga skattejordägarna medgåvo; det var bebyggt för 2ne hushåll och skulle det bli
dyrbart flytta husen, ävenså hade Marcus Ersson även besparad skog härikring." Både
lantmätaren och godemännen sade sig icke kunna fästa något avseende vid vice
landsfiskalen Nordlings projekt. Han vidhöll detta sitt förslag när han själv
blivit ägare till 1/8 mtl Vavd no 2 och lät kronolänsman Holmstrand företräda sig
enligt fullmakt, vavid denne läste upp ett längre anförande, som också ingavs
skriftligt, Nordling begärde alltså få sitt vavds-hemman lagt invid Flottskär,-
varvid åkerjord i Vavd skulle bytas mot Gårdskär helst som det vid Vavd å hemmanet
endast fanns en gammal "Stufva". Det borde vara samma rätt för honom som för Greve
de Geer att få sin hälft av byn i ett sammanhang. Skiftes-godemännen och
lantmätaren godtog dock ej detta, dels med hänvisning till vissa §§ - kanske
tvivelaktigt - dels ock kanske främst för att Marcus Ersson hade besparad skog och
torpet Gårdskär var nyupptaget, det låg "visserligen emot" Flottskär. Nordling
föreslog vidare sitt torp Önsbo eller Säter nära Marcus Erssons torp
Zetterbergstorpet i utbyte varvid Nordling och skulle ersätta skillnad i
byggnadsvärde; även detta erbjudande avslogs helst som Gårdskärstorpet helt och
hållet blivit upptaget på hans hemman 1/4 mtl Vavd no 2 skogsmark efter senaste
delningen i byn; alltså efter storskiftet 1783. Nordling vidhöll sitt yrkande.

Laga skiftet överlämnades till ägodelningsrätten för bedömande och ev.
fastställelse, Rätten sammanträdde i Vavd den 7.8.1838, Vid detta sammanträde hade
även "Herr förste Lantmätaren Öfver Direktören och Riddaren af Kungl, Maj:ts Wasa
Orden J.M. Riddarbjelke på därom skedd anmälan blivit av Konungens Befall-
ningshavande förordnad, att vid nämnda tillfälle tillstädesvara för att Ägodelnings
Rätten med upplysningar tillhandagå".

Ägodelningsrätten gick tydligen grundligt tillväga och tog del av parternas
framförda åsikter; samt anmärkte pä att lantmätaren tillskapat väl många och långa
skiften mm. Nordling skulle ex. få fyra skiften och två holmar i Saltsjön. Av
protokollet och rättens beslut må anföras.

Gårdskär låg å 1/4 mtl Vavd no 2 och upplystes att hälften av * torplägenheten
ägdes av Marcus Ersson men av andra delen skulle hälften ägas av Eric Erssons med
avlidna hustru Lisa Malena Anders dotter sammanavlade barn, Eric, 22 år gammal och
Anders 15 år samt den övriga hälften av Per Persson i Gårdskär och hans avlidne
hustru Anna Maria Anders dotters tvenne omyndiga barn, vilket styrktes av utslag av
Leufsta h:ds rätts dombok den 24.11.1824, varav inhämtades, "att i anledning av
väkt påstående av Eric Marcusson såsom ägare till hemmanet, vara Gårdskärstorpet är
beläget, att innehavaren av nämnda torp avlidne fördelstagaren Anders Andersons
arvingar, varibland vore nyssbemälda Lisa Malena Anders dotter och Anna Maria
Anders dotter, måtte, sedan Anders Anderssons änka med döden avgått, avträda utan
lösen eller annan avgift ifrågakomne torplägenhet, häradsrätten, av anförda orsaker
och med åberopande tillika av den skriftlige avhandlingen den 16.1.1789, varigenom
torplägenheten såsom surrogat för arvejord lämnades åt Anders Andersson att för sig
och sine efterkommande ¦ till odlande och nyttjande behålla emot till hemmansägaren
er-läggande av 22 Rdr 10 sk 8 r specie och efter 16 års förlopp årligen en
riksdaler, Eric Marcussons i berörda avseende väckte påstående ogillat".

Barnens förmyndare, Eric Ericsson, förklarade sig på inga villkor vilja utbyta
Gårdskär mot Önsbo; Gårdskär låg invid saltsjön och havet samt fingo de genom fiske
sin huvudsakliga bärgning. -Önsbo låg 1/2 mil från havet, I detta instämde Marcus
Ersson, som ock härigenom skulle förlora sin sparade skog. Nordling svarade att han
ville med viss summa i ett för allt gottgöra allt detta han bjöd först 250 sedan
500 Rdr R:gälds åt de omyndiga barnen samt 100 Rdr åt Marcus Ersson ävensom att
gratis flytta husen från Gårdskär till annat ställe å Marcus Erssons mark, men ej
heller detta kunde hans motparter godtaga.

Leufstas inspektor yrkade att om Storlhöllen tillfölle Nordling skulle dit ändock
lämnas fritt tillträde för kreatur, åtminstone på västra sidan.

Ägodelningsrätten gillade som ovan sagts icke helt den föreslagna
skiftesläggningen. Skiftesmannen - lantmätaren anförde att om skiftet så helt

                                         8
skulle göras om att Nordling - i stället för fyra skiften -• fick sina ägor i ett
skifte invid Flottskär så ville han ha ersättning härför och då övriga jordägare
undandroge sig dylik kostnad så erbjöd sig Nordling betala 100 Rdr Bco härför,
vilket skiftesmannen förklarade sig vara, nöjd med.

Ägodelningsrätten gav sig ut på marken och synade samt sammanträdde sedan och
överlade och hade "dervid funnit, att beskaffenheten af marken tillät att utom
frälsehemmanen, å chartan teknade med Litt A - hvilka i stället för tre skiften
skulle erhålla fyra skiften, äfvensom hemmanen Litt C och Litt D hvilka hvarken
tillökning eller minskning i skiftenas antal bekomma, de öfrige hemmanen B, E, F
kunde undfå färre skiften, hvarigenom bland andra förmoner jemte det Egofigurerne
blefvo något mer formlige, hägnaden inom • byalaget betydligen minskades, äfvensom
minskning i flyttningskostnaden åstadkoms derigenom, att ett nära nog obebyggt
hemman utflyttades, i stället för ett ibland de bättre bebyggde", - - -

Beslöts (daterat 9.8.1838) Det skulle den för Hvafds by föreslagne skiftesplanen
undgå nedan-nämnde förändring, nämligen;

Litt E. Commissarien Nordling för no 2 fick torpet Gårdskär med skogsmark norr
landsvägen till "Engskär" i ett skifte i st. f. föreslagna fyra. I följd av eget
åtagande skulle han enligt ovan betalas 500 + 100 Rdr Rgälds + 100 Rdr Bco samt
utan ersättning, dels avflytta från Gårdskär alla därvarande hus dels ock uppsätta
dem å Marcus Ersons skifte.

Beslutet blev ej överklagat vad angår Nordlings hemman. Klagomål anfördes av en
bonde i Vavd på inägodelningen därstädes och blev ägodelningsrättens utslag med
någon jämkning i Vavds bys inägor fastställt av K. Maj:t den 3.12.1841 och först
13.12.1843 avslutade lantmätaren detta laga skifte genom slutlig utstakning i Vavds
by, varefter ägodelningsrätten slutligt fastställde skiftet den 29.2.1844.

Redan vid sammanträdet den 13.5.1839 bestämdes lösningspriser för sådd åker,
ståndskog m.m. ex. 24 sk för en sågstock; 16 sk för en timmerstock och 32 sk Bco
för ett stavrum ved om 3 1/4 x 3 1/4 x 4 1/2 aln. Enligt § 44 i protokollet skulle
ägarna "nu genast" tillträda sina nya skiften mot den överenskomna och bestämda
"tvesädes" ersättningen. Lösningen av skogseffekterna skulle ägarna ha rättighet
bestämma.

Det gjordes upp en förteckning hur mycket var och en hade att lämna och få av skog.
Nordling kom i tvist med Leufsta om 37 1/4 stavrum ved genom dels olika uppfattning
om protokollets lydelse och den muntliga överenskommelsen, dels ock på den grund
att Matts Jansson under den korta tid han ägde Nordlings hemman innan Löfström
bördade det hade sålt en skogspark med rättighet därå avverka befintliga skogen
inom vissa bestämda år, vilka vid skiftets början icke varit tilländalupna, att
sedan av denna skogspark vid skiftet en del tillfallit brukshemmanen en del Marcus
Ersson och en del Nordling. (Under ett laga skifte får avverkning ej ske.) Leufsta
skulle få 110 stavrum ved hälften av Mats Jansson och hälften av Nordling enl.
protokollet men bruket ansåg detta vara fel i protokollet och ville ha allt av
Nordling,' tvisten drogs inför rätta och häradsrätten beviljade uppskov 9.6.1844
för vidare utredning. Okänt hur det gick» En handling finnes enligt vilken Nordling
av Jan Olsson på Österänge by i Lövsta socken köpt 55 stavrum ved för 68 Rdr 36 sk
Riksgälds, som där fick huggas av Leufsta bruk; detta avtal är dagtecknät Flottskär
den 24.4.1844.

Nordling hade nu äntligen med ett närmast otroligt arbete fördubblat Flottskär,
allt i ett skifte. Förutsättningen var att ha tillgång till kontanter och det hade
Anders Gabriel fått genom att sälja sitt ärvda hemman Helgesta nr 1 om 1 mtl i Haga
socken, vilket han gjorde den 7 december 1837 för 6.200 Riksdaler Svenska Banco
sedlar, som betalades senast 14.3.1838. Å försäljningskontraktet är antecknat att
Vavd no 2 härav inköpts för 1.900 Rd. Rmt om alla köpeskillings och
lantmäterikostnader inräknats. (Om ovannämnda hemman står i Mats Åmarks bok:
Uppsala domkyrka genom åtta århundraden ~ sid 65-66; "Den högättade kaniken Ulf
Holmgersson, den siste av sin ätt, skänkte vid sin bortgång till domkyrkan "curiam
svam in Helgastum", sin gård Helgesta i Haga socken, som det ännu kan läsas på hans
gravsten. Den lades över hans grav i Vårfrukoret och låg där, tills den i ett
pietetslöst tidevarv, femhundra år senare, blev borttagen. Nu ligger den i

                                         9
vestibulen". Samt å sid 75: "Men även bland de vanliga kanikerna funnos män av
förnäm börd. En sådan var Ulf Holmgersson, död 1335 som kanik i Alunda och nära
befryndad såväl med de regerande Folkungarna som med andra förnäma ätter".)

Beträffande husen å Gårdskär som Nordling ålagts flytta är det troligt att han
istället köpt något eller några av dem, då en släkttradition säger att där funnits
hus kvar i senare delen av 1800-talet. Nu är alla borta och åkertegarna norr om
Rönningarna äro skogsodlade och röjda utom "mormorsplogarna"; vid laga skiftet var
endast sydliga tredjedelen åker och av nordliga delarna betecknas mellandelen som
linda, nyupptagen av Marcus Ersson -. Skogsmarken söder Gården minns jag som
backslog i min tidiga barndom.

Utdrag av 1833 års karta över Vavd no 2 samt beskrivning härtill finnes på
Flottskär.

Torpen Säter och Önsbo avvecklades i samband med laga skiftet; det senare fick
Marcus Ersson i vederlag för Gårdskär.

Litt E no 2 om 1/8 mtl skattefrälse om 3 öresland fick i landareal:

Inrösningsjord.
Åker    4 tnl        18.1 kappl.
Äng     45 " 49 tnl 28.2 "       46.3 kappl.
Avrösningsjord      150 tnl      15.1
                    199 tnl "    61.4 kpl.
tillhopa 99,18 ha.
Hemmanet har nu registerbeteckningen Vavd 2:4.

Till samfälligheter för Vavds by avsattes vid skiftets början, enl, § 11 till
grusgrop Lejdhagen utmed Malns rågång samt till lergrop vid landsvägen utmed
Wågsbron i Vavd på sätt det ägarne på kartan utvisade; samt enl. § 12 till Båtsmans
boställe det gamla torpet med ägorna däromkring; (norr Vavds by) och enl. § 19 till
allmän "Not, Lastage och Båtplats avsattes en del av Klubben emellan "Norr och
Söder Smedjan", samt yttersta södra udden ävensom en plats vid Gudingetorpet till
samma ändamål. Plottskär har del i samfälligheten vid och norr Slåtholmen.

Nästa lantmäteriförrättning, som berör Flottskär finnes i "Handlingar till
Rågångsregleringen uti Wåg och Önsbo sjöarna samt Wafdsfjerden av Saltsjön" - - -
"mellan dels Flottskär 1:1 och Vafd 2:4 och dels Ängskär nr 1 å ena sidan samt
Vafds by å andra sidan upprättade åren 1855-1857" - - - "af G.L, Brundin". (Akt nr
73, Hållnäs socken i lantmäterikontoret; 72 skrivna sidor.) Av handlingarna framgår
att

Vavds by      = 2 mtl och 44 öresland
Vavd 2:4      = 1/8 " " 3     "
Flottskär 1:1 = 1/8. " " 0      "

Wafdsfjärden benämnes i fortsättningen Ängskärsfjärden och har sedermera för
undvikande av misstag i § 20 av protokollet av 19.10. 1868,' då lantmätaren
inställt sig i Ängskär för att dela byns fiskevatten, samtliga berörda markägare -
Leufsta bruk, Vavdsbönder, Flottskär och Ängskärs ägare - intygat att
Ängskärsfjärden vore den havsvik, som ligger emellan Ängskär och Flottskärs egor
söder om den så kallade Suggörn. Denna förrättning överklagades för övrigt
sedermera med hänvisning till den förening som bildades vid rågångsregleringen 1857
av Ängskärsfjärden. Å ekonomiska kartan av 1952 kallas detta vatten Äng3kärsviken
och vattnet vid gamla Ängskärsmagasinet Järnbohamnen.

Å Plottskär finnes både karta av år 1857 samt beskrivning till denna ävensom
maskinskrivet transumt av förrättningsprotokollet för delningen av Ängskärsfjärden.
Av intresse kan dock vara att något nämna härom.

§ 10: man var osams om delningsgrunden skulle ske efter mantal eller öretal.
§ 13 o 14: delningsgrunden var "nu bestämd genom Löfsta ÄgodelningsRätts Laga
kraftvunna-utslag av den 4 mars detta år" (1856). Plottskär och Ängskär fick del


                                        10
efter mantal liksom vid storskiftet och Vavds byamän efter öretal sinsemellan
liksom vid laga skiftet.
§ 31 - - - "samt att ytterligare Wafds Skatte delegare, likväl Eric Markusson
undantagen, mer och mindre under alla sammanträden på otillbörligt vis öfverröstat
förrättningsman och under treta och svordomar hindrat förrättningsman och öfriga
delägare att sagtmodigt förrättningen handlägga, hvadan förrättningen tills vidare
uppskjutes och"
                          Betygas: Wafd d. 17 januari 1857
                  Jan Jansson      Lars Ersson Biträdande Godemän.
Efter fortsatta tvister enade man sig dock slutligen jämlikt § 32 om en Förening
där rågångar mellan Flottskär, Vavd 2:4 och återstående del av Vavds samfällda
vatten ävensom mot Ängskär bestämdes. Dessa rågångar gälla ännu. Av föreningen
framgår även att Vavd 2:4 fått så stor andel av Ängskärsfjärden och dess
invallningar att ägaren för all framtid avsagt sig "vidare rättighet till ägot inom
Ängskärsfjärden, Våg- och Önsbosjöarna mot det att kommissarien frikännes från all
ersättning för ut tappningsarbetet av nämnda sjöar". Vidare bestämdes i punkt 4:
"Allt vatten inom Ängskärsfjärden begagnas för samfällt fiske av Vavd, Flottskärs
och Ängskärs ägare, dock må ingen tillåtas att under vårfisket i Verkarna stänga
fiskens obehindrade gång upp i verkarna genom nätläggning eller annan stängsel
emellan Gråtarn och Ol-Mats-skären, ävenså skall under hela fisketiden en 25 alnars
bred ådra uti Ängskärsfjärden från dess inlopp till Gråtarhällen alltid hållas
öppen, fri från nät eller andra fisketyg".

Och punkt 5 lyder;
"De uppvallningar, som under kommande tider kunna uppstå uti ovannämnda fjärd,
komma att utgöra deras tillhörighet inom vars rå-linjer desamma bildat sig, men vad
vattnet vidkommer så förhålles därmed som uti punkten 4 sägs".

Slutligen må sista punkten, nr 8, anföras;
"Även i det fall, att fisket i Ängskärsfjärden under tidernas lopp skulle uttorka
och fiske uti möjligen byggda verkar uti Galtsundet Skulle komma att idkas, så
skall detta verkfiske förbliva samfält för Vavds, Plottskärs och Ängskärs ägare;

Föreningen, som ännu gäller, undertecknades i Vavd den 15 januari 1857 av berörda
markägare och intyga vittnena att det skedde under sämja och endräkt.

Av förrättningen framgår att Flottskär 1:1 men icke Vavd 2:4 har del i samfällda
delen av Angskärsviken vad fisket och tydligen också vad framtida utvallningar
beträffar. Följaktligen också jakträtt å samfällda vattnet. Vid en ev. framtida
delning av utvallningar bör Flottskär i första hand yrka på att få ett område
mellan Sörgårdsskärets nordspets och Galtsundets (nu kallat Storsundets) västra
del.

Genom denna förrättning fick gården landförbindelse med Sör-gårdsskäret och "Ön";
en god lösning, som verkar speciellt bra vad Flottskär 1:1 beträffar.

Nästa lantmäteriförrättning kommer först 1927 då Västersjön - å officiella kartor
senast Stora Hållsjön, förut Storhöllen -en samfällighet för Vavds by i samband med
delning av andra sam-fälligheter, dels vid Verkskärsbäckens utlopp av den s.k.
Hopslåtan eller Husfladan, dels ock vid Gudinge, förvärvades enligt köpeavtal av
.10.12.1927 för 600 kronor; vid f.d. Gudingesjön fick Flottskär ock en liten bit.
Man kan lugnt konstatera att farbror Arvid Säfwenberg då gjorde en enastående god
affär. Sjöns registerbeteckning är Vavd 26:1 och lagfart beviljades 17.12.1928.
Arealen angavs vara 17,66 ha; kartan dock arealräknad till 18,40 ha. Efter
Västersjöns inköp lät farbror Emil på egen bekostnad gräva ett nytt utlopp,
Västersjödiket, helt på Flottskärs mark till Nämmarvik; det naturliga utloppet gick
å främmande mark till havsviken närmast väster därom.

Av lantmäteriförrättningar hos grannar må nämnas att den 19.10. 1868 avslutades en
förrättning som avsåg delning av Ängskärs bys fiskevatten. Någon förening om
delning av Ängskärsfjärden kunde ej träffas utan skulle här den gamla föreningen
enligt § 32 av 15.1. 1857 gälla. Men utanför Ängskärs bys stränder delades
fiskevattnet mellan Lövsta och skattebonden enligt en föreslagen förening. Hos
ägodelningsrätten överklagades detta av Flottskärs och Vavds skattehemmansägare,
enär vattnet i Klubb- och Smalsunden var odelat och alltså ej kunde enskilt delas

                                        11
mellan Ängskärshemmanen, Ägodelnings-rättens utslag föll vid sommartinget 1869 och
är undertecknat av häradshövding C.O. Schlyter samt löd "och är Wattnet som förr
varit hafver af ålder". Utslaget skall finnas förvarat i Vavds by. Flottskärs
nuvarande rätt till fiske i Klubb- och Smalsunden torde vara illusorisk -
Smalsundet är där bilvägen går ut på Klubben, nu en bäck och snart helt uppgrundad
- samt möjligen inlöst av staten.

Eftersom aktuell karta över Flottskär saknades då vår familjeförening bildades,
uppdrogs privat åt vederbörande lantmätare att upprätta en karta i skala 1:4000
över gårdens alla ägor. Så skedde år 1936 varvid lantmätaren observerade att
rågångens sträckning mellan landsvägen och Västersjön ej stämde med laga skiftes-
kartan. Vid begärd rågångsbestämning år 1937 flyttades rågången och röslades,
härvid fick Flottskär en ökad areal av osa 0,9 ha, som bör tilläggas den av
lantmätaren år 1936 angivna arealen.

Skoglig kartläggning och taxering har skett av undertecknad åren 1936, 1960 och
1969-70, varvid hushållningsplaner samtidigt upprättades. Genom de grunda
havsvikarnas snabbt fortgående upp-grundning ökar landarealen och minskar
havsvattnet inom befintliga rågångar. Återkommer härom vid redogörelsen för
familjeföreningens verksamhet, se bil 12 o 13.

Gårdens byggnader ha givetvis ändrats en hel del sedan släkten blev ägare 1787.
Förut har nämnts vad förste ägaren Per Nordling byggde samt vad som fanns vid köpet
- se bil 4 - för den som är intresserad hänvisas också till 1831 och 1851 års
besiktningsprotokoll i och för brandförsäkring. 1851 års protokoll med anteckningar
om ändringar sedan 1831 närslutes som bil. 6. Av intresse torde vara, att
manbyggnaden hade 11 fönsterluckor och 1831 voro 8 fönster med bly men 1851 bara 4,
att en del uthus hade tak av näver och torv; att det var två sjöbodar 120 alnar
från manbyggnaden, att en uppmätning av avstånd mellan husen år 1852 har vitsordats
av bl.a. Wilh Matton, Copv. Capitain; att år 1831 fanns tapeter målade med
vattenfärg i 2ne rum och tryckt bård i ett rum. Boningshusen ansågs 1831 värda 1850
Rdr och 1851 2.257 Rdr Bco.

Nästa förteckning över husen framgår av hälftenbrukskontrakt av 13.3.1865 gällande
från 24 oktober 1865 samt härav föranledda till- och avträdessyner resp. 11.10.1865
och 17/9 o. 26/10 1868. Ängskärsbonden Olof Persson skulle sköta jordbruket medan
Anders Gabriel bodde kvar och förbehöll sig; stora manbyggnaden, en källare,
lusthuset och sjöboden å "S:t Helena", södra sjöboden vid gården, diverse bodar,
Synen omfattade 18.hus. Längd av insynade skottdiken var 4.566 alnar = c:a 2.700 m
av avloppsdiken "   691 "    = "   400 m " gärdesgårdar    4.525 "    =    2.700 m.
Bil. 7 har flera detaljer härom.

Nordling köpte enl. kontrakt av 21.1.1858 på 50 års tid den andel i Sjörödjningen
och 01 Matsskäret som hörde till hemmanet 1/4 mtl frälse skatte Vavd no 4 att
användas till grässlätter. Detta kontrakt intecknades 1858 och förnydes
inteckningen 1869 och 1879.

Drängstugan, nuvarande södra flygeln, ombyggdes 1884-5. Stallet torde vara vippfört
omkr. 1864 och ladugården omkr. 1906.

Återkommer till de ny- och ombyggnader, som gjorts under familjeföreningens tid
1936-1969.

Gårdens åkrar.
Tidigare har Per Nordlings nyodlingar berörts. Sonen Anders Gabriel fortsatte
härmed och hade ju genom försäljningen av ärvda gården Helgesta fått
rörelsekapital. Per Hordling fick sin belöningsmedalj i guld för odlingsflit år
1821. I en år 1838 daterad uppgift anger Anders Gabriel att han tid efter annan
ifrån 1818 års början till närvarande tid först å broderns sedan å sitt eget
ägandes hemman 1/8 mtl Flottskär verkställt en hel del odlingsarbete i gamla
Rödjningen, Gabrielsgärde och Trädgårdsgärdet; sammanlagt hade tusentals lass med
sten "bortkörts, allt enligt under tiden noggrant förda anteckningar och uppgifter.
Även hade allén underhållits och fruktträd planterats. Uppgiften vitsordades av
kända ortsbor. Är tidsuppgiften riktig skulle det innebära att Anders Gabriel kom
tillbaka till Flottskär från Stockholm redan 1818, då fadern var 75 år och att han

                                        12
sedan troligen även var den som styrde där dels under faderns ålderdom tills denne
dog 85-årig 1828 dels under broderns ägandetid 1828-1837. Det skulle stämma bättre
om 1818 vore en felskrivning för 1828 men som förut nämnts var han med på husförhör
m.m. i Hållnäs 1825. Vare därmed hur som helst, under sin 1id på Flottskär var han
träget verksam med förbättringsarbeten.

Av hans i sten inhuggna meddelanden om nyodlingar framgår att sådana skett under
åren 1831-1833 i Gabrielsgärde och 1831-1851 i Andrae gärdet och allén därbredvid
samt 1845 å "S:t Helena" nu benämnd Ön, denna inskrift är dock ej fullt korrekt då
han själv i ett annat sammanhang skriftligen har uppgivit att odlingen där blev
färdig 1847. Dessutom hade han planterat frukträd, kalhuggit barrskog för att få
lövskog närmast gården. Ekarna i trädgården har han också planterat, de fördes till
Flottskär av byggmästare Lundqvist i Älvkarleby,fader till sjökapten Elon L-t.
Varifrån gårdens kastanjeträd kommit visste farmor Andriette ej, hennes fader hade
köpt dem också. Framför gårdsplan i alléns början mot trädgården stod fordom ett
större träd i vilket lär ha funnits en plattform dit även farbröder kunde taga sig
upp och där intaga förfriskningar.

Till socknen och kyrkan hade Anders Gabriel gjort en hel del donationer, se bil. 8
härom, bl.a. där planterat 160 lövträd av lönn och ask omkring kyrkogård och
kyrkovall.

För sina nyodlingar och förbättringsarbeten erhöll han tvenne belöningsmedaljer i
silver dels Kongl. Lant Bruks Akademiens Belönings Medaille, utdelad den 5.9.1839
med ett vackert tal inför församlingen av prosten A.G. de Jounge dels ock Upsala
Läns Kongl. Lanthushållningssällskaps belönings Medalj utdelad 10.9.1844 å liknande
sätt. Hans nyodlingsarbeten fortsatte oförtrutet och synes den sista besiktningen
häröver ha skett den 1.8.1863. Av brev framgår att han strävat efter och hoppats
att liksom fadern få en belöningsmedalj i guld.

Huru han själv beskriver ett odlingsarbete framgår av följande utdrag ur en
handling betecknad:

"Uppgift Sedan år 1844 den 10 september, då jag hugnades med emottagandet af Upsala
Läns Kongl. Lanthushållnings belönings Medalj, hafva ytterligare följande
Nyodlingar, Trädplanteringar och Jordförbättringar värkställts vid flåttskär, samt
gjorda föräringar till Hållnäs Församling af undertäcknad neml," - - - -"3 = Öhn,
S:t Helena som är belägen 300 famnar i Sydost från Gården uti den så kallade Hvafds
fjärden, hvarest Odlingen börjades om Hösten år 1845, och blev följande Året, en
del färdig, till Sådd och Plantering, och den öfriga delen år 1847. Denna Öhns
Marck, var svårt stenbunden och beväxt med en stor mängd af Större och mindre trän,
samt Buskar, Utur denna Odling är 4.127 par Lass sten uppbruten och 397 Par Lass
Sprängd sten alt bordt förd; till den väg som är gjord från fasta Landet öfver till
Öhn, äro till Vägens grund, begangnade 2.800 Par Lass Sten, och 726 par Lass Grus
och Sand, denna Brygga eller "Väg är 11 Ahl. bred och 108 Ahl i Längden. Denna
Odling begagnas till Ödal Åker och är endast uti ett skifte som innehåller i
Längden 204 Ahl. och $6 Ahl. i brädden; I anseende till Öhns Lokala höga Kullriga
Lega Lutande åt 3ne — Vädersträck behöfves ej några diken, endast på Nårra sidan.
På denna Öh hvarest ett Lusthus är uppfört, är den mest glada och Vackra utsikt
dels åt Hafvet och Segelläden, och dels åt kring liggande Löfrika Land; Öhns areala
vidd innehåller 2ne Tunneland och 11 kappland, och utgjorde afkastningen för år
1849 å den odlade jorden 4 — Tunnor Vår Hväte, 3 Tunnor Hymala Korn, 30 Tunnor
Potatoes och 2ne Lass
Hö -"Sistlidne Höst år 1850 såddes Öhn med Nylands Råg----
                           Flåttskär den 29 oktober 1851
                                   A.G. Nordling"

Farmor Andriette - född 1840 - har bl.a. för två sondöttrar berättat att hon mycket
väl mindes när Ön odlades och hur man på våren efter fällning av en stor ask
därunder fann 27 ormar, som lågo i dvala. De blevo ej långlivade. Farmors syster,
moster Lotten, berättade att hon varit med och dragit not där öbron nu ligger.
Farmor har vidare berättat att utanför lusthuset stod några järn-kanoner; hennes
far lät ibland avfyra dessa, varefter vännerna i Ängskär kommo över lagom till
toddydags. Kanonerna voro länge kvar där - några stod också nedanför manbyggnaden.


                                        13
Av ett brev framgår att 8 skott sköts, när farmors bror föddes 1843. brevskrivaren
förstod av skotten vad som hänt.

Bevarad finnes också en "Förteckning å de personer, som År 1845 arbetat vid
Åkerbrytningen på Öhn, fordom kallad Gråtarn numera kallad S;t Helena". Härav
framgår att dagsverkarne voro 5 - 13 st per dag och erhöllo kost vid gården; under
tiden 5.11.1845 t.o.m. 13.12.1845 åtgick-229 dagsverken.

En sammanställning av befintliga 3 st. vederbörligen vitsordade förteckningar visar
att Nordling 1818-1838, 1844-1851 och 1852-1863 verkställt följande
nyodlingsarbeten:

Bortkörning av bruten och sprängd sten med                       29.755 parlass.
Påkört fyllnadsjord med                                            5.697  "
Nyodlat 41 st. åkerskiften.
Anlagt 795 m väg (Gammelrönningen, Gabrielsgärde och Övägen).
Låtit gräva 2.085 m nya diken.
Lagt 273 di fina stengärdesgårdar.
Planterat 100 st almar längs övägen och bättrat allén.
Röjt 7 1/2 tnl. från barr- till lövskog.
Planterat äppleträd uppdragna ur kärnor och fått dem fruktbärande.

En uppgift om åkrar, som blivit gödslade 1852 upptar följande benämningars
"Ladugårdsvreten, Gustafvas Plogarne, Norrvräten, Grinn Åkern i Sandvreten,
Kohlbotten i dito, Sand, Åkern i dito, Östra Åkrarne uti Andraegärdet, Grinn Åkern
i Kohlbottenbröten, Vestra Lång Åkern i Bakgärdet, Ladu-Åkern i dito, Bägge Små
Åkrarne åt fägatan i Bakgärdet, Södra Åkern i Sörvräten".

Handlingar finnas, som utvisar att han hade kontrakt på avverkning av ved m.m. å
andras hemman. Åvenså finnes en köpehandling å en större "Silfver Bägare om cirka
31 lods vikt för en öfverens-kömmen summa af Femtio Tre (53) Riksdaler och 16
skillingar Banco", som kvitterats å Flottskär den 26 januari 1848 av
                               "Eric Pehrsson uti Hvavd
                            På en gång närvarande vittnen.
                  E.S. Fant                           C.A. Kastberg
                                    Phil. Magister"

De aderton Hållnäsbor, som koloran skördade, jordades i en provisorisk
begravningsplats vid Malen - den in-vigdes senare den 3 sept 1834 - och jämnt 100
år efter det offren jordats reste Hållnäs hembygdsförening här en minnessten, som
den 15 juli 1934 avtäcktes av farbror Emil A Matton, dotterson till kyrkoherde
Wallman, som invigt platsen. Inskriptionen lyder: " "Minnesvård över koleraoffer
1834. Stenen restes av Hembygdsaföreningen 1934 ."

Av hans uppdrag har i "bil. 8 nämnts att han i 13 år haft hand om socknens Fattig-
och skolmagasin samt i 27 år verkat som auktionist och boutredningsman.

Han var även förmyndare för sin styvdotter, "moster Lotten", liksom för "torparen
Jan Eric.Löfströms och hans aflidna hustrus Lena Cajsa Lundholms omyndiga barn,
sönerna Pehr Johan, Carl Eric och Gabriel samt döttrarna Johanna, Anna Cajsa och
Charlotta", det senare enligt förordnande av 2.6.1853, § 7, han benämnes här "f.d.
Dykeri Commissarien".

Det finns en avskrift av en inlaga av 3.4-1855 till Svea Hovrätt där Wallinder med
hustru, Gudingebor, överklaga att de av Leufsta tingslag dömts för tjuvnad och
snatteri genom plundring, bestående i tillgrepp av en liten bytta fläsk om 1 1/4
skålpund å strandade engelska skeppet "Parsoit". Enligt en anteckning å akten torde
länsman Walter ha varit "osams" med denna gudingefamilj och - underförstått -
därför gärna, sett dem fällda. Härav synes framgå att Nordling ville mildra
anklagelsen. Utgången av målet är icke känd.

Nordling har också ibland benämnts vice landsfiskal och vice kronolänsman; inga.
förordnanden på dessa offentliga tjänster finnes bland påträffade handlingar,



                                        14
Såsom "Sundhets Nämnds Ledamot i Hållnäs anmäldes han av kronobefallningsman Hr.
J.A. Holm Johansson i dess rapport av 7.9. 1834 till K.B. i Upsala län för att alls
intet ha uträttat för "Cholera farsotens" hämmande i Hållnäs. Nordlings svaromål är
klart och logiskt hållet; han ingrep självmant då de första fallen inträffade i
Göksnåre och Ängskär samt skaffade läkare och medicin ävensom myndigheternas
föreskrifter om vad som borde iakttagas och undvikas. Då han själv blev dålig och
av läkare rekommenderades vara inne, inträffade samma dagar många dödsfall i
Göksnåre; för att han då icke farit dit, blev han så anmäld. Anmälan kunde således
till alla delar visas vara felaktig. Någon påföljd blev det ej heller.

Följande utdrag av domboken vid vintertinget i Skärpling* den 12.3.1863 torde vara
av intresse.

§ 18: Ett vite av 15 Rdr Rmt plus böter efter lag och skyldighet ersätta uppkommen
skada fastställdes för den, som å Flottskärs gård "medelst olofligt. hygge å
växande träd, bark-, näfver-, Löf-, grus- och torftäkt, muhlbete, otillåtne gång-
och körvägars upptagande eller begagnande öfver åker och äng, samt olofligt
fiskande eller jagande föröfvar skada eller åverkan. Börande dock denna förbudsdom,
för att vid förekommande fall vinna tillämpning, en gång om året från predikstolen
i Hållnäs kyrka kungöres. År och dag som ofvan".

Uppläst i Hållnäs kyrka den 17 maj 1865 af Oscar L. Wendbladh. .do   i   do    d. 3
April 1864 af L.J, Östman P.L.

I Hållnäs fattiga socken var A,G. Nordling en av de få som hade tillgång till
kontanter. Många sockenbor lånade också - efter nutida begrepp - små belopp av
honom mot sedvanliga 6 % ränta. Med återbetalning gick det många gånger skralt.
Processhandlingar från länsstyrelse, härads- och hovrätt finnas flera. Ett par
personel nekade helt enkelt att ha skrivit på en revers och dess borgen. En
förteckning finnes, som visar att Nordling vid sitt frånfälle hade utestående
fordringar enligt reverser och inteckningar hos ej mindre än 93 gäldenärer med
tillhopa 10.171:20 Rdr Rmt. Största pesten var 5.500 Rdr Rmt avseende en fordran
hos boktryckaren A.P. Landin i Gefle, vilken fordran var intecknad i "Pappers
Bruket Gadöborg". Denna största fordran skulle enligt brev från L.A. Matton av 25-
7.1867 till Linnér i Leufsta, som var boutredningsman, betalas med en del i slutet
av nästa månad och resten i början av 1868. Bouppteckningen visade en behållning -
förutom gården - av 26.645:49 Rdr Rmt. Med återbetalningen av utlånade belopp gick
det sakta; enligt ett brev från farfar CO. Säfwenberg i Karmansbo, farmor var ju
tillsammans med sin moder arvinge, skulle med indrivningen förfaras skonsamt; ännu
1894 på-gick också avbetalning av skulder.

Sporadiskt från åren 1860 och 1862-63 finnes delar av förteckningar å inlämnade
brev på Leufsta Bruks contoir; portot var 12-öre och betalades en gång om året,
varvid kassören (= postmästaren) hade 16 2/3 % i provision å portobeloppet; den
19.11.1860 betalades 13.99 och 31.10.1863 var det 21:33 Rdr Rmt. För varje
försändelse antecknades mottagare och portobelopp. Till övervägande del sändes
breven från Flottskär till Karmansbo (Säfwenberg) och Gefle (Matton).

Anders Gabriel var en verksam, kunnig och märklig man, som synnerligen väl
förkovrade sin ärvda egendom. Sista året han levde ordnade han, som förut nämnts,
ett hälftenbrukskontrakt på gården från 24.10.1865 ett år i taget. Då
hälftenbrukaren, Olof Persson i Ängskär, ej skötte jordbruket uppsades han och
övertog Anders Gabriels änka, fru Gustafa Nordling gårdens skötsel från 24.10.1868
tills dottern Andriette med make Carl Otto Säfwenberg flyttade hit från Karmansbo
år 1885. Vid avträdessynen enligt hälftenbruks-kontraktet - se bil. 7 -blev Olof
Persson skyldig 156 Rdr Rmt 7 sk. "Mormor" Nordling var 85 år då hon slutade sköta
gården och hade sannerligen då gjort ett gott "dagsverke". Hon bodde kvar på
Flottskär och gjorde på sin 90 årsdag en promenad till lusthuset på Ön, vilket
hennes dotter Andriette också gjorde, hade inte dotterdottern Ottil - nu 94 årig -
haft sin födelsedag 27.1. skulle hon mycket väl gjort likadant då, vilket hon ännu
lätteligen gör.

Om mormor Nordling hennes barn och bekanta följer här som bil. 9 min syster Märtas
anteckningar efter vad farmor Andriette berättat.


                                        15
Flottskär sköttes i eget bruk från 1885 av farfar och farmor. Här i Hållnäs som
förut i Heds socken var farfar i många år kommunalnämndens ordförande. Enligt
protokoll vid ordinarie kommunalstämma i Hållnäs 20/5 1899 § 5 "beslutade stämman
att till den avgångne ordföranden i kommunalnämnden herr CO. Säfwenberg å Flottskär
rikta ett varmt och hjertligt tack för långvarig och godt arbete i kommunens
tjänst". Vid farfars död 1905 kunde inget av barnen övertaga gårdens skötsel och
fråga om ev. försäljning var aktuell, då : gården avkastade föga för allt slit som
var med skötsel i eget bruk. Med denna motivering finns ett brev till farmor med
förslag att försäljning skulle ske från min fader Otto. Från sin svåger Emil .fick
han dock ett svarobrev vari den åsikten framfördes att farmor Andriette - och då
också hennes syster och dotter - borde få möjlighet bo kvar på gården även om det
skulle bli nödvändigt satsa en del som han var beredd att i huvudsak stå för,
vilket han sedermera även gjorde i tysthet och i långt större utsträckning än vad
känt är. Farbror Emil har lämnat efter sig en anteckning om Flottskär från 1903 och
framåt, bil. 10; och faster Ottil har också i ett meddelande till
föreningsstyrelsen lämnat en berättelse om hur gården kom att bli kvar i släkten,
bil. 11. Till bilden härom , hör också att moster Lotten, farmors halvsyster,
skriftligen hade garanterats bostad å Flottskär ävensom vissa fria skjutsar till
kyrkan. Detta papper hade förlagts men påträffades 1904 av den då knappt 10-årige
kusinen Yngve i en lönnlåda.

Alltnog gården blev kvar i släkten och både före och efter farfar Carl Ottos
frånfälle hjälpte hans barn och svärson - var och en efter sin förmåga - att de
gamla skulle ha det bekymmerslöst så länge de levde och bodde på Flottskär.

För min generation var i barndomen Farmor, faster Elin och Flottskär ett och samma
begrepp; för senare generationers ungdomar har farbror Hjalmar och faster Signe
varit detsamma.

Jordbruket å gården har efter 1903 skötts enligt följande förteckning dels av
arrendatorer och dels i eget bruk,
1904-1909 arrendator Anders Gustaf Andersson
1909-1913      "     Johan Arvid Engström 1913-1918     "     Erik Eriksson
1918-1923      "     Johan Adolf Edman
1923-1933      "     Carl Edvard Olsson
1933-1943      "    iJean Allvar Tibbelin o. Johan Gunnar
1943-1948      " i   Edvin Andersson
1948-1956 under eget bruk, Edor Björkeholm -30.9.52
                           Olsson 15.11.52-55
                           Wallis 1955-1956 (finsk familj)
1956-1961 arrendator Bertil Segerkvist
1961, del av, Bernhard Andersson
1963-     Edor Björkeholm enl. hyres- o. anställningsavtal, formellt i eget bruk.
Farmor gick bort vid 93 1/2 års ålder den 4.1.1934 och faster Elin följande år,
1935 den 17.5.

År 1935 den 16.12 samlades deras arvingar å Blevegården i Gefle till arvskifte och
beslöto vi då att avstå från arvet av gården med dess inventarier till förmån för
den Flottskärs Familjeförening u.p.a., vars bildande beslutats samma dag och vars
ändamål angavs varat "att till dess medlemmars trevnad och nytta förvalta
Flottskärs egendom i Hållnas socken av Uppsala län, ävensom idka annan för
föreningsmedlemmarna gagnelig ekonomisk verksamhet". Den 1 april 1936 hölls
konstituerande sammanträde i Gefle under ordförandeskap av borgmästare Berlin.

Det konstaterades därvid att behållningen i boen efter farmor och faster kunde
uppskattas till 42.000 kronor. De fem släktgrenarna ingick med vardera 84 andelar
(5 x 84 = 420). Då antalet andelar vid föreningens bildande skulle uppgå till 500,
beslöts att 80 andelar t.v. skulle kvarligga hos styrelsen. Namnet godkändes bliva
Flottskärs Familjeförening u.p.a. och stadgar antogs. Till styrelsen valdes:
fabrikör Emil A. Matton, ingenjören Albin Säfven-berg och kontorschefen Nils H.
Dandanell, ordinarie och generalmajor Hjalmar Säfwenberg och grosshandlare Arvid
Säfwenberg suppleanter.

I den första lydelsen hade stadgarna i § 8 den bestämmelsen att varje medlem ägde
vid omröstning endast, en röst utom när det gällde avgifter, inköp och försäljning.

                                        16
Den som hade flera fullmakter fick vid vanlig omröstning ytterligare en röst för
varje fullmaktsgivare och kunde alltså ha fler röster än alla övriga, Detta blev
uppenbart vid årsmötet 28.8.1938; det första som hölls. Enligt protokollet
konstaterades då mötet började kl. 2 em, att min syster Märta hade genom fullmakter
ensam 4 röster och övriga närvarande likaså 4, varibland hennes make, en. Det
bestämdes att detta årsmöte skulle behandla de ärenden, som bort företagas till
handläggning å ordinarie föreningssammanträde år 1937.

Klockan 2.15 em samma dag hölls nytt ordinarie sammanträde och nu hade sammanlagda
röstetalet stigit till 9, enär faster Ottil givit sin man 16 andelar = 1 röst
ytterligare. Nästa år ändrades stadgarnas bestämmelser om röstning genom beslut
29/7 och 2/9 1939. Senare ändringar av stadgarna ha skett 12.8.1949 § 4; 17.9.1949
§§ 9, 10 och 13; 2.6.1968 §§ 3 och 14.

Länsstyrelsen meddelade genom beslut 29.4.1936 att föreningen registrerats. På
grund av bestämmelserna i lagen den 18 juni 1925 angående förbud i vissa fall för
bolag, förening och stiftelse att förvärva fäst egendom avläts ansökan härom till
Konungen den 24.8.1936. Särskilt utlåtande med anledning denna framställning avgavs
av länsstyrelsen 20.11.36 jämte yttranden från vederbörande kommunalnämnd,
landsfiskal samt länets hushållningssällskaps egnahemsnämnd varjämte
lantbruksnämnden sände tvä representanter - en akademifogde och en riksdagsman -
till Flottskär vid jultiden 1936, därvid hade jag tillfälle muntligen framföra våra
planer med gården, varvid riksdagsmannen yttrade att så önska vi ju att det skall
gå med släktgårdar. Begärt tillstånd gavs genom Kungl. Maj:ts resolution den 12
februari 1957 undertecknat av dåvarande kronprinsen Gustaf Adolf.

Lagfartsbevisen äro följande:
1885 3/11 för Karolina Gustafva Maria Andriette Säfwenberg,
           född Nordling.
1937 9/6 och 8/12 för hennes dödsbo å Flottskär 1:1, Vavd 2:4 o. 26:1.
1937 9/6 " 8/12 " 1/6 vardera av hennes dödsbo och dödsboet
           efter Elin Säfwenberg å samma fastigheter,
1937 9/6 o. 8/12 för Flottskärs Familjeförening u.p.a.
9/6 hade man glömt att gården består av 3 fastigheter varför kompletterande
framställningar ingavs och beviljades 8/12.

År 1944 föreslog Harry att familjeföreningen ur skattesynpunkt borde omändras till
ekonomisk förening samt översände förslag till nya stadgar. Borgmästare Berlin
yttrade sig häröver och ansåg att majoriteten andelar borde få besluta om
föreningens angelägenheter och icke en majoritet andelsägare. Revisor Rainer
vitsordade att ur skattesynpunkt vore en familjestiftelse eller ideell förening det
bästa. Farbröderna ville dock ej släppa den kontroll som röstning efter andelar gav
mot röstning per individ, varför det ej blev någon ändring av stadgarna.

Genom nya lagen av 1951 om ekonomiska föreningar har "u.p.a," efter firmanamnet
numera ingen betydelse och skall enligt lagens § 7 utgå - åtminstone för alla nya
föreningar.

Familjeföreningens verksamhet började med att ny arrendators-byggnad påbörjades år
1937 och blev färdig 1938, kostnad 12.488 kr.; ombyggnaden av gamla
arrendatorsbostaden till södra flygeln började 1940 och slutfördes 1941, kostnad
17.969 kr. Elektrifieringen var också färdig 1941, till bokförd kostnad 8.691 kr,
resten gåva av E.A, Matton. År 1944 donerades telefon till gården av farbröderna
Emil A Matton och Arvid Säfwenberg. År 1945 beslöt man "bygga om manbyggnaden och
gamla boden till Norra flygeln samt godkändes avtal om uppförande av ateljé, bil.
12. Ombyggnaden av manbyggnad och bod var i huvudsak slutförd 1946. Enligt särskilt
beslut vid e. sammanträde 11.4.1945 hade då levande 4 barn till Andriette
Säfwenberg åtagit sig bekosta ombyggnaden av gamla boden (timmer härtill skulle
tagas från logen, som i stället fick brädvägg, så skedde ock). Då farbror Albin
avlidit innan ombyggnaden av boden slutförts åtogo sig Yngve o. Maria att svara för
sin faders utfästelse, vilket ock skett.

Någon kostnad för manbyggnadens och bodens ombyggnad anges icke i årsredogörelserna
utöver en post i balansräkningen för år 1945 där under tillgångar anges: Ny- och
ombyggnad 9.398 kr. Den . enda uppgift om kostnader, som påträffats, är ett

                                        17
protokoll vid sammanträde den 8,4.1947 med den av styrelsen i februari 1947
tillsatta ekonomiska kommittén; närvarande voro: Yngve, Harry, Bertil, Märta och
Otto. Därav framgår att kostnaden för de två ifrågavarande byggnaderna
sammanslagits och vid årsmötet 31.8.1946 uppgått till c:a 75.000 kr. och till
protokollets dato- 81.500 kr. vartill ytterligare beräknades c:a 6.000 kr. alltså
tillhopa 87.500 kr. Gjorda utbetelningar hade i huvudsak skett från Bertils privata
konto; av kostnaden skulle enligt Yngve 32.000 kr. erläggas av dem, som lovat
bekosta norra flygeln. Vid slutet av år 1947 hade föreningen ingen skuld till L.A.
Matton och enda bankskulden var vad som stod på ett år 1939 upptaget lån hos
Mälarprovinsernas Hypoteksförening å 12.000 kr.

Vid årsmötet 1947 avgick av ålderskäl farbror Emil A Mattonj han avtackades för all
ekonomisk hjälp sedan lång tid tillbaka. Här må nämnas att av honom i all tysthet
betalda arbeten enligt specialutredning säkert överstiger 80.000 kr efter 1935 och
totalt har bidragen varit betydligt över 100.000 kr i dåvarande penningvärde. Redan
vid föregående årsmöte hade bestämts att "gula rummet" finge disponeras av hans och
hans makas arvingar som tack för vad han varit för Flottskär.

År 1946 bosatte sig också farbror Hjalmar och faster Signe på Flottskär, som
härigenom blev en bebodd släktgård, utöver att husföreståndarinnor anställts och
funnits sedan 1930-talets slut, först Karin Holmstrand sedan Barbro Åkerblom och
sist Karin Sjödin. Vid ett studium av föreningens årliga vinst- och
förlusträkningar frapperas man av den rikliga förekomsten av olika titlar och
konton, som varit:

Inkomster; Kredit
Skogsavverkning, skogsbruket Arrende, Jordbruket Hushållet, Pensionatsrörelsen
Skatter, Skatteåterbäring Räntor, Brandskade ersättning Gåva i Kontanta Div.
värdepapper Prem. oblig. Vinst å Teater obl. Vinst å prem. oblig. Andelsäg.
tillskott
Medlemmarnas inbetalning Diverse, Övrig verksamhets konto Ing. balans konto Utg.
"     " : balanserad
förlust : årets förlust Jordbrukets och Skogsbrukets konto Årets förlust

Utgifter; Debet
Skogsbruket (s konto). Jordbr. Jordbruket (s konto) Hushållet Pensionatsrörelsen
Skatter, Räntor Underhåll av byggnader Avskrivning av inventarier Inventariers
konto, förlust vid försaljn.
Avsättning till reservfonden Avskrivn.: å byggnader, Fastigheter
El, Bränsle, Försäkringar Diverse omkostnader Allmänna -"-
Övrig verksamhets konto; löpande "      "                        " : div.
inventar. Ing. balans konto: balanserad
förlust Arets (netto) vinst.

För att få en ungefärlig och någorlunda översiktlig bild av verksamheten har en
tablå för de gågna 34 åren 1936-1969 upprättats, där titlar för inkomster
reducerats till: Skog; Jordbr.; och Div. och för utgifter till: Byggn. o. invent.;
Jordbr.; Hushåll; Skatter, Räntor och Div. Därjämte årets vinst + och förlust -
ävensom ur balansräkningarna en kolumn för skulder till banker, mälarprov.
hypotekskassa, L.A. Matton och R. Säfwenberg.

Salderar man dessa titlar erhålles följande förenklade sammanställning:

      Inkomster                        Utgifter
      Skogen                 230.714   Byggnad och Inventarier   92.230
      Summa årsförluster     60.990    jordbruk                  19.231
                                       hushållo                  46.662
                                       skatter                   46.179
                                       räntor                    62.074
                                       diverse                   27.704

                             293.704                             293.704




                                        18
Till tablån, bil. 13, har fogats en kort kommentar för varje år. Alla belopp äro
avrundade till hela kronor.

Denna tablå kan och bör diskuteras. Hushållets bokförda vinst åren 1947, 1948,
1964, 1966 och 1967 tillhopa 11.014 kr har i tablån förts till div. inkomst men i
sammanställningen här ovan avdragits utgifterna. Vissa år fick hushållet
bokföringsmässigt betala jordbruket av taxeringsintendent fordrad hyra med 2.155
kr., detta belopp har här dragits ifrån resp. titlar där så varit möjligt avgöra
att dylik hyra ingått i vinst- och förlusträkningarna före 1958. Osäkert är dock
hur under årens lopp elenergi, bränsle, telefon, underhåll av inventarier och
fastighet förts. En intressant jämförelse är mellan tablån och en specialutredning
för åren 1961-1.966 gjord utav Otto och Richard -på begäran av årsmötet 14.8.1966
samt framlagd i jan. 1967 som budgetram för verksamheten 1967-1969. Där måste väl
de olika kostnaderna noggrant ha analyserats. Utredningen är en bilaga till
styrelsens protokoll av 25.2,1967. Jamföres Hushållets årsresultat enligt denna
specialutredning och den nu sammanställda tablån över vinst och förlusträkningar
erhålles:
År    Specialutredn   Tablå 1970

1961   - 7.858         -2.661
1962   - 8.000         -3.757
1963   - 2,866         - 142
1964   - 4.278                  +1.255 minskat div. utg
1965   - 9.465         -5.554
1966   C:a - 3.728            +5.227 bokfört å div.ink.
S:a    36.195          -12.114+6.482
                       + 6.482
                       -5.632

Resultatet år 1966 verkar svårförklarligt, borttages detta år erhålles - 32.467 mot
- 10.859

Specialutredarna ha alltså antingen 6 eller 3 gånger så stor förlust å hushållet
som den officiella bokföringen. Likaså har vederbörande revisor gjort
specialgranskning för, 1957 och 1961 o. 1962 och därvid funnit att
pensionatsrörelsen år 1957 gick ihop juniaugusti men hade stor förlust för övrig
del av året; 1961 och 1962 var det överskott för tre sommarmånader men totalt för
båda åren betydande underskott.

För år 1957 och 1958 har skogs- och jordbruk bokats å en titel; det finns dock två
efteråt gjorda specialutredningar, som kan skilja jord och skog; den för år 1957
har en post för löner å c:a 2.600 kronor som anges avse vägar och stängsel m.m,, i
tablån har den belastat jordbruket.

Hushållets lönsamhet var i många år en stående och kontroversiell fråga som länge
diskuterades på styrelse- och årsmöten. Det ostridiga underskottet har av många
ansetts vara största orsaken till föreningens bankskulder. Inkomsterna för denna
rörelsegren ha varit våra inackorderingspriser av vilka här anges några utdrag:
Dagspris, rum och mat per dygn för vuxna släktmedlemmar, barn hade lägre pris;
andra fick betala 2 och slutligen 5 kr mer;

   1936 3.0 kr över 12 år; 1944 4.20; 1956 10 kr
   1940 3.0 " " 15 år; 1951 7.50; 1963 20 kr över 17 år
   1966 25:- och 1967 10 kr/dygn utan mat.

Hushållsverksamheten i föreningens regi upphörde 1.9.1967. Det torde vara väl känt
att man med bokföring och statistik kan få fram varierande resultat. Det är
önskvärt att föreningen standardiserar sina bokföringstitlar så att man framdeles
kan få en säker statistik över rörelsen att framläggas både för medlemmar och
skattemyndigheter.




                                          19
Här följer en sammanställning av de extra inkomster som vi haft och som dels ingår
mer eller mindre dolt i tablån dels ej alls förekomma i räkenskaperna:

Uttaxeringar: 1941 1947 1958 1959 1961
Kr            4.200 21.000 5.000 2.500 2.500 S:a 35.200

Nyteckning av andelar år 1967 250 st. å 100         25.000
Av staten löst fiskerätt år 1958 + ränta =           9.845 70.045
Skänkta premieobligationer värda c:a                        7.500

Troligt belopp för efterskänkta byggnadskostnader, brunnsborrningar, elektrifiering
utöver bokfört belopp, omläggning av utfartsväg m.m., kan, ehuru den största
givaren, Emil A. Matton,varit anonym, dock rätt säkert anges ha varit minst 100.000
i dåvarande penningvärde nu motsvarande 250.000 kr.

Skogsbrandsersättningar har utbetalts:
1962 för brand NV Norrgärdet       4.130 kr.
1967 "   " Ö. Västersjön           1.197 kr.
Stormskador å skogen 2.11.69 betalt 1970 med   1.488 kr.

Dessa tre sista poster äro ju avsedda täcka motsvarande förluster. Föreningens
skulder uppgingo 31.12.1969 till 69.025 kr., vilket medför en dryg ränteutgift per
år.

Beträffande ekonomin kan sammanfattningsvis sägas att den här på gården under
senaste 100 år ofta varit ett besvärligt kapitel, ej minst för föreningens styrelse
under senare decennier.

Den odlarmöda de två Nordlingarna här nedlagt är för oss närmast otrolig. Även
farfar Otto Säfwenberg lät köra ut en lång och vacker stengärdesgård till grund för
en tänkt väg till Sör-gårdsskäret, tydligen i tanke på en kommande uppodling, som
dock ej kom till stånd. Redan A.G. Nordling hade - enligt vad Clas Fischer en gång
berättade - haft tanke på att odla detta skär men tyckt sig vara 10 år för gammal
för att sätta igång därmed. Ännu i mitten av 1920-talet var där backslåtter, nu är
där en förvildad oskött hagmark och dåligt med både skog och bete. Inom få år måste
den rationella skogsskötseln även omföra detta fordom så blomsterrika skär till en
vanlig skogsmark med ett slutet skogsbestånd.

Vid 1970 års fastighetstaxering har Norrgärdet, Norrvreten, Sandvreten, Östra delen
av Gammelrönningen samt ängen i Rönningarnas östra del deklarerats som kal
skogsmark. Tidigare - på 1930 o. 40-talet - ha:Gårdskär, Nordenborg och de tvenne
vretar norr om vägen till Västersjön, som omnämnas i storskifteshandlingen från
1780-talet, skogsodlats. Ekonomiskt kan jordbruket med härvarande små spridda åkrar
ej länge till bära sig så som tiderna nu hastigt utvecklat sig. Betesmöjligheterna
äro dock goda och kan nog en bra tid framåt hindra att allt blir skog. Den tid den
sorg; vi behöva inte förhasta oss att omföra åker till skog, vilket jag -ehuru
jägmästare - här icke har större önskan att ordna med. Lövskog bör under alla
förhållanden finnas runt gården, vilket redan Anders Gabriel föranstaltade om.

I samband med nya skogsplanen för åren 1970-1979 har en utredning om gårdens
arealer av olika ägoslag skett, bil. 14. Utredning om uttagen avverkning åren 1957—
1969 tillhopa 17.000 m3sk eller 515 kubikmeter per år, ävensom liknande statistik
för 196O-1969 och en tablå över skogens sammansättning vid de olika
uppskattningarna 1936, 1960 och 1969/70 bilägges som bil. 15. Här må endast
framhållas att stormskadorna från mitten av december 1931 ännu sätter sin prägel på
skogens ålderssammansättning genom överskott på 35-årig skog. Vi börja nu dock
komma över den stora nedsättning av virkeskapitalet, som då skedde. Virkesförrådet
är visserligen litet - f.n. 91% av önskvärt enligt nuvarande ålders-fördelning -
men växer bra, 550 m3sk per år å ett kapital av 11.000 m sk motsvarar 5% årlig
tillväxt. Åren 1967-1968 röjdes ungskogen rationellt å 1/3 av all skogsmark, vilket
starkt bidrager att hålla tillväxten uppe och ge netto vid första gallring.

Under föreningens första årtionden utfördes med statsbidrag en hel del - till
största delen mycket lyckade skogsdikningar; dessa äro vi skyldiga underhålla -
kontroll härav sker med några års mellanrum - varför rensning bör ske helst varje

                                        20
sommar under torrperioder, vilket i längden är billigaste och effektivaste
underhållet. Likaså bör rensning av utloppet från Västersjön ske; det är f.n. i hög
grad av behovet påkallat efter vinterns avverkning.

Å skogen hölls exkursion med Skogsägarföreningens norra distrikt den 3.11.1969.
dagen efter senaste svåra stormfällning, varvid modern ungskogsröjning och ny
skogsbilväg till Norrgärdet* m m demonstrerades.

Då vi numera tillhöra ortens skogsbruksområde blir det bara att låta Uppsala läns
Skogsägarförening ta hand om skogsskötsel och avverkning, när ingen i släkten
längre kan ge direktiv härom. Med hänsyn till att maskinkostnaden fordrar en
minimikvantitet bör framdeles liksom 1969/70 "två årsavverkningar uttagas vart
annat år. Skogen har varit och torde förbli en ekonomisk ryggrad för föreningen,
varför dess skötsel ej bör försummas.

Strandskyddslagen har nu utökats att omfatta stora delar av gårdens mark och för
övrigt gäller generellt att byggnadstillstånd erfordras för nybyggnad inom
kommunen.

För en del år sedan gjordes av Korsnäs inmutningar å järnmalm m m nära gården
enligt en befintlig - odaterad-karta, som finns å Flottskär. Några försvarsarbeten
har dock icke vidtagits, varför inmutningar nu torde ha forfallit.

Gårdens historia efter släktföreningens bildande har här återgetts mest som korta
anteckningar till ledning för en mera fyllig framtida personhistorisk skildring.
Även tidigare års personhistoria beträffande gården vore värd skrivas med ledning
av alla gamla bevarade brev och med de minnen vi ha från barndomens ljuvliga
somrar, när seklet var ungt; vad då skulle skildras vore bl.a.: om skjuts med
droska från Älvkarleö eller Marma med matrast i Skärplinge eller från Tobo med
postskjuts till Leufsta, om ångbåtsfärden Gefle - Fagerviken, om utfärd med roddbåt
till Ytterhällarna eller Klubben samt färd och gång till Slåtholmen med åtföljande
bad och kaffe, om cykelfärder till Vavd och Konradslund med obligatoriska och för
nutiden svårförståeliga besvärliga telefonsamtal till Gefle; om segling med
skötbåten Greta eller med Svan, om kanotbyggnad och färder med den), om bullfester
med saffranska, om utklädningar, om fiske i Västersjön och havet, om jakter med
Bertil, om baden i havet och vid Ön m.m.

De namn som för min generation närmast hör ihop med forna flottskärssomrar och
besök äro förutom gamla farmor Andriette, hennes syster moster Lotten, "morbror
Clas Fischer och faster Elin, vilka alla bodde här, min fader Otto och hans syskon
och kusiner Matton"med flera ävensom av tjänstfolket Kalle och Anna samt mor
Fredrika och Karl Löfström, likaså de många arrendatorerna samt ej minst egna
kusiner och sysslingar.

Det vore mycket att säga om gamla farmor och övriga släktingar;    här vill jag
inskränka mig till att som bil. 16 närsluta hennes dotter Ottils anförande vid
årsmötet 1967.

Denna skildring av Flottskärs historia är i första hand avsedd att vara saklig och
byggd på gamla handlingar och fakta, varför den tyvärr också är torr.

Den gamla tiden är snart oåterkalleligen förbi och våra yngre generationer få
försöka ordna släktgårdens byggnader och skötsel på sätt som passar dem. Mycket
osjälviskt och oavlönat arbete har här - vanligen i tysthet - lagts ned och är det
nog en förutsättning för föreningens framtida bestånd att så även framdeles sker.




                                        21
Nu levande ättlingar till Pehr Nordling av 4:e och 5:e generationen - samt med dem
ingifta - känner nog till det mesta av vad här anförts men 6:e, 7:e och följande
generationer böra också ha möjlighet få veta något om gårdens historia och är det
min förhoppning att åtminstone någon sentida ättling skall intressera sig för vad
som förr hänt på denna nu gamla släktgård Flottskär, om vilken man borde kunna
tillämpa dels den vers, som står på Upplandsskalden Olof Thunmans (1879-1944) av
Upplands nation resta gravsten här i Uppsala så lydande:
                    "Vart vi än vandra långt bort i världen
                     Vart vi än stäva på levnadens ström
                     Styr dock vår tanke jublande färden
                     Hit till vår hembyggd i längtan och dröm".
dels ock: "Grönskar icke gräset grönast på den torva,
där du lekt som barn".

                              Uppsala den 16 maj 1970
                            Gösta Säfwenberg




Bilagorna som följer är ett urval av alla bilagor som Gösta Säfwenberg tagit
fram./Torbjörn Anfält




                                        22
Bil.1.

Ur "Historiskt sammandrag om Svenska Bergverkens uppkomst och utveckling samt
Grufvelagstiftningen - - - - af J.O. Carlberg
Professor i Bergvetenskap", Sthlm 1879 anföres här:
År 1643 den 30 December sålde Regeringen Löfsta, Österby och Gimo bruk med
tillhörigheter till Louis de Geer under evärdeligt ärftligt frälse för 56.951
Riksdaler och stadfästes detta köp af Hennes Maj:t Drottning Christina sjelf den 23
juli 1646 då flera förmåner tillades emot en ytterligare summa af 62.459 Riksdaler.
Vid reductionen blefo Herrar de Geer år 1687 dervid bibehållne i anseende till den
stora kostnad de då redan nedlagt hade och det berömliga nit de alltid visat för
fäderneslandet; dock med det förbehåll att de årligen skulle såsom en recognition
till Kronan för detta verk betala 1.600 Daler Silfvermynt, förutom tionden och
hammarskatten, hvilken sednare var 20 skeppund om året. På sådan sätt blev Louis de
Geer ägare af dessa Kronans bergverk, hvarest han först som Arrendator och sedan
som Ägare gjort sig så högt förtjent icke allenast af vår jernhandtéring utan af
hela vårt land, hvilket han ansåg som sitt nya fädernesland och så högt älskade,
att han täflade med landets infödde söner och, till och med i många fall,
öfverträffade dem i att visa sin kärlek till detsamma".

Bil.1a.
Ur Hembygsböckerna, boken UPPLAND, utgiven av Upplands nation under redaktion av
Oskar Lundberg, tryckt i Uppsala 1935, anföres följande.
I både Gästrikland och Uppland kallades landskapens kuststräckor under medeltiden
Roden. I våra dagar ha vi namnet Roslagen, båda namnen komma från det gamla Rods-
lagen d v s de Roden tillhörande Skeppslagen» Ordet rod hör samman med ro och rodd.
Det är givet att många förhållanden skulle gestalta sig annorlunda i "upplanden",
som voro gamla kulturbygder, än vid kusten, som hade en tämligen sen och gles
bebyggelse. Medan det inre landet under hednatiden indelades i hundare - pluralis
av ett gammalt ord hund = härad - indelades kusten i skeppslag. I våra dagar avses
med Roslagen vanligen kusten fr o m Stockholms län och söderutj i forntiden gick
området betydligt längre norrut.
I den gamla tidens krigsorganisation, kallad ledung, var skeppslaget ursprungligen
ett lag. av män, som utrustade ett ledungsskepp. De flesta av dem medföljde också
detta skeppunder vikingatåg till sjöss. Ordet övergick snart att beteckna det
område, där laget hörde hemma och vars skyldighet det blev att utrusta ett dyligt
skepp. Detta skeppslag utgjorde tillika tingsområde, varför det även kallades
tinglag. Till Tiundaland hörde icke blott de 10 hundare, som gett folklandet dess
namn, utan även Tiundalands rod eller kuststräcken från Dalälven till Hallstavik;
därefter vidtog Attundalands rod ned mot och både väster och söder om Stockholm.
Tiundalands rod började i norr med Västlands skeppslag omfattande Älvkarleby och
Västlands socknar varefter kom Lövsta skeppslag bildat av Österlövsta och Hållnäs
socknar.
Enligt upplandslagen skulle varje hundare utrusta fyra skepp med män och vapen samt
reskost,den senare kallad skepps-vist. Skeppslagen utrustade som ovan nämnts
vardera ett skepp. Det torde ha funnits 20 skeppslag runt Upplands kuster och
norrut.
Flottskärs område låg alltså - i den mån landet då stigit upp ur havet-inom Lövsta
skeppslag av Tiundalands rod. Numera tillhör gården Olands härad.
Ovan har nämnts att även Gästrikland hade rod med skeppslag; detta framgår även av
runstenen i Hel.Trefaldighetskyrkan i Gefle, där det står: Bruse lät resa denna
sten efter sin broder Ihilp (Egil ?). Ihilp vart död i Tavastland. Kan hade farit
med Fröger. Hjälpe Gud och Guds Moder hans själ. Sven och Åsmund ristade runorna.
Bruse förde då lands ledung efter sin broder.
I Hållnäs socken finnes två kända runstenar. Den ena har i Runverket nr 1138 och
står nära Hållen i Runhälls- eller Torsbacken samt är numera starkt skadad av eld,
dess inskrift har varit» Östen lät rista denna sten efter alle sina bröder, Karl,
Erik och latmus; och Korn, Bra och Fingr, Ingmar, Salmund, de bröder. Utnjoer
ristade; och å den andra, nr 1139, vid Ängvreta, väster Hållnäs; kyrka stårs
Huskarl auk Djure fädgar (=fader och son) tvair raistu stain thenna äftir Djurgeir,
brudur Huskarls och sun Djure. En Fastjegn raisu a runar thessar.
Om hednatiden är vidare att förmäla att Vavds; vikingar hade sitt gravfält norr
vägskälet Vavrd-Ängskär-Malen, där det finnes ett 80-tal gravar, rundi eller ovala
med kraftiga fotkedjorj några av dem är skeppssättningar.
                                        23
Den gamla ledungsorganisationen ersattes slutligen omkring 1200-talets mitt med en
centralt dirigerad här. Genombrottet för det tungt rustade rytteriet anses ha skett
1275 då Magnus; Ladulås med en förhyrd dansk styrka besegrade sin bror, kung
Valdemar Birgersson vid Hova i Tiveden. Ledungsbördorna ersattes med stående
skatter varjämte rusttjänst infördes som värdsligt frälse från skatt.
Beträffande socknens öden under kristen tid hänvisas till kyrkoherde 0. Larssons
skrift: "Hållnäs församling hembygskrönika" • Intressant är att här möter man
sockennamnet Hållnäs; i formen Holdanes och Hwaldanes år 1312 i en skattelängd till
hertigarna Erik och Valdemar, som efter Håtuna-leken tvingat brodern, konung
Birger( Magnus Ladulås äldsta son ), att ge dem 2/3 av riket, däribland Hållnäs
och Öster Lövsta. I pergamentet uppräknas bönderna och deras skatt; man möter där
åtskilliga av socknens byanamn. Dokumentet återges i översättning från
latinet.Denna skrift finnes ej
Namnet Hållnäs; går med all sannolikhet tillbaka på byn Hållen, arom skrevs Huld år
1312 samt senare Hold och Holen. Denna plats har av allt att döma under
vikingatiden varit så dominerande i trakten att man betecknade denna som näset, där
Huld eller Hold ligger, alltså Hållnäs.




                                        24
Bil.2.
Gamla myntsorter.
Banco namn å .Riksens ständers banks sedel- och skiljemynt gentemot samma banks
silvermynt, specie, och Riksgäldskontorets sedlar, riksgälds.
1 Rdr specie = 2 2/3 Rdr banco = 4 Rdr riksgälds = 4 kronor.
1 Rdr riksgäld = 2/3 av 1 Rdr banco = 1/4 av 1 Rdr specie (silvermynt).
1 Rdr banco = 1 1/2 Rdr Riksgälds = 3/8 Rdr specie.

1855 1 Rdr riksmynt = 100 öre
1873 1 Krona = 1 Rdr riksmynt = 100 öre.

Riksdaler (Rdr) svenskt silvermynt från 1776 huvudmynt och delat i 48 skilling å 12
rundstycken. Genom pappersmyntens (r. banco och r riksgälds) fram till 1830
fortgående värdeminskning erhöll den i finvikt mycket konstanta r., ofta kallad r.
specie, ökat värde.

1855 infördes som myntenhet r. riksmynt = 1/4 r = 100 öre, R, Kallad 4 r riksmynt,
präglades sista gången 1871, Guldmyntfot och myntenheten krona infördes 1873.

Längdmått.
1 sv. famn = 3 alnar = 6 sv, fot = 1.781 m.
1 aln = 2 fot = 0,5958 m. 1 sv. fot = 0,2969 m.
1 gammal svensk mil = 56.000 sv. fot = 10.689 m

Ytmått.
1 tunnland   = 52 kappland = 56.000 sv.f2 = 0,49565 ha = c:a 1/2 ha.
1 kappland   = 1/32 tunnland=1750 sv.f2 = 0,01543 ha = " 1/65 ha.
1 tunnland   = 40 snesland = 400 bandland = 4.000 kavelland.
1   "        =2 spannland   = 4 kistland.

Rymdmått.
1 kanna = 0,1 sv.fot3 o. 2.617L; 1 tunna fastmått = 63 kannor = 1.649 hl.
1   " löst " = 56 "      = 1.466 hl.

Vikt.
1   ort = 4,25 gr;
1   skålpund = 100 ort = 425,076 gr
1   centner = 100 skålpund = 42,5076 kg
1   lispund = 20 skålpund = 8,5015 kg
1   skeppund = 20 lispund = 170,030 kg




                                           25
Bil.3.
Jag Charles De Geer, Herre till Leufsta Bruk etc, Friherre, gjör härmed
witterligit; - at althenstund Tracteuren Herr Petter Nordling hos Mig anmält och
begjärdt få sig tillhandla Mitt Ett åttondedels mantal Bruks skatte, Flåtskär
kalladt, belägit uti Hollnäs Sockn; hwilcket 1/8 Mantal nu "bebos och brukas af
twänne mina Landbönder, Anders Andersson och Matts Ersson, och Jag för at wisa Herr
Tracteuren benägenhet och wälwillja lämnat mitt bifall till berörde Hemmans Köp. Ty
afhänder Jag mig härmedelst Skatträttigheten af detta mit 1/8 mantal Flåtskär,
enstakatt med Hus och Jord jämte alt, som därtill lydt och legat hafwer och af de
förenämnde mina Landbönder nyttjadt warit, mot en betingad och Oss emellan öfwerens
kommen Köpe Summa, Ett Hundrade Sextjo Sex Riksdaler och trettjo twå skillingar
Specie, hwilcka 166 Rdr 32 sk. Jag till fullo af Herr Tracteuren Nordling uppburit
och bekommit hafwer; hwaremot Jag tillägnar detta hemmari Herr Tracteuren Petter
Nordling, dess K. hustru, Barn och Arfwingar till ewärdelig ägo. Men wid detta Köp
förbehålles, 1:o Att ifall Herr Tracteuren, dess hustru eller arfwingar falla på
den tanckan åter borttsälja förenämnde Plåtskärs hemman, det då först bör erbjudas
Mig eller mina efterkommander, Egare af Leufsta Bruk.
2:o. Förbehålles de kohl, som kunna lefwereras och kohlas på Flåtskärs Skog, mot
det pris som skatte allmogen i allmänhet njuter för Lästen, och för det 3:e
förbehålles, at åboerne å detta hemman, Anders Andersson och Matts Ersson, ej på
någodt sätt blifwa rubbade, tills widare och då någon hemmans ledighet el. annan
emploije anten lämnas af Mig ell. af Herr Tracteuren, och hwarest de blifwa besutne
och nöjde, dock detta ej må i wägen ligga om mera nämnde åboer genom elakt
oppförande och sturskhet förtjena sitt afskjed.
Med Föregående hemmans köp, willkor och gjorde förbehåll förklarar jag, Petter
Nordling, mig fullkommeligen nöjd och skall med största wördnad och högaktning
städse anse den Grace Högwälborne Herr Baron och Kammarherren härigenom behagat
wisa mig.

    Till yttermera wisso warder detta köpe Bref indupplo med namns och Signetes
   undersättjande uti nedanstående wittnens öfwerwaro "bekräftat, som skjedde på
                         Leufsta Bruk d, 10. Hovembris 1787.
    Charles De Geer.                                              Petter Nordling
            (Sigill)                                              (Sigill)
Såsom tillkallade wittnen
         B Adolph Bogisl. de Bronikowsky                     Eric Hallander.
         Hof Junkare.                                        Bataillons Predikant.

År 1788 den 29 Januarii å laga Winter tinget med Leufstad tings lag upwist ord
ifrån ord uti Protokollet infördt samt i anledning häraf 1/8 mtl Skatte uti
Flottskiär Hollnäs sockn upbudit Tracteuren wid Leufstad Bruk Petter Nordling,
thess k. maka samt barn och arfwingar hinderlöst tilhanda.             1g.
Betygar På Härads Rättens wägnar
                                    Joh. Pfeiff
År 1788 den 27 Maji å laga Sommar Tinget med Leufstad tings lag äfwenledes utan
klander upbudit.                                                       2g.
Betygar På Härads Rättens wägnar
                                    Joh. Pfeiff
År 1788 den 8 Octobris å laga höste tinget med Leufstad tings lag äfwenledes
klanderfritt upbudit.                                                  3g.
Betygar På Härads Rättens wägnar
                                    Joh. Pfeiff

Utaf Tracteuren Norling hafwer jag bekommit som köpeskilling för 1/8. hemman i
Flåtskjär i Hollnäs sockn contant en summa af åttatgo och tre riksdaler och 16 s.
specie samt en revers på åttatio och tre riksdaler och 16 s. specie, som utgöra
tillsammans etthundrade sextfjo och sex riksdaler 32 s. specie, hwilka rdr. 166 s.
32 specie härmed quitterade warda.

Leufsta Bruk d. 10. November 1787.

                               Charles De Geer


                                         26
Bil.5.
Avskrift.
Till Herr Tracteuren Peter Nordling och thess kära hustru Carolina Christina
Björkström i Leufstad Bruk afstå och öfverlemna wi underskrevna til bruk och
nyttjande, en utstakad och afskild stycke mark, om ungefär twå eller tre tunneland,
på wårt ägande skogsskifte, Ön skiftet kallad, och emot flåttskjär beläget, uti
trettijo års tid, mot en summa penningar af Sexton Riksdaler trettijo twå
skillingar specie eller tvåhundrade dahler kopparmynt; hwarjemte the äga frihet,
att efter behag, samma Tereaun inhägna och den där stående obetydliga skogen til
egen nytta taga, hvilken mark och hägnad efter förenämnda års förlopp, sådant dett
då befinnes, til vårt hemman återfaller. Hvafds by den 8 de Septembris 1791.

                          Olof Larsson         Olof Olof son
                           (bomärke)              (bomärke.)
hvittnen heröfver Henric Tillman i Skjerplinge och
                                 Olof Jansson i Gibo
                                       (bomärke)
                                        Nämdeman
År 1792 den 30 Januari å laga Wintertinget med Leufstad tingslag ingivet och
Resolweradt.
Häradsrätten pröfwar skjäligit at fastställa förenämnda afhandling till
efterrättelse för framtiden; Betygar
På häradsrättens vägnar:
                                     Joh. Pfeiff.
1,R bet.annot.



Bestyrkes: Gösta Säfwenberg.




                                        27
Bil.9.
Mormor Nordling var född i Film den 4.9.1798 på Österby bruk; hennes fader var
expeditionsbokhållaren sedermera kassören på Österby bruk Erik Gustaf Fischer,
moder var hans fru Maria Margareta Tillman, den släkten var en vallonsläkt. Mormor
Nordling hade tre bröder samt en syster. Två bröder kom till Stockholm, en gifte
sig där och hade 2 barn. Den äldsta brodern, Claes, var sadelmakare på Söderfors,
denne hade endast en dotter, gift med byggmästare Lundqvist (Elons far) vid
kronsågen i Älvkarleby, han hade varit mycket hos Bolinders. Systern gifte sig med
en korpral Tjäder, inga barn; och II; med Mats Ersson i Marka, som där ägde ett
hemman, de hade fem barn: "lilla Lotta", Stava (dottern gift med Emil Sjöström),
Jane, Claes ("morbror Claes", som bodde på Flottskär c:a 1900-1915) och Maria; alla
dessa fem barn togo sig moderns namn Fischer.

Mormor Nordling hade tjänst (hjälpte till med allt) hos doktor Fant, som var vid
Akademin och hade Alunda pastorat som prebende och hade då adjunkter anställda;
bland andra var där pastor Mathias Wallmon, som sedan blev kallad till kyrkoherde i
Hållnäs av de Geer. Mormor Nordling flyttade sen D:r Fant och hans fru voro döda
till deras dotter (i första giftet) Gustafa gift med D:r Rogberg vars prebende var
Stabby (förut utanför nu i Uppsala stad). I det hemmet gifte sig mormor Nordling.
D:r Fant hade i första giftet med en Rydberg sönerna Carl, konsistorienotarie och
Ellis, som dog som ung studerande. Sedan gifte Fant om sig med en Klingenstierna,
de hade 2 söner av vilka fil.mag. Eric Samuel Fant var canslist i ett verk i
Stockholm, sjuknade och kom på tillfälligt besök till Flåttskär, där han stannade i
25 år till sin död 18.65; han blev begravd i Wallmonska graven. Kyrkoherde Wallmon
hade varit hans lärare. Mormor Nordlings två döttrar i första giftet, "moster Tilda
o. moster Lotten" gingo i skola i Lövsta; skollärarens hustru hade före sitt
giftermål tjänst hos mormor N. Efter skolan i Lövsta var moster Tilda 2 år i
Stockholm och moster Lotten 3 år, dock ej samtidigt med systern, Farmor Andriette
fick aldrig komma till någon skola annat än knappt ett år i Gefle; eljest läste
Fant med henne. Farmors far Anders Gabriel och Axel Bennet voro ungdomsbekanta sen
Stockholmstiden, Bennet kom till Flottskär och hälsade på. Prosten Gillberg -
Wallm-mons företrädare -, som då var kyrkoherde i Hållnäs, hade en ung dotter
Lovisa i vilken Bennet blev förtjust; det blev dock ej något parti av. Han gifte
sig sedan i Stockholm och köpte en egendom. Bennets fick 2 barn, frun dog och det
blev alldeles slut med hans tillgångar. Sedan blev han emellertid
inventarieförvaltare vid flottan, gifte om sig med en fin människa, som sydde
kläder - men endast åt den förnäma världen. De bodde i "Långa Raden" på
Skeppsholmen. I det hemmet var det som "mostrarna" bodde. För kusin Maria berättade
moster Lotten att en gång hade Bennets hyrt "Oxögat" på gamla operan och hörde
Jenny Lind sjunga. Under pausen fick moster Lotten springa hem till Långa Raden och
hämta Bennets dotter; moster hade skrattat gott vid minnet härav. Förutom sina tre
döttrar hade mormor Mordling haft en son i vardera giftet, den första dödfödd den
andra blev 3 år, 1842-1845, då han blev sjuk eftersändes en doktor Wilson, som
härför tog 100 Rdr. Anders Gabriel var länge deprimerad efter ende sonens död.

Bil.11.
Min Pappa C-Otto Säfwenberg f. 5.12.1827 dog den 8.10.1903. Då min bror Otto hörde
att Pappa blivit död, sa han till mig "Nu skall inte Mamma o. Elin längre bo kvar
på Flottskär, det blir för ensligt för dem, det är bättre de flytta till stan". Då
Emil fick del av detta, sa han genast "Nej, inte skall Moster Andriette o. Elin
flytta till Gefle, de kommer aldrig att trivas i stan". Ändå frågade Otto baron
Louis de Geer "om han inte ville köpa Flottskär". Han hade ju varit där flera
gånger o. tyckte om stället. "Aldrig vill jag göra något så illa som att köpa
Flottskär" det svarade han. Han förstod att för Mamma skulle det vara svårt att
lämna Flottskär, Emil hjälpte Mamma omedelbart att bo kvar o. så länge hon levde
bistod han henne på olika vis och så att hon ej behövde känna det svårt att ta
emot. Ofta var hon hos oss o. fick massage för sin reumatism även till Södertälje
o. fick bad. Innerligt tacksam är jag för allt vad Emil gjort för min älskade
Mamma, På Flottskär var han som barn flera somrar därför blev det honom kärt. Han
har där räckt sin hjälpande hand då det behövts mycket mer än någon vet, så man kan
gott säga att det är Emil som räddat Flottskär åt kommande generationer. Må de
alltid kunna behålla stället i släkten och där finna vila och vederkvickelse.

Ottil Matton.


                                        28

				
DOCUMENT INFO
Shared By:
Categories:
Tags:
Stats:
views:161
posted:9/3/2011
language:Swedish
pages:28