Docstoc

Den industriella rev.. - henrikisacsson.com

Document Sample
Den industriella rev.. - henrikisacsson.com Powered By Docstoc
					                                                                                                        1



Den industriella revolutionen
I slutet av 1700-talet började en av historiens största förändringar av världen. Denna förändring
började i Storbritannien och brukar kallas den industriella revolutionen. Den innebar att
samhällsekonomin förändrades i grunden: de stater/länder som industrialiserades slutade ha en
ekonomi där man tjänade mest pengar på jordbruk, utan man bytte till en ekonomi där man
tjänade mest pengar på en stor industriproduktion. Det här häftet tar upp hur revolutionen
skedde och vilka konsekvenserna blev.

Vad, var och när?
Det som kännetecknar den industriella produktionen är att den huvudsakligen utnyttjar mekanisk
kraft, inte muskelkraft. Maskiner istället för människor. Industriell produktion är ofta också
koncentrerad till fabriker. Den mekaniserade fabriksproduktionen leder till att det är ganska billigt
att masstillverka, tillverka många exemplar av en vara.

Som jag skrev tidigare började den första industrialiseringen i Storbritannien på 1780-talet. Så
småningom började industrialiseringen spridas till länderna utanför Storbritannien. Steg två kom
på 1830-talet kom industrialiseringen till Väst- och Centraleuropa (främst Frankrike, Preussen
(Det vi i dag kallar Tyskland) och Belgien) och till USA.
Det tredje steget i industrialiseringens spridning började på 1870-talet, då den spreds till regioner
som Skandinavien, Ryssland, Japan och Indien. Även därefter har industriell produktion fortsatt
att uppstå i fler och fler länder.




Fabrik i Ilmenau i Tyskland


Varför blev det en industriell revolution?
Det kanske är självklart om man tänker efter, men det är ändå viktigt att man förstår att den
industriella revolutionen inte var planerad, utan växte fram steg för steg. Det råkade vara så att
just i Storbritannien hände ett par saker som gjorde att utvecklingen av en industriell ekonomi
gick lättare än i andra länder.

Det var flera saker som behövdes för att en industriell ekonomi skulle kunna utvecklas. För det
första behövdes idéer och teknisk kunskap för att kunna uppfinna och utveckla maskiner som
kunde ta över arbetet. För det andra behövdes kapital, det vill säga pengar, för att man skulle
                                                                                                          2

kunna investera i (köpa) nya maskiner och fabriker. Dessutom krävdes råvaror, dels lämpligt
bränsle till maskinerna och dels material för det som maskinerna skulle tillverka. Och så behövdes
det människor som arbetade med att sköta maskinerna och se till att råvarorna kunde användas.

Bortsett från dessa saker var två andra saker också viktiga: det måste finnas en marknad för
produkterna, det vill säga människor som kunde och ville köpa de varor man tillverkade. Och så
måste det finnas kommunikationer, alltså transportmöjligheter, för att föra råvarorna till
fabrikerna och de färdiga produkterna till marknaderna.

Storbritannien var ett samhälle där konkurrens var väldigt viktigt och man testade ofta nya saker
för att tjäna mer pengar än andra. Storbritannien hade också många banker, något som var ganska
nytt och där kunde man låna pengar för att investera i nya tekniker.

Genom sin kontroll över världshaven hade Storbritannien flera fördelar. Hon hade en stor
handelsflotta, många båtar, för att transportera varor. De brittiska kolonierna i först Amerika,
sedan Indien, gav tillgång till billig, slavproducerad bomull, som blev en av de viktiga råvarorna i
den tidiga industrin. Hemma i Storbritannien fanns en förhållandevis stor och välmående
medelklass som kunde köpa de varor som den tidiga industrin producerade. Britterna kunde
också nå alla marknader i hela världen för att sälja sina varor.

En stor del av förklaringen till att Storbritannien industrialiserades först ligger alltså i att landet
var den största ekonomiska makten (rikast) i världen vid denna tid. Men en del saker i hemlandet
påverkade också utvecklingen mot industrialisering. En sådan sak var ganska slumpartad: i
Storbritannien råkade det finnas stora mängder stenkol, som blev det viktigaste bränslet under
den tidiga industrialiseringen.

En annan sak var att det brittiska jordbruket utvecklades och effektiviserades mycket kraftigt
under andra hälften av 1700-talet. Jordbruket blev så mycket effektivare att det klarade av att
producera mer mat med mycket färre arbetare. Därför blev många jordbrukare arbetslösa,
samtidigt som befolkningen fortsatte att öka. Dessa människor blev arbetskraft i de nya
industrierna.

Industrins utveckling
Ända sedan 1300-talet hade produktion av tyg och kläder varit en av de viktigaste sakerna i
Englands ekonomi. Det var också inom tygproduktionen som de första stegen mot en
industrialisering togs under slutet på 1700-talet. Olika påhittiga företagare började testa och
använda olika maskiner som ökade textilproduktionen. När en industrialisering väl påbörjats så
skyndade själva tekniken på en snabbare vidareutveckling. En av de första industrimaskinerna var
en spinnmaskin, som spann bomull till garn. Detta ökade produktionen av garn kraftigt. Men det
tog fortfarande lång tid att väva garnet till tyg. Därför uppfanns den mekaniska vävstolen, vilket
ökade produktionen av tyg. För att undvika att tyget samlades på hög utvecklades nu symaskinen.
Och så vidare.

Redan innan textilindustrin kom igång hade ångmaskinen utvecklats. Den kopplades ihop med de
nya maskinerna, och därmed var industriåldern född på allvar. Ångmaskinerna använde framför
allt kol som bränsle. Tillverkning av industrivaror började alltmer flyttas till lämpliga orter,
industristäder. Ett bra tidigt exempel på en industristad är den engelska staden Manchester.

Så småningom spreds industritillverkningen till andra områden. Ett av de viktigaste
utvecklingsområden var kommunikationer och transportmedel. Järnvägen kom att bli nästan
synonym med själva industrialiseringen, men ångbåtar var minst lika viktiga. Senare under 1800-
                                                                                                       3

talet kom telegrafen och telefonen, vilka möjliggjorde blixtsnabb kommunikation över hela
världen.




Pansarklädda ångbåtar var ett av de nya maktmedlen

Den kraftiga industriella utvecklingen ledde till ännu större krav på råvaror. På 1870-talet
utvecklades stål, som blev ett mycket viktigt inslag i nästa generations industrimaskiner. När de
första bilarna kom med förbränningsmotorn på 1890-taket ökade efterfrågan på olja och gummi.

Vad fick den industriella revolutionen för konsekvenser?
Den industriella revolutionen förändrade på ett stort sätt hur vi människor lever. Konsekvenserna
av denna förändring skulle kunna diskuteras hur länge som helst. Här följer ett försök att berätta
lite om några av de viktigaste konsekvenserna.

Arbetarklassen och socialismen
De sociala följderna (påverkningarna på människorna) av industrialiseringen var stora. En ny
samhällsklass, arbetarklassen, uppkom. Arbetarna var de som tog arbete i fabrikerna. På
landsbygden blev de återstående bönderna en del av medelklassen, medan de som arbetade på
böndernas gårdar blev landsbygdens arbetarklass.

I början fanns inga lagar som sa hur mycket och hur länge man skulle arbeta i industrierna.
Samtidigt fanns en stor tillgång på arbetskraft, eftersom folk hela tiden flyttade in till städerna.
Därför kunde industriägarna ställa nästan vilka krav som helst på arbetarna. Helgdagar,
arbetstider och minimilöner existerade inte. Arbetarna fick ofta bo i smutsiga, ohygieniska
baracker i anslutning till fabriksbyggnaden. Om du som arbetade blev sjuk, skadad eller gravid
blev du av med jobbet. Följden av detta var att fattigdom och misär bredde ut sig över
arbetarklassen. Arbetarna blev allt mer desperata.




Kvinnor fick ofta det tyngsta arbetet, som att släpa lasset i kolgruvorna

En som uppmärksammade arbetarklassens situation var den tyska filosofen Karl Marx. Han såg
arbetarklassens elände med egna ögon, och hittade på sin egen form av socialism. Han kallade det
                                                                                                         4

för marxismen. Marx menade att kampen om resurser mellan samhällsklasserna alltid slutade i
revolution, då en samhällsklass tog över och blev dominerande. Precis som medelklassen hade
blivit dominerande genom franska revolutionen förutspådde Marx en framtida revolution, då
arbetarklassen skulle gripa makten.

Den marxistiska idén om revolution blev något arbetarna började prata mer och mer om och de
började gå ihop i grupper under 1800-talet. De marxistiska, ”kommunistiska”,
arbetarorganisationerna hotade att störta de som bestämde, som försökte bekämpa marxismen på
olika sätt. Ett sätt var att förfölja, fängsla och utvisa kommunister och socialister. Ett annat sätt
var att genomföra ändringar för att förbättra livet för arbetarna, så att de inte skulle vara lika
intresserade av att göra revolution. Ett land som intog den första attityden och förföljde alla
socialister var Ryssland, där tsarens envälde upprätthölls under hela 1800-talet. Ett land som
istället följde den andra vägen var Tyskland, som genomdrev en omfattande sociallagstiftning,
med socialförsäkringar, minimilön, pensionsålder och åtta timmars arbetsdag. Ytterligare en
reaktion från staten var att utnyttja nationalismen för att få arbetarna att förbli lojala.

De flesta staterna valde att följa den tyska modellen med nationalism och sociallagstiftning.
Därmed ökade arbetarnas levnadsstandard. I slutet av 1800-talet var arbetarnas levnadsvillkor i
industrisamhället bättre än de hade varit för de fattigaste i det förindustriella samhället.

Ytterligare en följd av reformerna var att socialismen splittrades i flera delar. De som höll fast vid
Marx tanke om revolution kom att kallas kommunister. Många socialister menade dock att
utvecklingen hade visat att Marx hade fel just angående revolutionens nödvändighet. Istället
kunde en utjämning av klasskillnaderna ske genom att socialisterna förhandlade med andra med
hjälp av politik. Dessa socialister kom att kallas för socialdemokrater.

En utbrytargrupp ur socialismen var anarkismen. Anarkisterna tyckte inte om socialisternas idé
om en stark stat, och menade att staten i sig var roten till det onda. Därför måste staten och varje
form av permanent organisation överges. De tidiga anarkisterna verkade genom att utföra attentat
(attackera)mot framstående politiker och statsmän. På så sätt hoppades de att få folket att sätta
igång en revolution.

Familjebilden förändras
I jordbrukssamhället hade familjen varit samhällets viktigaste byggsten. Som individ fick du din
sociala trygghet av ditt medlemskap i storfamiljen, det vill säga inte bara dina föräldrar och
syskon, utan även far- och morbröder, kusiner osv. Men med industrialiseringen bröts den gamla
storfamiljens sociala nätverk sönder, eftersom de unga flyttade till städerna för att få arbete.
Innan industrialiseringen bodde 90% av ett lands befolkning på landsbygden. När ett land
industrialiserats var förhållandet det omvända, ungefär 90% bodde i städer.

I städerna fanns normalt inget släktnätverk att söka trygghet i, utan individen var utlämnad åt sig
själv. Det betydde att människor kunde bilda familj som de själva ville. Många levde i relationer
utan att vara gifta. Detta stred mot dåtidens kristna moral, och skapade också en del juridiska
problem, eftersom all lagstiftning byggde på att människor skulle vara gifta. Staten och kyrkan
lyfte därför fram kärnfamiljen (föräldrar och barn) som det sätt människor skulle leva efter.

Verkligheten såg dock inte ut som staten och kyrkan tyckte. Många levde som sagt i förhållanden
utan att vara gifta. Allt eftersom män och kvinnor fick fler juridiska rättigheter blev sådana
levnadssätt lättare rent praktiskt också. Industrisamhällets byggsten var inte storfamiljen, inte
heller kärnfamiljen, utan snarare individen.
                                                                                                       5

Ett praktiskt problem med storfamiljens försvinnande var att människor som blev av med jobbet,
blev sjuka eller liknande inte hade någon som tog hand om dem. Statens åtgärd blev den tidigare
nämnda sociallagstiftningen, med försäkringar och pensionssystem.

Kvinnorörelsen
På sätt och vis var den tidiga industrikapitalismen mycket jämställd: industriägaren brydde sig inte
om ifall hans arbetare var män, kvinnor eller barn, så länge arbetet gjordes. Ofta kunde
fabriksägarna till och med föredra kvinnor och barn som arbetskraft, eftersom de arbetade för
lägre löner. Med tiden kom det lagstiftning som förbjöd barnarbete, men kvinnorna blev kvar ute
i arbetslivet.

Den arbetande kvinnans tillvaro var ännu värre än mannens. För det första fick hon lägre lön
bara för att hon var kvinna. Det motiverades dels med att kvinnor inte kunde göra lika tungt
arbete som män, dels med att det var mannen om skulle försörja familjen, så kvinnans lön var en
bonus. De tidiga fackföreningarna motverkade kvinnoarbete överhuvudtaget, eftersom kvinnorna
konkurrerade med män om anställningarna. Dessutom hade kvinnan svårt att få ut sin lön,
eftersom hon var omyndig och saknade äganderätt: lönen gick till hennes make eller närmaste
manliga släkting.

Sammantaget byggde alltså reglerna på att kvinnan skulle vara gift och helst inte arbeta i samma
områden som mannen. Men så såg inte verkligheten ut. Industriägarna plockade in kvinnorna när
det var möjligt. Kvinnorna fick ofta göra det tyngsta jobbet, trots den utbredda föreställningen att
de inte skulle klara det. Många kvinnor var inte gifta, utan var ensamstående föräldrar. Dessa
kvinnor hamnade i en juridisk gråzon.

När kvinnorna blev medvetna om sin utsatta situation började de organisera sig i grupper och
kräva att få samma rättigheter som männen. Kvinnorörelsen, som den kallades, hävdade att
kvinnor måste få del av de mänskliga rättigheterna. Argument fick rörelsen från
upplysningsfilosofer som Mary Wollstonecraft. Därmed uppstod feminismen. Den ursprungliga
feminismen brukar kallas likhetsfeminism. Den hävdar att män och kvinnor ska ha samma
rättigheter, eftersom det inte existerar någon skillnad i intellektuell förmåga (hur smarta man är)
mellan könen.

Precis som socialismen hotade kvinnorörelsens krav de traditionella makthavarna, som helst inte
ville dela med sig av makten. De feministiska idéerna bemöttes av forskare som menade sig ha
bevis för att de fysiska skillnaderna mellan män och kvinnor hade en inre motsvarighet. Enligt
dessa forskare var kvinnor av naturen ologiska och därför olämpliga att fatta politiska beslut.

Vid den här tiden var det svårt att motbevisa de här tankarna, så kvinnorörelsen tvingades tänka
på ett annat sätt. Den formulerade särartsfeminismen. Särartsfeminismen höll med om att det fanns
skillnader i hur män och kvinnor tänker, men menade att det kvinnliga moderliga tänkandet
behövdes i politiken för att komplettera och dämpa männens aggressivitet.

Genom särartsfeminismen kunde kvinnorörelsen kämpa vidare under 1800-talet. Staten började
också av nödtvång genomföra reformer som gav kvinnor fler rättigheter.
                                                                                                           6




Tid och transporter
Industrialiseringen förändrade också hur vi arbetar. I jordbrukssamhället följde man naturens
tider: man gick upp vid soluppgången och lade sig vid solnedgången, man jobbade mer under
sommarhalvåret än under vinterhalvåret. Men i industrivärlden skulle man arbeta lika mycket hela
tiden, för att fabriken skulle producera ungefär lika mycket hela tiden. Därför infördes gemensam
tidsberäkning, så att alla skulle vara på arbetet vid samma tidpunkt.

Idén om en gemensam tid var också viktig för att få transporter och kommunikationer att
fungera. Med järnvägen blev det säkrare och gick snabbare att resa över land än någonsin tidigare.
Människor började kunna förflytta sig mellan länder utan några större problem, och med de stora
ångbåtarna kunde man resa över världshaven utan några större problem. För medelklassen blev
turism en viktig ny sysselsättning tack vare transporterna.

Militär styrka och konkurrens
De stater som industrialiserades såg naturligtvis också till att industrialisera produktionen av
krigsmateriel, vilket gjorde att industriländernas militära styrka blev mångdubbelt större.
Järnvägar och ångbåtar gav dessutom möjlighet att snabbt förflytta stora mängder soldater över
långa avstånd. De icke-industrialiserade staterna blev därmed ett lätt byte för en aggressiv
industrination.

Industriländerna konkurrerade med varandra om att lägga beslag på viktiga råvaror (kol, järn,
gummi, olja) och marknader för att sälja sina produkter. Eftersom icke-industrialiserade länder
hade svårt att göra motstånd mot industriländerna började industriländerna attackera, ockupera
och kolonisera de svagare länderna. Detta kom att kallas imperialism.

Befolkningsökning och miljöförstöring
De långsiktigt viktigaste konsekvenserna av den industriella revolutionen var hur den påverkade
miljön och den mänskliga befolkningsökningen. Industrialiseringen byggde på bruket av fossila
bränslen (kol, olja) för att få produktionen att fungera. Detta skapade två problem.
För det första leder bruket av fossila bränslen till en omfattande nedsmutsning och
miljöförstöring. Även de industriella metoderna för att bryta malm är mycket skadliga för miljön.
Dessutom ökade effektiviteten så mycket att stora skogar började avverkas utan att något ersatte
dem. Sammantaget innebar detta att människorna började förstöra miljön i en större omfattning
än någonsin tidigare.

För det andra är fossila bränslen icke förnyelsebara resurser, som med tiden kommer att ta slut.
Hela den industriella ekonomin bygger dock på att dessa resurser finns. Försök har gjorts för att
hitta alternativa, förnyelsebara energikällor, men hittills har inga sådana alternativ ersatt de fossila
bränslena.

Miljöproblemet blir extra oroande när det kopplas till den åtföljande befolkningsökningen. När
jordbruket mekaniserades ökade matproduktionen betydligt, vilket medförde en
befolkningsexplosion. Denna befolkningsökning ökades ännu mer när den medicinska
vetenskapen utvecklades och uppfann mediciner med många av mänsklighetens svåraste
sjukdomar.

Industriålderns befolkningsexplosion var, och är, oerhörd. Omkring år 1800 fanns ungefär en
miljard människor i världen. År 2000 fanns 6 miljarder människor i världen.
                                                                                                      7

Kombinationen av befolkningsökning och miljöförstöring är oroväckande. Vi blir fler och fler,
samtidigt som miljön tar mer och mer stryk, och de fossila bränslen vår matproduktion bygger på
kommer att ta slut.




Arbetsuppgifter



   1.    Var började den industriella revolutionen?
   2.    Vad ändrades med den industriella revolutionen?
   3.    Vad är kännetecknet i den industriella revolutionen?
   4.    När kom den industriella revolutionen till Sverige ungefär?
   5.    Nämn tre saker som var viktiga för att den industriella revolutionen utvecklades.
   6.    Nämn två anledningar till varför den industriella revolutionen började i det land som den
         gjorde.
   7.    Förbättringar i jordbruket var viktigt för den industriella revolutionen. Förklara varför.
   8.    Förklara hur tygproduktionen i England var grunden till den industriella revolutionen.
   9.    Nämn en stad som blev viktig i den industriella revolutionen.
   10.   Varför var järnvägen så viktig?
   11.   Vad hette den nya samhällsklass som uppstod?
   12.   Vad var viktigast i jordbrukssamhället och varför?
   13.   Hur tyckte staten och kyrkan att man skulle leva och varför tyckte de så?
   14.   Berätta lite om hur det var att vara kvinna på den här tiden.
   15.   Vad tycker likhetsfeminismen?
   16.   Vad tycker särartsfeminismen?
   17.   Hur förändrade den industriella revolutionen hur vi arbetar?
   18.   Förklara ordet kolonialism.
   19.   I slutet på häftet står det att "Kombinationen av befolkningsökning och miljöförstöring
         är oroväckande". Vad tror du att författaren menar med det? Motivera ditt svar.



Svårare frågor:

   A. Hur blev marxismen viktig för arbetarna?
   B. Det fanns två olika sätt att möta arbetarnas krav. Vilka var dessa sätt och vilket av sätten
      tror/tycker du används mest idag? Motivera ditt svar.
   C. Finns det några spår kvar från dessa rörelser idag? I så fall vilka?
   D. Hur har dessa händelser på verkat oss människor som lever idag. Motivera ditt svar.
   E. Hur hade världen sett ut om det inte hade blivit en industriell revolution. Vad finns det
      för fördelar/nackdelar? Motivera ditt svar.

				
DOCUMENT INFO
Shared By:
Categories:
Tags:
Stats:
views:25
posted:8/21/2011
language:Swedish
pages:7