Docstoc

sv

Document Sample
sv Powered By Docstoc
					Europa på väg
Europeiska kommissionen
Generaldirektoratet för kommunikation
Publikationer
B-1049 Bryssel

Manuskriptet färdigställdes i november 2005.




Högre livskvalitet i Europa
Det här betyder EU:s inre marknad för dig

Europeiska unionens medborgare har nu helt nya möjligheter att resa, bo och arbeta i vilket
EU-land som helst. De kan leta efter billiga varor och tjänster. Deras rättigheter i egenskap av
medborgare och konsumenter skyddas av EU-lagstiftningen inom hela unionen, på samma
sätt som i hemlandet. Detta beror på den inre marknadens fria rörlighet för människor, varor,
tjänster och kapital. Den inre marknaden består av 458 miljoner medborgare i 25 länder,
vilket är fler än den sammanlagda befolkningen i USA och Ryssland. Den inre marknaden
inrättades 1993 och är ett pågående projekt som hela tiden utvidgas, förfinas och uppdateras. I
den här broschyren beskrivs några av de många fördelar EU:s medborgare åtnjuter – högre
livskvalitet för alla.




                                                                    Europeiska unionen




                                                                                              1
Innehåll



Lön för mödan

Ett vinnande koncept

Ett löpande projekt

Den mänskliga sidan

Hälsosam mat och säkra produkter

Effektiv konkurrens: hög kvalitet till låg kostnad

Våra friheter måste skyddas

Nya utmaningar

Läs mer




                                                     2
Lön för mödan

Vi som bor i Europeiska unionen har den inre marknaden att tacka för mycket. Genom den
har vi i dag en aldrig tidigare skådad fri rörlighet, valmöjligheter ur ett brett utbud av varor
och tjänster samt bra socialskydd och hälsovård. Vi kan leva, arbeta, studera och gå i pension
i vilket EU-land vi vill. Vi har allt större juridiska rättigheter som medborgare och
konsumenter.

Med de tio länder som gick med i EU år 2004 har den inre marknaden nu 458 miljoner
konsumenter – fler än USA och Ryssland tillsammans. De flesta av EU:s något över 300
miljoner medborgare använder euron som gemensam valuta. Alla EU-medborgare drar nytta
av ansträngningarna för att göra den inre marknaden till ett område för frihet, rättvisa och
säkerhet.

Det var svårt att undanröja hindren för den inre marknaden. Efter flera års arbete infördes
1993 de fyra friheterna – fri rörlighet inom EU för människor, varor, tjänster och kapital. Och
det var bara början på en lång process.

Sedan dess har den inre marknadens grundläggande struktur stärkts och konsoliderats. I dag
har konsumenterna tillgång till lägre priser och större valfrihet när allmännyttiga tjänster som
telefoni, el och gas nu konkurrerar om kunderna och andra tjänster – som passagerarflyget –
har avreglerats.




                                                                                              3
Den inre marknaden påverkar inte den kulturella och språkliga mångfalden i de olika
länderna, som behåller full handlingsfrihet på alla områden som inte regleras i EU-
bestämmelserna.

Det finns enkla, övergripande bestämmelser för att skydda kunder och företag. Vanligen
utformas bestämmelserna som en regelsamling som antingen tillämpas eller samordnas på
EU-nivå, vilket är bättre än 25 olika och ibland motstridiga nationella regelsamlingar.

Den inre marknadens friheter gäller alla 25 medlemsländer, med några få undantag av
övergående karaktär. Det största undantaget är att man tillfälligt begränsat rätten för
medborgare i de nya medlemsländerna att arbeta i vissa andra EU-länder och att man
fortsätter göra kontroller vid gränserna mellan äldre och nyare medlemsländer. Kontrollerna
kommer att avskaffas så snart gränskontrollerna i de nya medlemsländerna i öst och syd
uppfyller kraven på kontroller vid EU:s yttre gränser.



                        Friheten inom EU förutsätter yttre säkerhet

Våra möjligheter att resa fritt mellan olika länder inom EU är beroende av att det görs
effektiva kontroller vid unionens yttre gränser. När de enskilda länderna inte längre
kontrollerar de resande måste regeringarna och medborgarna kunna lita på att kontrollerna vid
EU:s yttre gränser utförs enligt samma höga krav. En del av ansvaret för det har nu övertagits
av de länder som anslöt sig till EU år 2004. De ska kontrollera tusentals kilometer av EU:s
externa land- och sjögränser, samt dussintals internationella flygplatser. Länderna får
ekonomiskt och tekniskt stöd och deltar i EU:s specialiserade informations- och datanät.




                                                                                            4
Ett vinnande koncept

Tanken bakom den inre marknaden är mycket enkel. Målet är att hela EU ska utgöra ett enda
område där kapital, varor och tjänster samverkar fritt för att stimulera konkurrensen och
handeln och för att öka effektiviteten. Ett bredare urval av varor och tjänster höjer kvaliteten
och sänker priserna, vilket leder till ökad välfärd.

Men den inre marknaden är mer än bara ekonomi. Människor kan fritt bosätta sig i vilket EU-
land de vill.

De kan köpa varor för eget bruk i länder där priserna är lägre än hemma. Konsumentskyddet
garanteras inom hela den inre marknaden och vissa juridiska rättigheter har anpassats för att
fungera över gränserna. EU ser även till att medborgarna inte luras av samvetslösa företag
som marknadsför varor eller tjänster till hutlösa priser.

Fördelarna med att företagen har fri tillgång till andra nationella marknader är att de kan öka
sin försäljning, göra besparingar genom stordriftsfördelar samt generera nytt
investeringskapital och innovation. Genom att de europeiska företagen blir mer
konkurrenskraftiga på hemmamarknaden ger den inre marknaden dem ett övertag över andra
konkurrenter på den globala markanden.


                                     Främja mångfalden

På den inre marknaden ställs höga krav på livsmedel och andra varor, men syftet är inte att
skapa utslätade och enhetliga produkter som är likadana inom hela EU. Tvärtom, för att
bevara mångfalden ser man till att äkta regionala specialiteter även i fortsättningen ingår i
konsumenternas breda utbud. I maj 2005 meddelade EG-domstolen att de ungerska
vinodlarna även i fortsättningen ska ha ensamrätt till benämningen ”tokajer” för sitt vin. EG-
domstolen ansåg att tokajer är en geografiskt skyddat benämning på en ungersk regional
specialitet. Domen innebär att den italienska vinindustrin, som drog fallet inför rätta, måste
sluta använda benämningen senast 2007. Andra regionala produkter som skyddats på liknande
sätt är italiensk parmaskinka och nederländsk goudaost.




                                                                                              5
Hur det började
Den inre marknaden är en av de största framgångarna i EU:s historia. De sex länder som
grundade EU hade både politiska och ekonomiska motiv för att undanröja handelshinder
mellan sig, först avseende kol och stål under 50-talet och sedan i ett bredare perspektiv efter
1958, då de skapade EEG, den europeiska ekonomiska gemenskapen. Ett av skälen var att de
ville slå samman sina industriella och ekonomiska tillgångar för att lägga bakom sig de
tidigare blodiga krigen, som kulminerade i andra världskriget.

De lyckades med sin föresats. Men det stod snart klart att de i fråga om handeln bara hade
undanröjt en del av hindren genom att 1968 avlägsna kvoteringshindren för den interna
handeln och avskaffa tullarna på import från de övriga medlemsländerna. Handeln tog fart,
men inte i sådan takt att EU kunde följa samma ekonomiska tillväxt som Japan och USA.


Inte så lätt
Så snart de direkta handelshindren inom EU undanröjts, dök flera hittills oupptäckta hinder
upp som fortsatte hämma den fria rörligheten av varor och tjänster. Dessa hinder kallades
icke-tariffära handelshinder. Bland dessa kan nämnas

   olika tekniska normer i olika länder,
   motstridiga administrativa förfaranden för att frakta varor, vilket i praktiken innebar
    fortsatta gränskontroller,
   olika nationella tariffer för punktskatt och andra skatter,
   nationella regeringars tendens att gynna lokala företag, i synnerhet vid offentlig
    upphandling.

Statliga monopol i många EU-länder gjorde dessutom att allmännyttiga tjänster som telefoni,
el och gas, kunde agera utan insyn inom ramen för skyddade nationella marknader och
erbjuda dyra tjänster av låg kvalitet till kunderna.

Det skulle ta ytterligare sexton år innan EU gick vidare. Den tidigare franska finansministern
Jacques Delors blev ordförande för Europeiska kommissionen 1985, och hade redan tidigare
insett att det fortfarande fanns en stor outnyttjad potential bakom de nationella gränserna. Han
sökte de nationella regeringarnas stöd för att frigöra denna potential.

Då började en intensiv period och EU antog från 1986 och sex år framåt nära 280 olika nya
lagar, avskaffade de icke-tariffära handelshindren och öppnade slutligen de nationella
marknaderna.

Hela lagstiftningsprogrammet hade genomförts vid måldagen den 1 januari 1993. Europeiska
kommissionen räknar med att den inre marknaden bidragit med över 800 miljarder euro till
EU:s välstånd och har skapat 2,5 miljoner arbetstillfällen.




                                                                                              6
Ett löpande projekt

Ingen är perfekt, inte heller den inre marknaden. Det visade sig svårare än väntat att öppna
upp de nationella marknaderna för fri handel. Man fick problem med finansiella tjänster,
professionella tjänster och transporttjänster. På andra områden har vissa personer inte kunnat
arbeta i andra länder, eftersom deras yrkeskvalifikationer inte erkänts.

När Europeiska kommissionen får kännedom om att något medlemsland inte tillämpar
bestämmelserna om den inre marknaden korrekt kan den väcka talan mot landet, och tvinga
det att fullgöra sina skyldigheter.

EU har också ingripit direkt mot dessa brister och genomför ännu ett program som ska
underlätta utbyte av tjänster över gränserna. En handlingsplan för finansiella tjänster
utarbetades 2005. Den kommer att göra det möjligt att kanalisera investeringar inom hela den
inre marknaden till de företag som använder dem bäst. Företag som har tillgång till billigare
och bättre finansiering blir mer effektiva, vilket i slutändan sänker priserna för
konsumenterna.



                                 Bättre villkor för bostadslån

Det varierar mycket mellan EU-länderna hur många som äger sin bostad. Men beslutet att
köpa ett hus eller en lägenhet är ofta ett av de mest kostsamma ekonomiska åtaganden vi gör i
vårt liv. Hypotekslånen inom EU beräknas till över 4 miljarder euro. En prioritering på den
inre marknaden är att ge människor inom hela EU tillgång till så billiga lån som möjligt till så
goda villkor som möjligt.

I dag tar mycket få människor hypotekslån i något annat land än hemlandet.
Gränsöverskridande hypotekslån utgör under 1 % av alla bostadslån i EU och avser
huvudsakligen köp av fritidsbostad eller fastigheter i närliggande gränsområden. EU införde
2001 en frivillig uppförandekodex för utlånare som ett första steg. Syftet var att
konsumenterna lättare skulle kunna jämföra olika långivares villkor, även dem i andra EU-
länder. Nästa etapp blir att undersöka om och hur åtgärder för att utveckla den inre marknaden
avseende hypotekslån skulle ge konsumenterna konkreta fördelar i form av bredare utbud och
mer för pengarna.




                                                                                              7
EU har även ingripit för att sänka bankavgifterna för betalningar och uttag i euro. Sedan 2003
får bankerna inte längre ta ut högre priser för gränsöverskridande transaktioner än för
nationella. Denna regel avsåg från början överföringar under 12 500 euro, men taket höjs till
50 000 euro år 2006. Regeln avser även kontantuttag i automat vid resor och betalningar
genom betal- eller kreditkort i ett annat euroland.

EU ser över hur man kan förenkla gränsöverskridande banktransaktioner för att kunderna ska
kunna göra välinformerade val och jämföra sparande, lån, försäkringar och pensionssparade
inom hela EU med hjälp av tydliga och jämförbara uppgifter.

En gemensam valuta för en gemensam marknad
Eftersom valutafluktuationer allvarligt stör handeln och de ekonomiska flödena över
gränserna har en enhetlig valuta länge varit ett av EU:s viktiga mål. Det första utkastet till det
som på den tiden kallades den ekonomiska och monetära unionen togs fram 1970. Under 70-
och 80-talen togs flera steg – med varierande framgång – för att hålla växelkurserna mellan
EU-ländernas valutor mer eller mindre stabila.

Men inte förrän 1992 när Maastrichtfördraget om Europeiska unionen antogs fastställdes
tidsplanen och villkoren för att införa euron. Enligt färdplanen från Maastricht infördes euron
1999 för andra transaktioner än kontanter. Tre år senare infördes eurosedlar och mynt i de tolv
medlemsländer som antagit euron. Tre av de då femton EU-länderna – Danmark, Sverige och
Storbritannien – har tills vidare behållit sin nationella valuta.

De länder som anslöt sig till EU år 2004 förbereder sig för att övergå till euron. Ett första
konkret steg är att delta i den så kallade växelkursmekanismen för att anpassa sin nationella
valuta till euron, och enbart tillåta smärre avvikelser.

Företag som handlar i euroländer får lägre kostnader och transaktionsrisker som hänger
samman med flera valutor. Den ekonomiska och monetära unionen har undanröjt störningar
som beror på växelkursvariationer och har givit en stabil ekonomisk ram som sänker
inflationen och räntorna.

För medborgare som reser ofta har euron undanröjt behovet och kostnaderna förknippade med
att växla in valuta. När de handlar på resan eller via Internet kan de göra direkta
prisjämförelser och få bäst valuta för pengarna.




                                                                                                8
Den inre marknadens logik
Den inre marknaden är EU:s viktigaste ekonomiska framsteg och det mest konkreta uttrycket
för målet att åstadkomma stabilitet och ökat välstånd för alla medborgare. EU:s grundprincip
för att nå målet är att anpassa normerna inom EU uppåt, inte till minsta gemensamma
nämnare. Den inre marknaden stöder och stöds i sin tur av flera andra av EU:s politiska
insatser, till exempel

   strukturfonderna, som kanaliserar en tredjedel av EU:s årliga budget på 115 miljarder euro
    till den ekonomiska och sociala utvecklingen av fattigare länder och regioner,
   EU:s robusta konkurrenspolitik, som skyddar konsumenterna genom att hindra företagen
    från att bilda priskarteller eller dela upp marknaden mellan sig, och som övervakar hur de
    stora tidigare statliga monopolen beter sig,
   transportpolitiken, inklusive de så kallade transeuropeiska nätverken som ska stärka de
    gränsöverskridande förbindelserna för transport, kommunikation och energi,
   en samordnad miljöpolitik, som bland annat behövs för att ta itu med gränsöverskridande
    utsläpp,
   EU:s program för forskning och teknisk utveckling (med en budget på 17,5 miljarder euro
    för åren 2002–2006) som enbart stödjer gränsöverskridande samarbete, och
   inrättandet och förvaltningen av ett gemensamt område med frihet, säkerhet och rättvisa
    för alla.




                                                                                            9
Den mänskliga sidan
Vår frihet och rätt att arbeta, studera och gå i pension i andra EU-länder eller helt enkelt
besöka andra medlemsländer ingår i den inre marknadens mänskliga sida. När vi reser kan vi
köpa med oss allt vi vill så länge det är för personligt bruk. År 2004 införde EU det nya
europeiska sjukförsäkringskortet för att underlätta för människor som reser privat eller i
tjänsten att få akut medicinsk vård och hjälp.

EU:s lagstiftning skyddar dig på semestern från att råka ut för olagliga eller oskäliga
tidsdelningsavtal för lägenheter eller hus inom EU. Det finns också bestämmelser som ser till
att du får ersättning om researrangören gör konkurs eller inte håller den kvalitet som utlovats.
Tack vare EU har flygresenärer nu en rad rättigheter (som ska anslås på flygplatserna inom
EU) i fråga om flygbolagens skyldigheter gentemot kunderna när flygen försenas eller ställs
in och som fastställer ersättningsnivåer om flygen överbokas.




                                                                                             10
                                    Erasmusprogrammet

Erasmusprogrammet är ett av de mest populära sätten att studera vid universitet i något annat
EU-land. Via programmet kan man få stipendier, vanligen för ett år i taget. Sedan
Erasmusprogrammet inrättades 1987 har över 1,3 miljoner studenter utnyttjat det. De
populäraste ämnena är företagsekonomi, samhällsvetenskapliga ämnen, humaniora och språk.
På senare år har dock efterfrågan även ökat på ingenjörsvetenskap och arkitektur, medicin,
naturvetenskapliga ämnen, IT-teknik och matematik. Sammanlagt deltar 2 200 institut för
högre utbildning i Erasmusprogrammet. Programmet finns i EU:s 25 medlemsländer, samt i
Bulgarien, Island, Liechtenstein, Norge, Rumänien och Turkiet.


Rörlighet i arbetslivet
EU ser till att människor som arbetar i andra medlemsländer behåller sin anställningstrygghet,
socialförsäkring och pensionsrättigheter, oavsett om de stationeras ut av arbetsgivaren eller
själva beslutar sig för att flytta till ett annat land. Dessa förmåner omfattar sjuk- och
föräldraförsäkring,        olycksfallsersättning,     invaliditetsersättning,      barnbidrag,
arbetslöshetsunderstöd och ålderspension.

Över 15 miljoner människor arbetar nu i ett annat EU-land än sitt eget. Det är inte så många,
men de väntas bli väsentligt fler när man avskaffar de tillfälliga begränsningarna för
arbetskraften i de länder som anslöt sig 2004.

År 2005 införde EU enklare och tydligare förfaranden för hur EU-länderna ska erkänna
yrkeskvalifikationer som medborgare skaffat sig i andra EU-länder. Bestämmelserna avser till
exempel sjukvården (läkare, tandläkare och sjuksköterskor), arkitekter, ingenjörer, revisorer,
elektriker och frisörer.

EU-medborgare som bor i andra medlemsländer får rösta i lokalval och i val till
Europaparlamentet (men inte i riksdagsval) i det land där de är bosatta.

För att underlätta rörligheten finansierar EU en central arbetsförmedling för hela EU (plus
Island, Liechtenstein, Norge och Schweiz). Informationen finns på EURES-portalen som är
ett nätverk för rörlighet i arbetslivet och innehåller information om arbetstillfällen, matchar
arbetssökande med arbetsgivare och ger tips och råd om hur man hittar arbete eller
vidareutbildning. Portalen finns på europa.eu.int/eures.




                                                                                            11
                        Att lyssna på medborgarna och lösa problem

EU kan lämna information och praktisk rådgivning, oavsett om ditt problem avser att hitta
jobb i ett annat land, registrera en bil utomlands, öppna ett bankkonto eller reglera en tvist
med en postorderfirma utanför ditt hemland.

Det första och enklaste steget är att ringa till Europe DIRECT. Tjänsten är gratis och samtalen
besvaras på uppringarens språk. Tjänsten besvarar allmänna frågor och för mer specialiserade
frågor hänvisas du till den bästa källan för råd och hjälp. Gratisnumret till Europe DIRECT
från vilket EU-land som helst är 00 800 6 7 8 9 10 11.

En rådgivningstjänst för medborgarna ger personlig hjälp med praktiska problem, till exempel
administrativa formaliteter vid flytt till ett nytt land. Tjänsten finns på:
europa.eu.int/citizensrights/signpost/

Nätverket för europeiska informationscentrum för konsumenter fungerar som kontaktpunkt
för medborgare när det gäller deras rättigheter på den inre marknaden och stöd vid klagomål
som gäller gränsöverskridande frågor:
europa.eu.int/comm/consumers/redress/ecc_network/index_en.htm

Det finns två andra nätverk för att hjälpa medborgarna lösa sina personliga
gränsöverskridande tvister utan de kostnader och det besvär det innebär att gå till domstol.
Tjänsterna är gratis.

* Solvit hanterar problem med den              offentliga   förvaltningen   i   andra   länder:
europa.eu.int/solvit/site/index_sv.htm

* FIN-NET hjälper enskilda med tvistlösning vid reklamation av finansiella tjänster från
banker eller försäkringsbolag i andra EU-länder:
europa.eu.int/comm/internal_market/finservices-retail/finnet/index_en.htm

Om du inte skulle hitta det du söker bland alla dessa källor, kan du uttrycka din åsikt om EU:s
politik, eller inleda en dialog med EU:s beslutsfattare på: europa.eu.int/yourvoice/




                                                                                            12
Hälsosam mat och säkra produkter

Alla medborgare är konsumenter och EU lägger stor vikt vid att skydda deras hälsa, säkerhet
och ekonomiska välbefinnande. I takt med att den inre marknaden undanröjer hinder för
handeln över gränserna, tjänstesektorn expanderar och IT-handeln ökar blir det allt viktigare
att medborgarna i alla 25 medlemsländer får tillgång till samma höga nivå på
konsumentskyddet.

Livsmedelssäkerhet har varit en ständigt prioriterad fråga på senare år, i synnerhet efter flera
skandaler som rubbade konsumenternas förtroende för livsmedelssäkerheten i unionen. EU
reagerade med att inrätta en strategi för livsmedelssäkerheten ”från jord till bord”. Strategin
bygger på följande tre delar:
 Ny lagstiftning om livsmedels- och fodersäkerhet.
 Välgrundade vetenskapliga rekommendationer som kan användas som beslutsunderlag.
 Ett system för snabb varning för tillsyn och kontroll.




                                                                                             13
Principerna inrättades i EU:s allmänna livsmedelslagstiftning från 2002, som även gör det
obligatoriskt för livsmedelsproducenter att från och med januari 2005 se till att livsmedel för
människor och djurfoder är spårbara i hela livsmedelskedjan. Strikta nya regler för djurfoder
har kommit till på grund av oron för att smittat djurfoder utlöste flera av
livsmedelsskandalerna, inklusive galna ko-sjukan. EU arbetar även för att varor som
importeras från andra länder i världen ska vara säkra.

Även om inget livsmedelssäkerhetssystem i världen helt kan undanröja alla risker, erbjuder
EU sina medborgare en av världens högsta skyddsnivåer.

Ett gott skydd
Enligt EU:s bestämmelser måste alla varor som säljs till konsumenter vara säkra. Stränga
säkerhetsnormer har fastställts och bristfälliga varor måste dras tillbaka från marknaden.
Förutom allmänna bestämmelser om produktsäkerhet finns även särbestämmelser om varor
som leksaker, el-utrustning och gasbrännare, kosmetika, läkemedel, maskiner och fritidsbåtar.

Eftersom syftet är att konsumenterna ska kunna handla var de vill ser EU:s bestämmelser till
att de har samma skydd mot hänsynslösa affärsmetoder oavsett om de handlat i närbutiken på
hörnet eller från ett annat EU-land via Internet.




                                 Att göra välinformerade val

Det räcker inte med att maten är säker: konsumenterna måste också kunna veta vad de köper.
EU:s regler om livsmedelsmärkning uppdateras ofta för att konsumenterna ska ha god
information för att kunna välja sin mat. Bestämmelserna avser information om till exempel
grundbeståndsdelar, tillåtna tillsatser, tillsats av genetiskt modifierade organismer och sista
hållbarhetsdag. Förslag har också lagts om gemensamma EU-definitioner av begrepp som
”mager” och ”hög kostfiberhalt”.




                                                                                            14
Effektiv konkurrens: hög kvalitet till låg kostnad
Som medborgare och konsumenter kan vi bara utnyttja den gränslösa inre marknaden fullt ut
om leverantörer av varor och tjänster kan konkurrera på lika villkor. Bara effektiv konkurrens
ger låga priser, hög kvalitet och större valfrihet för konsumenterna. EU:s regeringar har givit
Europeiska kommissionen stor handlingsfrihet för att knäcka karteller och tillämpa
konkurrenslagstiftningen för att direkt gynna konsumenterna.

Europeiska kommissionen agerar på flera olika områden. Den stoppar företag från att
begränsa konkurrensen genom att förbjuda att de bildar priskarteller eller delar upp
marknaden mellan sig. Kommissionen undersöker och bötfäller regelbundet företag som
bildar kartell för att hålla uppe priserna på sina respektive marknader i stället för att
konkurrera med varandra. Kommissionen har också ingripit mot biltillverkare som försökte
hindra konsumenter från att köpa bilar i ett annat EU-land där priserna var lägre än i
hemlandet.


                                 Garanterad sportrapportering

Sportentusiaster kanske känner till att EU:s konkurrenstillsyn arbetar även för dem.
Kommissionen har till exempel ingripit för att se till att kontrakten på TV-sändning av alla
fotbollsmatcher i engelska ligan och den tyska bundesligan är helt öppna för konkurrens och
att tittarna får tillgång till större valfrihet av tjänster och leverantörer. Europeiska unionen ser
även till att större sportevenemang, till exempel OS och fotbolls-VM, är tillgängliga för tittare
i alla EU-länder via gratiskanaler och inte bara via betal-TV.




                                                                                                 15
Kommissionen hindrar storföretag från att utnyttja sin dominerande ställning på marknaden
för att ta ut orimliga priser av kunderna eller undanröja mindre konkurrenter. Företag utanför
EU kan också granskas för sitt beteende på den europeiska marknaden och kommissionen har
väckt talan i omfattande trustärenden mot amerikanska företag som Microsoft och IBM.

I ansvaret ingår även att bedöma samgående mellan storföretag som har internationella
konsekvenser. Sådana sammanslagningar godkänns om företaget efter samgåendet inte
väsentligt minskar konkurrensen eller konsumenternas valfrihet. Kommissionen godkände till
exempel Air Frances övertagande av det holländska flygbolaget KLM på villkor att den
nybildade koncernen lät andra flygbolag överta deras ankomst- och avgångstider på fjorton
europeiska och interkontinentala destinationer, för att behålla tillräcklig konkurrens.

Kommissionen utövar också tillsyn över konkurrens inom allmännyttan (telefoni, el och
gas), områden där EU har undanröjt tidigare statliga monopol. EU försöker nå en god balans
för att dels se till att de forna monopolen inte utnyttjar sin ställning på marknaden för att
skada nya aktörer på marknaden och samtidigt se till att det fortfarande finns grundläggande
tjänster till rimliga priser för mindre bemedlade, handikappade eller kunder i avlägsna eller
isolerade regioner.

Kommissionen följer noggrant statligt stöd eftersom det kan snedvrida konkurrensen mellan
företag och påverka handeln mellan EU-länderna. Företag som får stöd från staten kan få ett
orättvist övertag över sina konkurrenter. Därför förbjuder EU i princip statligt stöd. Undantag
är dock möjliga, bland annat för företag i mindre gynnade regioner, småföretag, och för vissa
stöd som ska främja forskning och utveckling, miljöskydd, utbildning, sysselsättning eller
kultur.



                                        Större valfrihet

Priserna på telefoni har sjunkit till en bråkdel av de tidigare nivåerna, till stor del tack vare
avregleringen (och ny teknik). Dessutom har kunderna fått ett mycket större utbud.
Kabelföretagen erbjuder nu utöver sina utsändningar även Internetuppkoppling eller
rösttelefoni via nätet medan mobiltelefonföretagen erbjuder TV- och videotjänster med 3G
(tredje generationen). Internet används i sin tur alltmer för rösttelefoni.




                                                                                              16
Våra friheter måste skyddas
För att människor ska kunna utnyttja sin frihet att resa, arbeta och bosätta sig var de vill i
Europeiska unionen måste de kunna leva och verka i trygghet och säkerhet. De måste skyddas
mot brottslighet och terrorism och kunna vända sig till rättsväsendet på jämlika villkor. Deras
grundläggande rättigheter måste respekteras i hela EU.

Att de inre gränserna mellan EU-länderna försvinner innebär att gräns- och tullkontroller nu
bara utförs vid EU:s yttre gränser. Det innebär även att den nationella polisen och
rättsväsendet inom EU bör samarbeta mer. Brottslingar drar nytta av friheterna på den inre
marknaden och den fria rörligheten på samma sätt som laglydiga medborgare.

För att hantera situationen har EU fortsatt att utvidga medborgarnas rätt att resa och bosätta
sig fritt, samtidigt som man fastställt tydliga mål och bestämmelser om de grundläggande
rättigheterna, unionsmedborgarskap, fri rörlighet för personer, asyl och immigration,
visumpolitik, kontroller vid de yttre gränserna och nära brottsförebyggande samarbete mellan
ländernas polis, rättsväsende och tull.



                        Stadgan om de grundläggande rättigheterna
EU:s stadga om de grundläggande rättigheterna antogs 2000. Där fastställs de grundläggande
rättigheterna såsom jämlikhet, förbud mot diskriminering, samt de solidaritets- och
rättviseprinciper som EU-institutionerna och medlemsländerna måste följa och främja. Rätten
att leva i trygghet måste vägas mot respekten för de grundläggande friheterna och i centrum
för ansträngningarna att göra EU till ett område med frihet, säkerhet och rättvisa står arbetet
med gränsöverskridande erkännande av domar i civil- och brottmål.




                                                                                            17
Rättsligt samarbete är viktigt eftersom man därmed inför gemensamma definitioner av vissa
grova brott, anpassar olika nationella bestämmelser till varandra och fastställer
proportionerliga och avskräckande miniminivåer för påföljder.

Det är en sak att få fast och döma brottslingar, en annan sak är att det europeiska området för
rättvisa även kräver ett fullgott skydd av misstänktas rättigheter. Detta innebär till exempel att
de får tillgång till juridisk rådgivning och vid behov tolkning inom hela EU.

När det gäller att verkställa domar och andra rättsliga beslut har åtgärder vidtagits för att se
till att domstolsförelägganden i ett medlemsland (såsom bötesföreläggande, frysning av
tillgångar eller frånta brottslingar vissa medborgerliga rättigheter) kan verkställas inom hela
unionen. Samarbetet avser också civilrätt och handelsrätt.

Vardagsfrågor

Enligt EU:s bestämmelser ska domstolsbeslut från vilket EU-land som helst i civilmål eller
brottmål verkställas av myndigheter inom hela EU. Principen kallas ömsesidigt erkännande
och är mycket viktig för att hantera gränsöverskridande frågor som kan påverka oss i
vardagen, till exempel skilsmässa, vårdnadsfrågor, underhåll, eller ekonomiska frågor som
konkurs eller betalningskrav.


                              Schengen och den fria rörligheten

Schengenavtalet, som uppkallats efter den gränsstad i Luxemburg där det undertecknades
1985, är en av hörnstenarna i den gränslösa unionen. Genom avtalet inrättades det så kallade
Schengenområdet där EU:s medborgare och besökare från andra länder får resa fritt utan
passkontroller, även om det fortfarande är tillåtet att i undantagsfall utföra
stickprovskontroller. Schengen samordnar kontrollerna vid de yttre gränserna och fastställer
en gemensam visumpolitik för besökare. För att motverka brott och terrorism infördes
samarbete mellan nationella polis- och rättsväsenden och de länder som deltar i
Schengensamarbetet upprättade ett avancerat datasystem som kallas Schengens
informationssystem. Irland och Storbritannien deltar inte i alla delar av Schengensamarbetet
och har kvar sina passkontroller för resande inom EU. De länder som anslöt sig till EU år
2004 kommer att gå med när de inrättat tillräcklig nivå på kontrollerna vid de yttre gränserna
och har integrerats i Schengens informationssystem. Schengenområdet är öppet för EU:s
grannländer som kan uppfylla kraven på gränskontrollerna. Det gäller till exempel redan
Island och Norge, och inom kort även Schweiz.




                                                                                               18
Invandring och asyl
Invandrare från länder utanför EU har under lång tid bidragit med väsentliga ekonomiska och
kulturella tillskott till sina nya bosättningsländer. Invandrare från länder utanför EU som
lagligen uppehåller sig i något av EU:s medlemsländer har ofta samma rättigheter som
medborgarna i mottagarlandet. EU:s medlemsländer beviljar även asyl till flyktingar med
godtagbara skäl.

EU främjar laglig invandring. Tre direktiv om tredjelandsmedborgares rättigheter har antagits.
Direktiven avser begreppet varaktig bosättning, rätten till familjeåterförening och
visumlättnader för forskare. Men EU måste också hantera ökad olaglig invandring och
asylsökande som inte har tillräckliga skäl att söka skydd. Medlemsländerna har utvecklat
gemensamma bestämmelser för att hantera olaglig invandring, allt från åtgärder för att
bekämpa människosmuggling till återsändandeavtal med de länder från vilka den olagliga
invandringen eller asylsökande utan tillräckliga skäl kommer.




                                                                                           19
Terrorism och organiserad brottslighet
Säkerhet och rättstillämpning ingår naturligtvis i det nationella ansvaret men regeringarna i
EU:s medlemsländer har gått samman för att ta itu med internationella terroristfraktioner och
organiserad brottslighet. Effektiva kontroller vid de yttre gränserna och snabbt
informationsutbyte står i centrum för strategin. I synnerhet inriktas åtgärderna på
människosmuggling (olaglig invandring, kvinnor och barn som utnyttjas sexuellt),
narkotikabrott och penningtvätt.

Penningtvätt förekommer i så gott som alla sammanhang som rör organiserad brottslighet och
terrorism och därför skärper EU sakta men säkert kontrollerna. Numera måste kunden,
mottagaren och skälet till transaktionen anges av banker, advokater, notarier, revisorer,
fastighetsmäklare eller kasinodirektörer för varje överföring av mer än 15 000 euro.


Samarbetsformer
För att stärka samarbetet har EU och medlemsländerna infört flera olika former för
samverkan:
 Den europeiska arresteringsorden ska se till att brottslingar som är efterlysta i ett av
   medlemsländerna snabbt kan överföras från ett annat land för att ställas till svars.
 Polissamarbetet ska intensifieras via Europol, Europeiska polisakademin och
   arbetsgruppen för europeisk polis.
 Eurojust är en grupp på hög nivå med domare och åklagare från alla EU-länder som
   samordnar utredningar av grov gränsöverskridande brottslighet.
 Man har också inrättat en europeisk byrå för att förvalta det operativa samarbetet vid de
   yttre gränserna.




                                                                                          20
Nya utmaningar
I takt med att arbetet går vidare ställs den inre marknaden inför nya och större utmaningar. De
möjligheter som har uppstått genom den fria rörligheten och undanröjandet av onödiga
administrativa och rättsliga kontroller måste kanaliseras så att man skapar sysselsättning och
minskar klyftorna mellan fattiga och rika, samt mellan EU:s nya och äldre medlemsländer.

Därför måste man samordna utbildningspolitiken och tillgången till livslångt lärande. Det
innebär även att man förebygger en IT-klyfta mellan de medborgare och regioner som har full
tillgång till Internet och snabb bredbandsteknik och dem som inte har det. De nationella
regeringarna måste även leva upp till målet att ägna 3 % av BNP åt forskning och teknisk
utveckling.

Inom några år kommer de nya medlemsländerna att helt integreras i Schengenområdet utan
gränser och de återstående begränsningarna av deras medborgares rätt att bosätta sig och
arbeta i vilket EU land som helst kommer att avskaffas.

Alla EU-medborgare har möjlighet att uttrycka sin syn på hur vi vill att EU ska se ut och hur
våra rättigheter och friheter bör utformas i morgondagens EU. För att göra din röst hörd kan
du kontakta
 din lokala riksdagsledamot – eftersom EU:s politik är en del av landets politik,
 din ledamot i Europaparlamentet – eftersom Europaparlamentet antar EU:s lagstiftning,
    eller
 yrkessammanslutningar, fackförbund och konsumentskyddsföreningar – eftersom de
    lämnar remissyttranden på EU:s politiska förslag.

Du kan också ställa frågor och lämna kommentarer till Europeiska kommissionen – mer
information om hur du går till väga finner du i den här broschyrens olika avsnitt.




                                                                                            21
Läs mer

Många informationskällor om den inre marknaden och hur den påverkar dig anges i den här
broschyrens olika avsnitt. Andra källor är till exempel följande:

Mycket konkret information om medborgarnas och företagens rättigheter och möjligheter på
den inre marknaden finns på webbportalen ”Ditt Europa” på adress:
europa.eu.int/youreurope/

Hälsofrågor och konsumentskydd: europa.eu.int/comm/consumers/index_sv.htm

Konkurrenspolitik: europa.eu.int/comm/competition/index_sv.html

Rättsliga och inrikes frågor: europa.eu.int/comm/justice_home/index_en.htm




                                                                                     22

				
DOCUMENT INFO
Shared By:
Categories:
Stats:
views:6
posted:8/15/2011
language:Swedish
pages:22