Organising-sw

Document Sample
Organising-sw Powered By Docstoc
					             Organisering i nätverksekonomin

Inledning
Globaliseringen, en dominant kraft under det 20:e århundradets sista årtionde, håller på att skapa
en ny era av växelverkan mellan nationer, ekonomier och människor. Den mångfaldigar kontak-
terna mellan människor över nationsgränserna – på områden som ekonomi, teknik, kultur och
förvaltning. Men den fragmenterar också produktionsprocesserna, arbetsmarknaderna, politiska
enheter och samhällena. Så medan globaliseringen har positiva, nyskapande och dynamiska
aspekter, har den också negativa, söndrande och marginaliserande sidor.

I sin rapport om mänsklig utveckling skriver FN att dagens växelverkan mellan nationer och
människor har fördjupats som aldrig förr.
 Världshandeln, vars värde idag är 7 tusen miljarder amerikanska dollar, uppgick under 1990-
    talet till 21 % av världsproduktionen, jämfört med 17 % av en mycket mindre produktion under
    1970-talet.
 Utländska direktinvesteringar nådde siffran 400 miljarder dollar 1997, sju gånger så mycket
    som under 1970-talet. Portföljinvesteringar och andra kortsiktiga kapitalströmmar ökade
    betydligt, och uppgår idag till över 2 tusen miljarder dollar brutto, nästan tre gånger så mycket
    som under 1980-talet.
 Den dagliga omsättningen på valutamarknaderna har ökat från omkring 10-20 miljarder dollar
    under 1970-talet till 1,5 tusen miljarder 1998.
 Mellan 1983 och 1993 ökade den gränsöverskridande handeln med amerikanska statsobliga-
    tioner från 30 miljarder dollar per år till 500 miljarder.
 Internationell bankutlåning ökade från 265 miljarder dollar 1975 till 4,2 tusen miljarder 1994.
 Människor reser mer, och turismen har fördubblats mellan 1980 och 1996, från 260 miljoner till
    590 miljoner resande per år.
 Trots hårda restriktioner fortsätter in- och utvandringen att öka. Det gör också penningbelop-
    pen som arbetstagare skickar hem – dessa har ökat till 58 miljarder dollar 1996.
 Den internationella telefonsamtalstiden har skjutit i höjden, från 33 miljarder minuter 1990 till
    70 miljarder minuter 1996.
 Resandet, Internet och medierna har stimulerat till en exponentiell tillväxt i idé- och informa-
    tionsutbytet, och människor går idag mer än någonsin med i föreningar som sträcker sig över
    nationsgränserna – det gäller alltifrån informella nätverk till formella organisationer1.

Bakom denna globala integration ligger en förändrad politik, som syftar till att öka den ekono-
miska effektiviteten genom en liberalisering och avreglering av nationella marknader, att staten
drar sig tillbaka från många ekonomiska verksamheter och en omstrukturering av välfärdsstaten.
Den nya informations- och kommunikationstekniken påskyndar integrationen ytterligare. Men den
globala integrationen är fortfarande ofullständig – till exempel arbetsmigrationen begränsas, och
gränserna är stängda för de outbildade.

1   United nations Human Development Report, 1999, New York; http://www.undp.org/hdro/report.html



                                       Organisering i nätverksekonomin
                                        1 UNI WEB / 10c.2 – Sidan 1
Välståndet i världen har också ökat, och genomsnittsinkomsten har mer än tredubblats, samtidigt
som den globala produktionen har tiodubblats, från 3 till 30 tusen miljarder dollar under de
senaste 50 åren.

Men dessa trender döljer stora skillnader. Det har skett framsteg, men det har också kommit nya
bakslag. Trenderna maskerar också att den nya ekonomin uppvisar ett sjunkande fackligt
medlemskap och att det ökade välståndet inte är jämnt fördelat – i själva verket har ersättningen
till arbetstagare i fackligt oorganiserade jobb sjunkit.

Till detta kommer missuppfattningen att fackföreningarna är emot den tekniska utvecklingen. Joel
Yudkin, politisk analytiker för AFL-CIO, påpekade i en färsk uppsats med titeln "Internet och
facket – att rida på vågen" (Internet and Labor – Riding the Wave!) att fackföreningarna ofta har
betecknats som ludditer som är emot alla tekniska framsteg. Han skriver att "två saker bör
betonas i detta sammanhang. För det första har fackföreningarna sällan varit emot att ny teknik
införs på arbetsplatserna. Det har varit vanligare att de gått med på det, eller aktivt hjälpt sina
medlemmar att anpassa sig till förändringarna, även om anställda har omplacerats. Vidare är den
fackliga rörelsen väl medveten om den tekniska förnyelsens avgörande betydelse för produktivi-
tetsökning och ekonomisk tillväxt.

Under alla omständigheter håller fackföreningarna, snarare än att vända sig emot Internet, på att
omfamna det som ett sätt att hjälpa arbetarfamiljer att skaffa sig en starkare röst i den globala
ekonomin. De utnyttjar Internet för att förbättra sina kommunikationer till medlemmarna, nå ut,
samordna interna verksamheter, göra utredningar, mobilisera för politiska kampanjer och
organiseringskampanjer, samt för att utbilda."2

UNI har gjort "Organisering i nätverksekonomin" till en prioritet. Det räcker inte att enbart tala om
att organisera de oorganiserade arbetstagarna i den nya ekonomin, UNI måste hjälpa fackföre-
ningarna att bli till en del av den nya nätverksekonomin.

I detta papper klarläggs därför några fakta om det som eufemistiskt kallas för "nätverks-
ekonomin", och det föreslås ett antal lösningar och prioriteter för UNI.



Den nya ekonomin
Termen "ny ekonomi" har använts flitigt under de senaste åren för att beskriva USAs ekonomi, i
synnerhet den del som hänger samman med informations- och datorteknik. Den speglar synen
att någonting har förändrats, och att ekonomin nu fungerar på ett annat sätt. Det finns få studier
som klart definierar termen "ny ekonomi", och den verkar betyda olika saker för olika människor.

De tre viktigaste kännetecknen för den nya ekonomin verkar vara de följande:

 Den nya ekonomin antyder en högre trendmässig tillväxt. Tack vare effektiva affärsmeto-
  der kopplade till IT-användning kan den nya ekonomin innebära en högre tillväxttakt.

2Internet and Labor – Riding the Wave!, Joel S Yudkin, AFL-CIO, april 2000;
http://www.cisp.org/imp/april_2000/04_00yudken.htm



                                     Organisering i nätverksekonomin
                                      1 UNI WEB / 10c.2 – Sidan 2
 Den nya ekonomin kan påverka konjunkturcykeln. I kombination med globaliseringen kan
  informationstekniken förändra den kortsiktiga relationen mellan inflation och arbetslöshet.
  Ekonomin kan därmed expandera under längre perioder utan att det uppstår ett inflationstryck.
  Enligt detta synsätt begränsar informationstekniken inflationen, samtidigt som den ökade
  globala konkurrensen håller löneinflationen i schack.
 Nya faktorer driver tillväxten i den nya ekonomin. T.ex. värdet av kommunikationsnätverk
  och Internetapplikationer ökar när fler människor kopplar upp sig. Det bidrar till högre tillväxt.

De tre kännetecknen är nära sammanknippade. De amerikanska erfarenheterna under det
senaste årtiondet ger ett visst stöd åt dessa antaganden, men det står ännu inte klart i vilken
omfattning USAs ekonomi verkligen har gått in i en ny era.3

Under alla omständigheter stod industrierna som bygger på telekommunikationer och datorer för
nästan en tredjedel av den ekonomiska tillväxten i USA förra året. High-tech-industrierna har
också spelat en viktig roll för att höja produktiviteten och hålla nere inflationen.

Trots den ökande betydelsen av IT representerade sektorn en relativt liten andel – omkring 8
procent 1999 – av den totala produktionen i USA. IT-sektorn bidrog dock enligt studien med 32
procent av den totala ekonomiska tillväxten. Under perioden 1994-1998 minskade informations-
tekniken den amerikanska inflationen med en halv procentenhet, från 2,3 till 1,8 procent. En viktig
faktor i denna trend har varit de fallande priserna på datorer.

1998 var antalet arbetstagare i IT-industrierna, tillsammans med IT-arbetare i andra branscher,
7,4 miljoner, eller 6,1 procent av arbetskraften i USA.

Det finns också en koppling mellan investeringar i IT-utrustning och produktivitetsförbättringar.
Undersökningar har dock visat att sådana investeringar lönar sig bäst om de förbinds med
organisatoriska förändringar i företagen som investerar i utrustningen.4

Med andra ord förebådar Internet och den därmed förbundna e-handelsrevolutionen en ny era i
världsekonomin.

Det kan vara nyttigt att se tillbaka på den aktuella ekonomiska situationen i världen, och på hur
den har påverkats av denna revolution.


Världsekonomin i det nya årtusendet
1999 ökade världsproduktionen med 3,3 % enligt de uppskattningar som Internationella valuta-
fonden (IMF) publicerade i april 2000. Detta är en hel procentenhet mer än IMF-experter hade
förväntat sig endast ett par månader tidigare, i december 1999. De tror nu att tillväxten i världen
kommer att öka till 4,2 % eller mer år 2000.5

3 A new economy?: The changing role of innovation and information technology in growth; Efter Stiroh (1999),
OECD, Paris, 26 juni 2000.
4 Digital Economy 2000, Economics and Statistics Administration, US Commerce Department,

http://www.esa.doc.gov/
5   International Monetary Fund, “World Economic Outlook”, april 2000 http://www.imf.org/external/pubs/ft/weo/2000/01/index.htm



                                            Organisering i nätverksekonomin
                                             1 UNI WEB / 10c.2 – Sidan 3
På grund av den ekonomiska krisen i Östasien och Ryssland 1997-98 växte världsekonomin med
endast 2,5 % 1998, den lägsta årliga ökningen sedan 1994.

Under perioden 1998-2000 har den genomsnittliga ekonomiska tillväxten i u-länderna varit högre
än i världen i stort, medan tillväxten i "övergångsländerna" i Central- och Östeuropa och i
Centralasien har varit lägre. De centralasiatiska ekonomierna krympte i själva verket med nästan
1 % 1998.


     Ekonomisk tillväxt i världen (årlig procentuell förändring av bruttonationalprodukten *)

                                      1998                1999           2000 (prognos)      2001 (prognos)
         Världen totalt                 2,5                3,3                 4,2                 3,9
         Euro-11*                       2,8                2,3                 3,2                 3,2
         Japan                        - 2,5                0,3                 0,9                 1,8
         USA                            4,3                4,2                 4,4                 3,0
         U-länder                       3,2                3,8                 5,4                 5,3
         Övergångsländer              - 0,7                2,4                 2,6                 3,0

        *Euro-11: Belgien, Finland, Frankrike, Irland, Italien, Luxemburg, Nederländerna, Portugal, Spanien, Tyskland,
        Österrike.
        BNP: Summan av värdet av alla varor och tjänster som produceras i en ekonomi under en fastställd tidsperiod.
        Prognoser från The Economists undersökning bland prognosmakare.
        Källa: IMF, “World Economic Outlook”, april 2000. http://www.imf.org/external/pubs/ft/weo/2000/01/index.htm



Tillväxtprognoserna visar på en fortsatt hög tillväxt i USA, och få tecken på någon avmattning. De
visar också på en högre tillväxt i euroområdet i år, och på en fortsatt förväntad tillväxt även år
2001. I Japan är tillväxten dock låg, och den verkar också vara bräcklig. Nedgången i detalj-
handeln pekar till exempel på en låg ekonomisk verksamhet, och de låga indextalen om lediga
platser gör en kraftig vändning inom den närmaste framtiden osannolik.

Ett element i 1990-talets nya amerikanska ekonomi som är lika anmärkningsvärt som den
långvariga inflationsfria expansionen är de ökande inkomst- och förmögenhetsklyftorna.

I en rapport från Centre on Budget & Policy Priorities och Economic Policy Institute visas att den
femtedel av familjerna med de högsta inkomsterna före skatt under perioden 1996-98 i
genomsnitt tjänade 10,6 gånger så mycket som femtedelen med de lägsta inkomsterna. För 20 år
sedan var det bara 7,4 gånger så mycket. Genomsnittsinkomsten för de 5 % som tjänade mest
har ökat till 18,3 gånger genomsnittsinkomsten för femtedelen med de lägsta inkomsterna, från
att ha legat på 11 gånger så mycket i slutet av 1970-talet. Mellan 1989 och 1999 ökade också
skillnaderna mellan de fattiga och de rika familjernas inkomster efter skatt.6

I rapporten noteras att de ökande inkomstklyftorna verkar ha flera orsaker, inklusive en övergång
till bättre betalda arbeten, globaliseringen, invandringen, ett lägre antal fabriksjobb och en lägre
facklig organiseringsgrad.


6   Business Week, 31 januari 2000



                                        Organisering i nätverksekonomin
                                         1 UNI WEB / 10c.2 – Sidan 4
Framtida prioriteringar för UNI:

        UNI bör framhålla arbetstagarnas oro för att den nya nätverksekonomin leder till ökande
         inkomstklyftor, och att regeringar och organisationer som IMF och WTO bör vidta politiska
         åtgärder mot det.


Effekter på u-landsekonomier
U-länderna hade en tillväxt på omkring 3,8 % 1999, vilket var högre än 1998, men lägre än
tidigare under årtiondet. Prognoserna för den närmaste framtiden inger hopp, då tillväxten
återigen väntas ta fart i Latinamerika, och fortsätta på andra håll. Tillväxten förväntas ligga på
över 5 % i genomsnitt under år 2000, då de inhemska ekonomierna är i en hållbar återhämtnings-
fas och den externa efterfrågan fortsätter att förstärkas.

Den ekonomiska krisen 1997-98 har dock skapat bestående sociala problem. Arbetslösheten
ökade dramatiskt, särskilt i Östasien och Latinamerika. FN påpekar att krisens följder håller i sig i
form av arbetslöshet, en övergång från jobb i de formella sektorerna i städer till lägre betalda och
osäkra jobb i den informella sektorn eller på landsbygden, samt i form av allmänt högre otrygghet
i anställningarna.7

Afrika

Tillväxten i Afrika var i genomsnitt 3 % år 1999. Det var en försumbar förbättring jämfört med
1998, då den var 2,8 %, men det markerade ändå slutet på en tvåårig nedgångsperiod. Vänd-
ningen förorsakades dock inte av interna faktorer, utan berodde huvudsakligen på ökande
exportintäkter i regionens oljeexporterande länder, vilket i sin tur berodde på höjda oljepriser på
världsmarknaderna. Tillväxten i de andra länderna var något lägre än 1998.

Det är svårt att finna uppgifter om arbetslösheten i Afrika. I Sydafrika, regionens största ekonomi,
är arbetslösheten oroväckande hög. Den ökade från 19,3 % 1996 till 25,2% 1998. En under-
sökning av Stats SA visade att ökningen inte berodde på ett minskande antal arbetstillfällen, utan
på arbetskraftstillväxten, som den formella sektorn inte kunde absorbera.8

Den politik som förespråkas av organisationerna som verkar för en ny ekonomi bidrar till den
höga arbetslösheten i Afrika. IMF och Världsbanken kräver att marknaderna skall låtas styra
ekonomierna när de erbjuder lån till dessa länder. Det har till exempel bidragit till situationen i
Algeriet, där mer än tre miljoner människor, eller 32 % av arbetskraften, går arbetslösa, enligt det
nationella ekonomiska och sociala rådet. Under de senaste åren har 400 000 arbetstagare sagts
upp av omkring 1 000 statliga företag, och fackföreningarna befarar att ytterligare 400 000
arbetstillfällen kommer att försvinna.9




7 United Nations, World Economic Situation and Prospects - 2000
8 Business Day, 19 maj 2000
9 Le Monde, 1 juni 2000




                                     Organisering i nätverksekonomin
                                      1 UNI WEB / 10c.2 – Sidan 5
Asien

U-länder i Asien återhämtade sig snabbare än väntat under 1999, och tillväxten var 6,2 %, efter
att ha varit endast 2,3 % 1998. Den högre tillväxttakten väntas bestå, eller öka ytterligare, under
år 2000, även om de exportorienterade ekonomierna i Sydöstasien och de nyindustrialiserade
länderna fortsätter att vara mycket beroende av USAs ekonomi och dess förmåga att absorbera
deras produkter.

Den Asiatiska utvecklingsbanken efterlyser en större medverkan från fackföreningarna, men den
har inte på allvar intresserat sig för de förslag och argumenten bakom dem som har framförts av
fackliga organisationer över hela världen. Det förklarar varför man fördömer internationella nor-
mer i handeln som "det protektionistiska spöket, förklätt till arbetsmarknads- och miljöåtgärder".10

Östeuropa

Bruttonationalprodukten väntas öka med 4 % i Östeuropa år 2000, och med 3 % i Baltstaterna,
efter att ha ökat med endast 1,4 % i Östeuropa och minskat i Baltstaterna året innan. I OSS-
länderna växte ekonomin, med Ryssland som motor, mycket snabbare än väntat år 1999. BNP
steg med 2,9 % istället för att sjunka, som man allmänt hade förväntat sig. Den ryska ekonomiska
tillväxten, och därmed OSS-ländernas, bör fortsätta även under år 2000.11

I de tre områdena sammantaget bör tillväxten öka till 3 % år 2000, vilket skulle vara ett rekord.

Det har på senare tid skett strukturförändringar i regionen som förmodligen kommer att påverka
sysselsättningen och antalet arbetstillfällen i sektorerna där UNIs medlemsförbund är verksam-
ma. De har varit resultatet av att inrättningar som Internationella valutafonden har krävt förändrin-
gar för att göra ekonomierna mera "marknadsorienterade". På teleområdet har man i Ungern
slutfört privatiseringen av MATAV, i Kroatien har 35 % av det kroatiska teleföretaget sålts och i
Polen har man annonserat försäljningen av ytterligare en del av TPSA. I Tjeckien och Estland har
det införts lagar som skall göra telekomområdet konkurrensutsatt. Bankprivatiseringarna fortsatte
i Albanien, Bulgarien, Tjeckien och Makedonien.12

Latinamerika

Den ekonomiska tillväxten i Latinamerika sjönk mellan 1997 och 1998, och förhållandena försäm-
rades ytterligare 1999, då tillväxten var noll (se tabell nedan). 1999 var årtiondets sämsta år i
regionen – till och med 1995, efter finanskrisen i Mexiko, hade Latinamerika en tillväxt på 1,1 %.

Brasilien drabbades mindre av sin finanskris i januari 1999 än landets handelspartner i Latin-
amerika. Föreningen för latinamerikansk integration (ALADI) rapporterade att handeln mellan
medlemsländerna (Sydamerika plus Mexiko) minskade med 25 % år 1999.13 Investeringarna i
projekt i den nya ekonomin fortsätter dock att öka, och Telefónica och andra teleföretag fortsätter
sina investeringar i regionen och i Internetstrukturer.

10 Asian Development Outlook 2000, Asiatiska utvecklingsbanken,
http://www.adb.org/Publications/ado2000/ado2000.asp
11 2000 Economic Survey of Europe, FNs ekonomiska kommission för Europa (UN/ECE), april 2000
12 European Bank for Reconstruction and Development (EBRD), Pressmeddelande, 16 maj 2000
13 Latin American Weekly Report, 21 december 1999




                                   Organisering i nätverksekonomin
                                    1 UNI WEB / 10c.2 – Sidan 6
                             Valda länder i Latinamerika och hela regionen:
                              Årlig procentuell BNP-förändring (1997-2000)

                                       1997         1998          1999*          2000*
         Latinamerika                  5,5           2,1            0,0           3,5
         Argentina                     8,0           3,9          - 3,5           3,5
         Brasilien                     3,8           0,0            0,5           3,2
         Chile                         7,0           3,1          - 1,5           5,5
         Colombia                      2,7           0,7          - 5,0           2,6
         Mexiko                        6,8           4,9            3,5           4,9
         Venezuela                     6,6         - 0,2          - 7,0           3,2

            *1999: Preliminära siffror, 2000: prognos
            Källa: För 1997-1999: FN-kommissionen för Latinamerika och Västindien (ECLAC), på grundval
            av officiella uppgifter, omräknade till USA-dollar till 1995 års priser (www.eclac.org/English/
            Publications/bal99/bpi-99.pdf). För 2000: The Economist, 15 april 2000 och Latin American
            Weekly Report, 21 december 1999.


Många försvunna arbetstillfällen – men färre arbetslösa?
En av kännetecknen för de massiva omstruktureringarna som har pågått i den nya "nätverks-
ekonomin" är att kollektiva uppsägningar inte längre är så intimt förknippade med ekonomiska
svårigheter. Även lönsamma företag skär ned på personalen mycket mer än tidigare, som ett led i
aktieägarinriktade omstruktureringsplaner.

Företagen rör om bland personalen. Även när antalet anställda ökas, är regeln allt oftare "säg
upp många, anställ ännu fler". Genom att anställa yngre arbetstagare med färska kvalifikationer i
stället för att vidareutbilda redan anställda kan företagen snabbt anpassa sig till ny teknik och nya
affärsmetoder samtidigt som kostnaderna hålls nere.

Att det inte vidareutbildas, samtidigt som den nya ekonomin fortsätter att expandera, har i många
länder lett till en stor brist på utbildad IT-personal. Europeiska unionen förutspår att det kommer
att saknas 1,7 miljoner IT-tekniker år 2003.14

Detta är ett problem som UNI och dess medlemsförbund måste göra mer för att lösa. För det
första måste företagen uppmuntras att investera i sina anställdas framtid, inte endast se dem som
en förbrukningsvara man kan göra sig av med. En lojal anställd måste ses som en värdefull
tillgång som det är värt att satsa utbildning på. För det andra får detta följder även för den fackliga
organiseringen. Uppsagda arbetstagare som har varit medlemmar i facket ersätts hela tiden av
yngre arbetstagare som inte är det, och därför måste vi göra vårt yttersta för att rekrytera dem.

Framtida prioriteringar för UNI:

         UNI bör hjälpa medlemsförbunden att få till stånd personalomsättningsprogram i företagen.
          Dessa program skall sörja för att anställda vidareutbildas när jobben förändras.

14   Europe’s Jobs Challenge, Time, 8 maj 2000



                                       Organisering i nätverksekonomin
                                        1 UNI WEB / 10c.2 – Sidan 7
Nya arbetslagar
Ett vanligt tema för förespråkarna av den "nya ekonomin" är att övergången till denna nya
ekonomi måste gå hand i hand med en reform av arbetsrätten. En framträdande anhängare av
denna åsikt är Internationella valutafonden (IMF). Vice vd-n för IMFs forskningsavdelning sade
när han presenterade fondens skrift World Economic Outloook i april att "Om Europa vill uppnå
en högre ekonomisk tillväxt än de mediokra tillväxttal som nåddes under 1990-talet – och också
få en högre sysselsättningstillväxt och minska arbetslösheten, måste ett avgörande element vara
ytterligare reformer och större flexibilitet på de europeiska arbetsmarknaderna."15

Mot bakgrunden av sådana åsikter kan det vara värt att nämna att det även om arbetslösheten i
Europa som helhet fortsätter att vara oacceptabelt hög finns flera länder i Europa där
arbetslösheten är lika låg eller lägre än i USA. Några av dem är Österrike, Irland, Nederländerna,
Norge, Sverige och Schweiz. Arbetsmarknaden i alla dessa länder har förändrats, men inga av
dem har genomfört någon storskalig avreglering liknande den i Nya Zeeland, Storbritannien eller
USA. Fackföreningarna är erkända i alla dessa europeiska länder, och de har antingen ett stort
eller ett relativt stort inflytande.

Några av de hårdast kritiserade arbetslagarna är de som skall öka anställningstryggheten. I
OECDs Employment Outlook för 1999 presenterades OECDs första grundliga översikt över det
empiriska material med vilket man skulle kunna avgöra om strikta anställningstrygghetslagar
bidrar till hög nationell arbetslöshet. I skriften kommer man till slutsatsen att "Strikta skyddslagar
har liten eller ingen effekt på den totala arbetslösheten". Man fann dock att "färre individer blev
arbetslösa, men de som blev det löpte en större risk för att vara arbetslösa under ett år eller mer".
Initiativ för att ändra anställningsskyddet måste ta ställning till detta antingen-eller-problem.

I denna skrift utnyttjade OECD också annat forskningsmaterial för att fastställa att fackförenin-
garna och medbestämmanderåden spelar en positiv roll genom att introducera flera metoder för
att förändra arbetsplatserna som syftar till att göra företagen flexiblare. De undersökta
förändringarna gällde plattare ledningsstrukturer, större inflytande för personal på lägre nivåer,
införandet av arbete i arbetslag och arbetsrotation.16

I en utvärdering av skriften kom TUAC, den fackliga rådgivande kommittén i OECD, till slutsatsen
att OECDs resultat – särskilt om de sågs tillsammans med resultaten i OECDs tidigare skrifter i
serien om minimilöner, kollektiva förhandlingar och löneskillnader – visade att försök att avreglera
arbetsmarknaderna var förknippade med sociala kostnader, men inte bidrog till bättre ekono-
miska resultat. Tvärtom, materialet visade att det bör upprätthållas anständiga arbetsnormer och
att facket bör vara aktivt involverat.

Framtida prioriteringar för UNI:

      UNI bör stödja TUACs och FFIs arbete på OECD, ILO och i andra fora för att stoppa anti-
       fackliga arbetslagar. UNI bör ta varje tillfälle i akt för att visa de positiva aspekterna av den
       sociala dialogen och av att aktivt involvera arbetstagarna i företagens beslutsprocesser.

15 Internationella valutafonden, “World Economic Outlook”, april 2000.
http://www.imf.org/external/pubs/ft/weo/2000/01/index.htm
16 The OECD Employment Outlook 1999, OECD, Paris, http://www.oecd.org




                                   Organisering i nätverksekonomin
                                    1 UNI WEB / 10c.2 – Sidan 8
E-handel
För att förstå den revolution som skapas av den nya nätverksekonomin måste vi först kort
undersöka fenomenet elektronisk handel och dess följder för UNI.

Elektronisk handel är i grunden ekonomiska transaktioner som utförs via kommunikationsnätverk,
i synnerhet Internet. E-handeln ökar i fenomenal takt, och påverkar alla affärsmodeller och
-relationer. E-handelns utveckling kommer att påverkas av många faktorer, inklusive tillgången på
lämpliga nätverk och terminaler, möjligheten att effektivt kryptera tjänster, acceptansen av elekt-
roniska signaturer, skyddet av upphovsrätten, framväxten av mikro-betalningar och nya regler för
skatter och taxor.

Organisationen för ekonomiskt samarbete och utveckling (OECD) har definierat elektronisk
handel som:

       "kommersiella transaktioner mellan både individer och organisationer, som bygger på
       bearbetning och överföring av data i digital form, inklusive text, ljud och bilder, och som
       utförs över öppna nätverk (som Internet) eller slutna nätverk (som AOL eller Minitel) med
       en nätbrygga till ett öppet nätverk."17

E-handel sker huvudsakligen på tre områden: mellan företag ("business-to-business"), mellan
företag och konsumenter ("business-to-consumers"), och mellan förvaltningar och medborgare.
All erfarenhet pekar på att mindre än 20 % av e-handeln sker mellan företag och konsumenter;
nästan 80 % sker mellan företag.

I en färsk rapport har finansanalysföretaget Merrill Lynch skrivit att: "Vi ser utbredningen av
Internet och e-handeln som en global mega-trend som följer samma linjer som framväxten av
tryckeritekniken, telefonen, datorn och elektriciteten. Vi tror att den kommer att påverka dussintals
industrisektorer i världen under det kommande årtiondet".18

Det finns två grundläggande skäl till att elektronisk handel är så viktig.

1.     Den växer exponentiellt
       Prognoserna är mycket olika, vilket inte är förvånande med tanke på definitionsproblemen
       och eftersom marknaderna är så nya och osäkra. Alla prognoser pekar dock på en
       fenomenal tillväxt, och inget företag i någon sektor har råd att ignorera Internet.

       Teknikforskningsgruppen Forrester Research förutser att e-handeln mellan företag enbart i
       USA kommer att växa från omkring 43 miljarder dollar per på 1998 till 1 300 miljarder år
       2003.19




17 The Economic and Social Impacts of Electronic Commence, OECD, Paris, 1999,
http://www.oecd.org/subject/e_commerce/
18 "E-commerce: Virtually Here", Merrill Lynch, 8 april 1999, http://www.e-handel.research.ml.com
19 Forrester Research, Cambridge, Massachusetts, http://www.forrester.com/




                                      Organisering i nätverksekonomin
                                       1 UNI WEB / 10c.2 – Sidan 9
2.    Den förändrar handelns grundprinciper
      a)    Det kommer att finnas direktlänkar mellan konsumenter och leverantörer, och möjlig-
            heten att gå förbi mellanhänderna kommer att drabba dessa, sänka kostnaderna
            och öka urvalet.
      b)    Å andra sidan kommer det att uppstå nya slags mellanhänder – som informations-
            mäklare, kvalitetsgaranter och webbplatser för "bästa köp" – i allmänhet kommer
            mellanhänderna att behöva skapa ett betydande mervärde, eller försvinna.
      c)    Kunderna kommer att vara mycket bättre informerade om alla aspekter av konkur-
            rerande varor och tjänster, framförallt priset, och priserna och tjänstekvaliteten
            kommer därför att utsättas för en mycket hård konkurrens.
      d)    Företagens tillgång till all slags affärsinformation – kostnader, försäljning, vinster,
            leveranser – kommer att bli snabbare, mer detaljerad och mer omfattande, och
            tekniker för att sålla data gör det möjligt att skapa sofistikerade kundprofiler.
      e)    Värdet av varumärken kommer att öka betydligt, då ägarna av ett populärt
            varumärke till relativt låg kostnad kan ge sig in på nya, närliggande marknader.
      f)    Mera allmänt kommer kostnaden för att etablera sig på nya marknader att minska
            dramatiskt, då Internet betydligt minskar marknadsförings- och lagerkostnader, och
            för immateriella produkter även distributionskostnaderna.
      g)    Handel mellan företag kommer att bli mycket mera utsatt för alla former av
            outsourcing, samföretag och olika slags partnerskap.
      h)    Specialiserade leverantörer, eller nischleverantörer, kommer att kunna överleva och
            blomstra, då Internet ger tillgång till en global marknad.


Följder för UNIs sektorer
Bankerna

För de finansiella tjänsterna är den elektroniska handelns följder kort sagt massiva. Dessa
tjänster är immateriella, de är som gjorda för att handlas i digital form över Internet.

Begrunda följande amerikanska jämförelse av bankkostnader:

                                 Bankens kostnad för en transaktion

                        Kundkontor                                  1,07 dollar
                         Telefon                                    0,52 dollar
                       Bankautomat                                  0,27 dollar
                         Internet                                   0,01 dollar

       Källa : “The Emerging Digital Economy”, US Department of Commerce, 1998

Andra frågor som uppkommer rör kryptering av signaturer, datasäkerheten och att arbete utförs
av Internettjänstcentraler i motsats till av teletjänstcentraler.




                                Organisering i nätverksekonomin
                                 1 UNI WEB / 10c.2 – Sidan 10
Underhållning

Underhållningsbranschen är också i omvandling i och med att det går att distribuera en lång rad
underhållningstjänster via nätverk. Det gäller allt från engångsköp av material som musik, till
beställvideo, Internetkasinon och köp av alla underhållningstjänster som kan tänkas.

Detta ger återigen upphov till många frågor för arbetstagarna, till exempel beträffande upphovs-
rätten (att kopiera utan att betala är detsamma som att stjäla en arbetstagares lön), betalning av
avgifter och royalty, distribution över nationsgränserna av pornografiskt material, m.m.

Industri, företags- och informationstekniktjänster

Följderna för dessa tjänster är uppenbara; sektorn befinner sig i frontlinjen av utvecklingsproces-
sen som leder till denna nya e-handelsrevolution.

Frågorna som uppkommer för arbetstagarna är talrika, och omfattar till exempel arbetets rörlig-
het, utbildning, ut- och invandring av arbetstagare, nya slags anställningsavtal och nya sätt att
betala lön, som genom aktieoptioner till de anställda.

Posten

E-post får uppenbart djupgående följder för postsektorn, i synnerhet om man betänker att 80 %
av e-handeln redan idag utgörs av transaktioner mellan företag och att de offentliga förvaltnin-
garna i framtiden förväntas utföra en stor del av sina verksamheter elektroniskt.

E-handeln kommer också att förändra logistiken; en stor del av den elektroniska detaljhandeln
kräver fysisk leverans till kunderna, och det sker förändringar i leverantörskedjorna.

Postkontorens sätt att bedriva sin verksamhet kommer därför troligen att förändras, och det har
redan etablerats ett antal elektroniska postkontor och postverksamheter, som elektroniska
frimärken. Även kassatjänsterna kommer att påverkas, många av dagens transaktioner kommer
att utföras via Internet och det håller på att utvecklas nya tjänster.

Tryckeri- och nyhetstjänster

Ett av de främsta användningarna av Internet är för närvarande att erbjuda nyhetstjänster i
realtid. De flesta dagliga nyhetstjänsterna, inklusive dagstidningarna, har webbutgåvor. Många
tidskrifter sammanställs vidare i ett land och skickas via datorlänkar till ett annat för att tryckas
och distribueras. Vad detta innebär för arbetstagarna är uppenbart.

En annan stor förändring som Internet medför handlar om finansieringen av webbplatserna.
Många av dem erbjuds idag gratis. De finansieras vanligtvis med reklamintäkter som medieföre-
tagen kan få, och via köpen av underhållningstjänster som är kopplade till dem. När e-handeln
utvecklas kommer detta att få stor effekt på intäkterna för de tryckta versionerna av nyheterna.

Ytterligare en fråga för tryckeribranschen är den hastiga övergången från tryckta medier till
elektroniska medier, och följderna som detta kommer att få för arbetstillfällena.



                                 Organisering i nätverksekonomin
                                  1 UNI WEB / 10c.2 – Sidan 11
Detaljhandeln

Detaljhandeln håller redan på att revolutioneras genom e-handeln. De flesta stora detaljhandels-
företagen har redan engagerat sig kraftigt i e-handeln. Många människor tror också att konsu-
menterna kommer att välja mellan ett ännu mindre antal varumärken och försäljningsställen än
idag, då förtroendet kommer att vara så viktigt.

Det uppstår många olika frågeställningar för detaljhandelsanställda. De rör till exempel Internet-
tjänstcentraler för detaljhandel, lokaliseringen av verksamheten och möjligheterna att sänka
kostnader, konsumtionsskatter, kopplingar till banksystemet och en lång rad andra frågor.

Telekom

Elektronisk handel innebär en fantastisk affärsmöjlighet för alla teleföretag. Vissa kommer dock
att gynnas mer än andra, och på medellång sikt kommer de befintliga aktörerna att utmanas av
nya företag och nya tekniker. Ständig förnyelse kommer att bli livsnödvändig.

Teleföretagen kommer att ha två roller: alla kommer att vilja tillhandahålla den fysiska infra-
strukturen för e-handelstjänsterna, och många av dem kommer dessutom att själva vilja erbjuda
tjänsterna, antingen direkt, eller (mera vanligt) tillsammans med partner.


Hur skall UNI kunna påverka?
Hur skall fackföreningarna kunna få ett inflytande i denna nya värld av e-handel? I en färsk studie
som har genomförts av AFL-CIO antyds att detta kan uppnås genom att stödja omvandlingen av
arbetskraften. Det krävs betydande offentliga och privata investeringar för att hjälpa arbetsta-
garna under övergången till den nya ekonomin. Förutom inkomststöd och arbetsförmedling
behövs det nya utbildningsinitiativ för att ge arbetstagarna den kompetens som krävs för de nya
jobben. Det finns redan en allvarlig brist på kompetenta IT-tekniker. Den tyska regeringen har
därför ökat antalet visum som erbjuds utländska IT-specialister från 115 000 till 200 000 per år.

Fackföreningarna har tagit ledningen genom att föreslå nya utbildningsinitiativ. 1996 anslöt sig
Communications Workers of America (CWA), som representerar 630 000 arbetstagare i IT-
branscherna, till AT&T, Lucent Technologies och International Brotherhood of Electrical Workers,
för att bilda "Alliansen", en gemensam utbildningsfond som årligen sörjer för utbildning av över
23 000 anställda. CWA samarbetar också med Cisco Systems för att erbjuda IT-tekniker praktik.

UNI kan också fortsätta att sörja för att fackföreningarna deltar i debatten om e-handelns impli-
kationer. UNI har redan deltagit i e-handelsforum som anordnats av OECD, FN och andra sådana
organisationer som diskuterar frågan och utarbetar internationella regleringar.

Under dessa forum har UNI fortsatt att argumentera för en plats vid förhandlingsbordet när
sådana frågor diskuteras. Ett resultat av detta envisa arbete för att kunna delta i besluts-
processen är att UNIs generalsekreterare kommer att hålla ett anförande under OECD-forumet
om partnerskap i den nya ekonomin, som skall äga rum i Paris i juni 2000. UNI kommer också att
hålla ett anförande under OECDs e-handelsforum i slutet av november 2000.



                                Organisering i nätverksekonomin
                                 1 UNI WEB / 10c.2 – Sidan 12
Framtida prioriteringar för UNI:

      UNI och dess medlemsförbund bör vidta åtgärder för att förmå organisationer som OECD,
       EU och ILO, och även nationella regeringar, att studera e-handelns innebörd och diskutera
       den med facket för att kunna utarbeta en arbetstagarvänlig politik i frågor som rör:
        utbildning
        internationell handel och dess följder för konsumentskyddet, skatter, avgifter och annat
        skyddet av upphovsmannarätten
        regionsstöd

      UNI och dess medlemsförbund bör kräva en plats vid bordet under diskussioner om e-
       handeln och när det fattas beslut om e-handelsfrågor.



Den digitala klyftan
Tidigare har idén att vara kopplad till ett kommunikationsnätverk betytt att vi har haft en telefon.
Idag har den ökande användningen av datorer och Internet ändrat på detta. Att vara kopplad
betyder idag att ha tillgång till telefoner, datorer och Internet. Dessa verktyg är kanske inte
livsnödvändiga, men det kan i dagens framväxande digitala ekonomi hävdas att de är nödvändiga
för att nå framgång. Den dramatiskt ökande elektroniska handeln och Informationsteknikens
utveckling förändrar människors sätt att arbeta, kommunicera, köpa varor och få information.

Jobben i den nya ekonomin förutsätter mer än någonsin teknisk kompetens och bekantskap med
den nya tekniken. Att kunna få tjänster och information förutsätter alltmer tillgång till Internet.
Teknikens utveckling har skett med en oerhörd fart, och fackföreningarna har i allmänhet inte
reagerat tillräckligt snabbt på den. Den höga tekniska förändringstakten kan illustreras med en
jämförelse av hur lång tid det har tagit för olika tekniska nyheter att etableras.


Antal år innan en uppfinning
når 50 miljoner användare

Radio, PC, tv och "webben"




Skillnader i tillgång till teknik, Internet och kompetenser har kallats för den "digitala klyftan".




                                   Organisering i nätverksekonomin
                                    1 UNI WEB / 10c.2 – Sidan 13
Detta är ett stort problem för världen, arbetstagarna och fackföreningarna. Förutom att driva på
globaliseringen för informationsteknikrevolutionen också med sig en risk för en polarisering. Enligt
FN-rapporten om mänskliga rättigheter, som är ett viktigt bidrag till denna debatt, skapar
nätverkssamhället "parallella kommunikationssystem: ett för människor med inkomster och
utbildning, ett annat för människor utan förbindelser, och som blockeras av problem med tid,
kostnader och osäkerhet förutom att det bygger på föråldrad information." 20

I USA, där mindre än 5 procent av världens befolkning lever, finns det fler datorer än i hela resten
av världen, och 26 procent av människorna använder Internet. I Sydasien, där över 20 procent av
världens befolkning lever, finns bara 1 procent av världens Internetanvändare.

 Region eller land                          befolkning (i % av världens)          Internetanvändare (%)
 USA                                                      4.7                                 26.3
 OECD (utan USA)                                         14.1                                  6.9
 Latinamerika och Västindien                              6.8                                  0.8
 Sydöstasien och Stillahavsområdet                        8.6                                  0.5
 Östasien                                                22.2                                  0.4
 Östeuropa och OSS                                        5.8                                  0.4
 Arabländerna                                             4.5                                  0.2
 Afrika söder om Sahara                                   9.7                                  0.1
 Sydasien                                                23.5                                 0.04
 Världen                                                 100                                   2.4

Källa: FNs "Human Development Report 1999", FN, New York, http://www.undp.org/hdro/report.html

Fullständiga uppgifter om nätanvändningen i världen finns i tabellerna i bilaga 1.

Vilken region, eller vilket område, en människa lever i är inte det enda som påverkar den digitala
klyftan. Utbildning, kön och språk är också faktorer som avgör klyftans storlek. Enligt FNs rapport
om mänsklig utveckling är den typiska Internetanvändaren manlig, under 35 år gammal, med
universitetsutbildning och hög inkomst, stadsbo och engelskspråkig – en elit. Engelska används
på nästan 80 % av webbplatserna. Språket talas dock av färre än var tionde människa.

Den digitala klyftan är också ett problem för jämställdheten mellan könen. EU-kommissionen har i
en analys från februari 2000 skrivit att endast 25% av Internetanvändarna inom EU är kvinnor.21

USA har som den mognaste Internetmarknaden varit föremål för huvuddelen av forskningen om
den digitala klyftan. Många av de tillgängliga uppgifterna speglar förhållandena i USA. Detta är
dock i sig inget stort handikapp, då USA är ett extremt mångskiftande samhälle, med många olika
etniska grupper, olika stads- och landsbygdssamhällen, ursprungsbefolkningar och stora klyftor
mellan rika och fattiga.

Det amerikanska ministeriet för handel, nationella telekommunikationer och information (NTIA),
har redan utrett denna fråga under en tid, och ger regeringen råd om hur man skall kunna
överbrygga den digitala klyftan, eller som man föredrar att säga, öka de digitala möjligheterna. 22

20 FNs "Human Development Report" 1999, FN, New York, http://www.undp.org/hdro/report.html
21 Financial Times, 8 februari 2000
22 Americans in the Information Age, Falling Through the Net, http://digitaldividenetwork.org/research.adp




                                       Organisering i nätverksekonomin
                                        1 UNI WEB / 10c.2 – Sidan 14
Man noterar att "informationsverktyg" som persondatorn och Internet blir alltmer avgörande för
ekonomisk framgång och personlig karriärutveckling. NTIA fann dock att det fortfarande fanns en
betydande "digital klyfta" mellan "informationsrika" och "informationsfattiga" amerikaner. Den
digitala klyftan har i själva verket på många sätt vidgats det senaste året.23

NTIA fann att människorna i USA kopplade upp sig mer än någonsin förr. Tillgången till datorer
och Internet har skjutit i höjden inom alla demografiska grupper och i alla regioner. Vid slutet av
1998 fanns det datorer i över 40 procent av hushållen i USA, och en fjärdedel av alla hushåll
hade tillgång till Internet. Dessutom hade tillgången till telefon i hemmen ökat hos personer som
tidigare tenderade att inte ha dem (i huvudsak ungdomar och minoriteter på landsbygden).

Till dessa goda nyheter skall dock läggas den envisa digitala klyftan mellan informationsrika (som
vita, asiater och människor från Stillahavsöarna, personer med högre inkomster, de med högre
utbildning, samt hushåll med två vuxna) och de informationsfattiga (som yngre människor, män-
niskor med lägre inkomst och utbildning, vissa minoriteter, samt människor på landsbygden eller i
stadskärnorna). Uppgifterna från 1998 pekar på stora skillnader, bland annat följande:
 Det är 20 gånger vanligare att hushåll med inkomster på över 75 000 dollar har tillgång till
     Internet än att hushåll i den lägsta inkomstgruppen har det, och över nio gånger vanligare att
     de har en persondator.
 Det är vanligare att vita har tillgång till Internet från hemmet, än att svarta eller personer med
     latinamerikanskt ursprung har tillgång till Internet över huvud taget.
 Sannolikheten att svarta hushåll och hushåll av latinamerikanskt ursprung har tillgång till
     Internet i hemmet är endast omkring en tredjedel så stor som att hushåll av asiatisk eller
     Stillahavshärkomst har det, och grovt sett endast två femtedelar så stor som i vita hushåll.

Oavsett inkomstnivå ligger amerikaner på landsbygden efter i tillgång till Internet. Det är vid lika
inkomster dubbelt så vanligt att stadsbor har tillgång till Internet än att landsbygdsbor har det.

            Procentandel av hushållen i USA med tillgång till telefon, dator och Internet




      Källa: NTIA, Defining the Digital Divide; http://www.ntia.doc.gov/ntiahome/fttn99/FTTN_I/Chart-I-1.html


23   Falling Through the Net: Defining the Digital Divide, NTIA, december 1999



                                        Organisering i nätverksekonomin
                                         1 UNI WEB / 10c.2 – Sidan 15
Procentandel av hushållen i USA med tillgång till telefon, på landsbygden (Rural), i städer
                        (Urban) och i stadskärnor (Central City)




                 Källa: NTIA, Defining the Digital Divide;
                 http://www.ntia.doc.gov/ntiahome/fttn99/FTTN_I/Chart-I-2.html


       Procentandel av hushållen i USA som använder Internet efter ras/ursprung, på
                         landsbygden, i städer och i stadskärnor




  U.S. = totalt, USA; Rural = landsbygd; Urban = städer; Central City = stadskärnor
  White = vita; non Hispanic = icke latinamerikanskt ursprung; Black = svarta; AP = Asiatisk härkomst
  eller från Stillahavsområdet; Hispanic = latinamerikanskt ursprung
  Källa: NTIA, Defining the Digital Divide; http://www.ntia.doc.gov/ntiahome/fttn99/FTTN_I/Chart-I-22.html


För många grupper har den digitala klyftan vidgats i och med att de redan "informationsrika"
skaffar sig tillgång till nya elektroniska resurser. Följande skillnader i tillgången till Internet från
hemmet är representativa:

 Skillnaderna mellan vita hushåll och hushåll av latinamerikanskt ursprung, och mellan vita och
  svarta hushåll, är idag omkring 5 procentenheter större än 1997.



                                  Organisering i nätverksekonomin
                                   1 UNI WEB / 10c.2 – Sidan 16
 Den digitala klyftan mellan människor med olika utbildning, och mellan olika inkomstgrupper,
  har också ökat det senaste året. Mellan 1997 och 1998 ökade skillnaden i tillgång till Internet
  mellan dem i den högst och den lägst utbildade gruppen med 25 procent, och skillnaden
  mellan hushåll i den högsta och den lägsta inkomstgruppen med 29 procent.

Sammanfattningsvis visade alltså NTIAs undersökning att antalet amerikaner med tillgång till
Internet har ökat snabbt under det senaste året, men att den digitala klyftan samtidigt fortsätter att
vidgas. Enligt undersökningen var inkomstnivån den viktigaste avgörande faktorn för människors
tillgång till Internet.

Dessa uppgifter stöder slutsatsen att en av de viktigaste faktorerna i den digitala klyftan i USA,
där det är relativt lätt att få teletjänster av god kvalitet, är kostnaden för datorutrustning. NTIA
rapporterar vidare att klyftan kan komma att minska om priserna på datorer och Internettillgång
fortsätter att sjunka.


Vad UNI kan göra för att minska den digitala klyftan
Att sörja för utrustning till rimliga priser är ett område där UNI kan påverka och bidra till kampan-
jen för att överbrygga den digitala klyftan och öka arbetstagarnas möjligheter. UNI har undersökt
hur fackföreningsmedlemmar skall kunna skaffa sig billig eller till och med gratis datorutrustning.
Ett antal omtalade initiativ på detta område har tagits av arbetsgivare och fackföreningar under de
senaste tolv månaderna. Däribland kan nämnas en överenskommelse mellan Ford Motor Co.,
Delta Airlines och Intel och deras fackföreningar och arbetstagare om att de anställda skall få
gratis persondatorer och tillgång till Internet för symboliska avgifter, i Fords fall 5 dollar per
månad. Det existerar ett antal program som UNI-förbund aktivt deltar i, inklusive ett initiativ av
UNIs medlemsförbund i Singapore via den nationella huvudorganisationen NTUC och PeoplePC.

PeoplePC Inc., som erbjuder billiga datorer och tillgång till Internet för individer och grupper, har
gått med på att skaffa fram 300 000 billiga datorer och tillgång till Internet till NTUC.

"Vi berömmer NTUC för att de har den vision som krävs för att sprida datorer i medlemmarnas
hem" sade PeoplePCs vd Nick Grouf när överenskommelsen offentliggjordes.24

PeoplePC har också hjälpt till att distribuera över 450 000 hemdatorsystem till anställda på Ford
Motor Co. och Delta Air Lines.

NTUC sade att överenskommelsen skulle hjälpa medlemmarna att öka sina IT-kompetenser,
samt att få tillgång till Internet och en egen persondator till ett överkomligt pris. Singapore har en
av världens högsta datortätheter – för närvarande 59 procent – men NTUC sade att ribban skulle
höjas ytterligare för att hjälpa Singapore att förbereda sig för den digitala eran.

NTUC-medlemmar kommer att betala en månatlig avgift, för vilken de kommer att få en märkes-
dator och fri tillgång till Internet (PeoplePC har avtal med tillverkare som Compaq, Hewlett-
Packard, Microsoft och andra). Datorerna skall ersättas vart tredje år, och medlemmarna får
tillgång till ett omfattande serviceavtal med teknisk support dygnet runt.

24   Reuters, 12 maj 2000



                                 Organisering i nätverksekonomin
                                  1 UNI WEB / 10c.2 – Sidan 17
UNI bör också stödja lösningar som föreslås av FN. FNs utvecklingsprogram UNDP har till exem-
pel efterlyst en skatt på information som skickas via Internet. Den skall hjälpa till att finansiera
kostsam utrustning i fattiga länder. Med den snabba tillväxten av Internet skulle även en mycket
liten skatt generera inkomster som vida överstiger de rika ländernas officiella u-landsbistånd.

Ett annat område där fackföreningarna måste bli involverade och kräva en plats vid förhandlings-
bordet, är den pågående debatten om den digitala klyftan och lösningar på problemet. De
begränsade reaktionerna från fackets sida är ett av skälen till att arbetstagarnas sak ignoreras i
denna debatt. Hittills har debatten kontrollerats av företag i IT-industrin, som Cisco och IBM, som
oroar sig för en brist på utbildade arbetstagare i deras industri. I själva verket borde debatten
inriktas på utbildnings- och utvecklingsmöjligheter för alla arbetstagare i samband med att e-
handeln och den elektroniska revolutionen kommer till deras arbetsplatser.

Den tekniska revolutionens historia under 1990-talet är översållad med arbetslösa. Anställda har
sagts upp för att det är billigare och lättare för företagen att säga upp än att vidareutbilda dem
och hjälpa till att integrera dem i det nya tekniska samhället. Dessa arbetstagare har alla varit
medlemmar i facket. Idag är de arbetslösa, eller arbetar i tjänsteindustrier där de anställda van-
ligtvis inte är organiserade.

Det pågår en omfattande Internetdebatt i denna fråga i många olika länder. Den förs på flera olika
språk. UNIs medlemsförbund bör koppla upp sig till dessa sajter, se till att deras ståndpunkter blir
kända och ta ledningen i debatten. Ett exempel på en sådan webbplats är en som stöds av den
amerikanska regeringen; Nätverket om den digitala klyftan (The Digital Divide Network, DDN).
DDN säger att man tacklar den växande klyftan mellan dem som har tillgång till och kunskap om
teknik och de som inte har det med hjälp av ett kraftfullt kunskapsnätverk. Man säger att DDNs
syfte är att möjliggöra och underlätta ett utbyte av idéer, information och nyskapande lösningar
mellan affärspartner, privata stiftelser, ideella organisationer och förvaltningar. För första gången
samlas IT-partner från olika sektorer för att tackla denna viktiga samhällsfråga.25

Men inga av dessa partner är en facklig organisation. Listan över dem ser ut som "vem är vem" i
IT- och telekomindustrin, inom förvaltningar och bland samhälleliga organisationer. Det finns inte
en enda grupp av arbetstagare bland dem. Detta är bara ett exempel på det bristande fackliga
deltagandet i debatten om den digitala klyftan. Det finns otaliga andra. Fackföreningarna måste
för sina medlemmars skull ta tag i denna debatt, samt också som ett initiativ för att organisera
gruppen av arbetstagare som berövas denna teknik och den elektroniska revolutionen.


Framtida prioriteringar för UNI:

         UNI kommer att fortsätta att undersöka hur medlemmar skall kunna få billig eller till och
          med gratis datorutrustning och tillgång till Internet, för att sörja för att så många som möjligt
          av medlemmarna i UNIs medlemsförbund skall ha tillgång till utrustning.

         För att bidra till att överbrygga den digitala klyftan kommer UNI att stödja, och uppmuntra
          medlemsförbunden att stödja, UNDPs idé om en skatt på information som skickas via
          Internet, varvid intäkterna skall utnyttjas för att sörja för kostsam utrustning i fattiga länder.

25   The Digital Divide Network, http://digitaldividenetwork.org/



                                          Organisering i nätverksekonomin
                                           1 UNI WEB / 10c.2 – Sidan 18
         UNI och dess medlemsförbund kommer att kräva en plats vid bordet när det förs diskussio-
          ner och fattas beslut om den digitala klyftan och motåtgärder mot den.

         UNI kommer att i möjligaste mån delta i diskussionsfora på Internet och i andra samman-
          hang, och ta ledningen i debatten om den digitala klyftan. UNI och dess medlemsförbund
          kommer att kräva att få delta i samhälleliga partnerskap i denna fråga, såsom det som
          skapats av Nätverket om den digitala klyftan.



Teletjänstcentraler, den nya ekonomins fabriker
Den mycket snabba framväxten av teletjänstcentraler har varit en av de mest frapperande
inslagen på arbetsmarknaderna i många i-länder. Arbete på teletjänstcentraler har snabbt blivit till
det mest snabbväxande slaget av arbete i världen. Centralerna är den nya ekonomins fabriker.

Det förutspås att 1,3 % av Europas arbetande befolkning år 2002 kommer att arbeta på teletjänst-
centraler. Enligt teknikanalytikern Datamonitor ökar detta arbete med 30 %, eller över 100 000
arbetstillfällen per år i Europa. De anställda på teletjänstcentraler kommer att vara fler än lärarna
och jordbrukarna år 2002. Det är också intressant att notera att det enbart i Storbritannien finns
omkring 3 650 teletjänstcentraler, som sysselsätter 390 000 människor, framförallt kvinnor i
åldern 20-30.26

Det gamla, ofta kaotiska, kontorslivet har ersatts av en ny disciplin på arbetsplatsen, en disciplin
som framtvingas av den automatiska vidarekopplingsteknik (automated call distribution, ACD)
som teletjänstcentralerna bygger på. Tekniken kan öka produktiviteten i att hantera telefonsamtal
på ett ofta anmärkningsvärt sätt.

Den effektivitet som möjliggörs av tekniken innebär dock att telefonisterna måste underkasta sig
en hård styrning. I ett tv-program nyligen om teletjänstcentraler i Storbritannien sade en
teletjänstarbetare i Glasgow att: "Du känner dig som en galärslav; du kontrolleras, svarar på
samtal var trettionde sekund, bevakas och utpekas om det görs misstag".27

Alltför ofta har anställda på teletjänstcentraler sämre villkor än sina kolleger på andra platser i
moderbolaget. Detta har förvärrats av att man i vissa länder tenderar att avstå från kollektivavtal
och i stället har individuella anställningsavtal.

Ett allvarligt problem i teletjänstcentraler är den stress som de anställda utsätts för. Sex procent
av de anställda på teletjänstcentraler lider enligt CBE, en utbildningskonsult som har gjort en
undersökning bland 14 000 personer i sex brittiska teletjänstcentraler, av "allvarliga psykiska
problem" – dubbelt så många som genomsnittet för alla arbetstagare.

CBE fann att det monotona arbetet, tillsammans med att de anställda inte kunde kontrollera sitt
arbete, ledde till svår stress bland teletjänstarbetarna. "Man kan inte göra mänskliga varelser till


26   Call Centers in Europe, 2:a utgåvan, Datamonitor, maj 1998, http://www.datamonitor.com/
27   Channel 4 TV (Storbritannien), Särskild rapport, utsänd 14 december 1999



                                        Organisering i nätverksekonomin
                                         1 UNI WEB / 10c.2 – Sidan 19
maskiner och till föga mer än ett löpande band av repetitiva moment, och ändå förvänta sig att de
skall kunna utföra alla de mänskliga och mellanmänskliga uppgifter som krävs i en kundtjänst".28

I en färsk rapport om teletjänstcentraler för UNI Finans belystes de fackliga intressefrågorna.
Teletjänstcentralerna har sitt ursprung i USA, och ledningsmetoder från Nordamerika har exporte-
rats till resten av världen tillsammans med ACD-tekniken. Det innebär att många teletjänstcentra-
ler liknar varandra, oavsett i vilket land eller i vilken industrisektor de finns.29

Fackföreningarna måste utforma sina organiseringsmetoder så att de passar dessa kännetecken
för arbetet på teletjänstcentralerna. Det betyder att man måste föra fram en bild och ett budskap
som är relevant för teletjänstarbetare, som arbetar i en starkt strukturerad men synligt informell
miljö. Fackföreningarna måste också komma ihåg att många av arbetstagarna är unga och
saknar facklig erfarenhet.

Det finns tillräckligt med intressefrågor i teletjänstcentraler för att UNI och dess medlemsförbund
skall kunna utarbeta organiseringsstrategier för teletjänstanställda. Några av dessa är:
 Löner; Det viktigaste löneproblemet i teletjänstcentraler är kort och gott att lönerna är låga.
 Arbetstider och skiftmönster; Arbetet kräver flexibla arbetsmönster, deltid och arbete på
   obekväm arbetstid, men flexibiliteten måste införas via avtal, inte genom arbetsgivarens diktat.
 Anställningen och dess rättigheter; De anställda kanske inte omfattas av pensionsrättigheter
   eller socialförsäkringar och de kan ha låg sjuklön och kort semester. Även anställningens
   status är en organiseringsfråga. Det är vanligt med personal från bemanningsföretag och
   visstidsanställningar.
 Arbetsmiljöfrågor; Dessa omfattar ventilation, belysning och uppvärmning, ergonomisk telefon-
   och datorutrustning, problem med datorskärmar, buller på arbetsplatsen, att anställda tappar
   rösten, arbetsrelaterad stress, översitteri och de anställdas säkerhet – i synnerhet för kvinnor
   som arbetar sent.
 Kontroll, elektronisk övervakning och skydd för den privata sfären.
 Utbildning; Kvalifikationer som är erkända och överförbara, samt vidareutbildning för att följa
   med i den tekniska utvecklingen.
 Jämställdhet.

UNI har redan fastställt behovet av att organisera teletjänstcentralerna, och har tagit ett antal steg
för att uppmuntra och bistå medlemsförbunden i denna uppgift. UNIs internationella organise-
ringsdag för teletjänstcentraler, som beskrivs i e-kampanjavsnittet i denna handling, är ett
exempel på detta engagemang från UNIs sida.

Fackföreningarna har också använt sig av Internet som ett organiseringsverktyg och som en ny
kommunikationsmetod för att tala direkt till teletjänstarbetarna.
 I Nya Zeeland har finansförbundet FinSec en särskild webbsida för teletjänstarbetare, med
   lönejämförelser och arbetsmiljöinformation (http://www.finsec.org.nz/campaigns.html). FinSec
   presenterar sig som "Ert teletjänstförbund".
 FNV Bondgenoten i Nederländerna utnyttjar också Internet för att sprida en rad webbsidor
   med information för teletjänstarbetare, både FNV-medlemmar och andra
   (www.callcenters.fnv.nl).

28   Jim Bennett, CBE, Financial Times, 11 maj 2000
29   Organisering av teletjänstcentraler i finansbranschen, UNI Finans, Andrew Bibby, mars 2000



                                        Organisering i nätverksekonomin
                                         1 UNI WEB / 10c.2 – Sidan 20
Mot bakgrund av deras erfarenheter av att organisera i teletjänstcentraler har ett antal fackföre-
ningar utarbetat riktlinjer för praxisen inom sektorn. Sådana har getts ut av till exempel tyska
HBV, DPG och IG Medien.30


Framtida prioriteringar för UNI:

         UNI och dess medlemsförbund bör ägna resurser åt att rekrytera och organisera teletjänst-
          arbetare. I detta syfte skall UNI tillsammans med medlemsförbunden utarbeta en
          organiseringsstrategi för teletjänstcentraler som tar hänsyn till intressefrågorna som har
          fastställts av teletjänstarbetarna själva.

         UNI kommer att uppmuntra medlemsförbunden att även ta hänsyn till behovet av att orga-
          nisera personal från bemanningsföretag och visstidsanställda i sina organiseringsstrategier
          för teletjänstcentraler.



Organisering
Det är tydligt att alltfler arbetstagare finner att de är en del av den nya nätverksekonomin. De
deltar ofta inte i de etablerade företagsstrukturerna och de vanliga fackliga strukturerna som finns
i företag i den traditionella ekonomin. De är nästan alltid oorganiserade.

Uppgifter från USA visar att antalet Internetjobb sköt i höjden från 1,6 miljoner till 2,3 miljoner
enbart under det första kvartalet 1999. Det skedde genom att det bildades nya företag eller
genom att andra företag flyttade anställda till nya uppgifter för att dra nytta av Internets
möjligheter. Ännu mer anmärkningsvärt är kanske att endast ett av tre av företagen som
undersöktes för att samla in dessa uppgifter existerade 1996.31

Det finns inte någon tillförlitlig statistik om detta, men många exempel i alla UNI-sektorer, och i
själva hjärtat av den "nya ekonomin", visar att ett stort antal av de nya företagen i den nya
ekonomin är i stort sett oorganiserade. Vodaphone-Airtouch, ett mobilteleföretag med 42 miljoner
kunder över hela världen och som kontrollerar fyra av Europas största mobiloperatörer, är också
praktiskt taget oorganiserat, och bekämpar aktivt en facklig organisering. MCIWorldCom,
världens största Internetbärare, är också aktivt antifackligt och i stort sett oorganiserat. Detta är
en utmaning för UNIs medlemsförbund.

Andra företag i den nya nätverksekonomin har också gått emot en facklig organisering, men
ansträngningarna att rekrytera medlemmar i dessa företag betalar sig nu. Bland andra CWA i
USA har haft en del framgångar i världens största programvaruföretag, Microsoft Corporation (se
sidan 26 för närmare detaljer om denna kampanj). CWAs ordförande Morton Bahr sade i en
intervju nyligen för The Review, det brittiska förbundet Connects tidskrift, att "arbetstagarna i den
nya ekonomin reagerar inte på traditionella organiseringsmetoder". Facket kommer kanske aldrig
att verka för dem i kollektiva förhandlingar. CWA fann dock att en tredjedel av IT-arbetarna skulle

30   Arbeiten im Call Center, HBV, Tyskland, 1999, http://www.hbv.org/
31   Centrum för forskning om elektronisk handel, University of Texas, http://www.internetindicators.com



                                         Organisering i nätverksekonomin
                                          1 UNI WEB / 10c.2 – Sidan 21
kunna tänka sig att ansluta sig till en fackförening, att en tredjedel skulle inte kunna tänka sig det,
och att en tredjedel ville ha något som hjälpte dem i deras karriärer. Det som har hänt är att CW,
liksom Connect, har måst finna nya sätt att uppfylla dessa människors behov.32

Tyvärr finns det inte mycket empiriska uppgifter som låter oss fastställa fackets marknadsandelar
i den nya ekonomin där vi måste koncentrera våra ansträngningar. Det finns dock anektodiska
bevis, och vi kan nämna många exempel som Vodaphone och MCIWorldCom.

Tillgängliga uppgifter visar att det fackliga medlemskapet har sjunkit i de flesta i-länderna. Än mer
oroande är att det har fallit bland unga arbetstagare. Unga människor är framtidens fackföre-
ningsmedlemmar, men det verkar som att den fackliga anslutningen bland unga människor
minskar. Åtminstone i Europa finns det uppgifter som stöder detta. Enligt en färsk studie av det
svenska Arbetslivsinstitutet är antalet fackligt organiserade unga arbetstagare i Sverige rekord-
lågt. Färre än 50 % av de anställda i åldrarna 16-24 är för närvarande fackligt organiserade.

Även totalt sett har den fackliga anslutningen minskat, men bland unga arbetstagare har
minskningen varit störst. 1993 var andelen unga arbetstagare som var medlemmar av en
fackförening 62 %. Under endast sex år har den fallit med 15 procentenheter, till 47 %. Samtidigt
har den totala fackliga anslutningen (för arbetstagare i åldrarna 16-64) endast minskat marginellt,
från 84 % till 81 %.33

                      Andelen fackligt organiserade arbetstagare i Sverige (i procent)

                                         90
                                         80
                                         70
                                         60
                                         50                                           Ålder
                                         40                                           16-24
                                         30                                           16-64
                                         20
                                         10
                                          0
                                                  1993             1999


                                          Källa: Arbetslivsinstitutet, Sverige

Det finns kanske några förklaringar till det minskande fackliga medlemskapet bland unga arbets-
tagare. Den svenska undersökningen ledde till exempel till slutsatsen att 50 % av dessa unga
arbetstagare inte hade ett fast jobb. Många arbetade deltid. Ytterligare en faktor var att många
yngre anställda arbetade i de nya IT- och medieföretagen, där det inte hade förekommit några
större organiseringsansträngningar i Sverige. Dessa resultat bör utnyttjas när det utarbetas
organiseringsstrategier.

För att kunna fastställa uppnåeliga organiseringsmål och vilken plats fackföreningarna bör sikta
på måste UNI och medlemsförbunden skaffa sig dessa uppgifter som grund för att kunna utar-
beta framtida strategier. UNI och medlemsförbunden måste därför skyndsamt genomföra projekt

32   The Review, Connect, februari 2000
33   Har den svenska modellen överlevt krisen? Anders Kjellberg m.fl., Arbetslivsinstitutet i Norrköping, mars 2000



                                         Organisering i nätverksekonomin
                                          1 UNI WEB / 10c.2 – Sidan 22
som syftar till att få fram dessa uppgifter. UNI måste ta hjälp av organisationer som ILO i
samband med sådana projekt, och UNIs medlemsförbund måste uppmanas att delta i största
möjliga omfattning.

Det är dock viktigt att vi inte väntar med att genomföra de förändringar som måste göras i
fackföreningarna bara för att vi ännu inte har tillförlitliga uppgifter. Vi kan utgå från den allmänna
informationen och från fakta som vi redan känner till.

Framtida prioriteringar för UNI:

     UNI och medlemsförbunden bör skyndsamt genomföra ett projekt för att samla in uppgifter
      om den fackliga organiseringen i alla UNIs sektorer, inklusive information om faktorer som
      påverkar organiseringen, som antalet unga och kvinnliga fackföreningsmedlemmar,
      deltidsarbetare och heltids- och visstidsanställda.


Facken måste organisera
Dessa förändringar, och behovet av att organisera, sammanfattas kanske bäst i inledningen till
UNIs organiseringshandledning, där det står att idén om ett arbete för livet håller på att förändras.
Arbetstagarna ställs inför nya atypiska arbetsformer som distansarbete och olika slags
anställningsavtal i samband med att arbetsgivarna antar en allt flexiblare bemanningspolitik. Den
stora utmaningen för fackföreningarna är nu att organisera dessa arbetstagare.

Att organisera nya medlemmar är centralt för att kunna bygga upp starka, livskraftiga och
representativa fackföreningar. Det finns många hinder för organiseringsarbetet, inklusive både
statligt förtryck och företagens fientlighet. Organiseringsmiljön påverkas också av förändringarna i
arbetet och i anställningsförhållandena, och många arbetstagare ställs inför en ökande osäkerhet
och nya anställningsstrukturer.

Fackföreningarna måste utbyta erfarenheter, inleda ett nära samarbete och finna nya sätt att
möta dessa utmaningar.

Nya grupper av arbetstagare måste rekryteras, inklusive kvinnor, unga arbetstagare och
invandrare. Det måste utarbetas strategier för arbetstagare i atypiska jobb, som deltid, arbete för
bemanningsföretag och hemmaarbete.

Vi måste förändras på många sätt. Fackföreningar som hittills har organiserat i endast ett företag
– kanske ett statligt monopol – måste till exempel idag organisera i hela industrin. Det betyder att
vi måste ändra vårt sätt att arbeta, våra traditionella förhandlingsfrågor, vår organisation och våra
prioriteringar, om vi vill lyckas med denna uppgift.

Tidigare har vi av goda skäl framförallt koncentrerat oss på att betjäna och förhandla för våra
traditionella medlemmar, i våra traditionella företag, och ingått traditionella kollektivavtal. Vi måste
nu koncentrera oss på att organisera nya arbetstagare i nya företag och med mycket olika
anställningsförhållanden. Att skapa en organiseringskultur är nyckeln till framgång i detta. Det är
därigenom som vi kommer att kunna fortsätta att ha en aktiv roll i försvaret av arbetstagarnas



                                   Organisering i nätverksekonomin
                                    1 UNI WEB / 10c.2 – Sidan 23
rättigheter och i arbetet med att höja arbetstagarnas levnadsstandard och bidra till ett bättre och
rättvisare samhälle.
Ett steg i denna förändring är att vi återigen tittar på arbetstagarnas förväntningar. Vi måste
bevisa vårt värde för en ny generation. Det betyder att vi måste ifrågasätta gamla övertygelser
och vara öppna. Vi måste lyssna på de nya arbetstagarna, förstå deras intressefrågor och för-
väntningar, och visa hur facket kan fylla deras behov. Endast då kan vi hoppas på att kunna
organisera dem. Fackföreningarna måste inse att traditionella kollektiva avtalsförhandlingar inte
är det enda sättet att verka för medlemmarnas intressen. Det kan behövas nya grepp och nya
tjänster.

Kort sagt, om fackföreningarna vill behålla sitt inflytande och fortsätta att vara starka och
respekterade, måste vi modernisera oss själva. Vi måste ändra våra arbetssätt och investera
större ekonomiska och mänskliga resurser i organiserings- och rekryteringsarbetet.

Organiseringen måste vara både ett långsiktigt engagemang och en daglig uppgift. Vi kan inte
alltid förvänta oss omedelbara resultat. Ven vi får inte nedslås av detta – erfarenheten visar att
organiseringsarbete är en god investering för framtiden. Vi kan hjälpa varandra genom att
samarbeta och utbyta idéer och arbetsmetoder.34

UNI-förbund utan en traditionell organiseringskultur har också debatterat dessa frågor internt. Ett
exempel är UNIs australiska medlemsförbund, Föreningen för akademiska ingenjörer, veten-
skapsmän och chefer (APESMA).

I en större rapport, som beställts av den australiska huvudorganisationen ACTU, används
APESMAs strategi som ett positivt exempel. I rapporten bekräftas att sätten att ta sig an rekryte-
ringen varierar. Vissa byggde på yrkesidentiteten snarare än på arbetsplatsorganisationen, vissa
hade lyckats genom att erbjuda tjänster som hade skräddarsytts efter medlemmarnas behov.

APESMAs erfarenheter stöder denna breda ansats. En inriktning på organiseringen kommer att
fungera för vissa. Att erbjuda medlemmarna en god service, både beträffande arbetet och fritiden
kan för andra organisationer vara minst lika viktigt för att främja rekryteringen. För APESMA har
utmaningen, för att kunna öka sitt medlemskap med över 4 procent per år sedan 1992, bestått i
att kunna hitta en bra balans mellan de två.35

Medan arbetstagarna i den nya ekonomin blir föremål för organiseringskampanjer måste vi vara
försiktiga så att vi inte går för långt i användningen av Internet och ny teknik när vi söker efter
lösningar på fackföreningarnas organiseringsproblem i den nya ekonomin. Den nya ekonomin
innebär att fackföreningarna har nya verktyg och möjligheter att kommunicera snabbt och enkelt
med arbetstagarna, men de ersätter i många företag inte den traditionella organiseringstekniken.

Detta visades i en färsk studie som genomfördes av UNIs brittiska medlemsförbund, Communica-
tions Managers Association (CMA). I sin femte årliga översyn fann CMA att så många som 80 %
av medlemmarna hade rekryterats av antingen en lokal facklig representant (47 %) eller efter att
de själva hade tagit initiativet (33 %). Ytterligare 13 % rekryterades av en kollega. Endast 1,1 %

34Organiseringshandledning, http://194.209.82.11/orgtitle.htm
35ACTU Blueprint For Membership Growth, av Bruce Nadenbousch, direktör för arbetsmarknadsrelationer, ACTU,
oktober 1999, http://www.actu.asn.au



                                    Organisering i nätverksekonomin
                                     1 UNI WEB / 10c.2 – Sidan 24
sade att de hade rekryterats med hjälp av direktreklam från facket eller genom ett flygblad, varvid
dock 2,5 % rekryterades under en facklig aktionsdag för rekrytering. Något som är viktigt för
rekryteringen är att 75 % sade att de skulle vara beredda att rekommendera facket för kolleger.36
Något som är absolut säkert är dock att Internet och e-post för med sig stora nya organiserings-
och kampanjmöjligheter, och möjligheter för fackföreningar att delta i solidaritetsaktioner, sänka
sina kostnader och erbjuda medlemmarna en lång rad nya tjänster.

Framtida prioriteringar för UNI:

        UNI kommer att göra det till högsta prioritet att tillsammans med medlemsförbunden ägna
         så stora resurser som möjligt åt att skapa en organiseringskultur inom hela UNI.

        UNI skall samarbeta med medlemsförbunden för att öka den fackliga rörelsens kraft och
         inflytande med hjälp av organiseringsarbetet. UNI skall arbeta med medlemsförbunden
         genom sektorerna och regionerna för att bygga upp en stark och representativ fackföre-
         ningsrörelse.

        UNI skall arbeta med medlemsförbunden för att hjälpa dem att utreda och utveckla nya
         tjänster och finna nya sätt att bistå fackföreningsmedlemmar som ställs inför nya arbets-
         metoder, nya slags anställningar och nya förhandlingssituationer.



UNI och organiseringsarbetet
UNI kan inte utföra organiseringsarbetet självt, utan detta måste göras av medlemsförbunden och
deras medlemmar. Vad UNI kan göra är dock att ta initiativet till en organiseringsstrategi som
innebär att det skapas en infrastruktur, stimulera debatten, uppmuntra ett utbyte om arbetsmeto-
der bland medlemsförbunden, hänvisa potentiella medlemmar till UNI-förbund och samordna
internationella organiseringskampanjer.

Konferensen som detta papper skall presenteras för, UNI-konferensen om organisering i nät-
verksekonomin i Edinburgh i juli 2000, skall fungera som en katalysator för utarbetandet av en
heltäckande organiseringsstrategi, UNI har dock redan ett antal sådana strategier.

Som nämnt har UNI tagit fram och använder en organiseringshandledning. Handledningen finns
att tillgå för alla medlemsförbund på UNIs webbplats. Den har utformats som en handbok om hur
medlemsförbunden på bästa sätt tar sig an organiseringsarbetet. Den innehåller information om
vad exakt organisering innebär, vilka resurser som behövs, hur mål fastställs, hur man utarbetar
en organiseringskampanj, hur projektledningsverktyg för att förbättra rekryteringen används,
information om rekryteringsutbildning, om slagkraftig publicitet, samt om hur man undviker
vanliga misstag. Här finns redan en användbar resurs som utnyttjas av många medlemsförbund.

UNI kan också hjälpa fackföreningarna att ta del av andra medlemsförbunds erfarenheter av
framgångsrika organiseringsstrategier. Det gäller till exempel irländska CWUs framgångsrika
strategi för att organisera motorcykelkurirer. Denna grupp av arbetstagare sågs en gång av
36   CMA News, februari 2000



                                   Organisering i nätverksekonomin
                                    1 UNI WEB / 10c.2 – Sidan 25
postanställda som konkurrenter, men de var i själva verket kolleger i distributionsbranschen.
CWU förhandlar inte fram kollektivavtal för dem, men har anordnat billiga motorcykelförsäkringar
och skapat ett slags köpkooperativ för motorcykeldelar. Vissa kanske kommer att säga att
fackföreningen har blivit till en motorcykelägarnas förening, men den har också arbetat med
dessa arbetstagares anställningsrelaterade problem och samtidigt organiserat dem kollektivt.

UNIs sektorer, yrkesgrupper och regioner kommer också att utarbeta organiseringsstrategier för
att uppfylla deras specifika sektorers eller regioners behov. Alla UNI-sektorer kommer därför att
verka för att organiseringsarbetet prioriteras i alla deras verksamheter.

UNI kan också utnyttja sitt utbildningsprogram för att fylla sektorernas och regionernas behov.
UNIs program för facklig utveckling till exempel inriktas i många regioner mot att stödja utbildnin-
gen av fackliga funktionärer i organiseringsverksamheter och mot att utarbeta nya fackliga
tjänster och strategier. UNI kommer att fortsätta att inrikta utvecklingsprogrammet på dessa
frågor och sörja för att de bidragsgivande organisationerna förstår och stödjer dessa program.

UNI kan också i möjligaste mån hjälpa medlemsförbunden att använda de nya verktyg som
Internet och annan informationsteknik ställer till förfogande. Utbildningen inom ramen för det
fackliga utvecklingsprogrammet bör inriktas på dessa ämnen.

En annan aspekt av arbetets globalisering är arbetstagarnas rörlighet. Många fler arbetstagare
går idag över gränser för att utföra sitt arbete. UNI-sektorn för chefer & specialister har utarbetat
ett program som kretsar kring UNI-passet. Tack vare detta program kan fackföreningsmedlemmar
ta med sig sitt medlemskap utomlands i form av UNI-passet, och få stöd i arbetsrelaterade frågor
överallt i världen där det finns ett medlemsförbund i UNI Chefer & specialister. UNI-passet är en
service som UNI ger för att stödja medlemsförbunden med att organisera arbetstagare i den nya
nätverksekonomin.

UNI kan också stå i frontlinjen för kampanjen för yttrandefrihet och förhandlingsrätt. UNI kan leda
kampanjer inom Världshandelsorganisationen och Världsbanken, och i andra sådana organisatio-
ner som har ett stort inflytande i dagens nya nätverksekonomi, för att sörja för ett fackligt
deltagande i alla deras projekt. UNI kan arbeta tillsammans med medlemsförbunden för att
genomdriva uppförandekodexar och verka för att multinationella företag erkänner facket och låter
dem organisera överallt där de har verksamhet.

Med andra ord kommer UNI att verka för rätten att gå med i facket, överallt där det finns ett jobb.

Framtida prioriteringar för UNI:

     UNI skall ta initiativet till och genomföra en organiseringsstrategi som innebär att det
      skapas en infrastruktur, stimulera debatten, uppmuntra ett utbyte om arbetsmetoder bland
      medlemsförbunden, hänvisa potentiella medlemmar till UNI-förbund och samordna
      internationella organiseringskampanjer.

     UNI och dess regionala organisationer skall inlemma organiseringsfrågorna i alla regio-
      nala, sektorspecifika och branschöverskridande verksamheter och utbildningar, uppmuntra
      informations- och erfarenhetsutbyten mellan medlemsförbund och erbjuda stöd och rådgiv-
      ning där det behövs. Initiativet omfattar anordning av regionala möten och sektormöten,


                                   Organisering i nätverksekonomin
                                    1 UNI WEB / 10c.2 – Sidan 26
      seminarier och projekt för att hjälpa fackföreningar att utbyta arbetsmetoder och
      erfarenheter av organiseringsarbete. Alla UNI-sektorer, regioner och branschöverskridande
      grupper kommer att verka för att organisering prioriteras i alla verksamheter.

     UNI kommer att informera och bistå sektorerna och regionerna genom att anpassa
      organiseringshandledningen. UNI kommer också att överväga hur denna resurs skall
      kunna användas av sektorer, regioner och medlemsförbund, inklusive att ta fram tryckta
      versioner och cd-rom-versioner.

     UNI kommer att inrikta sitt utbildningsprogram mot sektorernas och regionernas behov
      genom att stödja utbildningen av fackliga funktionärer i organiseringsverksamheter och
      genom att utarbeta nya fackliga tjänster och strategier. UNI kommer att fortsätta att inrikta
      programmet för facklig utveckling på dessa frågor och sörja för att de bidragsgivande
      organisationerna förstår och stöder dessa program.

     UNI kommer att stödja och vidareutveckla UNI-passet så att UNI-medlemmar kan få stöd i
      arbetsrelaterade frågor överallt i världen där det finns ett medlemsförbund i UNI.

     UNI skall verka för rätten att gå med i facket, överallt där det finns jobb. Därför skall UNI
       stå i frontlinjen för kampanjen för yttrandefrihet och förhandlingsrätt, och leda kampan-
        jer inom Världshandelsorganisationen, Världsbanken och andra sådana organisationer,
        för att sörja för att man beaktar de fackliga rättigheterna i handels- och andra avtal
       arbeta tillsammans med medlemsförbunden, UNIs multinationella allianser och globala
        och regionala koncernråd och organisationer som ILO och OECD för att införa
        uppförandekodexar, så att multinationella företag erkänner fackföreningarna och tillåter
        dem att organisera överallt där företagen bedriver verksamhet.

     UNI kommer att särskilt prioritera arbetet med att ta fram organiseringsstrategier med sikte
      på unga arbetstagare, kvinnor, deltidsarbetare och visstidsanställda. I samband med detta
      kommer UNI Ungdom och kvinnokommittéerna att inrikta sig på organiseringsfrågor.

     UNI kommer att bistå medlemsförbunden med att utnyttja de nya verktyg som har blivit
      tillgängliga, som Internet och annan informationsteknik.



Internet: Ett utmärkt nytt verktyg för fackföreningarna
Internet befinner sig fortfarande i barnastadiet. Fackföreningarna har dock redan börjat använda
detta spännande nya verktyg på ett antal olika sätt.

UNI och många medlemsförbund använder elektroniska kommunikationer i det dagliga arbetet.
Följande är några exempel på hur UNI använder sig av Internet:
 Man erbjuder direktkopplingar till ett antal databaser med information och dokument för UNIs
   styrelser och medlemsförbunden.
 E-post har börjat bli den kommunikationsmetod som föredras, då det möjliggör snabba svar
   under till exempel solidaritetsaktioner.


                                Organisering i nätverksekonomin
                                 1 UNI WEB / 10c.2 – Sidan 27
 Det finns en innehållsrik webbplats för nyheter, informationsutbyte, samordning av solidaritets-
  aktioner, utgivning av forskningsmaterial och länkar till medlemsförbund och andra nyttiga
  webbplatser.
 Det genomförs Internet- och andra solidaritetsaktioner via e-post och UNIs webbplats.



Att använda Internet som ett organiseringsverktyg
Ett antal UNI-förbund har använt Internet som ett organiseringsverktyg. Man har antingen använt
det för att kontakta potentiella medlemmar, oavsett i vilken industri de arbetar, eller för att
kontakta potentiella medlemmar i Internetindustrin.

Ett av de mest etablerade exemplen av organiseringsverksamhet med inriktning på den nya eko-
nomins arbetstagare med hjälp av Internet är CWAs WashTech-allians.37 Washington-alliansen
av tekniker (Washington Alliance of Technology Workers), förkortat till WashTech, är en gruppe-
ring av IT-arbetare som ursprungligen bildades i delstaten Washington i USA (där Microsoft finns)
som en allians mellan arbetstagare (vanligtvis i projektanställningar) i dator- och programvaru-
företagen med säte i delstaten.




                              WashTechs hemsida på Internet


WashTechs mål är:
 att ge högteknologiarbetare en röst
 att verka för sjuklön, semesterlön och sjukförsäkring
 att informera om fackliga rättigheter
 att erbjuda överkomlig yrkesutbildning och kurser

37   Washtech, http://www.washtech.org/index.php3



                                      Organisering i nätverksekonomin
                                       1 UNI WEB / 10c.2 – Sidan 28
 att ge råd om karriärutveckling och vid förhandlingar om anställningskontrakt
 att driva en ideell arbetsförmedling

Alla dessa mål uppfylls huvudsakligen med hjälp av en webbplats. Arbetet stöds också med
andra aktioner, som
 flygbladsutdelning vid busshållplatser som används av anställda på Microsoft
 ett nyhetsbrev via e-post (med prenumeration)
 regelbundna e-brev till programmerare och andra
 organiseringsfora för högteknologiarbetare.

Rapporter från WashTechs medlemmar om hur de har dragit nytta av WashTech-alliansen finns i
bilaga två.

Såsom redan har nämnts i detta papper har det australiska förbundet APESMA tagit liknande
grepp. Deras utgångspunkt har varit att medlemmarna inte bara är intresserade av kollektivavtal,
utan även av tjänster som förbundet kan erbjuda, och som rör deras karriärutveckling, utbildning
och sysselsättningsmöjligheter. I en färsk rapport till medlemmarna har man sagt att "Kollektiva
aktioner är viktiga för oss, men det är också att skaffa oss en starkare ställning, genom utbildning
och information." Detta backas upp av ett brett spektrum av tjänster som inte rör branschen, men
som kan bidra till karriären, och livsstilen.38

För att kunna göra detta använder sig APESMA i hög grad av Internet. Tjänsterna som man
erbjuder, och som alla kan nås via Internet, är:
 lönejämförelser
 en egen advokatfirma som erbjuder sysselsättningsrelaterade tjänster
 medlemsnätverk
 arbetsförmedling
 juridisk rådgivning för annat än arbetsfrågor
 program för MBA-studier
 bokföringstjänster
 en regelbundet aktualiserad webbsida med länkar till alla förbundets tjänster.

En tjänst som är framträdande för både WashTech och APESMA är arbetsförmedlingen. Detta är
en tjänst som också har visat sig vara ovärderlig för organiseringsansträngningarna i det brittiska
förbundet Connect. Connect har direkta länkar till sin arbetsförmedling OPUS II från sin
webbplats. Medlemmar som söker jobb inom IT och telekommunikationer kan anmäla sig hos
OPUS II genom att fylla i en blankett på datorskärmen. Det görs sedan en sökning i OPUS IIs
databas av lediga platser, och personen ifråga kan få kontaktadressen till ett företag med en
matchande ledig plats. Lediga platser kan också annonseras ut på Connects webbsida.
Medlemmarna kan dessutom utnyttja andra tjänster som erbjuds av OPUS II, som till exempel
hjälp med en meritförteckning.39

Ett annat exempel på en direktkopplad organiseringsansträngning är Alliance@IBM. Det är
ytterligare en amerikansk organiseringsansträngning via Internet, som sponsras av CWA 40.
38 "Professional Update", oktober 1999. The Association of Professional Engineers, Scientists and Managers,
Australia (APESMA), http://www.apesma.asn.au
39 Connect, http://www.connectuk.org
40 Alliance@IBM, http://www.endicottalliance.org/




                                      Organisering i nätverksekonomin
                                       1 UNI WEB / 10c.2 – Sidan 29
Med deras egna ord består Alliance@IBM av IBM-anställda i karriären som oroar sig för sin
framtid. "Vi oroar oss för åtgärder på senare tid som har undergrävt pensionerna för tiotusentals
av IBMs mest hängivna anställda. Under de senaste åren har vi sett på medan företagsledningen
har skurit ned på andra förmåner. Man har kraftigt ökat sjukvårdskostnaden och sett till att många
av oss inte längre får betalt för övertidsarbete. Vi bildade Alliance@IBM för att återupprätta en
politik enligt vilken vi uppskattas för våra bidrag. Vi arbetar för IBMs framgång, men vi är också
intressenter i IBM, och förtjänar en röst när det vidtas åtgärder som rör vår pension, våra
sjukförmåner och vårt uppehälle.

Vi har anslutit oss till Communications Workers of America, som stöder vår sak. Våra ledare
kommer att väljas av IBM-anställda som tillhör alliansen.”

Alliansens mål är:
 att förbättra pensionerna
 att stödja kollektiva förhandlingar
 att erbjuda yrkesmässig hjälp – därför att kollektiv aktion fungerar.


Framtida prioriteringar för UNI:

     UNI skall hjälpa medlemsförbund att använda nya organiseringsverktyg som fungerar via
      Internet. I detta syfte kommer UNI att:
       hålla kontakten med medlemsförbund och andra lämpliga webbplatser som rör facklig
          organisering
       belysa bra arbetsmetoder för organisering via Internet
       fortsätta att utveckla databaserna som kan nås via webben och utföra forskningsarbete
       utreda webb-baserade tjänster med vilka medlemsförbund kan attrahera medlemmar,
          som direktkopplade arbetsförmedlingar, försäkring, banktjänster, inköp, resor, m.m.
       vidareutveckla Internetaktionerna och andra solidaritetsaktioner via e-post och UNIs
          webbplats


                                   Organisering i nätverksekonomin
                                    1 UNI WEB / 10c.2 – Sidan 30
Att gå med i facket via webben
Det finns nu också fackföreningar som använder sig av Internet för att arbetstagare snabbt och
enkelt skall kunna gå med i facket. Potentiella medlemmar kan fylla i en ansökan om att gå med i
förbundet direkt på förbundets webbplats, och skicka in den elektroniskt. Detta är en organise-
ringsverksamhet som UNI kan gå i spetsen för.

UNI håller på att ta fram en "Gå med i facket-sida". På denna sida skall potentiella fackförenings-
medlemmar kunna hitta ett förbund, och sedan ansluta sig direkt. Om det inte finns någon
fackförening tillgänglig via direktkoppling skall det kunna gå att fylla i ett formulär som UNI sedan
omedelbart skickar till ett lämpligt UNI-förbund.

Framtida prioriteringar för UNI:

         UNI skall tillsammans med medlemsförbunden utarbeta en "Gå med i facket-sida", där
          potentiella fackföreningsmedlemmar skall kunna hitta ett förbund, och sedan ansluta sig
          direkt, eller fylla i en ansökan om att gå med i en fackförening.


Distansarbetare och virtuella fackavdelningar
UNIs medlemsförbund i Irland, Communication Workers Union (CWU), har bildat en "virtuell"
fackavdelning. Huvudsyftet är att avdelningen skall bli en kontaktkanal för medlemmar som
distansarbetar, och som inte har någon fast arbetsplats. I Irland, liksom i många andra delar av
världen där Internet har blivit till en populär, och många gånger nödvändig, kanal för många
arbetstagare, finns det idag tusentals distansarbetare.

I själva verket "telependlar" miljoner människor över hela världen, och utför kontorsarbete i
hemmet, vid en persondator, allt enligt Internationella föreningen för distansarbete och dess råd.
Och medan hemmaarbetet framförallt har ökat i kontors- och tjänstemannasektorn, har trenden
börjat märkas också i industri- och arbetarsektorn.

Vi kan återigen titta på exemplet USA. År 1999 fanns det enligt Telework America-undersök-
ningen 19,6 miljoner distansarbetare på heltid i USA. År 2001 kommer det enligt uppskattningar
att finnas mellan 60 och 110 miljon distansarbetare på hel- och deltid.41

Då man är medveten om detta, och om de svårigheter som dessa arbetstagare ställs inför, har
CWU bildat en "virtuell" avdelning, för att dessa arbetstagare skall kunna hålla kontakten med
förbundet, "träffas" och tala om sina problem och intressefrågor med varandra och med fackliga
funktionärer.42

Även de två tidigare exemplen som har nämnts i detta papper, WashTech och Alliance@IBM,
kan sägas vara virtuella avdelningar.



41   News Alert, 23 februari 200; http://www.newsalert.com
42   CWU, Irland, http://www.cwu.ie/may00/about.htm



                                        Organisering i nätverksekonomin
                                         1 UNI WEB / 10c.2 – Sidan 31
Framtida prioriteringar för UNI:

         UNI skall publicera idén om virtuella fackavdelningar och andra inrättningar för distans-
          arbetare, och hjälpa medlemsförbunden att skapa virtuella avdelningar.


Fackföreningarna och e-post
E-post håller på att bli till den kommunikationsmetod som föredras av många organisationer,
inklusive fackföreningar. Det är billigt, effektivt, och framförallt mycket snabbt. Information kan
överföras på ett ögonblick, och den behåller sin form och formatering.

E-post kan vara ett mycket billigt sätt att skicka samma meddelande till tusentals människor
samtidigt. Det är också ett bra sätt att komma rätt in i människors hem och på människors
arbetsplatser, utan att ens behöva få tillstånd att komma in i en byggnad. En modern organise-
ringskultur innebär att en organisatör börjar med att försöka få listor över arbetstagarnas e-post-
adresser. En sådan lista är en av de värdefullaste tillgångar en organisatör kan ha.

Det är avgörande i ett modernt organiseringsprogram att det går att kommunicera elektroniskt
mellan arbetstagarna och fackföreningarna, men det är också viktigt att kommunikationen är
säker och insynsskyddad.

 Skydd för den privata sfären; den skickade informationen skall inte kunna läsas av andra.
 Integritet; meddelandets form och innehåll skall inte ha ändrats.
 Autenticitet; fackföreningen måste vara säker på att den kommunicerar med avsedd part.

En annan svårighet kan vara att företagen håller på att lära sig att blockera e-post från
"oönskade" källor.

E-brev kan användas för att regelbundet och billigt skicka nyheter och information till medlemmar.
UNI gör redan detta med UNInet.news, en månatlig e-postutgåva (snart var 14:e dag) med
senaste nytt och information från UNI. Informationen läggs också ut på UNIs webbplats.43

Ytterligare ett exempel på hur e-post kan användas som ett organiseringsverktyg är det
regelbundna elektroniska memot för aktivister i Alliance@IBM, som produceras av CWAs
Alliance@IBM. Ett exempel på detta e-memo finns i bilaga tre.

För närvarande har dock endast strax över 50 % av UNIs medlemsförbund en e-postadress. För
att både UNI och medlemsförbunden skall kunna utnyttja denna kommunikationsmetod till fullo
för att skicka meddelanden till förbunden och för att dessa skall kunna utnyttja e-postens
möjligheter, är det därför viktigt att det skyndsamt genomförs ett program för att alla UNI-förbund
skall kunna koppla upp sig för e-post.

En del medlemsförbund har redan kontaktat UNI med förslag om stöd till pågående datorise-
rings-, Internet- och e-postprojekt. Ett exempel är National Union of Government & Federated

43   UNInet.news, http://www.union-network.org/Unisite/News_Info/NetNews/uni_net_news.htm



                                      Organisering i nätverksekonomin
                                       1 UNI WEB / 10c.2 – Sidan 32
Workers of Trinidad & Tobago, som har bett om UNIs stöd för ett utvecklingsprogram som
innebär att de
 skaffar sig en webbplats
 förbättrar sin visuella framställning
 upprättar ett lokalt datornätverk (LAN) inom förbundet
 utarbetar fackligt PR- och resursmaterial
 ökar användningen av ny teknik.

Dessa är viktiga mål för ett fackförbund som vill utveckla sin kapacitet och organiseringsförmåga i
den nya nätverksekonomin. Ett förbund som det ovannämnda kan uppnå dem endast om man får
någon form av hjälp.

UNI föreslår därför en omfattande kampanj med målet att alla UNI-förbund skall vara uppkopp-
lade och kunna använda e-post vid tiden för UNIs första världskonferens i Berlin år 2001.

Det föreslås en verksamhetsplan i tre faser.

1. Analys av den aktuella situationen
   – UNIs regionala personal gör bedömningar för deras regioner
   – UNI utreder andra framgångsrika användningar av e-post och e-postsystem, och utarbetar
      en åtgärdsplan
2. Insamling av de nödvändiga ekonomiska resurserna
   – UNI upprättar en budget och utreder möjligheterna att samla in pengar
3. Genomförande
   – En åtgärdsplan för införskaffning av maskin- och programvara
   – Undersökning av möjligheterna till, och skapande av allianser med tele- och Internetbolag
   – Utbildning

Det finns ett stort antal möjligheter som behöver utredas i samband med UNI-kampanjen för att
koppla upp medlemsförbund till e-post. Bland annat kan kanske UNIs regionala sambandsråd
och grupper av medlemsförbund på samma plats använda gemensamma resurser.

Framtida prioriteringar för UNI:

     UNI skall utarbeta en åtgärdsplan med målet att alla UNI-förbund skall ha e-post vid tiden
      för UNIs första världskonferens, i Berlin år 2001.


Elektroniska kampanjer
Den ögonblickliga tillgången till information och de snabba kommunikationerna via Internet
innebär att e-kampanjer kommer att bli ett avgörande verktyg för fackföreningarna när de kämpar
för jämställdhet och rättvisa för arbetstagarna. UNI har redan deltagit i några spännande och
mycket framgångsrika e-kampanjer.

Dessa har för det mesta handlat om solidaritetsaktioner, men det har också genomförts
kampanjer för att nå arbetstagare i den nya ekonomin, som anställda på teletjänstcentraler. Vi har
redan nämnt kampanjen som ursprungligen startades som IBM-alliansen och som nu har lett till


                                   Organisering i nätverksekonomin
                                    1 UNI WEB / 10c.2 – Sidan 33
att alliansen har blivit en virtuell fackavdelning, som utför det mesta av sina verksamheter på
nätet. Möjligheterna att stödja fackföreningarna i deras organiseringsansträngningar med sådana
e-kampanjer är nästan gränslösa.

Vi skall dock här koncentrera oss på fyra olika slags e-kampanjer. De första två exemplen
hamnar i kategorin direktkopplade kampanjer, de andra två i kategorin solidaritetsaktioner.

Det första exemplet gäller en av UNIs allra första aktioner. Den genomför-
des i själva verket före det formella fusionsdatumet för UNIs fyra grun-
darorganisationer; 1999 års kampanj på teletjänstcentraler. Denna mycket
framgångsrika aktion utformades för att hjälpa fackföreningar över hela
världen att inrikta sina organiseringsansträngningar på teletjänstcentraler.
I vissa industrier är teletjänstcentraler ett nytt arbetssätt, som breder ut
sig. De för med sig många problem för fackföreningarna och arbets-
tagarna. Ett annat drag i teletjänstcentralerna är att arbetsgivarna ofta har
försökt att förhindra ett fackligt inflytande.

UNIs grundarorganisationer planerade därför en internationell aktionsdag för organisering av
teletjänstcentraler. Allt skriftligt material, alla logotyper och allt grafiskt arbete för kampanjen lades
ut på Internet så att medlemsförbunden kunde ladda ner och använda det. Det öppnades ett
diskussionsforum på Internet, och potentiella fackföreningsmedlemmar kunde koppla upp sig till
en webbplats från vilken de kunde kontakta fackföreningar och ge uttryck för sina problem med
arbetsmiljön.

Kampanjen var en stor framgång, och mer än femtio fackförbund på alla kontinenter, och i länder
som Argentina och Australien, gjorde en gemensam ansträngning under denna dag.

Medlemsförbund som vill titta på kampanjsajterna kan fortfarande göra det på UNIs webbplats
och adress: http://194.209.82.10/Call%20centres/callcent.htm

                      Det andra exemplet gäller en internationell aktionsdag som anordnades av
                      UNIs multinationella allians på Ameritech. Denna allians använde en dag för
                      att belysa arbetstidsproblem för arbetstagarna i företaget. Hela kampanjen,
                      och aktionsdagen, genomfördes helt på Internet. Information om aktioner i
                      varje land lades ut på webben. Man hade också länkar till information och
                      råd om arbetstidsfrågor, samt ett öppet diskussionsforum med deltagande av
                      fackliga experter, där man kunde ta upp frågor som rörde arbetstid.

                    Den andra kampanjkategorin rör solidaritetsaktioner, eller Internetaktioner.
Ett av de mest framgångsrika exemplen (även om konflikten ännu inte har lösts) gäller
solidaritetskampanjen på tidningen Calgary Herald, som genomförs av UNIs kanadensiska
medlemsförbund Kommunikations-, pappers- och energiarbetareförbundet CEP.

CEP och andra fackförbund har legat i konflikt med ägarna till Calgary Herald, och försökt
upprätta ett kollektivavtal. Förbunden har utarbetat en Internetaktion, och uppmanat människor
att ansluta sig till den. Många UNI-förbund och -medlemmar har gjort detta. Internetaktionen går
ut på att skicka meddelanden till alla som har anmält sig till aktionen, med nyheter om konflikten
och förslag på aktioner för att hjälpa till i konflikten. Man använder sig också av "klicka och


                                   Organisering i nätverksekonomin
                                    1 UNI WEB / 10c.2 – Sidan 34
skicka-meddelanden", där man endast behöver klicka på en länk och lägga till sin signatur,
varefter ett e-protestmeddelande automatiskt skickas iväg.

Detta är en oerhört användbar metod för att få snabba reaktioner i frågor som har uppkommit
under konflikten.

UNI har upprätthållit en informationsdatabas om aktionen på sin webbplats (http://www.union-
network.org/UNIsite/In_Depth/Solidaritet/Solidaritet.html) varifrån det också går att nå aktionen.

(Detta är adressen där alla UNIs solidaritetsaktioner samordnas och läggs ut på webben.)

Det går att ansluta sig till Internetaktionen på Calgary Herald på adress:
http://www.heraldunion.com

En annan solidaritetsaktion som UNI med framgång har deltagit i gällde aktionen i samband med
strejken på Boeinganläggningar över hela USA i mars. De två inblandade fackförbunden SPEEA
och IFPTE, liksom UNI, använde sig flitigt av Internet för att få ut information till de strejkande, för
att publicera information för journalister och för att få stöd från allmänheten – vilket var viktigt för
att få ett lyckat slut på denna konflikt.

Så fort UNI fick veta att Boeingarbetarna skulle gå i strejk skapades det en UNI-webbsida om
strejken med länkar till de inblandade förbundens webbplatser. Under de första strejkdagarna fick
UNIs webbsida tusentals besökare när de strejkande och nyhetsmedier letade efter nyheter om
strejken, och de letade sig fram till solidaritetsmeddelandena som strömmade in till UNI.




Internet användes för att göra reklam för möten och strejkvaktaktioner, samt för att lägga ut
artiklar som gav en helt ny bild av konflikten varje gång som Boeingföretaget försökte ge ut något
nytt propagandameddelande. Makten det ger att snabbt kunna få ut verklig information och fakta
till de strejkande kan inte underskattas – företaget försökte skrämma och hota arbetarna för att få
dem att avsluta strejken.



                                  Organisering i nätverksekonomin
                                   1 UNI WEB / 10c.2 – Sidan 35
UNIs webbplats för denna strejk kan fortfarande nås på adress:
http://www.union-network.org/UNIsite/In_Depth/Solidarity/Boeing.html

Framtida prioriteringar för UNI:

     UNI skall vidareutveckla e-kampanjskonceptet och sprida sina erfarenheter bland UNIs
      medlemsförbund. UNI kommer också att göra reklam för UNIs e-kampanjer och
      solidaritetssidorna på webben, samt uppmuntra medlemsförbunden att använda UNIs
      webbsidor för att publicera sina kampanjer, solidaritetsaktioner och konflikter.

     UNI skall utreda möjligheterna att utvidga Internetaktionskonceptet och olika sätt att
      använda klicka-och-skicka-protester och -solidaritetsmeddelanden på ett effektivt och
      användbart sätt för medlemsförbunden.




                                   Organisering i nätverksekonomin
                                    1 UNI WEB / 10c.2 – Sidan 36
Appendix 1


                                             MAIN TELEPHONE LINES           TELEVISIONS               FAX MACHINES
                                              Per 1000     Index         Per 1000      Index     Per 1000       Index     Pe
                       COUNTRY                 people   (1990=100)        people    (1990=100)    people     (1990=100)    p
   HDI Rank                                     1996        1996           1996         1996       1996          1996
    HIGH                                         502         132            595          123        44.6          395
       1       Canada                            602         118           709b         124b        26.7          267
       2       Norway                            555         114            569          140          ..           ..
       3       United States                     640         125           806b         110b       64.6b         334b
       4       Japan                             489         113            700          117       113.7          210
       5       Belgium                           465         121           464b         106b        18.7          271
       6       Sweden                            682         103           476b         105b        50.9          265
       7       Australia                         519         122            666          137       26.3b         170b
       8       Netherlands                       543         121           495b         106b       32.3b         200b
       9       Iceland                           576         119           447b         148b          ..           ..     2
      10       United Kingdom                    528         121           612b         144b       30.8b         240b
      11       France                            564         117           598b         114b       32.7b         328b
      12       Switzerland                       640         115            493          128        29.2          249
      13       Finland                           549         105            605          126        34.9          239
      14       Germany                           538         138            493          106        22.0          259
      15       Denmark                           618         112           533b         102b       47.6b         250b
      16       Austria                           469         117            496          110       35.4b         335b
      17       Luxembourg                        592         133            628          196        36.3          429
      18       New Zealand                       499         121            517          123       18.1b         232b
      19       Italy                             440         113           436b         103b       31.4b       1,056b
      20       Ireland                           395         141            469          161          ..           ..
      21       Spain                             392         122            509          129        17.8          485
      22       Singapore                         513         148            361          107        29.6          271
      23       Israel                            441         156           300b         139b       24.7b         400b
      24       Hong Kong,                        547         139            388          158        49.8          283
      25       Brunei Darussalam                 263         225            417          202        7.0b         175b
      26       Cyprus                            485         149            146          105          ..           ..
      27       Greece                            509         135           442b         235b         3.8          435
      28       Portugal                          375         157            367          201        5.0b         476b
      29       Barbados                          370         134           287b         110b        6.8b         137b
      30       Korea, Rep. of                    430         148            326          165        8.9b         174b
      31       Bahamas                           315         128           233b         114b          ..           ..
      32       Malta                             483         141            497           71        16.0          412
      33       Slovenia                          333         157           375b            ..        8.9          452
      34       Chile                             156         261            277          148        1.8b         439b
      35       Kuwait                            232         118           373b         109b        23.7           ..
      36       Czech Republic                    273         174           406b            ..        7.7        1,746
      37       Bahrain                           241         154            429          124        10.6          226
      38       Antigua and Barbuda               423         175           412b         117b        12.9          243
      39       Argentina                         174         198           345b         148b         1.7          400
      40       Uruguay                           209         161           305b          81b        3.5b           ..
      41       Qatar                             239         145            538          158        18.6        1,095
      42       Slovakia                          232         175            384            ..       10.3        2,203
      43       United Arab Emirates              308         186            282          386        18.8          289
      44       Poland                            169         198            418          144        1.4b         944b
      45       Costa Rica                        155         187            221          121          ..           ..

        a. Data refer to change in total value. b. Data refer to 1995.



                                      Organisering i nätverksekonomin
                                       1 UNI WEB / 10c.2 – Sidan 37
Appendix Two




Welcome to the Web site of the Washington Alliance of Technology Workers
WashTech is a democratic, worker-driven union for all high-tech employees, both contract
and permanent. We provide a strong and effective voice for IT professionals both in
public policy and in the workplace. Below are some of our members’ stories.



                          48
                          Barbara Judd
                          married, 3 children, 1 grandson
                          business systems analyst
                          avid books on tape listener


"As a permanently temporary employee, I was stuck between a rock and a hard place. I
couldn’t get benefits or a pay raise because neither my employment agency nor my client
company would take responsibility for me as their employee. While they passed the buck, I
joined WashTech and learned how to improve my working conditions. After that, my
colleagues and I won job reclassifications and pay adjustments. There really is power in
numbers...."



                           25
                           Elijah Saxon
                           single
                           programmer
                           Object Publishing Software
                           bicycle commuter


"...I like my job. But the company I work for belongs to the Washington Software Alliance,
which convinced our state government to deny me and other high-tech workers our
overtime pay. Since my boss pays dues to lobby against my best interests, I had to do




                             Organisering i nätverksekonomin
                              1 UNI WEB / 10c.2 – Sidan 38
something to make my voice heard in the halls of government. That's why I joined
WashTech..."



                           29
                           Kamal Larsuel
                           married, no kids (yet)
                           software test engineer
                           The Cobalt Group
                           on-line movie reviewer

"...About a year ago I heard about the law that lets software companies deny time-and-a-
half pay to high-tech workers. This convinced me that we need a seat at the bargaining
table. So I joined WashTech. When my membership materials came in the mail, I knew
how my grandparents felt when they got their NAACP cards... the feeling that you're part
of something bigger than you are that can improve the lives of thousands of people."




                             Organisering i nätverksekonomin
                              1 UNI WEB / 10c.2 – Sidan 39
Appendix Three
E-Memo for Alliance@IBM activists

January 4, 2000

Welcome to "E-memo," a periodic news and information service for Alliance@IBM members and
subscribers.

NEW HEALTH CARE "CALCULATOR"
IBM's new, pared down health care plan for retirees (effective July 1, 1999) has many employees
wondering how they will be able to keep up with their medical costs when they retire. IBM
replaced its longstanding health care plan with a "defined contribution" plan that provides a retiree
with a finite amount of funds to cover medical costs.

Soon, IBM employees will be able to compare how much they will receive under the new scaled-
back plan on a Retiree Health Care Calculator on the Alliance@IBM's website
www.allianceibm.org. The calculator, expected to be online in late January, will allow IBMers to
calculate how much health care money they will have to spend under the new plan, and then
compare that to their projected health care costs.

The Alliance has also published a booklet on the plan, entitled "IBM's Retiree Health Care Rip
Off." This is available on our website, or by calling the Alliance at our Endicott, NY, office at 607-
658-9285.

ALLIANCE@IBM WINS "EMPLOYEE OF YEAR" AWARD
"Disgruntled," the Internet's most popular website magazine ("e-zine") for workers unhappy with
their workplace, presented Alliance@IBM with its annual "employee of the year" award.

The e-zine also known as "The Business Magazine For People Who Work For A Living," said it
was the first time that the award has been presented to a group. The award goes to that "person
or organization that best embodies or inspires disgruntled employees everywhere."

In announcing the award to the Alliance@IBM, Disgruntled's editor, Daniel S. Levine, said
workers' collective efforts to form organizations to protect their interests is an idea that has value
in the workplace today.

"Everybody likes to talk about the new economy, but for many employees the old story of
employers trying to improve their bottom lines by screwing their workers out of much deserved
rewards still holds," said Levine. "When it comes to employees fighting for their rights and
protecting their benefits, some ideas from the old economy, such as collective action, still have
value today."

"These are highly-skilled and highly-educated workers that unions tend to overlook," said Levine.
"But despite today's tight labor market, even these types of workers are finding it difficult to
leverage their strength individually."




                                 Organisering i nätverksekonomin
                                  1 UNI WEB / 10c.2 – Sidan 40
UPCOMING
Overtime survey
We are conducting a survey covering overtime and other workplace issues at IBM. The purpose
of the survey will be to gauge how widespread "wage and hour" problems are at IBM and to guide
future Alliance activities and programs on the issue. IBM employees - both salaried and hourly -
will be able to take the survey online. Watch for the survey on our website by this weekend (Jan.
7).

If you wish not to receive these e-memos, reply to this e-mail and type UNSUBSCRIBE in the
subject line of your reply.

Alliance@IBM is affiliated with the Communications Workers of America. Our Endicott, NY, office
is located at 36 Washington Ave., 2nd Floor, Endicott, NY 13760. 607-658-9285. Our
Washington, DC, office at CWA is located at 501 Third St., NW, Washington, DC 20001. 800-
424-2872.




                                Organisering i nätverksekonomin
                                 1 UNI WEB / 10c.2 – Sidan 41
                   Organisering i nätverksekonomin

                         Framtida prioriteringar för UNI


Den nya ekonomin

1.    UNI bör framhålla arbetstagarnas oro för att den nya nätverksekonomin leder till ökande
      inkomstklyftor, och att regeringar och organisationer som IMF och WTO bör vidta politiska
      åtgärder mot det.

2.    UNI bör hjälpa medlemsförbunden att få till stånd personalomsättningsprogram i företagen.
      Dessa program skall sörja för att anställda vidareutbildas när jobben förändras.

3.    UNI bör stödja TUACs och FFIs arbete på OECD, ILO och i andra fora för att stoppa anti-
      fackliga arbetslagar. UNI bör ta varje tillfälle i akt för att visa de positiva aspekterna av den
      sociala dialogen och av att aktivt involvera arbetstagarna i företagens beslutsprocesser.


E-handel

4.    UNI och dess medlemsförbund bör vidta åtgärder för att förmå organisationer som OECD,
      EU och ILO, och även nationella regeringar, att studera e-handelns innebörd och diskutera
      den med facket för att kunna utarbeta en arbetstagarvänlig politik i frågor som rör:
      a)    utbildning
      b)    internationell handel och dess följder för konsumentskyddet, skatter, avgifter och
            annat
      c)    skyddet av upphovsmannarätten
      d)    regionsstöd

5.    UNI och dess medlemsförbund bör kräva en plats vid bordet under diskussioner om e-
      handeln och när det fattas beslut om e-handelsfrågor.


Den digitala klyftan

6.    UNI kommer att fortsätta att undersöka hur medlemmar skall kunna få billig eller till och
      med gratis datorutrustning och tillgång till Internet, för att sörja för att så många som möjligt
      av medlemmarna i UNIs medlemsförbund skall ha tillgång till utrustning.

7.    För att bidra till att överbrygga den digitala klyftan kommer UNI att stödja, och uppmuntra
      medlemsförbunden att stödja, UNDPs idé om en skatt på information som skickas via
      Internet, varvid intäkterna skall utnyttjas för att sörja för kostsam utrustning i fattiga länder.




                                 Organisering i nätverksekonomin
                                  1 UNI WEB / 10c.2 – Sidan 42
8.    UNI och dess medlemsförbund kommer att kräva en plats vid bordet när det förs diskussio-
      ner och fattas beslut om den digitala klyftan och motåtgärder mot den.

9.    UNI kommer att i möjligaste mån delta i diskussionsfora på Internet och i andra samman-
      hang, och ta ledningen i debatten om den digitala klyftan. UNI och dess medlemsförbund
      kommer att kräva att få delta i samhälleliga partnerskap i denna fråga, såsom det som
      skapats av Nätverket om den digitala klyftan.


Teletjänstcentraler

10.   UNI och dess medlemsförbund bör ägna resurser åt att rekrytera och organisera teletjänst-
      arbetare. I detta syfte skall UNI tillsammans med medlemsförbunden utarbeta en
      organiseringsstrategi för teletjänstcentraler som tar hänsyn till intressefrågorna som har
      fastställts av teletjänstarbetarna själva.

11.   UNI kommer att uppmuntra medlemsförbunden att även ta hänsyn till behovet av att orga-
      nisera personal från bemanningsföretag och visstidsanställda i sina organiseringsstrategier
      för teletjänstcentraler.


Organisering

12.   UNI och medlemsförbunden bör skyndsamt genomföra ett projekt för att samla in uppgifter
      om den fackliga organiseringen i alla UNIs sektorer, inklusive information om faktorer som
      påverkar organiseringen, som antalet unga och kvinnliga fackföreningsmedlemmar,
      deltidsarbetare och heltids- och visstidsanställda.

Facken måste organisera
13. UNI kommer att göra det till högsta prioritet att tillsammans med medlemsförbunden ägna
     så stora resurser som möjligt åt att skapa en organiseringskultur inom hela UNI.

14.   UNI skall samarbeta med medlemsförbunden för att öka den fackliga rörelsens kraft och
      inflytande med hjälp av organiseringsarbetet. UNI skall arbeta med medlemsförbunden
      genom sektorerna och regionerna för att bygga upp en stark och representativ fackföre-
      ningsrörelse.

15.   UNI skall arbeta med medlemsförbunden för att hjälpa dem att utreda och utveckla nya
      tjänster och finna nya sätt att bistå fackföreningsmedlemmar som ställs inför nya arbets-
      metoder, nya slags anställningar och nya förhandlingssituationer.

UNI och organiseringsarbetet
16. UNI skall ta initiativet till och genomföra en organiseringsstrategi som innebär att det
      skapas en infrastruktur, stimulera debatten, uppmuntra ett utbyte om arbetsmetoder bland
      medlemsförbunden, hänvisa potentiella medlemmar till UNI-förbund och samordna
      internationella organiseringskampanjer.




                               Organisering i nätverksekonomin
                                1 UNI WEB / 10c.2 – Sidan 43
17.   UNI och dess regionala organisationer skall inlemma organiseringsfrågorna i alla regio-
      nala, sektorspecifika och branschöverskridande verksamheter och utbildningar, uppmuntra
      informations- och erfarenhetsutbyten mellan medlemsförbund och erbjuda stöd och rådgiv-
      ning där det behövs. Initiativet omfattar anordning av regionala möten och sektormöten,
      seminarier och projekt för att hjälpa fackföreningar att utbyta arbetsmetoder och
      erfarenheter av organiseringsarbete. Alla UNI-sektorer, regioner och branschöverskridande
      grupper kommer att verka för att organisering prioriteras i alla verksamheter.

18.   UNI kommer att informera och bistå sektorerna och regionerna genom att anpassa
      organiseringshandledningen. UNI kommer också att överväga hur denna resurs skall
      kunna användas av sektorer, regioner och medlemsförbund, inklusive att ta fram tryckta
      versioner och cd-rom-versioner.

19.   UNI kommer att inrikta sitt utbildningsprogram mot sektorernas och regionernas behov
      genom att stödja utbildningen av fackliga funktionärer i organiseringsverksamheter och
      genom att utarbeta nya fackliga tjänster och strategier. UNI kommer att fortsätta att inrikta
      programmet för facklig utveckling på dessa frågor och sörja för att de bidragsgivande
      organisationerna förstår och stöder dessa program.

21.   UNI kommer att stödja och vidareutveckla UNI-passet så att UNI-medlemmar kan få stöd I
      arbetsrelaterade frågor överallt I världen där det finns ett medlemsförbund I UNI.

21.   UNI skall verka för rätten att gå med i facket, överallt där det finns jobb. Därför skall UNI
      a)    stå i frontlinjen för kampanjen för yttrandefrihet och förhandlingsrätt, och leda
            kampanjer inom Världshandelsorganisationen, Världsbanken och andra sådana
            organisationer, för att sörja för att man beaktar de fackliga rättigheterna i handels-
            och andra avtal
      b)    arbeta tillsammans med medlemsförbunden, UNIs multinationella allianser och
            globala och regionala koncernråd och organisationer som ILO och OECD för att
            införa uppförandekodexar, så att multinationella företag erkänner fackföreningarna
            och tillåter dem att organisera överallt där företagen bedriver verksamhet.

22.   UNI kommer att särskilt prioritera arbetet med att ta fram organiseringsstrategier med sikte
      på unga arbetstagare, kvinnor, deltidsarbetare och visstidsanställda. I samband med detta
      kommer UNI Ungdom och kvinnokommittéerna att inrikta sig på organiseringsfrågor.

23.   UNI kommer att bistå medlemsförbunden med att utnyttja de nya verktyg som har blivit
      tillgängliga, som Internet och annan informationsteknik.


Internet: Ett utmärkt nytt verktyg för fackföreningarna

 24. UNI skall hjälpa medlemsförbund att använda nya organiseringsverktyg som fungerar via
     Internet. I detta syfte kommer UNI att:
     a)     hålla kontakten med medlemsförbund och andra lämpliga webbplatser som rör
            facklig organisering
     b)     belysa bra arbetsmetoder för organisering via Internet



                                Organisering i nätverksekonomin
                                 1 UNI WEB / 10c.2 – Sidan 44
      c)    fortsätta att utveckla databaserna som kan nås via webben och utföra
            forskningsarbete
      d)    utreda webb-baserade tjänster med vilka medlemsförbund kan attrahera
            medlemmar, som direktkopplade arbetsförmedlingar, försäkring, banktjänster, inköp,
            resor, m.m.
      e)    vidareutveckla Internetaktionerna och andra solidaritetsaktioner via e-post och UNIs
            webbplats

Att gå med i facket via webben
25. UNI skall tillsammans med medlemsförbunden utarbeta en "Gå med i facket-sida", där
       potentiella fackföreningsmedlemmar skall kunna hitta ett förbund, och sedan ansluta sig
       direkt, eller fylla i en ansökan om att gå med i en fackförening.

Distansarbetare och virtuella fackavdelningar
26. UNI skall publicera idén om virtuella fackavdelningar och andra inrättningar för distans-
      arbetare, och hjälpa medlemsförbunden att skapa virtuella avdelningar.

Fackföreningarna och e-post
27. UNI skall utarbeta en åtgärdsplan med målet att alla UNI-förbund skall ha e-post vid tiden
      för UNIs första världskonferens, i Berlin år 2001.

Elektroniska kampanjer
28. UNI skall vidareutveckla e-kampanjskonceptet och sprida sina erfarenheter bland UNIs
       medlemsförbund. UNI kommer också att göra reklam för UNIs e-kampanjer och
       solidaritetssidorna på webben, samt uppmuntra medlemsförbunden att använda UNIs
       webbsidor för att publicera sina kampanjer, solidaritetsaktioner och konflikter.

29.   UNI skall utreda möjligheterna att utvidga Internetaktionskonceptet och olika sätt att
      använda klicka-och-skicka-protester och -solidaritetsmeddelanden på ett effektivt och
      användbart sätt för medlemsförbunden.




                                Organisering i nätverksekonomin
                                 1 UNI WEB / 10c.2 – Sidan 45

				
DOCUMENT INFO
Shared By:
Categories:
Stats:
views:10
posted:7/10/2011
language:Swedish
pages:45