Documents
Resources
Learning Center
Upload
Plans & pricing Sign in
Sign Out

sveriges arkitekter yttrande pbf 2010-11-22

VIEWS: 3 PAGES: 3

									                                      Regeringskansliet

                                      Miljödepartementet

                                      103 33 Stockholm

                                      registrator@environment.ministry.se
Stockholm 2010-11-22




Yttrande angående
Förslag till ny plan- och byggförordning
Sveriges Arkitekter lämnar härmed sitt remissyttrande angående ovanstående
förslag.
Sveriges Arkitekter är intresseorganisation för landets arkitekter, inrednings-
arkitekter, landskapsarkitekter och planeringsarkitekter. Förbundet har över
11000 medlemmar och representerar 95% av landets verksamma arkitekter.
Förbundets medlemmar är verksamma såväl inom den privata som inom den
offentliga sektorn.
Sveriges Arkitekters uppgift är att verka för goda betingelser för
medlemmarnas yrkesutövning samt att hävda betydelsen av kvalificerat
arkitekt- och planerararbete för arkitekturen och samhället.

Sammanfattning
Sammanfattningsvis anser Sveriges Arkitekter att förslaget till förordning
innebär en välmotiverad uppdatering av de nuvarande fyra förordningarna.
Sveriges Arkitekter har emellertid starka invändningar mot att trafiktunnlar,
flertalet skyltar och antagligen miljöstationer ska vara undantagna från
bygglov. Sveriges Arkitekter lämnar också synpunkter på i vårt tycke
omotiverade undantagsregler för fritidshus och för ekonomibyggnader, samt
noterar några övriga otydligheter och tveksamheter.

Allmänt
Den nya förordningen innebär att nuvarande plan- och byggförordningen
(1987:383), förordningen (1994:1215) om tekniska egenskapskrav på
byggnadsverk, förordningen (1999:371) om kontroll av hissar och vissa andra
motordrivna anordningar i byggnadsverk och förordningen (1991:1273) om
funktionskontroll av ventilationssystem ersätts av en enda förordning vilket kan
förenkla och underlätta för många att finna rätt regelverk.

1 kap. Inledande bestämmelser och definitioner
Sveriges Arkitekter har i sitt remissvar om ny plan- och bygglag påpekat att
ytterligare ett antal begrepp behöver förklaras. Vi konstaterar nu att även i
förordningen saknas definition av t.ex. sakägare och anläggning som är två
viktiga begrepp.
2 kap. Planer och områdesbestämmelser
Sveriges Arkitekter anser att de föreslagna förändringarna och tilläggen i
huvudsak är bra.
Hänvisningarna till PBL och andra regelverk kan bli väl svåra att följa ibland.
Det kan t.ex. diskuteras om det inte skulle gå att formulera 5 § om betydande
miljöpåverkan på ett enklare sätt så att inte läsaren, förutom förordningen,
behöver ha Miljöbalken, Plan- och bygglagen samt förordningen om
miljökonsekvensbeskrivningar till hands för att överhuvudtaget förstå vad
paragrafen handlar om.

3 kap. Krav på byggnadsverk och anordningar
Sveriges Arkitekter anser att det är bra att det tydliggörs att utformningskrav
gäller såväl byggnader som anläggningar. Det är också bra att kraven på God
form-, färg- och materialverkan gäller för anläggningar, men det är ytterst
olämpligt att undanta vissa anläggningar samt skyltar mm, se nedan.
Det undantag från tillgänglighetskraven för fritidshus som finns i PBL är enligt
Sveriges Arkitekters mening tveksamt då många hus byggda som fritidshus
kommer att användas som permanentbostäder. Varken PBL eller detta förslag
till förordning har heller någon distinktion mellan permanent- och
fritidsbostäder.
Sveriges Arkitekter finner det också olämpligt att undanta fritidshus från kraven
på energihushållning och värmeisolering. I landets nordliga delar uppförs
många hus för att främst användas under skidsäsongen vilket i dessa delar av
landet innebär att de kan värmas upp under 4-5 månader.
I paragrafen 13 om buller framgår det inte tydligt om kravet ställs på buller från
byggnaden dvs mot ”personer i närheten av byggnadsverket” eller om kravet
gäller ljudmiljön i byggnaden, vilket väl torde vara vad som avses.
Sveriges Arkitekter har i sitt remissyttrande över förslaget till ny Plan- och
bygglag framfört att vi anser att ekonomibyggnader för jordbruk, skogsbruk
mm inte skulle undantas från bygglov utanför detaljplanelagt område eller
område med områdesbestämmelser. Jordbruksbyggnader har betydelse för
landskapsbilden, de är ofta stora och kan placeras i öppna landskap. Det
skulle därför vara av stort allmänt intresse att dessa byggnader också prövas i
bygglov. Det var dessutom oklart i den föreslagna skrivningen om det skulle
finnas någon procedur för att kontrollera dessa ekonomibyggnaders tekniska
egenskapskrav eftersom de inte kräver bygglov och ligger utanför detaljplan
och områdesbestämmelser. Vi kan inte heller i förslaget till ny förordning hitta
någon kontrollfunktion för ekonomibyggnadernas tekniska egenskaper vilket
borde vara naturligt med tanke på de stora konsekvenser som tekniska brister
kan få för människor, djur och ekonomiska värden.

6 kap. Lov- och anmälningsplikt
Sveriges Arkitekter kan inte acceptera att väg- och järnvägstunnlar undantas
från bygglovplikt och därmed också från kravet på god form-, färg- och
materialverkan. Vi ser en utveckling i våra städer där allt fler tunnlar och
överdäckningar kommer till stånd för att kombinera kommunikationsbehov
med miljöhänsyn. Dessa stadstunnlar kan ha ett flertal infarter och utfarter
som alla måste utformas med tanke på att de är en del av stadsmiljön.
Åtminstone tunnelmynningarna borde vara bygglovpliktiga.
Miljöstationer, såväl kommunala som privatägda, är en anläggningstyp som
blivit mycket vanlig. Anordnandet av dessa innebär att en rad frågor kring bl.a.
placering, funktion, utseende måste finna en godtagbar lösning, vilket borde
vara lämpligt att pröva i bygglov. Miljöstationer saknas emellertid explicit i
listan på lovplikt för andra anläggningar än byggnader. Även för andra
anläggningar som t.ex. stenkrossar, asfaltverk, betongstationer och
skateboardramper borde man kunna diskutera lovplikt.
Sveriges Arkitekter kan inte heller tycka att skyltar och ljusanordningar ska
undantas från lovplikt. Uttrycket ”mycket stor omgivningspåverkan” är inte helt
distinkt men trots det borde det innebära att merparten av våra tätorters skyltar
inte skulle prövas vad gäller utformning och säkerhet. Lydelsen i
förordningsförslaget innebär att byggnadsnämnden måste tolka vad som är
”mycket stor omgivningspåverkan” tills det uppstått en hållbar rättspraxis.
Avsaknad av lovplikt för skyltar och ljusanordningar kommer att ge negativa
konsekvenser för de offentliga rummen. Alternativet att kommunerna skulle gå
in och ändra samtliga detaljplaner för att få med en utökad lovplikt är orimligt.
Det är möjligt att en sådan områdesbestämmelse som föreslås i § 4
tillsammans med en skyltpolicy skulle kunna fungera inom det ”som utgör en
värdefull miljö”. Detta innebär emellertid att man måste tolka detta begrepp,
samt att många av våra vardagsmiljöer riskerar att falla utanför.
I paragrafen 6 om anmälningsplikt finns ett undantag för just staten och
landsting som är svårt att förstå, när t.ex. inte kommunen själv omfattas av
samma undantag.

8 kap. Tillsyn
Sveriges Arkitekter anser det vara bra att Boverket ska ge tillsynsvägledning
till kommunerna.

9 kap. Byggsanktionsavgifter
Sveriges Arkitekter ser positivt på det nya systemet. En viss oro finns över att
ändring av en byggnads utseende, §§ 19-22, tycks vara väldigt billigt.
Möjligtvis skulle det vara lämpligt att även här föra in någon slags
proportionalitet. Detta är en tanke även för t.ex. § 50 startbesked och § 51 ta
ett byggnadsverk i bruk.

10 kap. Bemyndiganden
Sveriges Arkitekter välkomnar att Boverket får meddela föreskrifter för
detaljplaner och områdesbestämmelser.




Med vänlig hälsning
Sveriges Arkitekter


Lotta Lehmann
Arkitekt SAR/MSA

								
To top