Docstoc

Nervsystemet icterus

Document Sample
Nervsystemet icterus Powered By Docstoc
					                                                Nervsystemet

5 funktioner:   1. Reagera på stimuli, 2. Fortleda impulserna, 3.Bearbeta informationen som kommer
                4. Sända ut svar, 5. Lagra allt som minne
Nervvävnad:     A) Nervceller: nervceller med dess utlöpare
                B) Gliaceller (stödjecell)         1) I det perifera nervsystemet: SCHWANNS celler
                                                   2) I centrala nervsystemet: bildar myelin, blod-järn-barriären,
                                                                               tillhör fagocyterande cellerna
Indelning:      Centrala nervsystemet (CNS): Hjärnan (encephalon) och ryggmärgen (medulla spinalis)
(anatomisk)     Perifera nervsystemet:; utgår från hjärnan och ryggmärgen = Nerver – hjärnnerver (kranialnerv.)
                                                                                          Ryggmärgsner.(spinalnerv
                                                                          Ganglier (ansamling av nervcellskroppar)
(fysiologisk)   1 Sensoriska nervsystemet: inåtledande – från sinnesceller
                2 Somatiska nervsystemet: viljestyrt, styr skelettmuskulaturen
                3 Autonoma nervsystemet: självstyrande – omedvetet
                    Sympatiska (adrenerga) – transmittorsubstans = adrenalin – noradrenalin = Krissituationer
                    Parasympatiska (kolinerga) – transmittorsubstans = Acetylkolin = vilosituationer

Impulser: fortleds av Omyeliniserade axoner, myeliniserade axoner, elektrisk transmission och kemisk transmiss.
Myelinskida: fettskida runt axoner. Noderna kallas Ranviers nod.

Hjärnans vita skikt: myesin. Myeliniserade axoner, ledningsbanor. Finns under cortex och vävnaden mellan
                kärnorna. I ryggmären tvärtom, ytterst, omsluter själva ryggmärgen.

Hjärnans gråa skikt: nervceller med cellkärnor och dendrider. Cellkroppar och omyeliniserade nerver. I cortex
                 och i kärnorna. I ryggmärgen, den inre fjärilsformade strukturen (själva ryggmärgen).
Ytterst: bark (Cortex Cerebri). Medvetna upplevelser av sinnesintryck. Medveten styrning av kroppsrörelser.
                 Diverse intellektuella aktiviteter.
Synbarken: ligger i nackloben
Hörselbarken: ligger i tinningloben, under nackfåran
Språkcentra: Brocas area: i frontalloben, strax ovanför lateralfåran (motoriken – att tala).
               Wernickes area: tinningloben i slutet av lateralfåran (spårkförståelse)

Dura mater: ytterst, egentligen två täta hinnor. Hårda hinnan, dubbelbladig.
Arachnoidea: spindelvävshinnan
Pia Mater: mjuka hinnan

Falx cerebri: fåran mitt uppe på som går ner i huvudet där hinnorna går ner

Epidularrum: mellan dura-bladen
Subduralrum: under dura mater (ovan Arachnoidea)
Subarachnoidalrum: under arachnoidea, innehåller liqour = cerebro spinalvätska

Hjärnventriklarna: finns fyra stycken. Sidoventriklar (1 och 2) 3:e ventrikeln och 4:e

Plexus Choroideus: struktur som finns i alla de fyra ventriklarna. De bildar cerebro spinalvätska (liguor). Den
                bildar totalt ca 500 ml/dag. Konstant i kroppen har vi ca 100-150 ml.
Akvedukten: kanalen som löper genom mitthjärnan (vattenledning) Leder till den 4:e ventrikeln.
Liquor: ger näring och har stötdämpande funktioner åt hjärnan. Bildas från plexus choroideus. Från
                sidoventriklarna till 3:e via akvedukten (aqueductus cerebri) till genom öppningarna i 4:e
                ventrikelns tak till subaraknoidalrummet till via taket i hjärnan (araknoidalvilli) till
                sinus sagitalis superior (stora vener) ut i kretsloppet.

Hjärnnerverna; kranialnerverna = 12 par
Olfactoris: luktnerven. Sensorisk nerv. Från näshålan genom silbenets små öppningar.
Opticus: synnerven. Sensorisk nerv. Från ögats näthinna till nedre delen av thalamus korsar medellinjen
                 (synnervskorningen).
Trigeminus: trillingnerven. Sensorisk ner, består av tre grenar. Ovanför och runt ögonen, huden på pannan och
                 näsryggen. Gren 2 ansiktet mellersta del, näshålan, överkäken med tänder och tandkött. Gren 3
                 underkäken med tänder, samt huden runt munnen, överkäken med tänderna samt hud och
                 slemhinnor.
Facialis: ansiktsnerven. Motorisk nerv. Innerverar ansiktets mimiska muskler, sensoriska nervfibrer från tungans
                 smaklökar, parasympatiska nervfibrer till tårkörtlar och 2 spottkörtlar.
Nervus Vagus: kringirrande. Parasympatisk nerv. Går till magsäck, tarmar, hjärta, lungar och svalg m.m. Vagala
                 effekter bla dämpar hjärtat.
Inåtgående nerv i ryggmärgen: kallas Afferent nerv. Spinalganglion sitter på bakroten – alltid på en sensorisk
                 nerv, som alltid är på baksidan...leder till bakhornet.
Ryggmärgsnerverna: ryggmärgen är segmenterad precis som ryggraden. 8 cervicalkotor C1-C8. 12 Thoraxkotor
                 Th1-Th12. 5 lumbalkotor (L1-L5). S1-S5. Bara en ”svansnerv” Cocc.1. Vilket gör 31 par nerv.
Hästsvansen: Cauda Equina – måste hänga ner till sin kota.

C1-C4: Halsflätan: Plexus cervicalis
C5-Th1: Plexus Brachialis
N. ulnaris: innerverar handens böjmuskler. Skada: ”klohand” (änkestöten)
N. radialis: innerverar armens och handens sträckmuskler. Skada ”dropphand”
N. medianus: går mitt i underarmen och ut mitt i handloven. Skada ”carpaltunnelsyndrom”.
Th2-Th11: bildar inga flätor utan går ut mellan varje revben = Intercostalnerver.
Th12-L1-5-S3: Länd-korsbensflätan Plexus lumbo-sacralis.
N. femoralis: går längs efter a.femoralis till m.guadriceps femoris = framdel
N. ischadicus: kroppens kraftigaste nerv, delar upp sig i n.tibialis och N.fibularis = bakdel.

Reflexbågen: 1. Sinnesceller 2.Sensoriska nervfibrer 3.Samordnande centrum i ryggmärgen/hjärna. 4.Motoriska
                nervfibrer 5.muskel eller körtelfibrer.
Sträckreflexen: extensorreflex (monosynaptisk reflex) – posturala reflexer en form av sträckreflex (den som gör
                att vi står ”rakt” i en backe.
Böjreflexen: Flexorreflex (polysynaptisk reflex).

Framhornet: De motoriska fibrerna utgår från ryggmärgens framhorn via de främre rötterna.

Bakhornet: De sensoriska fibrerna går in i ryggmärgens bakhorn via de bakre rötterna

Interneuron: har både cellkropp och utlöpare i centrala nervsystmet och dess uppgift är att skapa förbindelser
                mellan andra nervceller.

Expressiv Afasi: förlust av språkförmågan – ej prata
Impressiv Afasi: förlust av språkförmågan – ej förstå
Amnesi: minnesförlust (retrograd amnesi = sådant som hänt före skadetillfället pga syrebrist) (anterograd amnesi
                innebär att man inte kan komma ihåg nya händelser)

Hjärnans artärer: Cirkulus arteriosus cerebri – (cirkulus wllisi) en kärlring som gör att man kan klara av
                cirkulationsproblem i hjärnan bättre. Består av: 1. A.vertebralis (dexter o sinister) 2. A.basilaris
                3.A.cerebri posterior 4. A.corotis interna 5.A.cerebri media (dexter o sinister) 6. A cerebri
                anterior. SE BILD SID 84 I BOKEN

Hjärnans vensystem: Sinus sagitalis superior (går längs hjärnkanten) Till denna kommer v.cerebri magna från
                 ventrikelsystemet, ligger alltså djupt. Blir sinus sigmoideus (s-format organ). Bildar sedan V.
                 Jugularis interna (dexter och sinister).
A.cerebri anterior: försörjer frontalloben, delar av parietalloben
A.cerebri media: parietalloben, temporalloben, basala ganglier, capsula interna
A.cerebri posterior: occipitalloben, delar av hjärnstammen
A.basilaris: hjärnstammen
A.vertebralis: hjärnstammen, ryggmären
Anterior inferior cerrebellaris (AICA): främre delar av lillhjärnan
Posterior inferior cerebellaris (PICA): bakre delar av lillhjärnan

Basala ganglier: kärnor. I hjärnstammen finns ett stort antal kärnor som styr många vitala funktioner. Kärnorna
                har förbindelse med varandra och med storhjärnsbarken m.m.

Formatio retikularis: retikulära systemet – sömn – vakenhet
Thalamus: omkopplingsstation för afferenta banor
Hypothalamus: överordnat endokrint center
Pyramidbanana: motoriska nerver från cortex och utåt
Extrapyramidala systemet: koordination, bakgrundsmotorik
Pyramidbanekorsningen: 80% korsar över till andra sidan, 20 % vid sitt ”segment”. 1 % går aldrig över.
Capsula interna: ingen kärna, men en viktig struktur , där pyramidbanan från cortex passerar.
Limbiska systemet: ett system av hjärnvävnad som är viktigt för känslor, minne, fysiska reaktoner m.m.

Projektionsbanor: sensoriska och motoriska prjoektionsbanor
Assosiationsbanor: samordnar aktiviteter mellan olika kortikala regioner
Kommissurbanor: samordnande funktion mellan de båda hemisfärerna (ex.corpus callosum).
Sensoriska bansystem: (afferenta nerver) 1.smärt och temperaturimpulser 2.Tryck och beröringsimpulser 3.Led-
               och muskelsinnesimpulser.
Baksträngssystemet: förmedlar huvudsakligen information från sinnesceller i huden (tryck och beröring), samt
               från proprioceptorerna. Synapser: i medulla oblongata och i thalamus
Spinothalamiska systemet: huvudsakligen information om smärta och temperatur, samt kraftig mekansisk
               stimulering. Synapser: i ryggmärgens bakhorn och i thalamus.

Lilla hjärnan: cerebellum. Uppbygd som stora hjärnan: grå substans i barken och i centrala kärnor. Ingår i det
                 extrapyramidala systemet. Viktig uppgift: göra skillnaden mellan faktiska och önskade rörelser
                 så liten som möjligt. Göra rörelserna så jämna och väl avvägda som möjligt. Typiska
                 cerebellumskador: bristande muskelkoordination, tremor, nedsatt muskeltonus, balansrubbningar

Frågor och svar!!!!!!!!!!!!!!
Härnan förbereder dig nu för stordåd i spåret. Beskriv både det motoriska och det sensoriska centrat i cortex
                cerebri (läge och funktion) 4 p
Cortex cerebri=storhjärnsbarken. Det område i hjärnan som ansvarar för våra medvetna upplevelser av
                sinnesintryck, vår medvetna styrning av kroppsrörelser och diverse intellektuella aktiviteter.
                Barkområdena är topografiskt organiserade, likt en karta som ger en topografisk beskrivning av
                terrängen. På vänster sida om centralfåran finns den motoriska barken och på höger sida den
                sensoriska barken. Överst...ben, kropp, arm, nacke, ansikte...under sidofåran finns hörselbarken
                (lite till höger). Kartan är förvrängd i den bemärkelsen att särskilt viktiga hudområden, när det
                gäller sinnesfunktioner repersenteras av oproportionerligt stor del av storhjärnsbarken. De små
                ytorna på händer (fingertopparna), ansikte (läppar) har större områden än hela ryggtavlan. Den
                motoriska barken har motsvarande organisation som den sensoriska
                Ett påfallande drag är att nästan alla de symmetriska nervbanorna mellan storhjärnsbarkens och
                kroppens högra och vänstra sida korsar meddellinjen i ryggmärgen eller i hjärnstammen.

Nerverna som går till musklerna är myeliniserade. Förklara vad det betyder och vitsen med det (2p)
Gliaceller snor sig runt axonet och bildar en isolerande myelinskida bestående av mångskiktade lipidmembran.
                 Med jämna mellanrum finns smala insnörningar i myelinskidan, så att axonmembranet blottas
                 s.k. Ranvierksa noder. Dessa insnörningar är viktiga för impulsledningen längs axonet. Den
                 lokala strömmen i axonet har mycket större räckvidd än i ett omyeliniserat axon = hög
                 ledningshastighet.

Beskriv hur pyramidbanan och det extrapyramidala systemet påverkar muskelarbetet i vissa muskler (2p)
Förbindelserna mellan det motoriska barkområdet och de motoriska framhornscellerna i ryggmärgen är av två
                huvudtyper, pyramidbanan och de extrapyramidala banorna. I pyramidbanan är förbindelsen
                direkt, utan några synapser på vägen. De extrapyramidala banorna har synapser i kärnor i
                hjärnstammen. Dessa synapser gör det möjligt att förändra signalerna i banorna på vägen mot
                framhornscellerna, tex genom påverkan från cerebellum. Pyramidbanan spelar en viktig roll för
                att aktivera muskelgrupper i samband med finmotoriska rörelser, som kräver koncentration och
                medveten tankeverksamhet. De extrapyramiala bnorna aktiverar oftast större muskelgrupper, där
                ett väl avvägt samspel är nödvändigt för en stabil kroppsställlning och för balansen, eller för att
                åstadkomma jämna rörelser när vi går.

Vad heter hjärn- och ryggmärgshinnorna på latin, samt mellan vilka hinnor cerebrospinalvätska finns. Ange
                desstuom det latinska namnet på detta spaltrum med liquor (3p)
Dura Mater (hårda hinnan), Pia Mater (mjuka hinnan), Arachnoidea (spindelvävshinnan). Vätskan finns mellan
                Arachnoidea och Pia Mater och kallas Subarachnoidalrum.
Beskriv två av armens nerver och ange också vad skador i dessa nerver kan ge för symptom (2p)
Armflätan heter Plexus Brachialis (C5-Th1) n.ulnarus innerverar armens och handens böjrmuskler. Skada =
                klonhand (änkestöten). N.radialus innerverar armens och handens sträckmuskler.
                Skad=dropphand.

Beskriv hur cirkulationen ser ut inne i hjärnan, dvs det som kallas den arteriella kärlringen
Circulus arteriosus. Storhjärnana tar emot blod genom tre artärer, främre, mediala och den bakre (a.cerebri
                 anterior, media och posterior). Anterior och media är förgreningar av a.carotis interna. Posterior
                 bildas genom delning av a.basilaris. Den bildas i sin tur genom föreningen av de båda sidornas
                 a.vertebralis.

Förklara funktionen hos följande strukturer på nervcellen: Synaps (2p)
Synapser är kontaktområden där informationen överförs till eller ifrån en nervcell. Genom synapser tar
                nervcellen emot information från andra nervceller och sinnesceller, eller sänder info till andra
                nervceller, muskelceller och körtelceller. Varaktiga förändringar av synapser är en förutsättning
                för minnet och inlärningen. När en nervimpuls kommer till en synaps frisätts en signalsubstans
                från nervändslutet, en transmittorsubstans, som diffunderar fram till målcellens membran. Här
                binder sig signalmolekylerna till speciella receptormolekyler och påverkar receptorsytrda
                jonkanaler i membranet, så att membranpotentialen förändras. Acetylkolin (via exocytos) är en
                transmittorsubstans (nerv till muskel). Det sker en retning, elektrisk transmission, natrium
                strömmar in – budskapet har spridits vidare. Från ett nervändslut till en annans nervcells dendrit.
                Acetylkolinet tillbaka ut i synapsspalten. Därefter spjälkas det av enzymet kolinsteras.

Vad heter de centra som finns framför respektive bakom centralfåran i cortex cerebri (1 p)
Motorisk bark och Somatosensorisk bark

Motivera varför en skada på medulla oblongata är livshotande (2p)
Förlängda märgen. Kärnor här bidrar till att kontrollera hjärtats minutvolym, blodtrycket och försörjnignen av
               blod till olika kroppsdelar. Andingsrörelserna och många matspjälkningsfunktioner sytrs också
               reflektoriskt från kärnnor i förlängda märgen och hjärnbryggan (pons)

Du har ätit en god måltid och sitter i soffan och njuter. Vilken del av det autonoma nervsystemet är aktiverat just
                då? Vilken nerv är den mest aktiva? (3+2 p)
Den del av nervsystemet som styr glatt muskulatur, hjärtmuskulatur och körtlar brukar kallas det självständiga.
                Det parasympatiska n.s. har störst aktivitet i normala vilosituationer och stimulerar bla
                matspjälkningen. Det mesta av den parasympatiska nervförsörjningen förmedlas genom den
                tionde kranialnerven. N.vagus. styr hjärta, lungor, övre tarmkanalen och matspjälningskörtlar.
                Reducerar slagfrekvens och kontraktionskraft. Bronkerna i lungorna drar ihop sig. Ökar
                peristaltik i övre tarmkanalen. Och ökar sekretion i matspjälkningskörtlar.


Beskriv vilka funktioner följande strukturer intom det centrala nervsystemet har: Thalamus och Medulla
                 Oblongata 2+2 p
Thalamus har en central roll som omkopplingsstation för sinnesinfomrationen till stjorhjärnsbarken. Bortsett från
                 luktnerverna går alla sensoriska nervbanor via kärnor i thalamus, innan de slutar i
                 storhjärnsbarken Medulla oblongata se ovan

Du halkar nära att falla omkull. Redogör för hur kroppen på olika sätt samverkar så att du trots allt håller dig
                på benen (3p)
Reflexer utlöses genom att vissa sinnesceller stimuleras. Dessa sinnesceller sänder nervimpulser genom
                sensoriska nervfibrer till ryggmärgen eller hjärnstammen. De sensoriska fibrerna är där kopplade
                till motoriska nervceller, som sänder nervimpulser till bestämda muskler coh körtlar. Dessa
                element utgör tillsammans en reflexbåge. Postural reflex gör att vi står rakt. Polysynaptisk reflex
                gör att vi sträcker upp andra sidan efter en böjreflex.....

Redogör för liqorcirkulationen. Börja med bildandet och fortsätt hela vägen genom ventrikelsystemet till
                avflödet (3p)
Se ventrikelsystem ovan.
Ange tre funktioner som gliaceller har i CNS? 3p
Utgör hälften av nervsystemets volym. Stödjecell. Bildar ett skyddande nätverk kring nervcellerna i cns. De
                bidrar också till att sammansättningen av vävnadsvätskan utanför nervcellerna hålls konstant.
                Bildar myelinskida. I det perifiera nervssystemet kallas de Schwannska celler.

En man som vaknat efter att ha somnat med armen äver soffkanten, är oförmögen att sträcka handleden. Vilken
                nerv har han förmodligen skadat? 1 p
Han har fått ”dropphand” vilket innebär att han skadat handens sträckmuskel N.radialis


Var omkopplas de sensoriska nervtrådarna såsom smärta på sin väg upp till hjänan för tolkning? 1p
Thalamus

På vilken nivå korsar den motoriska banan över till motsatt sida på sin väg ner till benets muskler? 1 p
Pyramidbanekorsningen i förlängda märgen??

Vilka funktioner finns lokaliserade inom ryggmärgen framhorn? Och ryggmärgens bakhorn? 1+1p
Framhornet: De motoriska fibrerna utgår från ryggmärgens framhorn via de främre rötterna.
Bakhornet: De sensoriska fibrerna går in i ryggmärgens bakhorn via de bakre rötterna

Vit substans benäms strängar, bak. Sido och fram. Vilken funktion har dessa strängar? 1 p
Den vita substansen innehåller myeleniserade axoner, som löper parallelt med ryggmärgen

Vad heter transmittorsubstansen som överför impulserna i det sympatiska nervsystemet?
Acetylkolin

Vad hände med följande organsystem när det sympatiska nervsystemet fick denna påfrestning. Ögonen, Hjärtat,
                 Lungorna, Urinblåsan?? 4 p
Ögonen: utvidgar pupillen
Hjärtat: slagfrekvensen ökar, kontraktionskraft ökar
Lungorna: utvidgar bronkerna
Urinblåsan: Väggmuskulaturen slappnar av, slutarmuskeln kontraheras
                                              Endokrina systemet
Endokrin vävnad:
   1. Enstaka endokrina celler, ex sekretinbildande celler
   2. Cellgrupper, ex Langerhans öar (ca 1 % av bukspottskörteln)
   3. Välavgörande organ, ex hypofysen

Kroppens endokrina körtlar: Hypothalamus, hypofusen (baklob och framlob), sköldkörteln, bisköldkörtlarna
(4st), njuren, binjurarna (bark och märg), Ö i bukspottkörteln, testikel, äggstockar

Positiv Feedback: ett cirkelgående (cirkelrörelse) en förstärkning av processresultatet. Kan gå åt bägge håll.
Negativ Feedback: Innebär reglering (både positvi och negativ). Hypothalamus sänder infom till hypofusens
               framlob som skickar ut framlobshormoner till en endokrin körtel. Producerar körtelhormoner till
               ett målorgan. Känner av om det är mycket eller lite...sänder den informationen till hypofusens
               framlob igen som tar ställning till om det ska hämmas eller frisättas mer.

Portakretslopp: 2 seriekopplade kapillärnät. Från hjärta över två endokrina organ, tex hypothalamus och
                hypofusen utan att gå tillbaka till hjärtat emellan. Raka vägen istället för tillbaka. Finns på tre
                ställen: 1.Hypothalamus-Hypofusen 2.Njuren 3.Mag-tarm-kanalen – Levern
Hypothalamus: . Släpper iväg Releasing hormons (frisättande), RH eller RF. Och Inhibiting hormons
    (hämmande) IH eller IF. Går ner via hypofusstjälen till hypofusens baklob och via ett kapillärnätverk till
    framloben.

Hypofusens baklob (Neurohypofysen): 2 hormoner bildas utav hypothalamus
   1. ADH- Anti Diuretiskt Hormon
   Volymen blir högre i blodet – vätskan sparas – det blir mot diures (urin). Ju mer ADH mindre urin, vätska
   syns tillbaka från njurarna. Alkohol, kaffe och te hämnar ADH-produktionen, alltså kissar vi mera.
   2. Oxytocin- stimulerar livmodern till kontraktion (dras samman) + mjölkkörtelgångarna = utrdrivnignen
       av mjölken. Det är även ett välbefinnandehormon ex vid beröring (massage) alltså även män.
Hypofusens framlob: ADENO Hypofusen. Bildar egna hormoner efter stimulering av hypothalamus

Bukspottskörteln: Pancreas 99% exokrin körtel 1 % endokrin – langerhansöar.
   1) Insulin (betaceller) 2 Glukogon (alfa-celler) = reglerar glukoskoncentrationen i blodet. Insulin tar hand
        om socker och lagrar det i bla levern. Glukagonet frigör (tar ut den) sockret från bla levern.

Binjurebarken: Cortex supra Renalis består av 3 skikt.
Yttersta: bildar mineralcorticoider av vilka Aldosteron är det viktigaste. Den styr återabsorbtion av Na och vatten
    i njuren.
Mellan: Glukokorticoider: Cortisol (kroppseget kortison)
Innerst: androgener – könshormon som påverkar både kvinnor och män.

Binjuremärgen: Medulla Supra Renalis. Tillhör sympatiska nervsystemet – ganglieceller (cellkroppar). Från
sympatiska n.s inspränd mellan endokrina celler. Gangliacell impuls till endokrina celler som bildar
Katekolaminer snabbt (ADRENALIN, NOR-ADRENALIN OCH DOPAMIN).
Epifysen: tallkottkörteln Corpus Pineale. Hormon bildas här som heter Melatonin (styr sömn, vakenhet).

Bisköldkörtlarna: ParaThyreoidea. Helt egna organ. Reglerar calciumomsättningen. Hormonerna som tillverkas
T3 och T4 (TrijodTyronin och Tyroxin) och Calcitonin (motsats till parathormon) = c-celler i parafollikulära
celler (utanför). Bisköldkörtlarna bildar Parathormon. Det bildas om det är lågt Ca++ i blodet. Då sker följande:
     1. Ökad frisättning av kalcium från benvävnad
     2. Ökad reabsorbtion av kalcium från njurtubuli
     3. Ökad absorbtion av kalcium från tarmen.

Hypofysens framlob:
ACTH = AdrenoKortikotropt hormon produceras i hypofysens framlob. Reglerar sekretion av
binjurebarkhormoner (glukokortider)
TSH = Thyreoidastimulerande hormon produceras i hypofysens framlob. Reglerar sekretion av
thyreoideahormoner (sköldkörtelhormoner)
FS = follikelstimulerande hormon – spermieproduktion och äggcellsmognad GONADOTROPIN
LH = luteiniserande hormon. Sekretion av könshormoner GONADOTROPIN
PROLAKTIN = mjölkproduktin (bröstkörtlarna)
GH = Growth hormon Tillväxthormon som tilverkas i hypofysens framlob. Tillväxthormon för olika vävnader.

Produktionsställe              Hormon                         Reglerar
Hypothalamus                   Hypthalamushormoner            sekretion av hormoner från hypofysens framl.
                               Oxycotin                       Mjölkutdrivand
                               ADH                            Vattenutsöndring i njurarna
Hypofysens framlob             Tillväxthormon (GH)            Tillväxt
                               Thyreoideastimulerand (TSH) Sekretion av Thyreoideastimulerande horm.
                               Adrenokortikotropt horm.(ACTH) Sekretion av binjurebarkhormoner
                               Prolaktin                      Mjölkproduktion
                               Gonadotropinerna
                               -follikelstimulerande horm.(FSH) spermie och äggcellsmognad
                               -luteiniserand hormon (LH)     sekretion av könshormoner
Hypofysend baklob              Oxycotin                       mjölkutdrivande. Värkarbete vid förlossning
                               ADH                            vattenutsöndring i njurarna
Corpus Pineale                 Melatonin                      Sömn, biologiska rytmer
Binjurebarken                  Kortisol                       Kroppens metabolism
                               Androgener                     Sexualdrift hos kvinnor
                               Aldosteron                     Na+ och K+ utsöndring i njurarna
Binjuremärgen                  Adrenalin                      Kroppens metabolism. Hjärtats pumpfunktion.
                               Noradrenalin                   Stressreaktioner
Sköldkörteln                   Tyroxin (t4)                   kroppens metabolism
                               Trijodtyronin(t3)              värmeproduktion, tillväxt cns
                               Kalcitonin                     Kalcium och fosfatmetabolism
Bisköldkörtlarna               Parathormon                    Kalcium och fosfatmetabolism
Könskörtlarna – ovarierna      Östrogen                       fortplantningsorganens funktioner
                               Progesteron                    -”_
                               Inhibin                        Sekretion av FSH
                               Relaxin                        avslappning av livmoderhalsen och bäckenliga
                               Testosteron                    fortplantningsorganens funktioner
Bukspottskörteln               Insulin                        Glukosmetaboism
                               Glukagon                       -”-
Njurarna                       Renin                          sekretion av aldosteron
                               Erytropoetin                   Produktion av erytrocyter
                               Dihydroxyvitamin D3            kalciumprod i tarmen
Mag-tarmkanalen                Gastrin                        Funktionen hos mag-tarmkanalen
                               Sekretin
                               Kolecystokinin
Levern                         Tillväxtfaktorer               Tillväxt
Hjärtat                        Atrialt natriuretiskt hormon   Na-utsöndring i njurarna.




Frågor och svar
Vad menas med negativ feed-back?
Innebär reglering (både positvi och negativ). Hypothalamus sänder infom till hypofusens framlob som skickar ut
framlobshormoner till en endokrin körtel. Producerar körtelhormoner till ett målorgan. Känner av om det är
mycket eller lite...sänder den informationen till hypofusens framlob igen som tar ställning till om det ska
hämmas eller frisättas mer.

Vilka endokrina körtlar och hormoner aktiveras av TSH och ACTH och GH (6p)
ACTH = AdrenoKortikotropt hormon produceras i hypofysens framlob. Reglerar sekretion av
binjurebarkhormoner (glukokortider)
TSH = Thyreoidastimulerande hormon produceras i hypofysens framlob. Reglerar sekretion av
thyreoideahormoner (sköldkörtelhormoner)
GH = Growth hormon Tillväxthormon som tilverkas i hypofysens framlob. Tillväxthormon för olika vävnader.
Redogör för hur hormonerna insulin och glucagon reglerar blodsockerhalten (4p)
Insulin och Glukagon bildas i bukspottskörteln (Pancreas) – Langerhans öar (alfa-celler glukagon och beta-celler
insulin). Insulinsekretionen regleras så att den stimuleras i samband med måltid. Huvuduppgiften är att stimulera
cellernas upptag av näringsämnen under absorbtionsfasen, så att de bygger upp sina lager av reservnäring.
Insulin tar hand om socker och lagrar det i bla levern.
Alla glukagonets effekter är motsatta insulinets. Uppgiften är att öka blodets koncentration av glukos och
fettsyror. Fungerar under postabsorbtionsfasen genom att mobilisera näringsämnen från kroppens depåer (bla
levern). Glukagon har en vävnadsnedbrytande (katabol) effekt.

Hypofysens baklob frisätter två hormoner som bildas i hypothalamus. Redogör för hormonet ADH. (både hela
namnet och effekten) 2 p
ADH- Anti Diuretiskt Hormon
Volymen blir högre i blodet – vätskan sparas – det blir mot diures (urin). Ju mer ADH mindre urin, vätska

Beskriv minst 3 av hypothalamus funktioner 3 p
Hypothalamus är det överordnade centret för både det autonoma nervsystemet och det endokrina systemet.
Styrningen av det endokrina sker med hjälp av hypofysen. Baklobens hormoner tillverkas i hypothalamus.
Bakloben tjänar som lagringsplats åt dessa (ADH och Oxytocin). Hypothalamus samordnar verksamheten i
nervsystemet genom reglering av framlobens hormonproduktion. Producerar stimulerande eller hämmande
hormoner eller en kombination av dessa.

Vad menas med katekolaminerna? 2p
Cellerna i binjuremärgen producerar katekolaminerna. Adrenalin (80%) och noradrenalin (20%). Cirkulerar i
blodet i fri form. Bryts ned mycket snabbt, levnadstiden är bara några minuter. Sekretionen styrs av det
sympatiska nervsystemet som ökar i alla situationer som är kritiska och påfrestande för organismen ex stress.
Effekterna: nedbrytning av glykogen i levern och musklerna stimuleras. Nedbrytning av fett som lagras i
vävnader ökar. Hjärtats kontraktionskraft och fredkvens ökar och det leder till större pumpkapacitet. Det
regionala blodflödet ändras så att mer blod pumpas genom arbetande skelettmuskulatur, hjärta och hjärna, medan
mindre går till de inre organen. Blodtrycket ökar. Formatio Reticularis i hjärnstammen stimuleras så att
uppmärksamhet och beredskap stärks.

Vad kan ett lågt Ca-värde bero på? 1p
Hypoparathyreoidism beror på minskad hormonproduktion och uppkommer efter operationer på halsen, då
antingen bisköldkörtlarnas blodförsörjning av misstag förstörs, eller då vävnad tagits bort. Sjukdomen kan också
uppkoma på grund av autoimmun inflammation. Resultatet blir minskad ca-koncentration i blodet. Det leder till
att nerver och muskler lättare stimuleras, så att muskelkramper uppkommer. Akut behandling är att ge kalcium.

Hur försöker kroppen själv korrigera ett lågt Ca-värde? 3p
Parathormon bildas i parathyreoidakörtlarna. Sekretion av dettta kan öka Ca-koncentration på flera sätt:
1 Ökad frisättning av kalcium från benvävnad
2 Ökad reabsorbtion av kalcium från njurtubuli
3 Ökad absorbtion av kalcium från tarmen


Förklara utifrån endokrina negativa feed-back system varför en f.d. anabola-kille har skrumpna testiklar 3p
Eftersom man tillsätter tillväxthormon så känner kroppen av att det finns ”mycket” tillväxthormon och skickar
dessa signaler till hypofysens framlob. Den tillverkar då mindre tillväxthormon (hämmande) eftersom det finns
”för mycket” När man sedan slutar tillsätta ”dopa sig” är det inte tillräckligt med den egna kroppens produkton
och testiklarna skrumpnar.
                                             Cirkulationssystemet
Indelas i 4 enheter: 1. Lungkretsloppet 2. Systemkretsloppet 3. Portådersystemet 4. Lymomloppet

Viktigaste uppgifter: 1Transportera syre och koldioxid 2 transportera näringsämnen 3 transportera
                avfallsprodukter 4 transportera kemiska budbärare (hormoner) 5 transportera värme 6 skydda
                mot infektion 7 stabilisera organismens inre miljö

Hjärtats läge: I mediastinum – mellan de två lungorna något förskjutet till vänster i bröstkorgen 2/3 av massan
                 ligger till vänster om medellinjen.
Hjärtats bas: övre delen
Hjärtats spets: Apex, hjärtats nedre del. Riktad nedåt, framåt, snett mot vä. Kan palperas vid I5
Hjärtats väggar: 1. Endocardium – innerst, enskiktat plattepitel 2. Myocardium – muskelvägg av tvärstrimmiga
                 hjärtmuskelceller. Tjockast vid vänster kammare. 3. Pericardium: Hjärtsäcken runt hjärtat 2
                 tunna blad med lite vätska emellan. Minskar friktionen. Det intre av de två bladen kallas
                 Epicardium.
Höger förmak: Atrium dexter. Tar emot venöst blod via vena cava superior och inferior.
Höger kammare: Ventriculus dexterskickar blodet till lungorna via Truncus pulmonaris – a.pulmonaris dexter
                 och sinister
Vänster förmak: Atrium sinister. Tar emot syrerikt blod från de fyra lungvenerna
Vänster kammare: ventriculus sinister. Skickar syrerikt blod via aorta till stora kretsloppet.

Segelklaffar: AV-klaffar (atrio-ventrikulärklaffar, mellan förmak och kammare). Mellan höger förmak och
               kammare kallas den Tricuspidalisklaffen och mellan vänster förmak och kammare kallas den
               Bicuspidalisklaffen. Trekantiga flikar som upp- och nedvända segel, som fäster i en bindvävsring
               mellan förmak och kammare. Flikarna hänger ner i kamrarna och fäster i papillarmuskler med
               hjälp av fina sentrådar. Höger kammare tre papillarmuskler, vänster kammare två
               papillarmuskler.
Fickklaffar: Semilunarklaffar (halvmåne). Från höger kammare ut i Truncus pulmonalis = Pulmonalisklaffen. 3
               flikar (skålar) som sitter i en bindvävsring. Från vänster kammare ut i aorta = aortaklaffen. 3
               flikar (skålar) som pulmonalisklaffen.

Retledningssystemet: Cellerna i hjärtmuskeln är kortare än skelettmusklerna. De är förbundna med varandra och
               bildar två flätverk (syncytium....vattenfyllda specialgjorda, ett för förmaken och ett för kamrarna)
               Mellan cellerna finns vätskefyllda kanaler som tillåter joner att vandra mellan cellerna, så att de
               elektriska impulserna snabbt kan sprida sig genom flätverken. Cellen har en inneboende tendens
               till kontraktioner – egna impulsgivare. Frekvensen är 100 slag/min, men genom inverkan av
               n.vagus blir frekvensen ca 70 slag/min – den dämpar sinusknutans rytm.

Impulsgivare: Sinusknutan: vid vena cava superior, Impulsen sprids koncentriskt ut i båda förmakarna(70 sl)
                 AV-knutan: Ligger i förmaksseptum, strax ovanför tricuspidalisklaffen. Kort fördröjning så att
                 blodet hinner tömmars ner till kamrarna (egenrytm ca 50 slag/min)
                 His´bunt och His´skänklar: Går i kammarseptum ner mot apex. (40 slag/min).
                 Purkinjefibrerna: Fibrer som förgrenar sig ut i myocardiet. Spridningen av aktionspotentialen
                 genom purkinjefibrerna är 5-10 gånger snabbare än genom hjärtmuskelcellerna, vilket
                 säkerställer en nästan samtidig kontraktion av hela kammarmuskeln, med start i apex.
EKG: hjärtats kontraktion. P-våg = depolarisering av förmaken. QRS-våg = depolarisering av kamrarna T-våg =
                 Repolarisering av kamrarna.
Hjärtats egen kärlförsörjning: Artärer: muskelväggen försörjs via 2 större kranskärl (coronakärl) som sedan
                 grenar upp sig i ett flertal mindre kärl. De ligger inbäddade i fett, i naturliga fåror som bildas på
                 hjärtat. Kranskärlen avgår från aorta, strax ovanför aortaklaffen.
                 1. a.coronaria dexter: löper i sulcus conronaria dexter, går under hö hjärtöra, över baksidan går
                      sedan rakt nedåt. Försörjer hö förmak och kammare och bakre delen av ventrikelseptum
                 2. a.coronaria sinsister: försörjer resten av hjärtat. En kort stam ca 1-2 cm, går rakt ner framtill
                      på hjärtat, delar sig i två grenar Gren 1= Ramus interventricularis anterior Gren 2 = Ramus
                      circumflexus.
Hjärtats vener: löper tillsammans med artärerna (på motsvarande ställen), samlas på hjärtats baksida i
                  Sinus Coronarius, som mynnar i höger förmak, under vena cava inferior.
Hjärtcykeln: Beskrivningen av hjärtcykeln inriktas främst på vänster hjärthalva. I höger sker i princip samma sak
men trycket är lägre.
Diastole: Kamrarna är avslappnade (kamrarnas fyllnadsfas)
Systole: Kamrarna är kontraherade (kamrarnas arbetsfas) Q-vågen har startat

Hjärtats minutvolym: den blodvolym som varje hjärthalva pumpar under en minut = hjärtfrekvens * slagvolym

EDV= Enddiastoliska volymen. Alldeles innan kammarkontraktionen satartar, innehåller vardera kammare ca
             130 ml blod.

ESV= Endsystoliksa volymen: när kontraktionen är fullföljd innehåller vaje kammare i vila fortfarande ca 60 ml

Slagvolym: hjärtats slagvolym är skillnaden mellan EDV och ESV ex 130-60=70 ml (i vila). Förändringar i
               slagvolymen kan ske både genom förändring av EDV och ESV.

Blodkärlen: Artärer – arterioler – kapillärer – venoler – vener. Alla blodkärlen, utom kapillärerna har en specifik
               uppbyggnad av tre skikt. Innerst (INTIMA): ett tunt lager av endotelceller och lite bindväv.
               Mellan (MEDIA): glatt muskulatur i varierande mängd, Ytterst (EXTERNA): bindväv.
               Artärer (högtryckssystem) har tjockare väggar än kapillärer (lågtryckssystem).

Prekapillär sfinkter: blodtrycksreglerare. Finn mellan arteriolen och kapillären. Om musklerna trycker åt så ökar
                blodtrycket före denna. Om den slappnar av minskar blodtrycket.

Artärpulsationer: a.diorsalis pedis aa.femoralis a.brachialis a.radialis

Översikt över stora kretsloppet (ARTÄRER):

A.Aorta
1. Aorta ascendends            ca 5 cm lång
2. Arcus Aorta                 aortabågen. Bakom manubrium sterni.
3. Aorta descendens            bröstaorta, genomborrar diafragma
4. Aorta abdominalis           bukaorta, delar sig i höjd med l5
5. A.Iliaca communis dexter och sinister

B. Huvudets och halsens artärer
1. Från aortabågen avgår:
a) truncus brachiocephalicus som delar sig i :
                1.arteria carotis communis dextra – delar sig i a.carotis externa (dx o sin) o a.carotis interna dx si
                2. arteria subclavia dextra – delar sig i a.vertebralis (dx o xin) och a.thoracica interna (dx o sin) =
                till lungorna
b) a.subvlavia sinsiter – delar sig i a.vertebralis (dx o sin) och a.thoracia interna (dx o sin) = lungorna
c) a.carotis communis sinsiter – delar sig i a.carotis externa (dx o sin) och a.carotis interna (dx o sin)

C. Skuldergördelsn och armens artärer
a. subclavia  övergår under nyckelbenet i
a.axillaris   övergår vid nedre randen av m.pectoralis i:
a.brachialis  delar sig framför armbågsleden i:
a.radialis    (armens tumsida)
a.ulnaris     (armens lillfingersida)

D.Brösthålans artärer
Från aorta descendens avgår parietala grenar till bröstkorgsväggen aa.intercostales – mellan revbenen
               tillsammans med nerver och vener. Det avgår också viscerala grenar till organen i brösthålan,
               bronker, matstrupe, pericardium.

E.Bukhålans artärer:
Från aorta abdominalis avgår:
    a) Truncus coeliacus till magsäcken, levern o bukspottskörteln och till mälten
    b) a.mesenterica superior – tunntarmen m.m
    c) a.mesenterica inferior – colon och rectum
F. Bäckenets artärer:
I höjd med L4 övergår aorta abdominalis i
a) a.ilica communis dx o sin som sedan delar sig i
1.a.iliaca externa – övergår, sedan i a.femoralis
2. a.iliaca interna – försörjer bäckenets väggar och inälvor
G. Benets artärer
a.femoralis går djupt inne i låret, övergår i knävecket i
a.poplitea, som delar sig i a.tibualis anterior (som går ner i a.dorsalis pedis) och a.tibialis posterior.

Lungkretsloppets vener: Venae pulmonales = 4 vener, 2 från vardera lunga, som leder blod in i vänster förmak.
              Innehåller syresatt blod, trots att det heter vener.

Systemkretsloppets vener: VENA CAVA SUPERIOR-SYSTEMET = blod från huvud hals, armar och
              bröstkorgen.
              VENA CAVA INFERIOR-SYSTEMET = blod från hjärtat, samt nedre delen av kroppshalvan.

    a)   blod från huvud och hals:
                 v.jugularis interna som upptar venöst blod via sinus venosus från hjärnan. Öven sunus sagitalis
                 superior som först går till sinus sigmoidens.
                 v.jugularis externa (ytliga halsnerver)
    b) blod från armarna
                 samma namn som de artärer de följer (djupa vener) Ytliga vener, längre perifert i armen:
                 Lateralt: v.cephalica
                 Medialt: v.mediana cubuti (armvecket) tömmer sig i v.basilica tömmer sig i v.axillaris som
                 ömmer sig i v.subclavia.

    a)   från hjärtat: sinus coronarius
    b)   från levern: venae hepatica. Från buken till levern finns ett portådersystem.
    c)   från njurarna: venae renales
    d)   från bäckenorganen: venae iliaca interna
    e)   från benet: venae iliaca externa (kallas v.femoralis på benet) ytliga vener på benet: v.saphena magna
         (medialsidan). Blodets passage: v.saphena magna – v.femoralis – v.iliaca externa.


Frågor och svar

Varför är artärblod ljusare i färgen?
Blodet i artärerna innehåller mer syre och näringsämmen och mindre koldioxid. Rätt svar: Vid passagen genom
                 kapillärerna avger blodet normalt ca 25% av syrgasen, och venblodet är därför betydligt mörkare
                 än artärblodet.

Ange på latin de stora artärer som avgår från aortabågen upp till hjärnan (stanna utanför kraniet) 3p
Truncus brachiocephalicus (höger sidag) bildar sen a.carotis communis (dexter). På vänster sida bildas a.carotis
               communis (sinsister) direkt från aortabågen.

Var i cirkulationssystemet finner du följande strukturer?
Tricuspidalisklaffen = den högra av-klaffen. Mellan höger förmak och höger kammare.

v.saphena magna = Börjar vid den mediala fotranden, passerar medialt medialt på underbenet och upp till lårets
              framsida, för att till sist mynna i v.femoralis.

a.subclavia = Truncus Brachiocephalicus passerar åt höger och uppåt och delar sig till höger arm = högra
               a.subvlavia (under nyckelbenet) Finns även vänster a.subclavia.

a.hepatica = artär till levern och bukspottskörteln. Från aorta abdominalis.

atrium sinster = vänster förmak

sinus caroticus = där a.carotis communis delar sig i den yttre och inre artären (a.carotis interna och externa)
a.iliaca externa = fortsätter ner mot låret, passerar under ljumskligamenten och byter där namn till a.femoralis.

v.portae = portådern tar emot venöst blod från magsäcken, tunntarmen, tjocktarmen, pancreas och mjälten.
                Portådern går till levern

Vilka faktorer påverkar hjärtminutvolymen? 2p
Minutvolymen är produkten av hjärtats frekvens och hjärtats slagvolym.

När under hjärtcykeln sker den huvudsakliga syresättningen av hjärtmuskeln? 1p
Blodflödet genom koronarkärlen varierar mycket under hjärtcykeln men är störst under diastoles första del.

Ange på latin minst 3 artärer där man kan känna pulsen? 3p
a.diorsalis pedis aa.femoralis a.brachialis a.radialis

Vad är det man mäter när man tar blodtrycket? 2p
Systioliskt tryck är det högsta trycket i artären under hjärtcykeln, medan det diastoliska trycket är det lägsta.

Vilken funktion har hjärtats klaffar? 1p
Blodet kan bara strömma i den ena riktningen. Öppningen och stängningen är en passiv process som styrs av
                skillnader i vätsketrycket mot klaffarnas båda sidor.

Varifrån utgår coronaartärerna? 1p
Alldeles ovanför aortaklaffen finns öppningarna för koronarartärerna, som är hjärtats egna artärer.

Ange hur du registrerar det arteriella blodtrycket, dvs det blodtryck du mäter? 1p
Genom att ange det systioliska trycket och det diastoliska trycket. Ex 120/70

Hjärtats kranskärl utgår från?
Aorta ascendens

Ökatd sympatisk stimulering av hjärtat leder till?
Ökad hjärtfrekvens

Hjärtats minusvolym beräknas som?
Hjärfrekvensen * slagvolymen

Det venösa blodet från nedre delen av kroppen leds till hjärtat via?
V.cava inferior

Pulmonalisklaffen är en?
Fickklaff eller semilunarklaff

Tricuspidalisklaffen är belägen?
Mellan förmak och kamare på höger sida

Vilka huvuduppgifter har lymfsystemet? 2p
Genom kapillärväggarna sker en viss nettofiltration av vätska. Lymfkärlen tar hand om detta vätskeöverskott och
              transporterar tillbaka det till stora vener i systemkretsloppet = lymfdränage. I
              matspjälkningssystemet har lymfkärlen till uppgift att transportera bort fett som har absorberats
              genom tunntarsepitlet.

I vilken typ av blodkärl förekommer fickklaffar? 1p
Semilunarklaffar. Finns pulmonalisklaffen och aortaklaffen. (hö kammare ut i truncus pulmonalis och vä
                 kammare ut i aorta) 3 flikar (skålar) som sitter i en bindvävsring.


Vad händer med slagvolymen om hjärtats frekvens stiger och minutvolymen är konstant?
Slagvolymen minskar

Om minutvolymen stiger, vad händer med hjärtats frekvens? Hjärtats slagvolym??
Frekvensen och slagvolymen ökar.

Rita ett standard EKG och vad de olika vågorna betyder? 3p
EKG: hjärtats kontraktion. P-våg = depolarisering av förmaken. QRS-våg = depolarisering av kamrarna T-våg =
                Repolarisering av kamrarna

Redogör för hjärtats pumpfunktion, dvs retledningsystemets uppbyggnad, nervimpulsens väg och hur
                kontraktionen startar? 3p
Cellerna i hjärtmuskeln är kortare än skelettmusklerna. De är förbundna med varandra och bildar två flätverk
                (syncytium....vattenfyllda specialgjorda, ett för förmaken och ett för kamrarna) Mellan cellerna
                finns vätskefyllda kanaler som tillåter joner att vandra mellan cellerna, så att de elektriska
                impulserna snabbt kan sprida sig genom flätverken. Cellen har en inneboende tendens till
                kontraktioner – egna impulsgivare. Frekvensen är 100 slag/min, men genom inverkan av n.vagus
                blir frekvensen ca 70 slag/min – den dämpar sinusknutans rytm.
Sinusknutan: vid vena cava superior, Impulsen sprids koncentriskt ut i båda förmakarna(70 sl)
                AV-knutan: Ligger i förmaksseptum, strax ovanför tricuspidalisklaffen. Kort fördröjning så att
                blodet hinner tömmars ner till kamrarna (egenrytm ca 50 slag/min)
                His´bunt och His´skänklar: Går i kammarseptum ner mot apex. (40 slag/min).
                Purkinjefibrerna: Fibrer som förgrenar sig ut i myocardiet. Spridningen av aktionspotentialen
                genom purkinjefibrerna är 5-10 gånger snabbare än genom hjärtmuskelcellerna, vilket
                säkerställer en nästan samtidig kontraktion av hela kammarmuskeln, med start i apex.

Redogör för stora och lilla kretsloppet (rum, kärl och klaffar som blodet passerar med medicinsk eller svensk
               terminologi? 6p
Höger förmak: Atrium dexter. Tar emot venöst blod via vena cava superior och inferior.
Höger kammare: Ventriculus dexterskickar blodet till lungorna via Truncus pulmonaris – a.pulmonaris dexter
                och sinister
Vänster förmak: Atrium sinister. Tar emot syrerikt blod från de fyra lungvenerna
Vänster kammare: ventriculus sinister. Skickar syrerikt blod via aorta till stora kretsloppet.

Segelklaffar: AV-klaffar (atrio-ventrikulärklaffar, mellan förmak och kammare). Mellan höger förmak och
               kammare kallas den Tricuspidalisklaffen och mellan vänster förmak och kammare kallas den
               Bicuspidalisklaffen. Trekantiga flikar som upp- och nedvända segel, som fäster i en bindvävsring
               mellan förmak och kammare. Flikarna hänger ner i kamrarna och fäster i papillarmuskler med
               hjälp av fina sentrådar. Höger kammare tre papillarmuskler, vänster kammare två
               papillarmuskler.


Kalle har i en bilolycka förlorat stor mängder blod. Redogör för de förändringar beträffande hjärtfrekvens,
                venöst återflöde och totalt perifert motstånd som sker för att återuppträtta en tillfredsställande
                cirkulation? 6p
Han får ett sjunkade blodtryck och förhöjd puls, samt är blek och kall.

De kompensatoriska mekanismerna vid blödning är så effektiva, att en frisk människa av genomsnittsstorlek tål
             att förlora ca 1,5 liter blod utan någon drastisk sänkning av blodtrycket. Vid ännu större förluster
             reduceras blodtrycket avsevärt och blodtillförseln till organen sviktar.

Vid blödning reduceras blodvolymen, ventrycket och därmed också det venösa återflödet till hjärtat.
               Blodmängden i kamrarna i slutet av diastole (EDV) avtar, och därmed reduceras också
               slagvolymen och det artiella blodtrycket. De kompensatoriska mekanismer som utlöses vid en
               blödning syftar i första hand till att
               - Normalisera det arteriella blodtrycket
               - Säkra blodförsörjnignen till de mes livsviktiga organen.

                Reflexmekanismer (blodtrycksreflexen). De viktigaste sinnescellerna i blodtrycksregleringen har
                fria nervändsslut i ett område av halsartärens vägg, där denna artär delar sig (sinus caroticus) och
                i aortabågens vägg. Nervändssluten påverkas av sträckning av artärväggen. När blodtrycket
                sänks, minskar artärväggens sträckning. Det leder till reduceras frekvens av nervimpulser från
                sinnescellerna till det samordnade centret i förlängda märgen. Sinnescellerna reagerar alltså på
                förändringar av blodtrycket. Det samordnade centret i förlängda märgen analyserar den mottagna
infromationen och jämför resultatet av denna analys med en inbygd standard. Om analysen visar
på avvikelser från det normala, sänder centret – via det autonoma nervsystemet – order till hjärtat
och den glatta muskulaturen i blodkärlen att de skall justera sin aktivitet. På detta sätt kan
blodtrycket återföras till det normala.
Om blodtycket plötslig sänks, kommer cirkulationssystemet att reagera genom att öka den
sympatiska aktiviteten och reducera den parasympatiska. Dessa justeringar anpassa efter
blodtryckssänkningens storlek, och effekten blir att frekvens och slagvolym ökar, och att
arterioler och vener kontraheras. Kontraktionen av arteriolerna ökar det perifera motståndet,
medan kontraktionen av venerna leder till ett ökat återflöde av blod till hjärtat och bidrar därmed
till ökad slagvolym. Nettoeffekten blir ökad minutvolym och ökat totalt perifert motstånd. Detta
leder till att blodtrycket stiger.
Obs! Blodtrycksreflexen förlorar sin effekt om blodtryckssänkningen håller i sig längre än några
få dagar. Cirkulationscentrum i förlängda märgen accepterar då det nya trycket som det normala
och ställer in sig på att hålla kvar denna nivå.
                                           Respirationssystemet
Uppgift: 1.Förse kroppens celler med O2 och vädra ut CO2 2.Luktsinne 3.Tal-Ljud-Resonansorgan.

Uppbyggnad: flerradigt cylinderepitel med flimmerhår (cilier) (tom bronkioli) –slemprod. Körtlar

Övre luftvägarna:               Näshålan         Cavum Nasi
                                Munhålan         Cavum Oris
                                Svalget          Pharynx
Nedre luftvägarna:              Struphuvudet     Larynx
                                Luftstrupen      Trachea
                                Luftrören        Bronkerna
                                Lungblåsorna     Alveolerna

Näshålan: Cavum Nasi, delas av en näsvägg (septum nasi). 3 näsmusslor/nåshåla förstorar ytan. Tårgången
                   mynnar strax under den nedre näsmusslan. Örontrumpeten mynnar i nässvalget.
                   Funktion = Rena – Värma – Fukta luften (tillsammans med resten av dead-space)
Näsmusslorna: 3 näsmussel-par som är broskbildningar. Concha nasalis superior, concha nasalis media och
                   conca nasalis inferior. Dessa hjälper till att öka ytan.

Bihålorna: Sinus paranasalis.                  Pannbenshålorna                    Sinus frontalis
                                               Silbenshålorna                     Sinus Ethmoidalis
                                               Kilbenshålorna                     Sinus Sphenoidalis
                                               Käkbenshålorna                     Sinus Maxillaris
                                Funktion = Resonansorgan
Svalget: pharynx                               Nässvalget                         Nasopharynx
                                               Munsvalget                         Oropharynx
                                               Nedre svalget                      Hypopharynx

Tonsillerna: lymfatisk vävnad, ingår i kroppens immunförsvar. Finns 3 par tonsiller:
                                                 Näs-svalg-tonsillen             Tonsilla pharayngea
                                                 Gom-mandlarna ”halsmandl.” Tonsilla Palatina
                                                 Tungmandlarna                   Tonsilla Lingualis

Struphuvudet, Larynx 4 broskhuvuden, eg. 5 for ett ar parigt. Halls ihop av bindvav och muskler.
                              -skoldbrosket
                              -ringbrosket
                              -kannbrosken, 2 st
                              -struplocket

                                -äkta stämband                   Plica Vocalis
                                -falska stämband                 Plica vestibularis (ovanfor, används som skydd)

Luftstrupen: Trachea: ett rör ca 10 cm långt och 2,5 cm i diameter. 16-20 hästskoformade brosk (på framsidan).
              Delningsstället: Bifurcatio Trachea (T5) Carina Trachea. Höger huvudbronk något rakare än vä
              Vilket betyder risk för främmande kroppar. Om man får något i halsen blir det i högra.

Luftrörsförgreningar: Bronker: Huvudbronker går till var sin lunga – bronker – bronkider (saknar brosk i
             väggen) – terminala bronkioler = respiratoriska bronker – alveoler.

Lungorna: pulmones: Höger lunga 3 lober 10 segment. Vänster lunga 2 lober 8 segment. Apex pulmones når upp
              till 1:a revbenet. Lungporten (Hilus pulmones) där går truncus pulmonalis, v.pulmones,
              huvudbronker och hiluslymfkörtlar.
Mediastinum = utrymmet mellan lungorna, fram till sternum. Här ligger bla hjärtat. Mediastatoskopi – då tittar
              man här med kamera.
Pleura: 2 blad med undertryck emellan. Pleura viscerale pulmonalis = lungsäcken sitter an mot lungvävnaden
                                          Pleura Parietala pulmonalis = fäster vid bröstkorgen
                  Det finns lite vätska mellan plurabladen. Bronkträdet gör 23 delningar före alveolerna. Finns ca
                  300 miljoner alveoler. Totalyta = en tennisplan.
Struphuvudet o stämbanden: struplocket, sköldbrosket (adamsäpplet), Ringbrosket. Sen finns det två st
kannbrosk som ligger bakom sköldbrosket. Dessa styr rörelsen av stämbanen.

Andningsmusklerna: inandning (inspiration)                          -Diafragma – bukanding, planas ut
                                                                    -Yttre intercostalmusklerna
                                                                    -Scalenusmusklerna (revbenshållarmusklerna)
                                                                    -m.Sternocleidomastoideus
                                                                    -Näsvingsmusklerna

                utandning (exspiration)                             normalt i vila, passivt inga muskler används
                                                                    -inre intercostalmuskler vid forcerad utandning

Blod till lungan: Truncus pulmonalis delar sig i två grenar: a.pulmonalis dexter och sinister (en till vardera). De
                fördelar sig med bronkträdet och bildar slutligen ett kapillärnät runt alveolerna, där syre upptas
                och koldioxid avges.
                vv.pulmonalis (4 vener, 2 från vardera lungan) – leder syrerikt blod, tillbaka till vä förmak
Lungans egen blodförsörjning: a.thoracia interna och lateralis.
                                 Intercostalartärerna – står för lungans egen syrgasförsörjning (jfr coronarartärer)
                                 Venöst blod från lungan tömmer sig i AZYGOSSYSTEMET – det vensystem
                                 Som finns i thoraxregionen – tömmer sig sedan i vena cava superior.

Pulmonell ventilation = ventilation
Alveolär ventilation = Diffusion
Gastransport = cirkulation – sytret far ut i cellerna och koldioxid ut
Cellandning = Diffusion

Andningsreglering: andningscentrum är beläget i medulla oblongata. Påverkas av:
              - reflexer från lungorna och andningsmusklerna
              - cortex i hjärnan
              - centrala kemoreceptorer (co2 i förlängda märgen)
              - perifera kemoreceptorer – i aortabågen och sinus caroticum – syrgastryck och h+

Centrala kemoreceptorer: - finns på medulla oblongatas framsida.
                          - påverkas av CO2-koncentrationen
Perifera kemoreceptorer: - finns i aortabågen och sinus caroticum
                         - påverkas av syretrycket, vätetrycket och koldioxidtrycket
               OBS! Det är koldioxidhalten som är styrande vid andningen

Inspiration: (Inandning)          aktiv process som kräver energi
                                  Alveolärtrycket och atmosfärtrycket är lika
                                  Andningscentrum sänder impulser till andningsmusklerna
                                  Diafragma planas ut
                                  Yttre intercostalmusklerna kontraheras, vilket leder till att bröskorgen utvi.
                                  Bröstkoren och lungsäckarnas volym ökar, undertrycket i pleura ökar,
                                  Alveolärtrycket minskar, luft strömmar in.

Exspiration: (utandning)          när lungorna har utvidgats till en viss gräns, sänder sträckreceptorer i lung-
                                  Vävnaden impulser till andningscentrum, som avbryter inandningen.
                                  Diafragma och de yttre interkostalmusklerna slappnar av.
                                  De elastiska krafterna i lungorna och bröstkorgen pressar passivt ut luften.

Andningsmekanik: lungorna strävar efter sammandragning genom – elastisk lungvävnad och ytspänning i
                           alveolerna. SURFACTANT minskar ytspänningen i alveolerna (Bris på
                           surfactant = IRDS idiophatic respiratory distress syndrome). Yttre pleurabladet,
                           pleura parietale, som är fäst vid thorax, dras utåt.

Dead space: Luftvägarna, som leder luften från atmosfären till alveolerna, har en volym på ca 150 ml. Den luften
                              är ej med i gasutbytet = döda rummet. Alveolär ventilation = pulmonell vent. –
                              dead space.
Tidalvolymen: volymen som dras in och pressas ut ur luftvägarna vid varje andetag kallas tidalvolymen ca 500
                            ml i vila.

Exspiratoriska reservvolym (ERV): vid maximal användninga av exspirationsmusklerna kan man pressa ut
                              ungefär 1500 ml av denna luft. Denna luftvolym kallas IRV.

Residualvolym: Efter en maximal utandning finns det fortfarande ungefär 1000 ml luft kvar i lungorna.

Inspiratoriska reservvolymen: (IRV) efter en vanlig inspiration kan lungorna ta emot ca 3000 ml, om
                               inspirationsmusklerna används maximalt. Det är IRV.

Vitalkapacitet: (VK) Om en person efter maximal inspiration utför en maximal exspiration, andas vederbörande
                              ut en luftmängd som motsvarar den inspiratoriska reservvolymen, tidalvolymen
                              och den exspiratoriska reservvolymen. Denna volym kallsa VK!!

FEV: Forcerade Exspiratoriska volymen. Det är den del av vitalkapaciteten som man andas ut under den första
                              sekunden, när man andas ut så snabbt som möjligt. Normalt värde på detta är ca
                              75 %. Denna undersökning ger info om luftvägsmotståndet. Astmatiker har
                              sämre FEV.


Frågor och svar

I början av loppet hade du en mycket hög andningsfrekven, men den har lugnat ner sig betydligt. Nu är din
tidalvolym ca 550 ml och din andningsfrekvens ca 16/min. Hur stor är din pulmonella ventilation? Hur stor är
din alveolära ventilation?
550 * 16 = 8800 ml = 8,8 L = pulmonella ventilation

550-150*16 = 6400 ml = 6,4 L = alveolära ventilation

Vilket ämne styr normalt andningen?
Koldioxid

Beskriv det mekaniska förloppet vid in- och utandning 4 p
Inandning: bröstkorgen vidgas med hjälp av intercostalmusklerna och diafragma planas ut. Utrymmet i
lungorna blir större, trycket i alveolerna lägre – luft kan strömma in i lungorna.
Utandning: sinnesceller känner av att bröstkorgen och lungvävnaden är max utvidgad och initierar att starta
utandningen. Bukmusklerna slappnar av och diafragma pressas uppåt. Utrymmet i lungorna blir mindre –
trycket i alveolerna högre än i omgivningen – luft pressas ut ur lungorna. Luft går alltid från högre till lägre
tryckförhållanden.

Redogör för hur gasutbytet sker, dels i alveolerna och dels ute i cellerna. 2p
Gasutbytet sker med hjälp av diffusion, andningsgaserna diffunderar från högre koncentration till område med
lägre koncentration. I inandningsluften hög koncentration av syre – når alveolerna – kan diffundera till blodet
tack vare att koncentrationen av syre är högre i alveolen än i blodet. Från blodet till vävnaden pga samma
princip. I cellen har det bildats koldiocxid och därför är koldioxid koncentrationen hög i cellen – diffunderar till
blodet – från blodet till alveolen pga att koldioxid koncentrationen äg lägre i alveolen än i blodet.

Beskriv hur en snabb och ytlig andning påverkar den alveolära ventilationen 2p
I vila är minutventilationen hos en vuxen genomsnittsperson ca 6 Liter. Minutventilationen kan ökas till nästan
200 liter under maximal ansträngning, då respirationsfrekvensen har ökat till 40-50. Luftvägarna, som leder
luften från atmosfären till lungalveolerna, har en volym på ca 150 ml = dead space, eftersom inget gasutbyte
sker i denna del av luftvägarna. Om tidalvolymen är 500 ml, kommer vid varje andetag endast 350 ml färsk,
atomosfärluft ned till alveolerna. Den egentliga alveolära ventialtionen blir därför per minut 4,2 L medan
lungventilatione blir 6 L.

Vilka funktioner har dead-space? 1p
Värma luften, rena luften och fukta luften.
Redogör för vilka risker som finns genom att öka dead-space som man gör tex vid snorkling? 2p
Dead space ökas med motsvarande snorkelns volym. Om dykaren ska klara av att hålla normal alveolär
ventilation måste tidalvolymen öka lika mycket. Om dead space blir för stort klarar inte dykaren av att öka
tidalvolymen eller andningsfrekvensen tillräckligt mycket för att de alveolära ventilationen ska kunna
upprätthållas. Om dead space ökas tillräckligt mycket, dras samma luft in i alveolerna igen vid varje inandning.
Alveolerna blir därför så smånigom fattig på syrgas och rik på koldiaoxid. Det kan leda till medvetslöshet pga
syrebrist. Barn är speciellt utsatta eftersom deras tidalvolym är mindre än vuxnas.


Förklara vitsen med undertrycket i pleura? (lungsäcken) 2p
Pleuraspalten som är en smal, sluten och vätskefylld spalt, kan inte utvidgas nämnvärt. Utvidgningen av
brösthålan leder därför till att trycket inne i pleuraspalten sjunker. Denna tryckreduktion fungerar som en sug
som drar lungorna utåt tillsammans med bröstkorgsväggen. Lungorna utvidgar sig alltså lika mycket som
bröstkorgen. Då minskar trycket i lungorna och luft kan strömma in.....

Vilken är vår mest användingsreglerande mekansim? 1p
Koldioxidkoncentrationen i blodet, som regleras av centrala kemoreceptorer. Dessa finns på medulla
oblongatas framsida.

Vilka är våra viktigast inandningsmuskler vi normal (lugn) inandning? 2p
Diafragma – bukandning
Yttre inercostalmysklerna
Scalenusmusklerna (revbenshållarmusklerna)

Hård andning: m.sternocleidomastoideus och Näsvingemusklerna

Vilka muskler är aktiva vid extremt forcerad inspiration? Ange minst 4 grupper? 2p
Diafragma – bukandning
Yttre inercostalmysklerna
Scalenusmusklerna (revbenshållarmusklerna)

Hård andning: m.sternocleidomastoideus och Näsvingemusklerna

Hur verkar surfactant och varför är det så viktigt att denna produktion fortgår? 2p
Surfactant minskar ytspänningen i alveolerna – den har lägre ytspänning än vatten. Det hindrar alveolerna att
pressas samman. Surfakttant täcker alveolernas insida och reducerar ytspänningen. Därvid minskar motståndet
mot utvidgning av lungorna, och andningsarbetet minskar. Vid för liten produktion av detta kan man få
RESPIRATORY DISTRESS SYNDROM (IRDS) – alveolerna kan slutas helt och hållet under utandningen. Trots
att luftvägaran är öppna måste man använda stor kraft vid nästa inandning. Det leder till att
respirationsmusklerna tröttas ut.

Rita en spirometrikurva som förklarar de viktigaste lungvolymerna. Ange både volymens namn och mängd? 5p
Tidalvolymen: volymen som dras in och pressas ut ur luftvägarna vid varje andetag kallas tidalvolymen ca 500
                              ml i vila.

Exspiratoriska reservvolym (ERV): vid maximal användninga av exspirationsmusklerna kan man pressa ut
                              ungefär 1500 ml av denna luft. Denna luftvolym kallas IRV.

Residualvolym: Efter en maximal utandning finns det fortfarande ungefär 1000 ml luft kvar i lungorna.

Inspiratoriska reservvolymen: (IRV) efter en vanlig inspiration kan lungorna ta emot ca 3000 ml, om
                               inspirationsmusklerna används maximalt. Det är IRV.

Vitalkapacitet: (VK) Om en person efter maximal inspiration utför en maximal exspiration, andas vederbörande
                              ut en luftmängd som motsvarar den inspiratoriska reservvolymen, tidalvolymen
                              och den exspiratoriska reservvolymen. Denna volym kallsa VK!!

FEV: Forcerade Exspiratoriska volymen. Det är den del av vitalkapaciteten som man andas ut under den första
                             sekunden, när man andas ut så snabbt som möjligt. Normalt värde på detta är ca
                               75 %. Denna undersökning ger info om luftvägsmotståndet. Astmatiker har sämre
                               FEV.


Vilken fysiologisk betydelse har vår näsa? 3p
När kroppen är i vila passerar luften huvudsakligen genom näshålan. Epitelet strax innanför näsöppningen har
kraftiga hår, som bildar ett grovt luftfilter vid ingången till luftvägarna. Nässlemhinnan är rikligt försedd med
blodkärl och det gör att inandningsluften i näsan befuktas och värms upp till kroppstemp. Flimmerhåren
transporterar slemmet till svalget, där det svälgs ned. När luften lämnar näsan är den därför filtrerad, delvis
renad från mikroorganismer, uppvärmd och mättad med vattenånga.

Rena-Värma- och Fukta luften (tillsammans med övriga dead-space).

Vad är en alveol? 1p
De respiratoriska bronkilerna mynnar ut i samlingar av blåsformiga utbuktningar, alveoler.. Lungblåsorna

Nämn ytterligare två faktorer som reglerar vår andningsmekanik? 2p
Luftvägsmotståndet, lungornas elastiska egenskaper och ytspänningen i alveolerna.
                                                 Urinorganen
Njurens viktigaste uppgifter: *avlägsna avfallsprodukter från från blodet *avlägsna tillförda ämnen från blodet
                *stabilisera extracellulärvätskans osmotiska tryck och volym *reglera koncentrationen av de
               flesta jonerna i extracellulärvätskan *bidra till organismens syra-bas-balans genom att variera
               urinutsöndringen av vätejoner och bikarbonatjoner *att tillverka glucos från andra råvaror än
               kolhydrater (gluconeogenes) *att delta i bildningen av röda blodkroppar genom bindning av
               hormonet erytropoietin (EPO) *att bilda enzymet renin, som reglerar bildningen av hormonet
               angiotensin.

Urinvägarnas omfattning: 2 njurar (ren) 2 urinledare (ureter) 1 urinblåsa (vesica urinaria) 1 urinrör (urethra)

Retroperitoneala organ = de ligger bakom bukhinnan

Hilus renalis: ”hålet i njuren” där passerar: a.ranalis v.renalis ureter nerver lymfkärl

Njurbarken: Cortex renalis...består av glomerulus och slingrande delar av tubuli. Något mörkare i färgen än
              resten av njuren.

Njurmärgen: Medulla renalis. Koniskt formade njurpyramider, vars spetsar, njurpapillerna, sticker in i
             njurbäckenet.

Njurbäckenet: Pelvis. Tar emot pyramidens spetsar, smalnar av övergår i uretern

Glomerulus: Till varje kärlsystem går ett tillförande kärl = AFFERENT arteriol (vas afferent). Från varje kärl går
               ett bortförande kärl = EFFERENT arteriol som bildar ett nytt kapillärnät runt tubulussytemet =
               peritubulära kapillärer. Detta är ett portakretslopp...kapillär nät 1 är glomerulus och kapillärnät 2
               runt tubulussystemet.

Binjurarna: Glandula Suprarenalis. Sitter som en trekantig hatt på vardera njurens övre pol. Tillhör det endokrina
               systemet. Barken producerar: Corticoder och märgen producerar: Katekolaminer.

Nefronet: njurens funktionella enhet. Finns ca 1 miljon nefron/njure Glomerulus = arteriellt kärlsystem.
               Bowmans kapsel = dubbelväggig säck. Dessa båda delar kallas njurkroppen. Tubuli rörsystem:
               proximala tubulus, Henles slyng, Distala tubulus.

Proximala tubulus: 65 % av ultrafiltratet (primärurinen) går tillbaka här. De riktigt stora molekylerna som
               protein och blodkroppar kommer inte ut ur kapillärnätet. Resten finns med som tex joner, glukos
               –ser ut som blodvätskan.

Henles slynga: Vatten och elektrolyter återresorberas.

Distala tubulus: Vatten och elektrolyter återresorberas. ADH verkar här.

Samlingsrör: ADH-insöndring. Flera nefron tömmer sig i samma samlingsrör.

Njurens blodkärl: Från a.abdominalis avgår aa.renales, som delar sig i mindre och mindre artärer fram till de
               afferenta arteriolerna. Glomerulus, efferenta arterioler och de peritubulära kapillärerna. Efter de
               peritubulära kapillärerna går de venösa kärlen samman i venoler först och sedan i större och
               större vener. Från njuren leds det venösa blodet i v.renalis som sedan tömmer sig i ven cava
               inferior.

Juxta-glomulära apparaten: (nära intill-liggande apparat till glomerulus). Speciella glatta muskelceller som finns
               i den afferenta arteriolens vägg (ligger an mot Macula Densa-cellerna i distala tubulus).
               Betydelse för blodtrycket genom utsöndring av enzymet Renin. Här bildas även enzymet
               entropoeitin, som är viktigt för blodkroppsbildningen.

Urinblåsan: Vesica Uricaria. Klotformad muskelbehållare. Rymmer stora mängder urin (2-5 L). Vid ca 250 ml
               börjar spänningen stiga. Blåstömmningsbehovet visar sig. Vid ca 450 ml – kraftiga
                urineringsbehov. Blåsväggen = detrusormuskeln – insidan veckad, klädd med slemhinna
                (övergångsepitel)..

Urinblåsesfinktrar: Inre blåssfinktern: m.sfinkter vesica. – glatt muskelsfinkter – styrs reflerktoriskt (autonoma
               nervsystemet) Yttre blåssfinktern: m.sfinkter urethra – tvärstrimmig muskulatur och underställd
               viljan.

Urinblåsans innervation: Blåstömingen sker genom parasympatiska nervimpulser från n.pelvicus, som aktiverar
               m.detrusor och hämmar den glatta muskelsfinktern, m.sfinkter vesice. Urinröret är ca 3-5 cm
               långt hos kvinnor och hos män ca 20 cm.

Njurens fysiologiska del: För att njuren ska kunna rena blodet krävs en god blodförsörjning. Ca 20-25 % av
               hjärt-minut-volymen går till njuren.. Ca 1200-1500 L blod/dygn passerar njuren. Av detta blir ca
               180 L/dygn primärurin, som består av bla glucos, salter, vätejoner och slaggprodukter. Ca 1 % av
               primärurinen blir sekundärurin = 1,5-2 L/dygn.

Njurarnas autoreglering: Cirkulationen i njuren påverkas inte markant av svängningarna i det arteriella
               blodtrycket pga att vas afferens och vas efferens kontraheras respektive slappar den glatta
               muskulaturen. Denna autoreglering upphör om det systoliska trycket under eller överstiger 70 –
               170 mmHg.

Oliguri: Mindre än 250ml/dygn

Anuri: Mindre än 50 ml/dygn

Filtration: (beroende av tryck). Sker i glomerulus, allt utom proteiner och röda blodkroppar.

Reabsorption: (suga upp, ta tillvara på) Ämnen tas tillbaka från tubulus till kapillärsystemet.

Sekretion: en tredje chans att gå från kapillärerna till tubulussystemet.

GFR: Glomerulusfiltrationen – Filtration genom tryckskillnad mellan kapillärer och tubulus. Filtratet går ut
             genom porerna i kapillärernas enotel – genom basalmembranet – genom epitellagret i Bowmans
             kapsel.

Tryck: Blodtrykcet i glomerulus: ca 55 mmHg...Kolloidosmotiskt tryck 30 mmHg Hydrostatiskt tryck 15 mmHg
               vilket gör nettoeffekten 10mmHg

Tubulusfunktionen: Proximala tubulus: med primärurinen följer en stor mängd Na-joner. I proximala tubulus
              reabsorberas merparten av Na-jonerna genom aktiv transport. Med Na-jonerna följer passivt Cl-
              joner och en stor mängd vatten. Alla glucos-molekylerna återtas här (vid normal glucoskonc).
              Vid glucoskonc. Över 10 mmol/L överskrids tröskelvärdet och glucos följer med i
              sekundärurinen (glucosuri). Följden blir då Osmotisk diures.

Henles slynga: Aktiv transport av Na och Cl ut ur den uppåtgående skänkeln av Henles slynga, gör att det blir
               högt osmotiskt tryck utanför tubulus. På grund av det höga osmotiska trycket utanför Henles
               slynga, sugs vatten från den nedåtgående skänkeln ut till kapillär-nätet utanför.

Distala tubulus och samlingsrören: Här får urinen sin slutliga koncentration och sammansättning. Ytterligare Na
                och K-joner åerreabsorberas här. Återreabsorbtionen av Na-joner påverkas av blodtrycket. Vid
                lågt tryck ökas absorbtionen av Na coh därmed H2O – leder till ökad blodvolym.
                Återreabsorbtionen styrs av Renin – Angiostin-systemet och av Aldestorin från binjurebarken.

Aldosteron: Genom stimulering av binjurebarkshormonet Alodsteron, sker i distala tubuli återresorbtion av Na i
              utbyte mot K eller H beroende på vilken av dessa som i störst mängd går ut i urinen.

ADH: Antidiuretiskt-hormon. Fortsatt vattenabsorbtion i distala tubuli och samlingsrören sker under kontroll av
              neurohypofyshormonet ADH. Samlingsrören blir mer genomsläppliga för vatten, dvs H2O går
              alltså tillbaka till kapillärerna.. Bris på ADH – Diabetes Insipidus – vätskan sugs inte tillbaka,
              kan kissa 10-15 liter/dygn. Blir lätt uttorkad – urinen smakar socker.
Renin-Angiotensin-systemet: JG-cellerna som finns i den afferenta arteriolens vägg, producerar Renin, som
              spjälkar plasmaproteinet Angiotensinogen (som finns fritt och inaktivt i blodet) till Angiotensin
              1, som i sin tur omvandlas genom ACE til Angeotensin 2, som påverkar binjurebarken till
              insöndring av Aldosteron.

Effekter av Angiotensin 2: Höjer Blodtrycket gnom att kontrahera arteriolerna (de perifiera resistenskärlen).
               Leder till ökad frisättning av Aldosteron. Stimulerar även till ökad frisättning av ADH.

Macula Densa celler: känner av tryck och koncentration av natrium. Känner av om det är hög eller låg
              kocentration, kan stimulera eller hämma absorbtion av vatten, sen går signal till JG-cellerna.

Miktionsreflexen: blåsan står under kontroll av det autonoma systemet och av CNS. I blåsan finns
               sträckreceptorer som retas och sänder impulser via afferenta nervtrådar till miktionscentrum S2-
               S4. Reflexsignalerna går genom efferenta parasympatiska nerver till urinblåsans detrusmuskel
               som kontraheras, samt till blåsans glatta slutmuskel (m.sphincter vesicae) som slappas. Den
               viljemässigt styrda slutmuskeln (m.sphincter urethra) i urinröret förblir däremot kontraherad. När
               man viljemässigt genom via signaler via den motoriska pudendusnerven även slappar
               sistmämnda muskel töms blåsan.

Clearence: beskriver i siffror njurarnas förmåga att rena blodet från olika ämnen.

Acidos: förhöjd koncentration av H+ i blodet

Alkalos: Reducerad H+ koncentration

                                                 Frågor och svar

Trots att du druckit flera liter dryck under loppet, känner du inget behov att urinera. Förklara vad detta beror på?
Svettning – leder till vattenförlust och Hypothalamus känner av att vattenmängden i cellerna har blivit lägre-
ökar utsöndring av ADH och urinproduktionen minskar.

Rita en bild av ett nefron och ange de olika delarna: 4p
Pyramider med nefron och samlingsrör som tömmer sig i njurbäckenet. Längst ur är barken och in mot mitten är
Märgen. Glomerulus ser ut som små prickar längst ut. Det som ger nefronet dess trådformiga utseende är
Henles slynga och samlingsrören. Dessa går ner till njurpapillen som tömmer sig i njurbäckenet. Efter
glomerulus kommer först det proximala tubuluset och sedan henles slynga, efter denna kommer det distala
tubuluset som går till samlingröret. Många neufroner mynnar i ett och samma samlingsrör.

Vad händer under Glomerulusfiltrationen. Beskriv de olika trycken som avgör filtrationens storlek?
Det hydrostatiska trycket i kapillärerna favoriserar filtrationen, medan blodets kolloidosmotiska tryck och det
hydrostatiska trycket i hålrummet i Bowmans kapsel motverkar det. Hydrostatisk tryck = 55mmHg
Kolloidosmotiskt tryck 30 mmHg och det Hydrostatiska trycket i hålrummet är 15 mmHg vilket gör en
nettofiltration på 10 mmHg. Sfinktrar i arterellen styr trycket till 55 mmHg först. För att klara av detta måste det
finnas ett grundtryck på ca 75-80 mmHg.

Varför är det inte så lyckat att släcka törsten med en öl under ett lopp??
Du har redan uppkommen västskebrist efter svettning och öl innehåller alkohol som hämmar ADH insöndringen
från hypothalamus. Vilket leder till att vatten förlusten ökar eftersom urinproduktionene ökar.

Förklara var och hur primärurin bildas: 2p
Från kapillarnystanen (glomeruluskapillärerna) filtreras alla beståndsdelar i plasma, med undantag av
plasmaproteinerna, över i tubulussystmet, som till sist tömmer ur sitt innehåll ur kroppen. Filtratet kallas
primärurin. Sker mycket snabbt.

Vadri neufronet sker filtrationen och vad är förutsättningen för att den skall ske?
Filtrationen sker i glomeruluskappilarärne. Afferent arteriol – efferent arteriol. Förutsättning är att det är ett
tryck där.

Hur stor volym primärurin bildas per dygn? 1p
180 Liter/dygn
Var är juxtaglomulära apparaten lokaliserad? Vilken funktion har den? 3p
Speciella glatta muskelceller som finns i den afferenta arteriolens vägg (ligger an mot Macula Densa-cellerna i
                distala tubulus). Betydelse för blodtrycket genom utsöndring av enzymet Renin. Här bildas även
                enzymet entropoeitin, som är viktigt för blodkroppsbildningen.

Ange 5 funktioner som njuren har?
*avlägsna avfallsprodukter från från blodet *avlägsna tillförda ämnen från blodet *stabilisera
               extracellulärvätskans osmotiska tryck och volym *reglera koncentrationen av de flesta jonerna i
               extracellulärvätskan *bidra till organismens syra-bas-balans genom att variera
               urinutsöndringen av vätejoner och bikarbonatjoner *att tillverka glucos från andra råvaror än
               kolhydrater (gluconeogenes) *att delta i bildningen av röda blodkroppar genom bindning av
               hormonet erytropoietin (EPO) *att bilda enzymet renin, som reglerar bildningen av hormonet
               angiotensin.

Hur stora vätskemängder filtrerar njurarna per minut hos en vuxen person?
20 &n av hjärtats minutvolym. 5l/min * 0,2 = ca 1L/minut.

Vilken effekt har Aldosteron, ADH och Renin? Och var utsöndras de ifrån??
Aldosteron: Genom stimulering av binjurebarkshormonet Alodsteron, sker i distala tubuli återresorbtion av Na i
                utbyte mot K eller H beroende på vilken av dessa som i störst mängd går ut i urinen.
                Binjurebarken
ADH: Antidiuretiskt-hormon. Fortsatt vattenabsorbtion i distala tubuli och samlingsrören sker under kontroll av
                neurohypofyshormonet ADH. Samlingsrören blir mer genomsläppliga för vatten, dvs H2O går
                alltså tillbaka till kapillärerna..
                Hypofusens baklob (egentligen i hypothalamus
Renin-Angiotensin-systemet: JG-cellerna som finns i den afferenta arteriolens vägg, producerar Renin, som
                spjälkar plasmaproteinet Angiotensinogen (som finns fritt och inaktivt i blodet) till Angiotensin
                1, som i sin tur omvandlas genom ACE til Angeotensin 2, som påverkar binjurebarken till
                insöndring av Aldosteron.
                 Njurarna


Redogör för hur njurarna reglerar en längre tids blodtrycksfall? 6p
Juxta-glomulära apparaten: (nära intill-liggande apparat till glomerulus). Speciella glatta muskelceller som
               finns i den afferenta arteriolens vägg (ligger an mot Macula Densa-cellerna i distala tubulus).
               Betydelse för blodtrycket genom utsöndring av enzymet Renin. Här bildas även enzymet
               entropoeitin, som är viktigt för blodkroppsbildningen.
Renin-Angiotensin-systemet: JG-cellerna som finns i den afferenta arteriolens vägg, producerar Renin, som
               spjälkar plasmaproteinet Angiotensinogen (som finns fritt och inaktivt i blodet) till Angiotensin
               1, som i sin tur omvandlas genom ACE til Angeotensin 2, som påverkar binjurebarken till
               insöndring av Aldosteron.
Effekter av Angiotensin 2: Höjer Blodtrycket gnom att kontrahera arteriolerna (de perifiera resistenskärlen).
               Leder till ökad frisättning av Aldosteron. Stimulerar även till ökad frisättning av ADH.

Efter ett pass på gymmet känner du dig varm, svettig och törstig. Varför är man törstig och hur åtgärdar kroppen
detta?
De sinnesceller i hypothalamus som kontrollerar frisättningen av ADH, skickar också signaler till törstcentrum i
hypothalamus. När extracellulärvätskans osmolalitet är hög, utlöses alltså både törstkänsla och ökad ADH-
sekretion. ADH gör att vatten hålls kvar i njurarna.
                                           Matspjälkningssystemet
I matspjälkningsprocessen ingår: *mekansiska funktioner *sekretion av enzymhaltiga matspjälkningsvätskor
             *enzymatisk spjälkning av näringsämnen *absorbtion från matspjälkningskanalen.
Tungan: (Lingua) tvärstrimmig muskel.

Papiller: bak finns papiller som känner av besk smak. I mitten trådpapiller som inte känner någon smak. På sidan
              och längst fram känner sött, surt och salt. Med saliven och trådpaillerna (de i mitten som gör tunga
              sträv) blandas kryddor m.m. som gör att vi känner lukterna...

Tonsiller: 3 par -                halsmandlarna Tonsilla Palatina
                                  Tungmandlarna Tonsilla Lingualis
                                  Svalgmandlarna Tonsilla Pharayngea (uppe i nässvalget – pharynx)

Matsrupen: Oesophagus ca 25 cm lång. Finns stor risk för förtränning på tre ställen. Första 16 cm ned – övre
            esophagusmunnen med krikofaryngemuskeln. Den andra vid bifurkationen och aortabågen och den
            tredje ca 38 cm ner där diafragma är.

MAGSÄCKEN: Ventriculus (Gaster på grekiska). Övre magunnen heter                      Cardia
                                             Övre delen                               Fundus
                                             Mellersta                                Corpus
                                             Nedre delen                              Antrum
                                             Nedre magmunnen                          Pylorus
                                             Inre kurvan                              Curvatora Minor
                                             Yttre kurvan                             Curvatora major

Levercell: Hepatocyt. In i levern går v.portae och a.heaptica. Utr från en levercell går centralnerven som till slut
             går till v.hepatica som i sin tur går till v.cava.inferior. Levercellens små beståndsdelar kallas
             Sinusooider. Gallgång finns även.

Tänderna: består av 32 st (4*8) Två framtänder, en hörtand, två premolarer och tre molarer.

En tand: är uppbyggt av krona hals och rot. Kronana består av emalj och dentin. Halsen av tandkött. Sen kommer
              Tandpulpa med blodkärl och nerver. Sist käkben.

Spottkörtlarna: Glandula Parotis ligger strax framför örat, lång utförsgång. Glandula sublingualis, under tungan
             och Glandula submandibularis = under underkäken.

Matspjälkningskanalen: är uppbyggt på samma sätt större delen.
                              Mukosa: epitelskikt, bindvävsskikt och ett litet muskelskit
                              Submukosa: här finns nätverk av nervceller
                              Muscularis: yttre längsgående muskelskikt och inre cirkelformigt skikt.
                              Serosa: skiktet bildar bindväv och bukhinna
                              Tarmkäx: blodkärl och nerver

                                  Serosean består av tarmludd och körtlar (Kör längst ner och Tarr längst upp).

Reglering av matspjälkningen: 1)Cefal fas (CNS) – känner av lukt v mat. Autonoma n.s = parasympatiska
                              2)Gastrisk fas (lokalt) – lokalt nervsystem lokala hormoner.
                              3) Inetstinal fas

                             Ettan och tvåan långa reflexer.....tvåan och trean korta reflexer.

Körtelceller: Halsceller:         slem (mucin)
              Huvudceller:        pepsinogen (ogen visar att det är overksamt) Saltsyra gör pepsinogenet
                                  Aktivt till pepsin som bryter ner protein till peptider och aminosyror.
             Parietalceller:      Saltsyra (Hcl)
             Parietalceller:      Intrisic factor – binds till B12 (som bildar röda blodkroppar)
             G-celler:            bildas i antrum...bildar GASTRIN
Saltsyrans viktigaste funktioner:                Omvandla pepsogen till pepsin, ta
                                                 Död på bakterier,göra magsäcksinne-
                                                 Hållet surt så att pepsin lättare
                                                 Spjälkar protein.


Matspjälkning: Centrala nervsystemet påverkar magsäcken (antrum) så att det börjar bildas Gastrin. Gastrinet
            gör att det bildas Pepsinogen och HCL. Saltsyran gör pepsinogenet aktivt till pepsin som bryter ned
            proteiner. När det finns mycket pepsin så går det en dämpande impuls som gör att det bildas minder
            HCL.
            Även själva maten gör så att magsäcken töjs ut. Det finns sträckreceptorer som också triggar igån
            gastrin-produktion. Även själva proteinet i maten gör detta. Det finns alltså tre faktorer som triggar
            gstrin-produktionen. Om det däremot blir mycket saltsyra skickar den en dämpande impuls så att
            det bildas mindre gastrin = Negativ feed-back.
            Sörjan som nu bildats i magsäcken kallas CHYMUS. När den kommer ner i tolvfingertarmen
            känner blodet att det är väldigt surt. Då bildas sekretin som säger till bukspottskörteln att tillverka
            alkalsikt bukspott (basiskt). Det bildas
            Ett ämne bildas också som heter CCK Cholecystokinin eller Pancreozymin. Det skickas till
            gallblåsan och bukspottskörteln. I bukspottskörteln bildas enzymer. Två proteinaser som sedan
            kommer att bryta ner proteinerna. Proteinaser blir aktivt när de träffar på ett annat ämne. Amylas
            bildas också som bryter ner kolhydrat. Lipas bildas som bryter ned fett. Detta kan inte ge sig på
            stora fettmolekyler – gallan från gallblåsan finfördelar detta fett först. Gallan bildas i levern och
            lagras i gallblåsan.

             Vid en fettrik mat så bildas GIP i tolvfingertarmen. Detta skickas till magsäcken som säger till
             denna att ta det lugnt! GIP= Gastro Inhibitorisk Peptid.

Renin-Angiotensin-systemet: ”översikt över blodtrycks-reglering”
            Stim: volymminskning (i blodkärlen)
            JG-cellerna känner av detta (via Macula Densa-cellerna)
            Renin produceras
            I blodet finns ett ämne som heter Angiotensinogen. Renin aktiverar detta till Angiotensin 1
            I lungorna omvandlas detta med hjälp av ACE (angiatensin convertin enzym) till Angiotensin 2
            1)Konstriktion (sammandragning) av arterioler – ÖKAT BLODTRYCK
            2)Stimulerar Aldosteron-insöndringen (från binjurebarkan) – leder till ökad natriumabsrobtion
                                och vatten från njurtubuli till kapillärenätet = ökad volym = ökat blodtryck
            3)Ökad frisättning av ADH. Vatten från distala tubulus + samlingsrören = mer volym =högre BT.


                                                Frågor och svar

Blåbärssaft, bananer, bullar, korv och potatismos innehåller både kolhydrater, fett och proteiner. Redogör för var
              dessa 3 ämnen börjar att spjälkas:
Kolhydrater = munhåla
Proteiner = Ventrikeln
Fett = Duodenum (tolvfingertarmen)

Vilket hormon/enzym tar hand om resp.ämne?
Enzymer: Amylas – kolhydrat
          Pepsin och Trypsin – Proteiner
          Lipas – Fett

Hormoner: Gastrin – i ventrikeln stimulerar protein och kolhydrat nedbrytningen
          CCK – stimulerar pancreas att utsöndra mer pancreasenzymer.

Vilken roll har gallan i matspjälkningen?
Gallan sönderrdelar fettrik föda.

Rita en bild på magsäcken och ange de latinska namnen på de olika delarna:
Övre magunnen heter              Cardia
Övre delen                       Fundus
Mellersta                        Corpus
Nedre delen                      Antrum
Nedre magmunnen                  Pylorus
Inre kurvan                      Curvatora Minor
Yttre kurvan                     Curvatora major

Vilka tre näringsfaktorer har betydelse för normal entrocybildning?
Järn, B12 (kobalamin) och folat

Beskriv de anatomiska förhållanden som ger tunntarmen (spec.jejunum) dess stora yta och förmåga till
absorbtion?
Den är veckad och är rikligt försedd med tarmludd och därmed blir den absorberande ytan stor.

Översätt följande delar av matspjälkningssystemet till medicinsk terminologi_
Matrsupe                        Oesophagus (esophagus)
Övre magmun                     Cardia
Lever                           Hepar
Blindtarmsbihanget              Appendix vermiformis
Tjocktarm                       Colon
Ändtarm                         Rectum

Redogör för betydelsen av följande beståndsdelar i magsaften:
Intrinsic factor: Ett kolhydrathaltigt protein som är nödvändigt för absorbtionen av vitamin B12

HCL: Saltsyrans viktigaste funktioner:Omvandla pepsogen till pepsin, taDöd på bakterier,göra magsäcksinne-
hållet surt så att pepsin lättare . Spjälkar protein.

Gastrin:Hormon som bildas i antrum. Stimulerar bildningen av magsaft.

Redogör för hur födan spjälkas i duodenum? 6p
Centrala nervsystemet påverkar magsäcken (antrum) så att det börjar bildas Gastrin. Gastrinet gör att det
             bildas Pepsinogen och HCL. Saltsyran gör pepsinogenet aktivt till pepsin som bryter ned proteiner.
             När det finns mycket pepsin så går det en dämpande impuls som gör att det bildas minder HCL.
             Även själva maten gör så att magsäcken töjs ut. Det finns sträckreceptorer som också triggar igån
             gastrin-produktion. Även själva proteinet i maten gör detta. Det finns alltså tre faktorer som
             triggar gstrin-produktionen. Om det däremot blir mycket saltsyra skickar den en dämpande impuls
             så att det bildas mindre gastrin = Negativ feed-back.
             Sörjan som nu bildats i magsäcken kallas CHYMUS. När den kommer ner i tolvfingertarmen
             känner blodet att det är väldigt surt. Då bildas sekretin som säger till bukspottskörteln att tillverka
             alkalsikt bukspott (basiskt). Det bildas
             Ett ämne bildas också som heter CCK Cholecystokinin eller Pancreozymin. Det skickas till
             gallblåsan och bukspottskörteln. I bukspottskörteln bildas enzymer. Två proteinaser som sedan
             kommer att bryta ner proteinerna. Proteinaser blir aktivt när de träffar på ett annat ämne. Amylas
             bildas också som bryter ner kolhydrat. Lipas bildas som bryter ned fett. Detta kan inte ge sig på
             stora fettmolekyler – gallan från gallblåsan finfördelar detta fett först. Gallan bildas i levern och
             lagras i gallblåsan.


Redogör för de enzymer som bryter ned födan. Starta i munhålan och fortsätt sedan i magsäcken och
tolvfingertarmen (dvs vad heter enzymerna och vilka näringsämnen bryter de ned?)
Munhåla – amylys i saliv, brtyer ned kolhydrater
Magsäck – pepsin – proteiner – polypeptider
Tunntarm – Proteinspjälkande enzymer från pancreas, Amylas från pancreas, Lipas från pancreas
Tunntarmsepitel: Peptidspjälkande enzymer aminosyror via diffusion ut till blodkapilärer. Disackaridspjälkande
enzymer – monosackarider via diffusion ut i blodkapillärer. Monoglycerider och fettsyror – triglycerider –
kylomikroner via exocytos ut till lymfkapillärer.

Vilka funktioner har magsäckens kontraktioner?
Att förbereda magsäcken för att ta emot och lagra stor mängder föda
Att dela de stora matbitarna i mindre bitar och blanda dem med magsaft, så att den enzymatiska spjälkningen av
näringsämnen kan börja.
Att tömma innehållet i magsäcken till tunntarmen med väl avvägd hastighet.

Varför bryter inte saltsyran och magsäckens enzymer ner själva magsäcksväggen?
Epitelcelelrna har mycket kort levnadstid (ca 2-3 dgr). Den korta levnadstiden leder till att gamla epitelceller
oftast är ersatta med nya, innan bakterierna har hunnit göra någon nämnvärd skada.


Beskriv har gastrin påverkar parietalcellerna till ökad respektive minskad produktion av saltsyra?
Centrala nervsystemet påverkar magsäcken (antrum) så att det börjar bildas Gastrin. Gastrinet gör att det
             bildas Pepsinogen och HCL. Saltsyran gör pepsinogenet aktivt till pepsin som bryter ned proteiner.
             När det finns mycket pepsin så går det en dämpande impuls som gör att det bildas minder HCL.
             Även själva maten gör så att magsäcken töjs ut. Det finns sträckreceptorer som också triggar igån
             gastrin-produktion. Även själva proteinet i maten gör detta. Det finns alltså tre faktorer som
             triggar gstrin-produktionen. Om det däremot blir mycket saltsyra skickar den en dämpande impuls
             så att det bildas mindre gastrin = Negativ feed-back.


Ange indelning av tunntarmen. Börja uppifrån och avsluta vid blindtarmen? 3p
Tolvfingertarmen (Duodenum)...sen kommer jejunum...sen Ileum och avslutningsvis i blindtarmen (Caecum). I
Jejunum är absorbtionen extra bra eftersom det är ringveck, villi (tarmludd) och mikrovilli på detta.

Hur ligger ventrikeln i förhållande till nedanstående organ?
Levern - ligger snett uppåt höger från magsäcken.
Pancreas – ligger nedanför magsäcken
Diafragma – ligger ovanför magsäcken
Bukaorta – ligger bakom magsäcken

Vad heter blodkärlet som transporterar blod från ventrikeln och tarmarna till levern.
v.portae

Vad heter artären som försörjer levern med syrerikt blod?
a.hepatica

När blodet lämnar levern vilken väg tar den för att nå hjärtat?
Via centralvenen går den ihop till v.hepatica och går sedan till v.cava inferior.

Vilka näringsmämnen behöver vi dagligen för att överleva och må gott?
Fett, kolhydrat och protein

För att kroppens celler skall ha nytta av dessa näringsmämnen måste de omvlandlas till mindre beståndsdelar.
Vilka avses?
Kolhydrater bryts ned till monosackarider. Protein – peptider och aminosyror. Fett – fria fettsyror och
monoglycerider.

Redogör för levern:
Levern avlägsnar glukos från blodet, eller tillför blodet glukos, beroende på kroppens behov. Tillverkar galla
som är nödvändig för spjälkning och absorbtion av fett. Levern är det viktigaste organet i kroppen när det gäller
behandling av näringsämnen sedan dessa absorberats från tarmen. Mycket viktig för att förhindra stora
svängningar i glukoskoncentrationen.
Levern omvandlar och inaktiverar ett flertal ämnen, bla hormoner, många giftiga substanser och läkemedel..
utsöndrar många kroppsegna och kroppsfrämmande ämnen genom gallan. Producerar de flesta
plasmaproterinerna. Producerar många koagulationsfaktoer. Den utsöndrar gallfärgämnen.
                                                  Klinisk Kemi
Blod: består av 50% plasma och 50%blodceller. Plasman är 92% vatten och 7% proteiner.

Blodceller: Erytrocyter (röda blodkroppar) 90% - transporterar syre och koldixoid (livslängd ca 120dgr)
            Trombocyter (blodplättar) – försvar
            Leukocyter (vita blodceller) – koagulation

EPO: Erytropoetin – kommer från njuren (signal) att det är för få röda blodkroppar.

Retikylocyt: ser på blodet om det finns såna, finns det så tillverkar kroppen nya celler. Benmärgen funkar alltså.

Hemoglobinmolekyl: består av aminosyror som fästs sig till varandra i ett särskilt mönster (variation i
         ordningen) 2 och 2. Globin-kedjan innehåller alfa-beta, delta- eller gamma-kedjor. Alltid två alfa-
         kedjor och antingen två beta, delta eller gamma.
         98% innehåller alfa+betakedor
          2% innehåller alfa+deltakedjor
              När vi föds är de flesta erytrocyter dock av 2 alfa + 2 gamma-kejor vilket gör att syrge binds
              lättare. Efter 120 dagar byts de ut successivt. Kan vara till nytta om barnet kräks blod – lätt att se
              vem det kommer ifrån (modern eller barnet)
              Hem-gruppen innehåller en järnatom – där fäster också syremolekylen. Finns 4 hem-grupper,
              kan max binda 4 syreatomer.

Tre byggstenar:                   Järn (Fe) finns i frukt, grönt och kött
                                  B12 (kobalamin) = vitamin finns i anemaliska produkter, frutk och grönt.
                                  Folat (Folsyra) finns i råa frukt och grönsaker, ej kokas bort.

                  Äter man lite järn blir de mindre. Brist på B12 och Folat ger stora erytrocyter.

EPK= Erytrocytpartikelkoncentration = antal erytrocyter. 4-5 *10 12 st/liter

HemoGlobin: Hb-värde = blodvärde 115-165g/Liter.

Anemi: För lite röda blodkroppar under 115. Järnbrist = saknar järn, ätit dåligt. Hemolytisk = sönderfall, ex
                Malaria. Kan vara ärftligt, ex sickelcellsanemi.
                Perniciös Anemi: fördärvelsebringande. Brist på vitamin B12. If (Intrisic factor tar ut från
                Magsäcken till benmärgen. Bildas i magsäcken – kan försvinna om man opererat sig.
                Aplastiskt Anemi: benmärgen har förstörts av kemiska ämene (tex cellgifter()

Polycytemi: För mycket, över 165.

EVF = Erytrocytvolymfraktion. 50 % blodplasma och 50 % blodceller. Anemi = 70 & plasma och 30%
              blodceller. Polycytemi 40 % plasma och 60% blodceller.

                  Hb = 120 EVF = 40      EVF * 3 = Hb Hb/3 = EVF

MVC: Medelcellvolym Lågt värde = små celler = järnbrist
                    Högt värde = stora celler = brist på B12 + folaty (folsyra)

TIBC: Totalbindande Kapacitet = hur många transportmedel det finns. Transferrin (bärarprotein). Varje
              Transferrin kan transportera två järnatomer.

Ferritin: depåjärn. Hur är det ställt med järnlagret? Mycket lagras i levern.

Granulopopoetin: motsvarighet till Epo. En signalsubstans (CSF) som säger till att vit blodkroppar skall
              Bildas. Stimulerar stamcellen till att tillverka.

Leukocyter – Granylocyter och Lymfocyter

Granulocyter: små prickar, toxiner som dödar inkräktare. Neutrofila (stavkärniga och segmentkärniga),
                Edsinofilia, Basofilo, Manocyter (dras till vävnader)

Lymfocyter: B-lymfocyter (går i skola i benmärg) och T-lymfocyter (går i skola i Tymus = skötel i bröstet).

Leukopemi: lågt värde av leukocyter

Leukocytos: högt värde av leukocyter

Makrofag: vävnadsmonocyt.

Akut Leukemi: ALL: Akut Lymfatisk Leukemi (tillverkar inte fördiga lymfocyter)
              AML: myeolisk leukemi (tillverkar inte färdigt de andra ”granulocyter”)
Kronisk Leukemi: KLL: Kronisk Lymfatisk leukemi (tillverkar fler och fler lymfocyter – jättemånga!
                 KML: Kronisk myeolisk leukemi (tillverkar massor av de andra, alltså granolycyter)

Trombopoetin: TPO är en CSF, signalsubstans att tillverka trombocyter. Tillverkar först en Megakaryocyt.
              =en jättecell med stor kärna och enormt cytoplasma. Varje liten bit av plasman blier en
              trombocyt. Trombocyter är alltså små plasmabitar. Tar ca 5-10 dagar att bilda och de lever ca 10
              dagar.

Hemostas: stoppa en blödning – koagulation.

Primär hemostas: trombocyterna lägger ett täcke (trombocytplugg) över och skickar ut signaler (faktor 1-5).

Sekundär hemostas: Koagulationsfaktorer griper in tack vare att trombocyterna skickar ut signalsubstanser.
             1-13 (numemr 6 finns inte, visade sig vara samma som 5). Dessa bildar koagel (sårskorpa) =
             blodkoagulation. Fibrinolys – tar bort sårskorpan så att det bildas hud igen.

Hemofili: blödarsjuka. Saknas faktor 5-6-7-8 (A) saknas faktor 9 (B)

TPK: trombocytpartikelkoncentration.

Blödningstid: trombocyternas förmåga att lägga locket på (hur aktiva de är)

Blodpropp: Waran (råttgift): sätter ner förmågan hos tre faktoerer att koagulera i blodet. K-vitaminberoende Får
             inte ge för mycket (förblödning), ej för lite (nya proppar).

PK: protrombindkomplex: kontroll av blodets koagulationsförmåga.

Heparin: nedsätter också blodets koagulationsförmåga för att kontrollera tas ett prov som heter APT-tid.

Orsaker till polycytemi: intorkning, dricker för lite vatten. Vistelse på hög höjd. Sjukligt påslag av EPO.

SR: sänkningsreaktorn ”sänkan” Röret står stilla en timme. Röda blodkroppar sjunker. Plasman ovanför eftersom
               röda blodkroppar är tyngre. Desto färre, ju mer sjunker de. De är laddade negativt, vid
               sjukdomstillstånd minskas laddning. Antal erytrocyter. Laddning. Plasmaproteiner. SR under 30
               är normal. Mellan 30-70 mm?? Över 70 patologisk (allvarlig sjukdom)

CRP: C-reaktivt protein. Bakteriella infektioner. Normalt plasmaprotein hos friska personer är lågt. Stiger 100-
              1000 gånger inom 24-48 timmar efter imflammationens start. Ju högre värde – desto större
              inflammation. Syntetiserars i levern. Nytta:
              Påvisa en akutfasreaktion
              Diagnos/Differentialdiagnos (virus eller bakterie)
              Följa effekt av behandling
              Följa sjukdomsförlopp

Fördelar: Snabb analys. Känslig parameter – stiger snabbt efter stimuli. God korrelation till graden av sjukdom,
               sjunker snabbt när stimuli upphör, sjukdomsrelaterat. Påverkas inte av de vanligaste
               antiimflammatoriska eller immunodepressiva medel. Liten risk för feltolkning. Påverkas inte av
               anemi/hjärtsvikt.
Blodgruppssystem: AB0-systemet och RH-systemet.
              Blodgrupp A (A-antigen och B-antikroppar)
              Blodgrupp: B (B-antigen och A-antikroppar)
              Blodgrupp 0: (O-antigen och AB-antikroppar)
              Blodgrupp: AB (AB-antigen och inga antikroppar)

Rh-system: D-antigen har man de blir man RhD+. Har man inte D-antigen blir man RhD-.D-antigen fäster sig på
              blodkroppen. Man föds med det eller inte. Man kan alltid ge RhD- till alla.

Blodgivare: lämnar 4,5 dl blod per gång (5-6 veckor).

Universalgivare: 0     Universalmottagare: AB. På akuten finns alltid 0RhD- = krispåsar.

Plasma: får man vid brännskador (fungerar tvärtom)

Glomurelärfiltration: Blodprov: kreatinin från muskelarbete och bla kött. Är det fel på filtrationen finns det
               mycket kvar i blodet.
               Urea: avfallet från proteinomsättningen
               GFR Clearance: Endogent eller exogent (kroppseget eller röntgenkoncentrat). Ser med vilken
               hastighet en person kan filtrera ut ett ämne. Glomulär filtrationshastighet = med vilken hastighet
               ett ämne elimineras.

                Uringprov: Proteiner. Testremsor (kvalitativt). Samlingar (kvantitativt) Elektrofores.

Tubulär funktiong: urinprov: Osmolalitet – konc. Av joner och molekyler.
                             Minirintest – ADH

Njurarna och urinvägarna: Testremsor: om det läcker erytrocyter m.m. bakterier.

Billurbin: färgämne som bildas av erytrocyter – tas om hand av levern. Om man har för mycket billurbin =
                Icterus. Felet kan sitta i levern (före eller efter också) Neontal Icterus = bebis-icterus. Behandlas
                i solljus (uv-ljus) – då elimineras dess utan att behöva gå via levern.

Leverprover: ASAF, ALAT, LD Intracellulära enzymer. Hittar man många såna i kroppen har man en
              leverskada
              ALP och GGT = membranbundna enzymer. Höga värden mår vi dåligt.

Hjärtat: vid hjärtinfarkt är det första proteinet efter infarkten: MYOGLOBIN




Vad är det man vill uppnå med höghöjdsträning?? 3p

Hur långt ner går man med sugkatetern när man ska suga rent de övre luftvägarna? 1p

Beskriv var urinrörsmynningen är lokaliserad?


För att kontrollera bakterier i urinen kan man använda en s.k. nitrittestremsa. Men vad är det man mäter? 2p


Märg                                              Medulla
Förlängda märgen                                  Medulla Oblongata
Ryggmärgen                                        Medulla Spinalis
Stora hjärnan (allt ihop)                         Encepahlon
Efterhjärnan (lilla hjärnan)              Cerebellum
Hjärnbalken (sammanbildande länk hö vä)   Corpus Callosum
Hjärnstammen (mellanhjärnan)              Diencephalon
Hjärnbark                                 Cortex Cerebri
Mitthjärnan                               Mesencephalon
Bryggan                                   Pons
Hålighet                                  Ventrikel
Hålighet                                  Sinus
Riktning (framåt) Sagitaliplanet          Sagitalis
Fläta                                     Plexus
Halskotor                                 Cervicalis
Totala överarmen inkl.muskler             Brachium
Hästsvansen                               Cauda Equina
Halsflätan                                Plexus Cervicalis (c1-c4)
Armflätan                                 Plexus Brachius (c5-th1)
Fåra                                      Sulcus
Vindling (upphöjning)                     Gyrus
Sidofåra                                  Sulcus Laterlalis
Centralfåra                               Sulcus Centralis
Fåra i nackbenet                          Sulcus Perieto Ocipitalis
Pannlob                                   Frontallob
Hjässlob                                  Parietallob
Nacklob                                   Occipitallob
Tinninglob                                Temporallob

Bukspottskörteln                          Pancreas
Binjuren                                  Glandula Supra Renalis
Binjurebarken                             Cortex Supra Renalis
Binjuremärgen                             Medulla Supra Renalis
Epifysen Tallkottkörteln                  Corpus Pineale
Brässen                                   Thymus
Hypofusens framlob                        Adeno Hypofusen
Hypofusens baklob                         Neurohypofusen
Sköldkörteln                              Thyreoidea
                                          Thymus
Bi sköldkörtlarna                         ParaThyreoidea
Höger förmak                              Atrium dexter
Vänster förmak                            Atriym sinister
Höger kammare                             Ventriculus dexter
Vänster kammare                           Ventriculus sinister
Segelklaffar (AV-klaffar)                 Atrio-ventrikulärklaffar mellan förmak och kammare
Mellan höger förmak och kammare           Tricuspidaliklaffen tre papillarmuskler
Mellan vänster förmak och kammare         Bicuspidalklaffen – Mitralisklaffen två papillarmuskler
Fickklaffar                               Semilunarklaffar
Höger kammare ut i truncus pulm.          Pulmonalisklaffen
Från vä kammare ut i aorta                Aortaklaffen
Hjärta                                    Cor
Näshålan                                  Cavum Nasi
Munhålan                                  Cavum Oris
Svalget                                   Pharynx
Struphuvudet                              Larynx
Luftstrupen                               Trachea
Luftrören                                 Bronkerna
Lungblåsorna                              Alveolerna
Näsvägg                                   Septum Nasi
Näsmusslor/näshåla                        Concha Nasalis
Pannbenshålorna                           Sinus frontalis
Silbenshålorna                            Sinus Ethmoidalis
Kilbenshålorna                            Sinus Sphenoidalis
Käkbenshålorna                            Sinus Maxillaris
Nässvalget                                Nasopharynx
Munsvalget                                Oropharynx
Nedre svalget                             Hypopharynx
Näs-svalg-tonsillen                       Tonsilla pharayngea
Gom-mandlarna ”halsmandl.”                Tonsilla Palatina
Tungmandlarna                             Tonsilla Lingualis
äkta stämband                             Plica Vocalis
falska stämband                           Plica vestibularis (ovanfor, används som skydd)
Lungporten                                Hilus pulmones
Luft                                      Pneumo
Hål i lungan                              Pneumo Thorax
Blod in i lungan                          Hemothorax
Vätska in i lungan                        Hydrothorax
Njure                                     Ren
Urinledare                                Ureter
Urinblåsa                                 Vesica Urinaria
Urinrör                                   Urethra
Njurbarken                                Cortex Renalis
Njurmärgen                                Medulla Renalis
Njurbäckenet                              Pelvis
Binjurarna                                Glandula Suprarenalis
Urinblåsan                                Vesica Urinaria
Vad består CNS av?                        Encephalon, medulla spinalis
PNS?                                      Kranialnerver, spinalnerver, ganglier
Halsceller                                Mucin(slem)
Huvudceller                               Pepsinogen
Parietalceller                            Saltsyra(Hcl)
”Sörja av mat i magen”                    Kymus
Vad heter de olika tonsillerna?           Tonsilla palatina(halsmandlar)
                                          Tonsilla pharyngea(Svalgmandel)
                                          Tonsilla lingualis(Tungmandel)
Vad heter de olika delarna i magsäcken?   Kardia, fundus, corpus, antrum
                                          Pylorusringmuskeln, Curvatura minor
                                          Curvatura major
Artär och ven till levern                 V. Portae. A. Hepatica
Ven ut ur levern                          V. Hepatica
Matstrupen                                esophagus
Munhålan                                  cavum oris
Svalget                                   pharynx
Tolvfingertarmen(del av tunntarmen)       duodenum
Övriga delar av tunntarmen                jejunum Ileum
Tjocktarm                                 colon
Blindtarm+bihang                          caecum, Appendix vermiforis
Uppåtstigande tjocktarm                   colon ascendens
Nedåtstigande tjocktarm                   colon decendens
Tvärgående tjockt                         colon transversum
S-formad tjockt.                          Colon sigmoideum
Ändtarm och analkanal                     Rectum, anus
Bukspottskörteln                          pancreas
Levern                                    hepat
Består väggen i matspjälkn. Kanalen av    Mukosa, submukosa,muscularis,serosa
Slemhinna                                 mukosa
Serosa                                    adventitia
Stora omemtet                             omentus majos
Gomspel                                   uvula
Spottkörtel i underkäken                  glandula submandibularis
Tungan                                    Lingua

				
DOCUMENT INFO
Shared By:
Categories:
Tags:
Stats:
views:6971
posted:1/26/2011
language:Swedish
pages:32