Docstoc

Avd Datum erysipelas

Document Sample
Avd Datum erysipelas Powered By Docstoc
					                       Välkommen till
                          Avdelning 82
       Kliniken för Kirurgi och onkologi och
         Öron, näsa, hals-kliniken (ÖNH)

Verksamhetsområdeschef
Verksamhetsområde 3              Birgitta Bartholdsson

Verksamhetsområdeschef
Verksamhetsområde 2              Lena Johansson

Avdelningschef
avd 82 Kir                       Elisabeth Bengtsson
                                 Tel.nr. 035/134631
Avdelningschef
Avd 82 ÖNH                       Annicka Brink
                                 Tel.nr. 035/131499
Huvudhandledare
Avd 82
marlene.malmstedt@lthalland.se   Marlene Malmstedt
                                 Tel.nr. 035/131182




                                                         2010-09-17
Verksamhetsidé
Länssjukhuset är indelat i sex verksamhetsområden. Verksamhetsområde 1-5 består av kliniker med
olika inriktningar. Kliniken för kirurgi och onkologi ingår i område 3 - opererande verksamheter till-
sammans med Anestesi- och intensivvårdskliniken, Ortopedkliniken och Urologkliniken. Verksam-
hetsområdets uppdrag är att förse invånarna i södra Halland med akut och planerad specialistvård
inom urologi, ortopedi samt kirurgi och onkologi. Därutöver ingår i uppdraget att erbjuda välfunge-
rande anestesi- och intensivvård i den omfattning som krävs för att lösa sjukhusets uppdrag. I område
2 ingår sex olika kliniker Öron-näsa-hals,(ÖNH), Infektion, Hud, Rehab, Ögon och Specialisttandvår-
den. De arbetar länsövergripande d.v.s. har ett uppdrag för hela Halland.

Beskrivning av avdelningen
En tydlig vårdideologi genomsyrar verksamheten. Den utgår från en helhetssyn på patienten och en
människosyn där varje patient respekteras som en självständigt tänkande person.
Det innebär att omvårdnad och behandling utgår från varje enskild patients behov och upplevelser. Det
bidrar till säkerhet för personalen vilket i sin tur skapar trygghet för patienten.

För att uppnå denna vårdideologi strävar vi efter
    att patienten ges tillräcklig kunskap om sin sjukdom för att kunna ta en aktiv del i behandling
        och vård
    att patientens egna resurser tillvaratas
    att närstående ges möjlighet att medverka i omvårdnaden om patienten så önskar
    att ha kontinuerlig samverkan inom hela vårdkedjan
    att all omvårdnad dokumenteras i datorjournalen VAS
    att uppnå bästa möjliga kontinuitet för patient och dennes närstående
    att arbeta i team för att erhålla optimalt omhändertagande vad gäller medicinsk vård, specifik
        och allmän omvårdnad.
    Teamen består av läkare, sjuksköterska, undersköterska, sjukgymnast, arbetsterapeut och
        kurator.

Primäransvaret för omvårdnaden har i första hand sjuksköterskan och undersköterskan. De arbetar i
grupp med 5 - 6 patienter.
Vi har sammanlagt 24 disponibla vårdplatser och som patient kan man komma till vår avdelning på
följande sätt:

      Akuten
      Kirurgmottagningen
      ÖNH-mottagningar i hela Halland.
      Ögonmottagningen
      Käkkirurgen
      Direkt hemifrån via öppen retur
      Kirurgiska behandlingsenheten
      Från annan avdelning utanför kliniken
      Via väntelista inför planerade undersökningar och operationer
      Direktintag. Patienten har gått hemifrån direkt till operation och första kontakten med avdel-
       ningen är först efter operation då patienten hämtas från uppvakningsavdelningen

Varje vecka skrivs det in ca 20 patienter. Medelvårdtiden är ungefär 5 dagar på kirurgen och 2,4 dagar
på Öron-Näsa-Hals (ÖNH) .Varje år genomförs det ungefär 600 operationer på inneliggande patienter.
Målsättning
Avdelningens strategier för att uppnå våra mål är att ge patienten personlig omvårdnad, vänligt bemö-
tande och behandling i en trygg miljö med hög tillgänglighet.
Vår personal kännetecknas av hög kompetens, empati, handlingskraft och flexibilitet.
Vår målsättning är att du lätt ska komma i kontakt med oss på avdelning 82, där vi ger ett ”snabbt”,
korrekt och vänligt bemötande.

Allmänna råd till studenten
Sedan ca ett år tillbaka har vi börjat med patientfokuserad handledning på kirurgsidan, vilket innebär
att studenten är placerad i en patientgrupp och tillhör denna grupp under hela studietiden. Detta kan
innebära att det blir flera stycken olika handledare under tiden. Fokus ligger på patienten, vilket leder
till att du får följa samma patienter genom hela vårdtiden. Därigenom skapas trygghet för både dig
som student och patienten. Genom att koncentrera sig på ett ”lagom” stort antal patienter får Du, som
studerande, möjlighet att träna de olika vårdsituationerna/momenten och träna dig i relationer och
kontakter med patienter, närstående och olika personer i vårdkedjan. Så småningom kan Du, med stöd
av dina handledare, själv ta ansvar för omvårdnaden av en grupp patienter. På ÖNH-sidan har vi den
mer traditionella handledningen med en eller två stycken handledare per student vilket innebär att
studenten följer handledaren och byter patientgrupp oftare.

Klädsel
Gällande hygienföreskrifter finns att hämta enligt följande länk.

http://www.lthalland.se/lth_templates/PersonalCareListPage____28682.aspx

Information om hygienföreskrifter kan också hämtas från ” Handbok för hälso- och sjukvård” som
finns att hitta på Landstingets intranät LINA under Landstingsgemensamt, hälso- och sjukvård.
Landstingets intranät har du tillgång till under din kliniska studietid.

Allmänt
Kort till omklädningsrummen kan hämtas på högskolan på sektionen för Hälsa och Samhälle. Arbets-
kläder kan hämtas på avdelningen och bytes varje dag. Ingen omklädning ska ske på avdelningen.
Nyckelskåp till väskor och andra personliga tillhörigheter, finns på avdelningen att låna under studie-
tiden, de är inte personliga.

Förväntningar på avdelningen

      Att bemöta studenter på ett vänligt och respektfullt sätt och med intresse.
      Att det finns tillräckligt med tid avsatt för reflekterande handledning.
      Att avdelningschefen fungerar som stöd för huvudhandledare, handledare och student.
      Att det ges möjlighet för handledarutbildning för intresserade sjuksköterskor.
      Att upprätthålla en kontakt och ett kontinuerligt samarbete mellan avdelning och skola.
Förväntningar på huvudhandledaren

     Att det finns en genomtänkt och aktuell plan för studerande/handledare på avdelningen.
     Att huvudhandledaren fungerar som stöd åt handledare och student
     Att utse handledare till studenten
     Ansvara för att schema finns planerat
     Informera handledarna om aktuell kursplan
     Delge information från Högskolan till avdelning och handledare
     Stödja handledare att använda forskningsresultat
     Att utse en lite mer personligt ansvarig ssk som stöd för studenten
     Att inför varje student påminna handledarna och visa deras schema i aktuella dagblad

Förväntningar på handledaren
     Att planera dagen tillsammans med studenten, vara uppdaterad på studentens kunskap
     Att vara väl förberedd när studenten kommer
     Att inneha intresse och motivation för handledning
     Att delge kunskap och erfarenhet
     Att ansvara för en öppen och ärlig kommunikation
     Att vara insatt i sjuksköterskeprogrammets kursplan
     Att vara öppen för utveckling och att ta in ny kunskap från studenten
     Att avsätta tid för planering av dagen, reflektion och feedback
     Att vara intresserad av handledarutbildning då det erbjuds
     Att vara aktiv i varje students utveckling
     Att aktivt stödja alla studenter genom att skriva i deras dagbok och signera i studenternas
      personliga checklista (portfolio)

Förväntningar på studenten

     Att kontakta avdelningen
     Att presentera en individuell målsättning
     Att presentera sig själv och sin bakgrund
     Att lämna schema för klinisk teori och kliniskt seminarium till handledare/huvudhandledare
     Att vara förberedd vad gäller teoretisk kunskap anpassat till avdelningens specialitet
     Att ansvara för att på ett aktivt sätt medverka i allmän och specifik omvårdnad samt i omvård-
      nadstekniska moment
     Att ansvara för en öppen och ärlig kommunikation
     Att reflektera och ge feedback över omvårdnadssituationer
     Att ge feedback till handledarna, aktivt skriva en dagbok med egna reflektioner och tankar som
      kopplats till omvårdnadssituationer
     Att vara aktiv i sin egen personliga utveckling och vara uppdaterad i sina mål
Handledning av studenter på avd 82

Patientgruppen på dagtid är 5-6 patienter och på kvällen 10-12 patienter. Fokus i termin 2 är att delta i
patientens basala omvårdnad ( omvårdnad I). Övriga mål i kursplanen skall givetvis i möjligaste mån
tillgodoses.
För termin 4 studenten ökar kraven ställt utifrån aktuell kursplan omvårdnad II. Det är av vikt att
tänka på att kraven i kursplanen är de minimikrav som skolan ställer.
Utifrån kraven i omvårdnad III och IV skall studenten i större utsträckning se helheten kring patien-
tens omvårdnad. T6 studenten skall även kunna fungera som arbetsledare för arbetslaget (Ssk-Usk).
Det kan även bli aktuellt att ta hand om en patientgrupp tillsammans med en T2. Klinisk examination
för T6 student görs i första hand med huvudhandledare på avdelningen.
Fokus i handledningen ligger på att studenten efter hand ska bli allt mer självgående i omvårdnaden
kring patienten. Handledaren blir då ett stöd för studenten i mötet med patienten.

Kraven på studenten är relaterade till vilken termin man är i, kursplanen samt studiehandledningen för
kursen. Huvudhandledaren och handledarna har en regelbunden kommunikation för att diskutera hur
det går för studenterna. Detta blir ett underlag som ligger till grund för den fortsatta handledningen och
bedömningen av studenten. En dagbok ska aktivt skrivas där alla aktiva handledare och huvudhandle-
daren kan se hur utvecklingen för den enskilda studenten är. I dagboken ska egna reflektioner göras
och kommentarer från de olika handledarna.
Portfolion för omvårdnadstekniska moment är ett viktigt arbetsredskap där både sjuksköterskan och
undersköterskan signerar.
Det ska finnas möjlighet till reflektion vid slutet av arbetsdagen.
Studenten blir kallad till en introduktions dag på avdelningen där huvudhandledaren informerar om
verksamheten och där viss säkerhetsutrustning visas, även introduktion i VAS kan ges om studenten
inte har gjort detta tidigare.




Bil. 1 mer om kliniken för kirurgi och onkologi.
Bil. 2 mer om ÖNH-kliniken
Bil. 1.
Kirurgi
Vanliga diagnoser på avdelning 82/Kir

         Thyreoideasjukdomar
         Pancreassjukdomar
         Gallsjukdomar
         Tarmsjukdomar
         Ventrikelcancer, coloncancer m.m
         Bråck
         Esophaguscancer


I genomsnitt är det 14 vårdplatser, som är belagda med patienter som behöver vård under denna speci-
alitet och det är Claes Hjalmarsson och Jonas Karlberg som är ansvariga överläkare. De vanligaste
sökorsakerna inom denna specialitet är pankreassjukdomar, gallsjukdomar, sjukdomar i esophagus och
struma.
Patienter med ”Öppen Retur” är svårt sjuka patienter med cancer som får komma direkt till avdel-
ningen med kort varsel. Som student blir du delaktig i vården av dessa patienter genom att ge dem
kontroll på symtom som smärta, illamående och ångest. Du får som student lära dig allt kring omvård-
naden av dessa patienter som ofta har svårt med näringsintaget och kan behöva stöd med t.ex. nutraxil-
sonder eller annan näringstillförsel. Du får lära dig att upprätta vårdplaner när det gäller exempelvis
näringstillförsel. Nutritionsmätning och balansberäkning finns det också bra inlärningsmöjligheter på.
Du får lära dig om de olika tekniska hjälpmedel som finns såsom pumpar för infusioner av olika slag
och även de för smärtlindring. Omvårdnaden kring patienten är viktig och det är ofta stora psykiska
och etiska frågeställningar vi träffar på. Som student kommer du också att vara med om vård i livets
slut som är en del av vår omvårdnad med mycket stöd och hjälp även för anhöriga.
Som student får du också lära dig allt om pre- och postoperativ omvårdnad och har möjlighet att få
följa med på olika behandlingar och undersökningar av alla patienter.
De akuta inläggningar är ofta blindtarmsinflammationer, lättare skalltrauma, bukspottkörtelinflamma-
tioner och gallstensanfall med inflammation i gallblåsan som följd. De har ofta en kortare vårdtid.

Arbetsdag
På avdelningen arbetar vi i team med en sjuksköterska och en undersköterska i varje
grupp med fem-sex patienter. Detta innebär att vi lägger upp arbetet tillsammans och samarbetar
i omvårdnadsarbetet. Det är viktigt att ha en bra kommunikation för att arbetet ska fungera bra
och att planera dagen innan vi börjar vårt arbete samt att kontinuerligt följa upp arbetet under dagen.

Dagpass

06.45. Överrapportering av nattsjuksköterskan tillsammans med undersköterskorna.

07.000
07.10 Morgon möte i personalrummet
       Samordning om hur vårdtyngden är på avdelningen. Vilken grupp som eventuellt behöver
       extra hjälp. Kort information om antalet patienter som kommer in under dagen från
       väntelistan. Information om vad som händer under dagen.
07.00
 -08.00 Hämta patienter från uppvakningsavdelningen direkt efter morgonrapporten.
        Förbereda patienter inför op. omvårdnadsarbete, administrera läkemedel, ta blodprover.

       Rond
08.00-
09.30 Frukost för patienterna och personal
       Efter ronden dokumenteras, utföra rondarbete, preoperativ vård, skriva epikriser.
       Social planering, fortsätta med omvårdnad, skriva in väntelist patienter.
10.00 Antibiotika administrering, omvårdnadsarbete.
11.30-
13.00 Lunch för patienterna och personal.
13.30-
14.00 Utdelning av eftermiddagsläkemedel. Dagpersonalen serverar dryck alt. kaffe till
       patienterna.
15.00-
16.00 Dagpersonalen gör färdigt kvarstående uppgifter från förmiddagsarbetet.

Kvällspass
14.00   Läsande rapport till kvällsperson. Planera kvällens arbetsuppgifter tillsammans med
        undersköterskan.
15.00-
16.00 Går runt tillsammans med undersköterskan till patienterna och hälsar på och kontrollerar
       hur patienterna mår.
15.00-
15.30 Förberedelse inför rond. Eftermiddagskaffe för
        personal
15.30. Eftermiddagsrond.
16.00. Utföra rondordinationer. Samordna, hämtning från uppvakningsavdelning.
17.00 Kvällsmat till patienterna .
18.00-
18.30 Måltidsuppehåll
19.00 Administrera läkemedel till patienterna, dokumentering, omvårdnad.
        Erbjuda patienterna näringsrikt mellanmål och få en kontroll på patientens
        näringstillförsel under dagen. Fortsätta med omvårdnad, hämta på uppvaket.
21.00 Överrapportering till nattpersonal
Ordlista över de vanligaste latinska ord och förkortningar inom kirurgi
Abdomen                Buk
Abscess                Varhåla, varböld
Adenom                 Godartad körtelsvulst
Adherens               Sammanväxning
Analgetika             Smärtstillande medel
Analsfinkter           Ändtarmens slutmuskel
Anamnes                Patientens sjukdomshistoria
Anastomos              konstgjord förbindelse mellan två kanaler, exempelvis tarmar eller blod-
                       kärl
Anemi                  Blodbrist
Anestesi               Läran om narkos, bedövning
Anuri                  Ingen urinproduktion
Appendectomi           Bortopererande av blindtarmsbihanget
Appendix               Blindtarmens maskformiga bihang
Ascites                Fri vätska i buken
Aseptisk               Fri från smitta
Atelektas              Sammanfallen lungvävnad

Benign                 Godartad
Biopsi                 Undersökning av delar från levande vävnad, vävnadsprov
Blåscancer             Cancer i urinblåsan
Bradycardi             Långsam puls
BÖS                    Buköversikt på röntgen

Cancer coli            Cancer i tjocktarmen
Cancer mammae          Bröstcancer
Cancer recti           Cancer i ändtarmen
Cholangit              Bakteriell inflammation av djupa gallvägarna
Cholecystectomi        Borttagande av gallblåsan
Cholecystit            Inflammation i gallblåsan
Choledochus            Gemensamma gallgången
Colektomi              Borttagande av tjocktarm eller en del av
Colon                  Tjocktarm
CT                     Computer Tomography (datortomografi), skiktröntgen
CVK                    Central venkateter
Cyanos                 Blåaktig missfärgning av läppar och naglar vid syrebrist
Cystit                 Inflammation i urinblåsan
Cytostatika            Cellgift, celldödande behandling vid tumörer

Dilatation             Utvidgning
Diures                 Urinproduktion
Divertikel             Fickbildning (oftast tjocktarm)
Divertikulit           Inflammation i en ficka på tarmen
Dränera                Leda bort, tömma
Ductus                 Gång, kanal
Ductus choldochus      Gemensamma gallgången
Ductus cysticus        Gallblåsegången
Ductus hepaticus       Djupa gallgången
Duodenum        Tolvfingertarmen
Dys-            Dålig, illa fungerande

EDA             Epiduralanestesi, kvarliggande kateter för smärtlindring
EKG             Elektrokardiogram, en registrering av hjärtmuskelns aktivitet
Epigastriet     Området mellan bröstben och magsäck
ERCP            Endoscopic Retrograd Cholangio Pancreaticography
Esofagus        Matstrupe

Faeces          Avföring
Farmaka         Läkemedel
Femoral         Lårbens-
Fibrinolys      Upplösning av blodpropparnas fibrin
Fistel          Onormal förbindelse mellan olika hålformiga organ eller mellan ett
                hålformigt organ och huden.
Flegmone        Vävnadsinflammation
Frontal         Främsta delen
Fundus          Översta delen av magsäcken

Gangrän         Vävnadsdöd
Gastrectomi     Bortopererande av magsäcken
Gastrit         Magkatarr
Gastroskopi     Inspektion av magsäcken via fiberoptik
Granulation     Gro ihop (om sår)

Hematemes       Blodig kräkning
Hematom         Blåmärke
Hematuri        Blodig urin
Hemicolektomi   Operativt borttagande av del av tjocktarmen (hemi=halv)
Hepatit         Leverinflammation
Hernia          Bråck
Hyper-          Över, ökad
Hypo-           Under, minskad

Ikterus         Gulsot, gulfärgning av alla vävnader i kroppen.
Ileum           Tunntarmens sista del
Ileus           Förhindrad passage, tarmvred
Inkontinent     Svårighet att hålla urin eller avföring
Insufficiens    Otillräcklighet, otillräcklig funktion
Intravenöst     I en ven
Ischemi         Oxygenbrist i vävnaden på grund av otillräcklig blodförsörjning
Jejunum         Tunntarmens första del
KAD             Kateter á demeure - kvarliggande kateter
Konkrement      Sten bildad av salter i ex. gallblåsan
Kontraktur      Inskränkt eller uppphävd rörlighet
Kronisk         Långvarig, utdragen
Kurativ         Botande

Lapraskopi      Undersökning av bukhålan med instrument som förs in genom små öpp-
                ningar i bukväggen
Laparotomi      Öppning av bukhålan
Malign         Elakartad
Malleol        Fotknöl, ankel
Melena         Svart el. mörkfärgad avföring pga. blödning högt i mag/tarm
               kanalen
Metastaser     Dottersvulst vid en tumörsjukdom
Miktion        Vattenkastning
MR             Magnetresonansröntgen

Narkos         Bedövning
Nekros         Celldöd, vävnadsdöd

Onkologi       Läran om tumörer, tumörsjukdomar
Obstipation    Förstoppning
PAD            Patologisk anatomisk diagnos. Mikrobiologisk analys av
               vävnadsprov
Palpation      Känna och undersöka med fingrarna
Pancreas       Bukspottkörtel
Paralys        Fullständig motorisk förlamning
PCA            Patient controlled anestesia, patient kontrollerad smärtlindring
Per oral       Via mun
Per rectum     Via ändtarmen
Peritonit      Bukhinneinflammation
Pneumoni       Lunginflammation
Postoperativ   Efter operation
Profylax       Förebyggande
Protes         Konstgjort organ eller organdel
PTC            Percutan Transhepatic Cholangiography: En metod att utifrån
               bukväggen genom nålstick nå gallvägarna för kontrast eller dränering.
Pulm           Lungor
Pus            Var
Px             Vävnadsprov
Pylorus        Nedre magmun (magsäck)

Rectal         Via ändtarmen
Rectoscopi     Inspektion av tarmen via rectum
Resektion      Avskärande av organ
Revision       Göra rent ett sår eller en skada från smuts och död vävnad
Ruptur         Gå av

Sakrum         Korsbenet
Saturation     Syremättnad
Sepsis         Blodförgiftning
Serom          Lokal ansamling av vävnadsvätska
Status         Tillstånd
Stenos         Förträgning
Stent          Rörformat metallnät att hålla rörformade organ ex. gallgången öppen
               eller ett kärl
Sternum        Bröstbenet
Stomi          Operativt anlagd öppning
Subcutant      Underhuden
Subileus       Början till ileus
Sutur          Kirurgiskt stygn
Tachycardi                Snabb puls
TEA (trombektomi arteria) Operativt avlägsnande av en blodpropp i artären
Thyreoidea                Sköldkörtel

Trachea                    Luftstrupe
Trombos                    Blodpropp
TPN                        Total parenteral nutrition
Tumör                      Svulst. OBS anger varken godartat eller elakartat ursprung

UVI                        Urinvägsinfektion
Ulcus                      Magsår
Uretär                     Urinledare

Ventrikel                  Magsäck
Volvulus                   Rotation av en tarmslynga runt sig själv
V-sond                     Ventrikelsond

Ord som slutar på ändelsen ectomi = avlägsnande av, ex. appendectomi
                           it = inflammation, ex. appendicit
                           stomi = öppning, ex. colostomi


Vi önskar dig välkommen hit och önskar att du ska trivas på avdelningen under din kliniska
utbildning!
Bil. 2.
ÖNH samt Ögon och Käkkirurgi
Öronkliniken som är en länstäckande klinik består av mottagningar i Halmstad, Falkenberg och Var-
berg.
Dessutom samarbetar kliniken med öronmottagningen vid Närsjukvården i Kungsbacka.
På mottagningen Halmstad omhändertas akut sjuka ÖNH patienter samt planerade besök. Det finns
läkar- sjuksköterske- och undersköterskemottagningar, poliklinisk operationsverksamhet förekommer
också.
Hörselprov utförs dagligen av audionomer från hörselvården.
På http://lina.lthalland.se kan du läsa mer om verksamheten.
Planera gärna in en dag på ÖNH mottagningen samt på operation.

Den slutna vården bedrivs på avdelning 82. ÖNH förfogar över 10 vårdplatser där Ögonkliniken
och Specialisttandvårdens/ Käkkirurgens patienter ingår.

De vanligaste operativa ingreppen är borttagande av halsmandlar, spottkörteloperation. sned nässkilje-
vägg, operation av sjuk vävnad i bihålorna, stämbandsoperationer samt hörselförbättrande operationer
Övriga patienter som vårdas på avdelningen är de som drabbas av andningshinder eller har infektio-
ner/inflammationer eller missbildningar i öron- näs- halsregionen.
Yrsel, näsblödning samt trauma med frakturer i ansikte och skalle är också vanliga diagnoser.

Dessutom vårdas ett stort antal cancerpatienter på avdelningen. Dessa patienter är drabbade av tumörer
i svalg, på stämband, i matstrupe, halsmandlar, tungbas, mm.
Dessa patienter är en patientgrupp som kräver mycket omvårdnad både psykiskt och fysiskt och vård-
tiden kan bli lång. I och med att cancern drabbar viktiga och vitala delar av kroppen och att funktioner
som tal, andning och sväljning helt eller delvis går förlorad, har dessa patienter ofta näringssond eller
PEG, har trakealkanyl eller är laryngectomerade. Den psykiska belastningen är dessutom stor för dem
som drabbats.
Smärtlindring, nutrition och annan symptomatisk behandling är viktigt i dessa patienters omvårdnad,
likaså kontakten med andra personer i vårdkedjan som dietist, sjukgymnast, tandhygienist, logoped
och kurator. Ibland kontaktas även sjukhuskyrkan för dessa patienter.

ÖNH kliniken samarbetar även med Ögonkliniken och Specialisttandvården/Käkkirurgiska avdel-
ningen.
När det gäller Ögonkliniken rör det framförallt akuta ögonpatienter som måste läggas in pga.
 infektioner eller trauma. Ibland kommer även patienter postoperativt (framförallt kataraktoperationer).
Specialisttandvårdens/ Käkkirurgens patienter är oftast planerade. Det rör sig då om patienter med
käkanomali dvs. över eller underbett eller andra käkproblem.
Specialisttandvården samarbetar även runt cancerpatienterna samt svåra ansiktstrauma.

Du får som student deltaga i omvårdnaden runt våra cancerpatienter och vara med vid skötsel av pati-
enter som är trakeotomerade. Du får lära dig skötsel samt funktion av en trakealkanyl och lära dig be-
härska sugteknik.
Vidare får du insyn i hantering av olika sorters näringssonder, olika näringslösningar, pumpar till
dessa samt hur vi på olika sätt kan hjälpa patienter med nutritionsproblem.
Du får även lära dig att göra en nutritionsbedömning.
Det är också viktigt för Dig som student att få kunskap om laryngectomi, vilka konsekvenser det får
för patienten och vilka hjälpmedel som finns.
Som student får du vara med i den pre- och postoperativa omvårdnaden på avdelningen och det finns
även möjlighet att få vara med på undersökningar och behandlingar.
Vi arbetar i team vilket innebär att en sjuksköterska och en undersköterska har det övergripande ansva-
ret för 5 - 7 patienter dagtid och 12 patienter kvällstid.

Dagtid finns en sekreterare på avdelningen. Hon möter besökare i receptionen och tar emot telefon-
samtal, dessutom skriver hon ut läkarjournalanteckningar och beställer återbesök för kirurgsidan.
Kliniken för ÖNH:s sekreterare finns på mottagningen och det är därför sjuksköterskorna på
avdelningen som själva beställer återbesök.




Dagpass

06.45 Vi delar upp oss i teamen tillsammans med undersköterskorna och får rapport av
       nattpersonalen.
07.00 Förbereder patienter inför operation, administration utav läkemedel, omvårdnadsarbete
       och provtagning.
08.00 Frukostdelning till patienterna, rapport till sjukgymnaster och arbetsterapeuter.
08.00- Rond.
08.30
08.50 Rondarbete tillsammans med avdelningsläkaren.
09.00 Personalfrukost.
09.30 Fortsatt rondarbete, social planering, omvårdnadsarbete, dokumentation, preoperativ
       vård, skriva epikriser etc. Kontroll av dagens / morgondagens väntelistepatienter.
11.30- Patient och personallunch.
13.00
14.00 Förmiddagssköterskan delar ut eftermiddagsmediciner.
14.30 Fikapaus.
14.30- Förmiddagssköterskan avslutar sitt arbete, uppackning och påfyllning av
16.00 läkemedel från apoteket, social planering.

Kvällspass
14.00   Läsande rapport av kvällspersonalen. På ÖNH förekommer även muntlig
        rapport.
14.30   Går runt och bekantar oss med patienterna för att få ett utgångsstatus om hur de mår.
15.00   Fikapaus.
15.30   Eftermiddagsrond, därefter rondarbete / vårdarbete. Hämta upp patienter från UVA
        postoperativ vård.
17.00   Kvällsmat för patienterna.
17.30   Måltidsuppehåll.
19.00   Administration av läkemedel, patientvård, anhörigsamtal.
        Kvällskaffe till patienterna.
20.30   Iordningställande av läkemedelsrum och arbetsrum. Dokumentation.
21.00   Rapport till nattpersonal
Ordlista på de vanligaste orden på ÖNH.
OMRÅDEN                  ORDLISTA                                DIAGNOSER
ÖRAT              BAHA = benförankrad hörapparat      Otit = öroninflammation

                  CI = cochlea inplantat              Extern otit = inflammation i yttre
                                                      hörselgången
                  Stapes = städ
                                                      Otosalpingit (sekretorisk media-
                  Membrana tympani = trumhinna        otit) =
                                                      inflammatorisk förändring i mel-
                  Incus = stigbygeln                  lanörats eller örontrumpetens
                                                      slemhinna
                  Malleus = hammare
                                                      Otoskleros = stigbygeln har växt
                  Vestibularisnerven = balansnerven   fast i ovala fönstret

                  Nystagmus = ofrivilliga ögonrör-    Mastoidit = benröta bakom örat
                  elser
                                                      Kolesteatom = pärlcysta

                                                      Vestibularisneuronit = inflamma-
                                                      tion på balansnerven

                                                      Tinnitus = öronsus

                                                      Vertigo = yrsel

                                                      Meniers sjukdom = yrselsjukdom
                                                      som ger yrsel, illamående, hör-
                                                      selnedsättning och tinnitus
NÄSA BIHÅLOR      Adenoid = polyp                     Epistaxis = näsblödning
EPIPHARYNX
                  Concha = näsmusslor                 Sinuit = bihåleinflammation

                  Epipharynx = övre delen av sval-    Näsfurunkel = furunkel på näsan
                  get bakom näsan                      som orsakas av staphylococcus
                                                      aureus
                  Locus Kiesselbachi = lättblödande
                  del av främre septumslemhinnan      Etmoidit = allvarligare form av
                                                      bihåleinflammation
                  Septum = nässkiljevägg
                                                      Erysipelas = ansiktsros orsakad
                  Sinus = bihålor                     av streptococcer typ A
SPOTTKÖRTLAR      Parotis = öronspottkörtel           Parotit = inflammation i öron-
                                                      spottkörteln
                  Submandibularis = spottkörtel
                  under underkäken                    Spottsten = konkrement av kalk-
                                                      salter i en spottgång och/eller
                                                      spottkörtel.
MUNHÅLA           Buccae = kind                          Faryngit = halskatarr
SVALG
                  Orofarynx = mellersta delen av         Mononucleos = körtelfeber
                  svalget
                                                         Munbottenflegmone = infektion i
                  Lingua = tunga                         munbotten

                  Mandibel = underkäke                   Peritonsillit = halsböld

                  Maxill = överkäke                      Tonsillit = halsfluss

                  Tonsill = halsmandel                   Herpes zoster = varicella zoster-
                                                         virus med blåsbildning inom ner-
                                                         vus trigeminus området.
SVALG             Lateral/medial halscysta = embry-      Epiglottit = struplocksinflamma-
STRUPE            onalt resttillstånd från fostertiden   tion

                  Farynx = nedre delen av svalget        Främmande kropp = föremål som
                                                         fastnat i näsa, öra eller matstrupe
                  Larynx = luftstrupe
                                                         Laryngit = stämbandskatarr

                                                         Larynxpapillom = knutor på
                                                         stämbanden

                                                         Larynxtumör = cancer i struphu-
                                                         vudet

HALSENS MJUK-     Thyroidea = sköldkörteln               Infekterad halscysta = svullet,
DELAR                                                    ömt, rodnat område lateralt eller
THYROIDEA                                                medialt om struphuvudet

                                                         Struma = förstoring av sköldkör-
                                                         ten

ANSIKTSTRAUMA Os Zygomaticus = okbenet                   Le Fort fraktur = fraktur i mellan
                                                         ansiktet
                  Orbita = ögonhåla
                                                         Näsfraktur = fraktur av den yttre,
                                                         nedre tunna delen av nässkelettet

                                                         Orbito-zygmatikumfraktur =
                                                         fraktur av orbitavägg samt okbe-
                                                         net

                                                         Käkfraktur = fraktur i över-
                                                         och/el. underkäken

                                                         Skallbasfraktur = delas in i två
                                                         typer; längs- och tvärgående.
ÖGAT
                      Senhinna = sclera                 Glaucom = grön starr, trycket i
                                                        ögat är för högt så högt att ögat
                      Näthinna = retina                 kan skadas. Normalt tryck 15 - 25
                                                        mm HG.
                      Conjunktiva = bindehinna
                                                        Katarakt = grå starr, oklarhet i
                      Chorioidea = åderhinna            ögats lins som sätter ner synskär-
                                                        pan.
                      Macual = gula fläcken
                                                        Keratit = svårbehandlad infektion
                      Orpus vitreum = glaskropp
                                                        Ammotio retinae = näthinneav-
                                                        lossning.




Vi önskar dig välkommen hit och önskar att du ska trivas på avdelningen under din kliniska
utbildning!

				
DOCUMENT INFO
Shared By:
Categories:
Tags:
Stats:
views:374
posted:1/25/2011
language:Swedish
pages:16