Frskringskassans kartlggning – R

Document Sample
Frskringskassans kartlggning – R Powered By Docstoc
					Kartläggning av behovsgrupper inom Centrumregionen




Samordningsförbundet Göteborg Centrum
Eva Magnusson
Fredrik Johansson
Sandra Thörnqvist
2007-02-12




                                                     1
Innehållsförteckning
Innehållsförteckning ............................................................................................................... 1
Behov, arbetsförmåga eller diagnos ? ................................................................................... 4
    Samordning ...................................................................................................................... 4
    Behov ................................................................................................................................. 5
    Rehabilitering................................................................................................................... 5
    Arbetsförmåga.................................................................................................................. 6
    Funktionshinder inom kommunen ............................................................................... 6
    Funktionshinder inom Arbetsförmedlingen................................................................ 7
    Funktionshinder inom Försäkringskassan .................................................................. 7
    Funktionshinder inom Västra Götalandsregionen ..................................................... 7
    Prioritering inom vården ................................................................................................ 7
    Förebyggande arbete ....................................................................................................... 8
    Förslag till struktur för samverkansarbete .................................................................. 8
Prioriterade målgrupper inom Samordningsförbundet Göteborg Centrum .................. 9
    Psykisk ohälsa .................................................................................................................. 9
    Långvarigt bidragsberoende .......................................................................................... 9
Uppdraget ............................................................................................................................... 11
    Syfte ................................................................................................................................. 11
    Metod och urval ............................................................................................................. 11
    Geografisk indelning ..................................................................................................... 12
    Erfarenheter från våra egna samverkansaktiviteter ................................................. 12
Basfakta om befolkningen i Centrumregionen.................................................................. 13
    Folkmängden i Centrumregionen ............................................................................... 13
    Åldersfördelning på befolkningen i Centrumregionen den 30 september 2006 . 14
    Utbildningsnivå Centrumregionen ............................................................................. 15
    Arbetslösa i Göteborg och Centrumregionen ............................................................ 16
Arbetsförmedlingen .............................................................................................................. 17
    Sammanfattning Arbetsförmedlingen ........................................................................ 18
    Funktionshinder sammanfattning .............................................................................. 19
    Deltidsanställda och timanställda ............................................................................... 19
    Arbetsmarknadsåtgärder .............................................................................................. 20
    Genomförande – metod och teknik ............................................................................ 21
    Sökandekategorier inom arbetsförmedlingen ........................................................... 22
    Åldersgrupper inom arbetsförmedlingen .................................................................. 23
    Antalet inskrivna kvinnor och män på Af Järntorget och Af City .......................... 23
    Antalet inskrivna kvinnor och män med a-kassa ...................................................... 24
    Funktionshinder hos arbetslösa .................................................................................. 28
Försäkringskassan ................................................................................................................. 34
    Sammanfattning Försäkringskassan .......................................................................... 35
    Sjukfallskartläggning Försäkringskassan Västra Götalands län............................. 36
    Diagnosgrupper 2003-2006 ........................................................................................ 37
    Fördelning av diagnoser 2006 ..................................................................................... 38
    Könsfördelning .............................................................................................................. 39
    Psykisk ohälsa 2003-2006 ........................................................................................... 40
    Psykisk ohälsa efter kön ............................................................................................... 41
    Långa sjukfall och arbetslösa 2003-2006 .................................................................. 42
    Långa sjukfall och arbetslösa efter kön och ålder ..................................................... 43
    Psykisk ohälsa och arbetslösa efter kön och ålder .................................................... 44


                                                                                                                                            2
    Långa sjukfall och arbetslösa efter ålder .................................................................... 45
    Sjukpenningskostnader efter diagnosgrupp .............................................................. 46
Västra Götalandsregionen .................................................................................................... 47
    Enkätundersökningen Hälsa på lika villkor ?............................................................ 47
    Allmänna hälsotillståndet i Centrumregionen .......................................................... 48
    Oro, ängslan och ångest ................................................................................................ 48
    Trötthet ........................................................................................................................... 49
    Stress ............................................................................................................................... 49
    Samlat mått på välbefinnande ..................................................................................... 50
    Alkohol – riskkonsumtion ............................................................................................ 50
    Bemötande ...................................................................................................................... 51
    Dela det innersta ............................................................................................................ 51
Stadsdelarna ........................................................................................................................... 52
    Ekonomiskt bistånd - Försörjningsstöd ..................................................................... 52
    Kartläggning av långtidsberoende försörjningsstödsmottagare i Göteborg. ........ 52
    Sammanfattning Försörjningsstöd ............................................................................. 53
    Gemensam plattform för arbete med försörjningsstöd ........................................... 53
    Förekomst av barn i hushåll som är långtidsberoende av försörjningsstöd ......... 56
    Aktuell biståndstid för försörjningsmottaggarna ..................................................... 57
    Boendeförhållanden ...................................................................................................... 57
    Huvudsaklig försörjning ............................................................................................... 58
    Förekomst av lönearbete .............................................................................................. 58
    Utbildning eller praktik ................................................................................................ 59
    Sjukskriven och nollplacerad ....................................................................................... 59
    Högsta utbildningsbakgrund ....................................................................................... 60
    Samverkan med Arbetsförmedlingen, Försäkringskassan eller primärvården .... 60
    Arbetsförmåga................................................................................................................ 61
    Hälsa ................................................................................................................................ 61
    Drogberoende som arbetshinder ................................................................................. 62
    Socialbidragskostnader Centrumregionen ................................................................ 63
    Socialbidragskostnader Göteborgs Stad..................................................................... 64
Slutord ..................................................................................................................................... 65




                                                                                                                                              3
Behov, arbetsförmåga eller diagnos ?
Insatserna inom den finansiella samordningen skall avse individer som är i behov av
samordnade rehabiliteringsinsatser och ska syfta till att dessa uppnår eller förbättrar
sin förmåga att utföra förvärvsarbete1. Ledorden inom FINSAM är samordning,
behov, rehabilitering och arbetsförmåga.

Samordning
Att organisera verksamheter sida vid sida eller att få olika yrkesutövare att arbeta
tillsammans kallas i vardagligt tal för att samarbeta eller samverka. Enligt Westrin2
kan samverkan/samarbete indelas i fyra kategorier beroende på hur verksamheten
byggs upp. De fyra typerna är kollaboration eller samverkan, där myndigheternas
samverkan sker i vissa former och kring specifika frågor. Koordination eller
samordning, är där olika myndigheters insatser adderas till varandra för att uppnå
bästa resultat. Konsultation är där en yrkesgrupp från en organisation gör tillfälliga
insatser i en annan verksamhet och slutligen integration eller sammansmältning,
där två eller flera verksamheter slås samman.

Samverkan på tvären eller ”Horisontell integrering”3 kan vara ett medel för att
åstadkomma bättre service eller tjänster till välfärdsklienterna. För att utveckla en
sådan horisontell integrering är tre faktorer viktiga: ömsesidig medvetenhet om de
givna problemen, samsyn mellan aktörerna beträffande mål och att det finns ett
ömsesidigt beroende mellan aktörerna.

Socialstyrelsen4 har i sin idéskrift ”Ta ansvar för samverkan” pekat på de problem
som förekommer i dagens samhälle med en stark uppdelning av verksamheter och
ansvar. Det blir svårt att ta ansvar för en större helhet än den egna verksamheten på
organisationsnivå, eller i det egna arbetet på individnivå. För att underlätta för
samverkan behövs det på samhällsnivå att:
   o Lagar och regler samspelar
   o Enhetliga och tydliga uttryck och definitioner
   o Förvaltningslagen som uttrycker att myndigheterna skall hjälpa den enskilde
       som har vänt sig till fel instans och ge andra myndigheter hjälp.
Några viktiga faktorer på organisationsnivå:
   o Gemensam finansiering från de olika huvudmännen
   o Konsekvensanalyser
   o Lokalt utformade gemensamma riktlinjer
   o Gemensamma fortbildningar och informationsmöten för personal från olika
       verksamheter
Ytterligare några viktiga punkter på individnivå:
   o Att undvika stuprörstänkande där personal enbart ser den egna funktionen
       och inte söker kunskap eller samarbete med andra.
   o Att var och en av de professionella bör känna som sitt ansvar att visa vägen för
       den enskilde individen till de insatser eller verksamheter som den kan behöva.
   o Att gemensam eller sammanhållen individuell planering behöver utvecklas.
Det behövs utvecklingsarbete för att finna metoder för hur de olika individuella
planerna kan samordnas i praktiken.

1 Lagen (2003:1210) om finansiell samordning av rehabiliteringsinsatser
2 Westrin 1986: Samverkan mellan primärvård och socialtjänst
3 Hvinden 1994: Divided Against Itself. A study of Integration in Welfare Bureaucracy.
4 Socialstyrelsen 2005: Ta ansvar för samverkan




                                                                                         4
Behov
Inom våra myndigheter klassificerar vi ofta människor utifrån deras diagnoser och
det saknas ofta mått på arbetsförmågan eller individens behov. Ett utvecklingsarbete
pågår inom Socialstyrelsen och nedanstående text är hämtad från Socialstyrelsens
rapport5 från InfoVU-projektet kunskapsnätverk för behov.

Enligt hälso- och sjukvårdslagen och socialtjänstlagen skall vården och omsorgen
vara behovsbaserad. Med detta menas att resursernas skall styras till de områden där
behoven är störst och inom ett givet område skall den som har störst behov ha
företräde. Bedömningen av behov kan göras på olika nivåer: befolkningsnivå,
gruppnivå och individnivå. Oberoende av nivå omfattar behovsbedömningen av tre
steg, nämligen:
    Identifiering av behov
    Bedömning av nödvändiga åtgärder för att tillgodose behovet.
    Bedömning av nödvändiga resurser för att genomföra de nödvändiga
       åtgärderna.

För att identifiera ett vård- eller omsorgsbehov behövs kunskap om det aktuella
tillståndet och det avsedda tillståndet och behovet blir då skillnaden mellan dessa
tillstånd. För att eliminera behovet krävs nödvändiga vård- och eller omsorgsinsatser.
Kravet på dessa är att de är verksamma – man kan aldrig ha behov av en åtgärd som
inte är verksam!

Genom uppföljning kan graden av måluppfyllelse mätas (i vilken utsträckning som
behovet elimineras) . Målet kan beskrivas i tre dimensioner:
   o Kvalitativa – vad som skall uppnås
   o Kvantitativa – hur mycket som skall uppnås
   o Temporala – när målet skall uppnås
Det finala eller slutliga målet för insatserna kan långt ifrån alltid definieras vid den
primära kontakten med vården eller omsorgen. I praktiken sätts därför ett antal
delmål upp i t.ex. en individuell handlingsplan.


Rehabilitering
Rehabilitering är ett samlingsnamn för de olika insatser som kan behövas för
personer som råkat utför sjukdomar, skador eller liknande. Genom rehabilitering
sker träning för att kunna komma tillbaka och återfå de förmågor som personen hade
före skadan eller sjukdomen. Rehabilitering kan ske på sjukhus, inom primärvården,
på rehabilteringsanläggningar, inom företagshälsovården och specialhälsovården
samt öppenvårdsmottagningar eller i hemmet. Rehabilitering är ett samlingsbegrepp
för alla medicinska, psykologiska, sociala och arbetslivsinriktade åtgärder som ska
hjälpa den som är sjuk eller skadad att få tillbaka sin arbetsförmåga och kunna
försörja sig själv.

Med arbetslivsinriktad rehabilitering menas det stöd och de åtgärder som behövs för
att återfå eller behålla arbetsförmågan, t.ex. arbetsträning eller utbildning för att
kunna återgå till sitt gamla arbete eller för att få ett annat lämpligt arbete. Insatserna
riktas till sjukskrivna med arbetsgivare och till sjukskrivna som är arbetslösa. Dessa

5
    Metod för behovsbedömning. Rapport från InfoVU-projektet. www.socialstyrelsen.se


                                                                                           5
åtgärder ansvarar arbetsgivare, Försäkringskassan och Arbetsförmedlingen
gemensamt för6.

Det som skiljer habilitering från rehabilitering är att habiliteringen riktar sig till
personer med medfödda och oftast livslånga funktionshinder, eller funktionshinder
som uppstått i tidig ålder. Funktionshindret kan ge en nedsättning i förmågan att
röra sig, se, höra, förstå, uppfatta omvärlden eller relatera till andra människor.
Habiliteringsinsatserna syftar till att förebygga och minska de svårigheter som
funktionshindret kan medföra i det dagliga livet.


Arbetsförmåga
Arbetsförmåga innehåller tre grunddimensioner, fysisk, psykisk och social.
Arbetsförmåga är individens kapacitet i förhållande till arbetets krav7. Vid
bedömning av arbetsförmåga är det svårt att dra gränsen mellan vad som är
arbetsförmåga och arbetsvilja. Den som har en stark arbetsvilja kan prestera bättre
än den som har en svag arbetsvilja trots att kapaciteten objektivt är densamma.
Mänskliga resurser består av hälsa, funktionella kapaciteter, utbildning, kompetens,
attityder, värderingar och motivation. Arbetet består i sin tur av fysiska och mentala
krav, arbetsmiljö mm. När de mänskliga resurserna ställs mot arbetets krav visar sig
arbetsförmågan.

Enligt den lagstiftning som finns i sjukförsäkringen skall arbetsförmågan bedömas i
förhållande till steg för stegmodellen och med bortseende från
arbetsmarknadsmässiga, ekonomiska, sociala och liknande förhållanden. Det är
arbetsoförmågan på grund av sjukdom som ligger till grund för rätt till ersättning.
Vid prövning av arbetsförmågan är läkarens uppgift att uttala sig om individens
medicinska status och i vilken omfattning och på vilket sätt denna påverkar
funktionen och möjligheten att utföra aktiviteter. Läkaren skall bedöma om individen
på grund av sjukdom behöver avstå från arbete. Försäkringskassan beslutar om
ersättning från försäkringen.


Funktionshinder inom kommunen
Göteborgs stad har gemensamt tagit fram en gemensam vägledning för insatser enligt
LSS (Lag 1993:387 om stöd och service till vissa funktionshindrade) och bistånd
enligt SoL (Socialtjänstlagen 2001:453) för barn, ungdomar och vuxna med
funktionshinder. Vägledningen är ett bra grunddokument för att få en gemensam
grund för biståndsbedömning i staden. Göteborgs stads Handikapplan – Synvändan
är fastställd av Kommunfullmäktige 2004-04-22.

Med en nedsatt arbetsförmåga eller något funktionshinder så skall myndigheterna
verka för att dessa personer får möjlighet till förvärvsarbete både i kommunen och i
näringslivet. Det underlättas av ett bra samarbete mellan staden, försäkringskassan,
arbetsförmedlingen och näringslivet8.



6
  Försäkringskassan www.forskringskassan.se
7
  Beslutsunderlag med fokus på arbetsförmåga samt rätten att utfärda underlag. www.forsakringskassan.se
8
  Handikapplan för Göteborgs stad – Synvändan www.goteborg.se


                                                                                                          6
Funktionshinder inom Arbetsförmedlingen
Registrering av funktionshinder görs efter bedömning av inlämnande läkarutlåtande
samt eventuell övrig dokumentation och efter eventuell kompletterande utredning.
Funktionshindret måste vara av arbetshindrande karaktär annars görs inte någon
registrering eller dokumentation av hindret. Innan registrering måste den sökande
skriftligt ge tillstånd till dokumentation av funktionshindret. Registrering görs då den
sökande behöver komma i åtnjutande av resurser och insatser för att få en lösning på
sin situation.

Funktionshinder inom Försäkringskassan
Sjuka eller funktionshindrade som behöver extra hjälp eller har merkostnader på
grund av varaktig sjukdom eller funktionshinder kan under vissa förutsättningar få
handikappersättning från och med det år den försäkrade fyller 19 år. Det krävs att
den försäkrade behöver mer tidskrävande hjälp av en person för att klara sina
vardagliga behov, sitt arbete, sina studier eller att hon har betydande merkostnader.
Den försäkrade skall ha ett stödbehov på grund av funktionshindret under minst ett
år. För att avgöra frågan om rätt till handikappersättning så väger Försäkringskassan
samman olika hjälpbehov och merkostnader9.

Funktionshinder inom Västra Götalandsregionen
Regionens handikappolitik utgår från ett helhetsperspektiv. Målsättningen är full
delaktighet och jämlikhet, vilket innebär att kvinnor och män med funktionshinder i
likhet med andra har lika möjligheter till arbete/-sysselsättning, att delta i kulturliv,
åka med kollektivtrafiken, ha möjlighet till rekreation och utöva idrott, ha ekonomisk
och social trygghet, ha socialt umgänge och personlig integritet samt kunna utöva
sina medborgerliga rättigheter och skyldigheter10.

Prioritering inom vården
I Västra Götalandsregionen pågår ett målmedvetet arbeta för att använda hälso- och
sjukvårdens resurser så effektivt som möjligt. Viktiga delar i detta arbete är att
förbättra vårdprocesserna och vårdstrukturer samt att utveckla både de medicinska
och politiska prioriteringarna11.

Prioriteringsgrupp I                                     Prioriteringsgrupp II
     o   Vård av livshotande akuta sjukdomar                 o   Prevention
     o   Vård av sjukdomar som utan behandling               o Habilitering/rehabilitering
         leder till varaktigt invalidiserande
         tillstånd eller för tidig död
     o   Vård av svåra kroniska sjukdomar
     o   Palliativ vård och vård i livets slutskede
     o   Vård av människor med nedsatt
         autonomi
Prioriteringsgrupp III                                   Prioriteringsgrupp IV
     o   Vård av mindre svåra akuta och kroniska             o   Vård av andra skäl än sjukdom eller
         sjukdomar                                               skada
Enligt ovanstående prioriteringsordning kommer rehabilitering tillsammans med
habilitering i den andra prioriteringsgruppen.

9
  www.forsakringskassan.se
10
   www.vgr.se
11
   Prioriteringar i hälso- och sjukvården – om Västra Götalandsregionens prioriteringsarbete www.vgr.se


                                                                                                          7
Förebyggande arbete
Riksdagens beslut om den nya lagen om finansiell samordning som togs i december
2003 innebar, på förslag från Socialförsäkringsutskottet, att även förebyggande
arbete skall kunna ingå i samordningsförbundets ansvar12. Enligt tidigare studier och
utvärderingar kan det förebyggande arbetet indelas i:

       1. Förebyggande insatser för individen – t.ex. samtalsstöd, sjukgymnastik,
          motion, individuell handledning mm. Syftet är att tidigt identifiera och stödja
          individerna.
       2. Förebyggande insatser för olika definierade riskgrupper – t.ex. olika riktade
          insatser för grupper som identifierats via kartläggningar såsom personer med
          smärtproblematik, personer med psykosocial problematik, ensamstående
          föräldrar, arbetslösa med sociala behov mm.
       3. Allmänt förebyggande arbete – kan t.ex. vara generella insatser till befolkning,
          generella insatser i vissa bostadsområden, generella insatser i skolan,
          förebyggande på arbetsplatser, folkhälsoarbete mm.


Förslag till struktur för samverkansarbete
Nedanstående modell är ett förslag till gemensam samverkansstruktur mellan det
hälsofrämjande arbetet, det förebyggande arbetet och rehabiliteringsarbetet.

Samordningsförbunden har tillsammans med de ingående myndigheterna ett stort
ansvarsområde i det förebyggande arbetet och rehabiliteringsarbetet. Inom det
hälsofrämjande arbetet ansvarar i högsta grad arbetsgivare, företagshälsovård och
friskvården. Utvecklingen inom det hälsofrämjande arbetet och förebyggande arbetet
påverkar i hög grad behovet av rehabiliteringsåtgärder i samhället.


                        Hälsofrämjande                Förebyggande Rehabiliterings-
                          arbetsplats                    arbete        arbete

  Samhälle Arbetsgivare                             Folkhälsa +                 Samordnings-
 Organisation Ledarutveckling                       Samordnings-                förbund - arena
              mm                                    förbund                     för samverkan

        Grupp          Arbetslags-                  Folkhälsa +                 Samordnings-
                       utveckling                   Samordnings-                förbund –
                       Handledning                  förbund                     kompetens

       Individ         Friskvård         Folkhälsa +                            Samordnings-
                       Utvecklingssamtal Samordnings-                           förbund –
                       mm                förbund                                aktiviteter



12
     Rekommendationer och stöd, reviderad upplaga januari 2006. www.samverkanvg.se


                                                                                                  8
Prioriterade målgrupper inom Samordningsförbundet
Göteborg Centrum
Den avgående styrelsen från 2006 för Samordningsförbundet Göteborg Centrum har
gett samordningskansliet i uppdrag att sammanställa de befintliga kartläggningar
som görs i de ingående myndigheterna under år 2006. Detta kartläggningsmaterial
skall presenteras för den nya styrelsen och beredningsgruppen i januari år 2007.

Styrelsen för Samordningsförbundet Göteborg Centrum har under sina första två
verksamhetsår prioriterat följande målgrupper:

                      o Unga vuxna, särskilt de med psykisk ohälsa
                      o Personer med psykisk ohälsa
                      o Långtidsberoende av försörjningsstöd

Psykisk ohälsa
Nedanstående definition av begreppet psykisk ohälsa har tagits fram inom ramen för
sektorsrådens arbete i utvecklingsarbetet för psykiatrisk vård inom VGR. Ansvariga
för framtagandet är sektorsråden i allmänmedicin och psykiatri13.

Definition av begreppet
   Psykisk ohälsa innefattar gruppen psykiskt långtidssjuka inklusive gruppen
     personer med svåra personlighetsstörningar, gruppen personer med tillfällig
     psykisk sjukdom och människor som upplever ett psykiskt illabefinnande men
     inte går att diagnostisera med dagens diagnoskriterier.
   För gruppen psykiskt långtidssjuka har den specialiserade psykiatrin ett
     förstahandsansvar för den psykiska ohälsan. Kommunerna har för dessa ett
     ansvar kopplat till hemsjukvård, boende, sysselsättning/arbete mm.
   För gruppen personer med tillfällig psykisk sjukdom har primärvården ett
     förstahandsansvar och psykiatrin ett specialistansvar.
   Människor som upplever ett psykiskt illabefinnande utan klar diagnos är
     föremål för forskning och utveckling likaså gruppen med diagnosen
     utmattningssyndrom. Mycket av folkhälsoarbetet inriktar sig på dessa
     grupper.

Det finns svårigheter i gränsdragningar mellan dessa grupper men instrumentet GAF
(Global Assessment of Functioning) används för att bedöma symptom och
funktionsnivå inom det psykiatriska diagnossystemet. Enligt ovanstående dokument
används GAF-nivåer där gränssnittet är GAF 50. Generellt för prioritering till
specialistpsykiatrin skall GAF-värdet vara 50 eller lägre. Vid GAF-värden högre än 50
gäller generellt att primärvården har det primära basansvaret.

Långvarigt bidragsberoende
Långvarigt bidragsberoende är ett samlingsbegrepp för de personer som är beroende
av stöd enligt nedanstående:
        I Göteborgs Stad definieras begreppet långtidsberoende när personer
          under den senaste 12-månads perioden uppburit försörjningsstöd under
          minst 10 månader.

13
     Förtydligande av vertikala prioriteringar inom vuxenpsykiatrins ansvarsområde (inkl unga vuxna) VGR


                                                                                                           9
          Som långtidsarbetslös på Arbetsförmedlingen räknas personer över 25 år
           som varit arbetslösa i minst sex månader samt personer under 25 år som
           varit arbetslösa i minst 100 dagar. (Risk för långtidsarbetslöshet omfattar
           arbetssökande som har en månad kvar innan långtidsarbetslöshet infaller).
           EU går efter ILO-definitionen (International Labour Organisation) för
           långtidsarbetslös som är 12 månader. Skillnader kan förekomma mellan
           olika länder.
          Som långtidsinskriven på Arbetsförmedlingen räknas personer som varit
           inskrivna mer än två år och under de senaste två åren inte haft något
           arbete. (Risk för långtidsinskrivning omfattar arbetssökande som har två
           månader kvar innan långtidsinskrivning infaller). EU använder inte termen
           långtidsinskriven
          personer som är sjukskrivna i mer än 60 dagar.

Kvalificering för a-kassa
Sedan årsskiftet 2006/2007 har förändringar inom arbetslöshetsförsäkringen
successivt införts eller är på gång att införas.
Dagpenningen är för närvarande mellan 320 – 680 kr per dag beroende på hur hög
inkomsten varit under kvalificeringsperioden. Man kräver nu 80 timmars arbete per
månad i sex månader under den senaste 12-månaders-perioden för att arbetet ska
räknas in i kvalificeringsperioden (huvudregeln). Den som under en ramtid av tolv
månader arbetat sex sammanhängande månader med sammanlagt minst 480 timmar
och minst 50 timmar under var och en av de sex månaderna uppfyller också
arbetsvillkoret (alternativregeln).
Regeringen har som förslag att deltagande i arbetsmarknadspolitiska åtgärder inte
kommer att vara överhoppningsbar tid from mars 2007. Med det menas att man i
nuläget – om man uppbär a-kassa – vid deltagande i utbildning, praktik mm istället
får aktivitetsersättning av Arbetsförmedlingen och därmed inte använder sina a-
kassedagar som därmed är vilande under perioden man har aktivitetsersättning.
A-kasseersättningen kommer troligtvis att begränsas till en period och därefter blir
man anvisad till aktivitetsgarantin till dess att man fått en lösning på sin situation.
För att förstå förändringarna kan en tillbakablick synliggöra skillnaderna.
Tidigare har följande gällt för att kvalificering för a-kassa:
      Medlemskap i a-kassa i 12 månader samt arbete minst 70 timmar/månad i
       minst 5 månader under denna period, dock inte nödvändigtvis i följd. Detta
       benämns arbetsvillkoret, eller
      Att man avslutat en sammanhållen utbildning som t ex gymnasieutbildning
       eller eftergymnasial utbildning. Efter 90 dagars inskrivning på
       Arbetsförmedlingen kunde man ansöka om a-kassa. Detta benämns
       studievillkoret.
Man har haft möjlighet att efter att ha förbrukat 300 a-kassedagar få ytterligare 300-
dagar om Arbetsförmedlingen rekommenderar detta. Senast därefter skrivs man in i
aktivitetsgarantin för att inte bli utförsäkrad. I nuläget gäller att Arbetsförmedlingen
fortfarande kan göra en rekommendation till a-kassan om att bevilja 300 nya
kassadagar fram till 2007-06-30. Däremot vet man i dagsläget inte om beviljade 300
dagar kan användas efter 2007-07-01 eller om man kommer att ingå i
aktivitetsgarantin eller liknande.



                                                                                      10
Uppdraget
Styrelsen för Samordningsförbundet Göteborg Centrum beslutade 2006-11-16 § 79 i
Verksamhetsplanen för 2007 – 2009 att redan tidigt på nyåret 2007 genomföra en
gemensam kartläggning, för att klarlägga vilka målgrupper som skall prioriteras
framöver inom förbundet. Kartläggningen av behovsgrupper inom Centrumregionen
skall presenteras för styrelsen i slutet av januari 2007, och där skall mångfalds- och
genusperspektivet särskilt beaktas.

Styrelsen för Samordningsförbundet Göteborg Centrum har gett samordningskansliet
i uppdrag att sammanställa de befintliga kartläggningar som görs i de ingående
myndigheterna under år 2006, samt att redovisa statistik över antalet personer i
yrkesverksam ålder som försörjs genom sociala ersättningar och bidrag, såsom
sjukpenning, förtidspension, ersättning vid arbetslöshet och socialbidrag inom
centrumregionen.



Syfte
Syftet med kartläggningen är att få en gemensam bild av hur behovet ser ut inom
Centrumregionen för enskilda personer och hushåll, vilka hinder och möjligheter
som finns och hur personerna själva ser på sin situation och sina möjligheter.
Kartläggningen kan förhoppningsvis ge en bild över de orsaker som ligger till grund
för bidragsbehovet. Kartläggningen skall ge ett underlag för framtida beslut och
prioriteringar inom den finansiella samordningen i centrumregionen.

Målgruppen för kartläggningsrapporten är politiker och berörda tjänstemän inom
Arbetsförmedlingen, Försäkringskassan, Västra Götalandsregionen och Göteborgs
Stad.



Metod och urval
Samordningsförbundets kartläggning är en bearbetad sammanslagning av de
ingående myndigheternas genomförda kartläggningar eller statistikbearbetningar
som hämtats från myndigheterna enligt nedanstående:

    o Försäkringskassan – Sjukfallskartläggning Västra Götaland ögonblicksbild
      från den 1 oktober 2006.
    o AMS statistikenhet en ögonblicksbild från vecka 40 år 2006.
    o Västra Götalandsregionen - Hälsa på lika villkor, en enkätundersökning om
      hälsa och livsvillkor i Sverige 2005.
    o Göteborgs Stad – Stadskansliets kartläggning av mottaggare av
      försörjningsstöd en ögonbildsblick från vecka 40 år 2006.

Urvalet består till allra största delen av personer i yrkesverksam ålder med undantag
från enkätundersökningen Hälsa på lika villkor, som har vänt sig till en målgrupp
mellan 16-84 år. Urvalet beskrivs närmare under respektive myndighet.




                                                                                    11
Geografisk indelning
Med Centrumregionen avses det geografiska område som omfattas av stadsdelarna
Örgryte, Härlanda, Centrum, Linnéstaden och Majorna och som sammanfaller med
Samordningsförbundet Centrums verksamhetsområde.

Inom Centrumregionen ser de övriga myndigheternas områdesindelning ut enligt
följande:
    o Arbetsförmedlingen har två områdeskontor AF Järntorget (stadsdelarna
       Linnéstaden och Majorna) och AF City (stadsdelarna Örgryte, Härlanda och
       Centrum).
    o Försäkringskassan har ett Centrumkontor.
    o Hälso- och sjukvården (primärvården och psykiatri) omfattas av två olika
       primärvårdsområden Göteborg Centrum-Väster (stadsdelarna Centrum,
       Linnéstaden och Majorna) och Göteborg Nordost (stadsdelarna Örgryte och
       Härlanda).


Erfarenheter från våra egna samverkansaktiviteter
Våra samverkansprojekt och aktiviteter inom Samordningsförbundet Göteborg
Centrum har påbörjats under år 2006 och vissa erfarenheter kan vi reda dra:

Från projekt Columbus som vänder sig till unga vuxna med psykisk ohälsa ser man
tre framtida behov:
    o Korta och smidiga vägar in till missbruksvården för de unga vuxna.
    o Längre behandlingsinsatser på 1-2 år behövs för vissa unga vuxna
    o Unga vuxna med neuropsykiatrisk problematik – här behövs fungerande
       terapi, metodutveckling för att matcha behoven och mötesplaster för
       individerna.

Handläggarteamen – projekt VerkSAMt
  o Psykiatrisk och primärvårdskompetens för att hitta rätt vägar in till vården

Behov av kompetensutveckling
   o Motivationsutbildning för handläggare
   o Gemensam rehabiliteringsvetenskap
   o Evidensbaserad metodutveckling
   o Orienteringskurs i kognitiv beteendeterapi
OpenSpace – dialogkonferens
  o Praktikplatser för långvarigt bidragsberoende behövs
  o Stabila samverkansstrukturer
  o Aktiva insatser för de som står utanför arbetsmarknaden
  o Arbetsmarknadstorg – möjlighet till gemensamt arbete i team
  o Erfarenheter från andra länder – hur arbetar man i andra länder ?




                                                                                   12
Basfakta om befolkningen i Centrumregionen
Folkmängden i Centrumregionen
I Göteborgs stad bodde 2006-09-30 totalt 489 481 personer och 168 312 av dem var
bosatta i Centrumregionen vilket innebär 34 % av befolkningen i Göteborgs Stad14.

Fördelningen av antalet boende per stadsdel framgår att nedanstående tabell som
även visar på en prognos för helåret 2006.

Stadsdelsnämnd                         Folkmängd                          Folkmängd                 Prognos
                                       2005-12-31                         2006-09-30               2006-12-31
SDN 5 Härlanda                           20 112                             20 172                   21 535
SDN 6 Örgryte                            33 485                             33 643                   34 443
SDN 7 Centrum                            53 288                             53 955                   59 746
SDN 8 Linnéstaden                        31 243                             31 245                   32 336
SDN 9 Majorna                            29 112                             29 297                   30 070
TOTALT                                  167 240                            168 312                  178 130


Den minsta stadsdelen i Centrumregionen är Härlanda med ca 20 000 invånare och
den största är Centrum med ca 54 000 invånare, Örgryte, Linnéstaden och Majorna
är ungefärligen lika stora med runt 30 000 invånare.


                        Stadsdelarnas procentuella befolkningsandel av Centrumregionen




                        17%                                    12%




                                                                                         20%
                                                                                               Härlanda
                                                                                               Örgryte
                                                                                               Centrum
                                                                                               Linnestaden
          19%                                                                                  Majorna




                                                     32%




14
     Statistik från kommunens hemsida www.goteborg.se


                                                                                                                13
Åldersfördelning på befolkningen i Centrumregionen den 30
september 2006

    SDN         Totalt              0-5 år     6-15 år 16-19 år                   20-64 år       65-74 år           75-84 år   85- år
Härlanda        20 172               1 177       1 781      850                     12 921          1 055              1 498      890
Örgryte         33 643               1 812       2 509    1 198                     22 791          1 929              1 980    1 424
Centrum         53 955               2 542       2 116    1 389                     40 268          3 020              2 722    1 898
Linnéstaden     31 245               1 782       2 084    1 074                     22 611          1 653              1 273      768
Majorna         29 297               1 871       2 102    1 048                     20 935          1 339              1 234      768
Totalt         168 312               9 184     10 592     5 559                    119 526          8 996              8 707    5 778


Tabellen ovan visar fördelningen av Centrumregionens befolkning i åldersgrupper.
För Samordningsförbundet del så är åldersgruppen 20 – 64 år av störst intresse
eftersom det är den yrkesverksamma åldern.


                         Procentuella åldersfördelningen Centrumregionen och Göteborg

 80


                                              71
 70
                                                   64

 60



 50


                                                                                                  Centrumregionen
 40
                                                                                                  Göteborg


 30



 20


                   10
 10                                                             7
      6    6   6                     5                      6            5    5
                                3                                                       3    3

 0
      0-5 år   6-15 år          16-19 år     20-64 år      65-74 år      75-84 år       85- år




Vid jämförelse med Göteborgs befolkning så har Centrumregionen en högre andel
personer i åldern 20 – 64 år dvs. yrkesverksam ålder och lägre andel i åldrarna 6-15
år och 16-19 år.




                                                                                                                               14
Utbildningsnivå Centrumregionen

Uppgifterna om högsta utbildning kommer ifrån SCB:s utbildningsregister. De
senaste uppgifterna avser läget 2005-12-31.

Utbildningsnivån är hög inom stadsdelarna Härlanda, Örgryte, Centrum, Majorna
och Linnéstaden, bland de högsta utbildningsnivåer finns i stadsdelarna Centrum och
Linnéstaden.




                                                                                15
Arbetslösa i Göteborg och Centrumregionen
Den 31 oktober 2006 fanns det 13 248 öppet arbetslösa (arbetslösa enligt AMS
definition) i Göteborg i åldrarna 18-64 år. Det motsvarar ungefär 4.1 % av
befolkningen.

Det innebär en klar minskning jämfört med 2005 då samma siffra var 15 697 vilket
motsvarar 4.9 % av befolkningen. AMS, Arbetsmarknadsstyrelsen har lite olika
förklaringar, dels att efterfrågan på arbetskraft har ökat och dels att antalet varsel om
uppsägning har minskat. Även antalet långtidsarbetslösa har minskat markant under
det senaste året. En stark uppgång av antalet plusjobb (många har fått arbete) är en
av anledningarna, samt att antalet nytillkomna långtidsarbetslösa blivit färre. AMS
spår att arbetsmarknaden kommer att fortsätta att förstärkas eftersom antalet lediga
platser fortsätter att öka snabbt. Allra mest ökar platserna inom transport, verkstad
och handel.15

I diagrammet här nedan ser man hur andelen arbetslösa sjunker ju längre utbildning
man har. Här har vi valt att visa åldergruppen 25-64 år som normalt är den
"arbetande befolkningen".




För Centrumregionens stadsdelar fördelade sig den öppna arbetslösheten 2005-2006
enligt nedanstående tabeller som visar dels antal personer som var öppet arbetslösa
och dels andelen av befolkningen som var öppet arbetslösa.

 SDN
                     2005        2006
 05 Härlanda        555         411
 06 Örgryte         969         814
 07 Centrum         1 655       1 276
 08 Linnéstaden     1 018       884
 09 Majorna         1 150       989
 TOTALT             5 347       4 374



SDN
                     2005        2006
05 Härlanda         4,2         3,1
06 Örgryte          4,2         3,5
07 Centrum          4,1         3,1
08 Linnéstaden      4,4         3,8
09 Majorna          5,4         4,6
15
     Göteborgs hemsida www.goteborg.se


                                                                                       16
Arbetsförmedlingen
Arbetsförmedlingen finns representerad i så gott som alla Sveriges kommuner.
Arbetsförmedlingen som institution går tillbaka till 1900-talets början och grunden
till nuvarande organisation kom under 1950-talet. Arbetsförmedlingen skall vara
smörjmedlet i samhällsmaskineriet beträffande arbetskraft och arbetsmarknad
genom att bidra till att tillsätta de lediga platserna, hjälpa arbetsgivarna att hitta
arbetskraft och att rusta de sökande för att kunna fylla platserna.

Arbetsförmedlingen är en myndighet som parallellt bedriver myndighetsutövning
som service gentemot såväl arbetssökande som arbetsgivare. Arbetssökande och
arbetsgivare benämns vanligtvis som kunder inom Af.

Arbetsförmedlingens verksamhet omfattas av samma sekretess som socialtjänsten.
Information får växlas mellan myndigheterna om den sökande har medgivit detta
genom skriftligt samtycke.

Myndighetsutövningen inom Arbetsförmedlingen omfattar bl.a. stöd till sökande vad
det gäller utbildning och praktik samt anställningsstöd eller lönebidrag till
arbetsgivare för den sökande vid anställning.

Arbetsförmedlingen har även uppdraget att vara arbetslöshetskassornas, a-kassornas,
kontrollorgan gentemot de arbetssökande, vilket innebär att Arbetsförmedlingen
skall kontrollera och bedöma att den sökande gör allt vad som krävs för att bli
självförsörjande. Detta innebär bl.a. ett aktivt arbetssökande, accepterande av
anvisningar av olika slag från Arbetsförmedlingen (arbete, utbildning mm) samt att
hålla de kontakter som förväntas och informeras om från förmedlingens sida.

Om man som sökande inte lever upp till detta skall Arbetsförmedlingen skriftligt
ifrågasätta den sökandes rätt till ersättning till a-kassan. Därefter kan a-kassan fatta
beslut om nedsättning helt eller delvis, under begränsad period eller till dess att en ny
kvalifikationsperiod intjänats.

Inskrivning på Arbetsförmedlingen är obligatorisk för sökande som söker ersättning
genom sin a-kassa. Likaså är det vanligt att inskrivning på Arbetsförmedlingen är
villkorat för sökande som uppbär försörjningsstöd från socialtjänsten. Inskrivning på
Arbetsförmedlingen kan också vara viktigt för att sökandes sjukpenninggrundande
inkomst inte skall skrivas ner eller nollklassas på Försäkringskassan.

Sökande som har behov av Arbetsförmedlingens tjänster anmäler sig helt frivilligt till
Arbetsförmedlingen. Sökande som har behov av Arbetsförmedlingen för att kunna få
ut sin försörjning har kanske som enda förhoppning att få försörjningen löst, men
upplever ibland inte behov av övriga tjänster som kan tillhandahållas, vilket kan vara
problem i varierande grad för att nå en lösning för individen.




                                                                                         17
Sammanfattning Arbetsförmedlingen
På uppdrag av Samordningsförbundet Centrum i Göteborg har en statistisk
ögonblicksbild av vecka 40 år 2006 tagits fram, för att bilda ett underlag till en
gemensam kartläggning tillsammans med Försäkringskassans sjukfallsredovisning,
Västra Götalandsregionen hälsoenkät samt stadsdelarnas kartläggning av
försörjningsmottagare som alla ingår i Samordningsförbundet Centrum. De
statistiska data vi utgår från har tillhandahållits av AMS statistikenhet.

Nedan följer en kort sammanfattning i punktform utifrån kartläggningen av de
långtidsinskrivna och långtidsarbetslösa från Arbetsförmedlingen:

    o Andelen utlandsfödda långtidsinskrivna och långtidsarbetslösa i
      Centrumregionen är avsevärt lägre än i övriga delar av Göteborg.
    o Antalet inskrivna män är något lägre än antalet kvinnor.
    o Andelen inskrivna i åldergruppen 30 år och uppåt dominerar.
    o Andelen långtidsinskrivna som kvalificerat sig till a-kassa är lägre för de yngre
      åldersgrupperna, detta gäller även för utlandsfödda som födda i Sverige.
    o Fler män har registrerat funktionshinder än kvinnorna.
    o Registrerat psykiskt funktionshinder ligger lägre för Arbetsförmedlingen
      Järntorget än för Arbetsförmedlingen City.

Tabellen nedan visar en jämförelse av antalet sökande, antal inskrivna kvinnor/män,
fördelat på olika ålderskategorier inom Centrumregionen i jämförelse med de övriga
Göteborgskontor och Västra Götaland.


                   Totalt     Kvinnor/män       18-24 år      25-29 år        30- år

Af City +          11 689      6 100/5 589      939/768       1258/958      3903/3863
AF Järntorget

Af Järntorget      4 865       2 485/2380       357/327       503/393       1 625/1660

Af City            6 824       3 615/3 209      582/441        755/565      2 278/2 203

Övriga Af         25 663      12 384/13 279   2 056/1 981    1 993/2 032    8 335/9 266
i Göteborg

Västra            111 963     59 710/52 253   10 739/9 443   7 726/6 712   41 245/36 098
Götaland

Det statistiska materialet visar bilden av hur det såg ut vecka 40 år 2006. I samband
med det politiska regimskiftet efter valet hösten 2006 kommer stora förändringar att
genomfördas beträffande vilka uppdrag Arbetsförmedlingen har och kommer att ha i
framtiden. Dessa förändringar kan på sikt komma att påverka hur det statistiska
utfallet blir vid nästa kartläggning. Förändringarna kring kvalificering för a-kassa
samt Arbetsförmedlingens möjligheter att ge t ex arbetsmarknadsutbildning eller
praktik har begränsat möjligheterna för individer att få ta del av dessa. De nya
möjligheter som finns till etablering på arbetsmarknaden, t ex genom nystartsjobb,
har ännu inte kommit igång och det går därför inte i dagsläget att bedöma eller
förutsäga utfallet av dessa nya möjligheter.



                                                                                       18
Funktionshinder sammanfattning
Av de inskrivna på Arbetsförmedlingarna i länet har totalt 21 962 personer något
registrerat funktionshinder, vilket motsvarar 20 %. Av de inskrivna är 9 429 kvinnor
och 12 533 män dvs. en markant manlig dominans. Av de inskrivna på Af City och Af
Järntorget har 1 716 personer något registrerat funktionshinder vilket motsvarar 15 %
av de totalt inskrivna. Andelen personer med funktionshinder är därmed lägre än
jämfört med länet.

Tabellen nedan visar en jämförelse av antalet inskrivna med funktionshinder fördelat
på kvinnor/män, inom Centrumregionen i jämförelse med Västra Götaland.

Funktionshinder                  Totalt            Män                Kvinnor
Psykiska funktionshinder          365               173                  192


Socialmedicinskt                  233               194                  39
funktionshinder

Totalt Af City + Af Järntorget   1 716              970                  746


Totalt inskrivna                 11 689            6 100                5 589
Af City + Af Järntorget


Totalt                           21 962            12 533               9 429
Västra Götaland

För psykiska funktionshinder (depression mm) finns 1 773 kvinnor och 1 629 män
registrerade, dvs. en svag kvinnlig dominans. För socialmedicinskt funktionshinder
är den manliga dominansen i det närmaste total med 2 064 män och 389 kvinnor,
vilket kan väcka frågan om det finns mörkertal hos den kvinnliga delen av de
inskrivna.


Deltidsanställda och timanställda
I kartläggningen ingår inte sökandegrupperna deltidsarbetslösa och timanställda,
men det kan ändå vara av intresse att följa utvecklingen framöver kring antalet
personer som är deltidsarbetslösa och timanställda. För vecka 40 år 2006 (samt inom
parentes vecka 6 år 2007) var det i Västra Götaland 10 052 (9 610) inskrivna
deltidsarbetslösa och 15 046 (14 965) inskrivna timanställda.

För Arbetsförmedlingen Järntorget var 406 (383) deltidsanställda och 712 (782)
timanställda. För Arbetsförmedlingen City var 553 (436) deltidsanställda och 1030
(1024) timanställda. Samma mönster finns för övriga Göteborgskontor, dvs. att
antalet timanställda är högre än antalet deltidsanställda.




                                                                                     19
Arbetsmarknadsåtgärder
Kartläggningen är helt inriktad på sökande som är helt arbetssökande. Efter vecka 40
år 2006 har det gjorts ett förändringsarbete vad det gäller Arbetsförmedlingens
framtida uppdrag samt förändringar i Arbetsförmedlingens ekonomiska resurser.
Uppdraget på riksnivå är att på två år gå från 150 000 deltagare per år i åtgärder
(dvs. deltagande i praktik, ungdomsgarantin, arbetsmarknadsutbildning,
förberedande arbetsmarknadsutbildning, aktiviteter inom vägledning och
platsförmedling samt deltagande i aktivitetsgarantin) till att år 2007 ha 90 000
platser per år. För år 2008 är målet 65 000 deltagare per år. För att se om det har
några omedelbara effekter för de sökande har vi studerat antalet sökande i dessa
åtgärdsgrupper. Nedan kan man se hur det ser ut för Västra Götaland samt för
Arbetsförmedlingarna Järntorget och City under vecka 40 år 2006 och för vecka 6 år
2007, samt för övriga Arbetsförmedlingar inom Göteborg. Uppgifterna är hämtade ur
Arbetsförmedlingens uppföljningssystem LEDA.

Det är en markant nedgång i flera åtgärder förutom i aktivitetsgarantin där sökande
garanteras en plats om man löper risk att utförsäkras, dvs. att a-kassedagarna håller
på att ta slut. Mycket tydligt syns också hur ungdomsgarantin på länsnivå vecka 40
hade 650 deltagare medan vecka 6 var det endast var 49 deltagare, samma sak gäller
arbetspraktik. Vad det gäller arbetsmarknadsutbildningar syns ännu inte så stora
skillnader vilket delvis beror på att sökande deltar i längre insatser. Vad det gäller
förberedande utbildningar är dessa i det närmaste halverade på länsnivå.

                        Västra        Af Järntorget        Af City         Af övriga
                       Götaland                                            Göteborg

År                   2006    2007     2006     2007    2006     2007     2006    2007
                      40      6        40       6       40       6        40      6
Vecka

UG Praktik för        650      49      26        1       27          1    161      2
ungdomar 20-24
år

Arbetspraktik        1 440    584      80       26       85      22      398      156


Arbetsinriktad       1 485    1 260     57      36       76      67      306      171
Rehabilitering

Aktiviteter inom     3 524    3 525    200      202     152      205     1 089    930
vägledning
plastförmedling

Arbetsmarknads -     1 611    1 399    38       18       22      10       105      42
utbildning

Förberedande         2 657    1 381    101      50      165      106     958      581
utbildning

Aktivitetsgarantin   5 912    6168     297      288     335      354     1 137    1522



                                                                                       20
Genomförande – metod och teknik

Arbetsförmedlingens statistik
Arbetsförmedlingens stock av sökande och arbetsgivare är mycket omfattande och
detaljerad. Man kan söka information om olika kategorier av sökande såsom t.ex.
heltidsarbetslösa, deltidsarbetslösa, timanställda, ombytessökande, sökande som har
praktik, utbildning eller andra åtgärder. Dessutom kan man söka utifrån andra
kriterier t.ex. såsom kön, postnummer, utbildningsnivå, a-kassetillhörighet,
födelseland, långtidsarbetslös mm.

Det statistiska materialet i denna kartläggning är hämtad från AMS statistikenhet och
är en ögonblicksbild av vecka 40 år 2006, där variablerna är följande:

       Af-kontor
       Kön
       Ålder
       Postnummer
       Födelseland (född i Sverige eller i något annat land)
       A-kassetillhörighet (ja/nej)
       Långtidsarbetslös
       Långtidsinskriven
       Funktionshinder (ja/nej)
       Typ av funktionshinder (enligt kodning nedan)

Följande typer av funktionshinder kan registreras i Arbetsförmedlingens system och
endast med skriftligt samtycke ifrån den sökande:

   11        Hjärt-, kärl- och/eller lungsjukdom
   21        Barndomsdövhet
   22        Hörselskada
   31        Grav synskada
   32        Synsvaghet
   41        Rörelsehinder som kräver förflyttningshjälpmedel (t ex rollator)
   42        Övriga rörelsehinder
   51        Övriga somatiskt relaterade arbetshandikapp
   61        Psykiskt arbetshandikapp
   71        Intellektuellt arbetshandikapp
   81        Socialmedicinskt arbetshandikapp
   91        Astma/allergi/överkänslighet
   92        Dyslexi/specifika inlärningssvårigheter
   93        Förvärvad hjärnskada

Sammanlagt kan tre funktionshinder anges för en person. Det funktionshinder som
anges först ska vara det huvudsakliga funktionshindret. De funktionshinder som
anges måste vara av arbetshindrande karaktär. D v s är allergi mot mjöl inte relevant
om man inte utsätts för exponering av detta i sitt arbete.




                                                                                    21
Sökandekategorier inom arbetsförmedlingen
Sökandekategorier som används i kartläggningen är följande:
   11      Arbetslösa (helt)
   96      Arbetslösa, felregistrering av beslut
   97      Arbetslösa, avbrott/återkallande av beslut
   98      Arbetslösa, slutförd beslutsperiod

De helt arbetslösa som benämns som sökandekategori 11 är uppdelade i två grupper
– de som har a-kassa och de som inte har a-kassa. De som har a-kassa kan ha en
varierande ersättningsnivå mellan 320 -680 kr per dag beroende på vilken
ersättningsnivå man genom arbete har kvalificerat sig för. En del sökande har också
kompletterande försörjningsstöd från socialtjänsten.

Sökande som har aktivitetsstöd från Arbetsförmedlingen är inte representerade i
kartläggningen. Exempel på de kategorier av sökande som får aktivitetsstöd är de
som ingår i aktivitetsgarantin dvs. de som har förbrukat två perioder med a-kassa,
personer som deltar i arbetsmarknadsutbildning eller har OSA-anställning (Offentligt
Skyddad Anställning).

Vi har i kartläggningen valt att fokusera på gruppen helt arbetslösa. Vi har därför valt
bort de som under mätperioden befunnit sig i någon form av arbetsmarknadspolitisk
åtgärd såsom t ex praktik, utbildning, vägledande insatser, anställningsstöd eller
lönebidrag. Likaså har vi valt bort de som har timanställning, deltidsanställning eller
anställning kortare tid än 3 månader. Syftet med att välja enbart de som är helt
arbetslösa är att få ett jämförbart material där arbetslösheten är mer dominerande än
för de individer som har t.ex. timanställning.

I Arbetsförmedlingens system finns ett större antal sökandekategorier men de
kommer inte att användas i kartläggningen, nedan finns exempel på andra sökande
kategorier, listan är dock inte fullständig:

   14       Övriga inskrivna vid Af
   21       Deltidsarbetslösa
   22       Timanställda
   31       Tillfälligt arbete
   38       Utvecklingsanställning
   39       Ombytessökande
   40       Lönebidrag
   41       Offentligt skyddat arbete, OSA
   51       Plusjobb
   52       Arbetspraktik
   64       Kommunalt program, ungdomar under 20 pr, KUP
   65       Ungdomsgaranti för ungdomar 20-24 år
   71       Arbetslivsinriktad rehabilitering
   72       Aktiviteter inom vägledning och platsförmedling
   75       Fördjupad kartläggning och vägledning
   81       Arbetsmarknadsutbildning

Uppgifterna har hämtats hos AMS Statistikenhet och har därefter bearbetats,
sammanställts samt redovisas i nedanstående diagram och text.


                                                                                      22
Åldersgrupper inom arbetsförmedlingen
De ålderskategorier som redovisas är grupperna 18 – 24 år, 25 – 29 år samt 30 år och
uppåt. Ålderskategorierna baserar sig på de åtgärder som Arbetsförmedlingen
arbetar med. Gruppen 18 – 24 år är ungdomar som kan komma i åtnjutande av
insatser speciellt riktade till denna åldersgrupp, med ett regelverk som skiljer sig från
de vuxna (25-29 år) omfattas av. När det gäller gruppen 25 – 29 år så ingår den
normalt sett i gruppen 25 -65 år, förutom vad det gäller gruppen funktionshindrade.
Om ett registrerat funktionshinder finns räknas man in i gruppen funktionshindrade
ungdomar till dess att man fyllt 30 år. Resultaten som presenteras nedan innehåller
endast avidentifierade uppgifter utifrån de använda variablerna.

Arbetsförmedlingskontoren Järntorget (1417) och City (1419) redovisas var för sig och
jämförs också med de övriga kontor i Göteborg samt med kontoren i Västra Götaland.
Arbetsförmedlingen Järntorget har upptagningsområdena Linnéstaden och Majorna
och Arbetsförmedlingen City har upptagningsområdena Härlanda, Örgryte och
Centrum.

A-kassa (Alla) Postnr (Alla) Långtidsarbetslös (Alla) Långtidsinskriven (Alla) Funktionshinder (Alla) Född (Alla) FunktionshinderKod (Alla)


         Summa av Antal
 2500




 2000




 1500
                                                                                                                                              Ålder
                                                                                                                                                 -24
                                                                                                                                                25-29
                                                                                                                                                30-
 1000




   500




     0
                      Kvinnor                               Män                               Kvinnor                               Män
                                         1417                                                                    1419

                                                                          Kontor Kön




Antalet inskrivna kvinnor och män på Af Järntorget och Af City
Kontoren liknar varandra mycket vad gäller befolkning och utbildningsnivån, men Af
City har ett större antal sökande. Det totala antal sökande i detta statistiska material
är 11 689 personer för Centrumregionen. För Västra Götalands Län är totala antalet
inskrivna 111 963, fördelat på 59 710 kvinnor och 52 253 män.

För övriga Göteborg dvs. Af Angered, Svingeln, Hisingen och Frölunda
(fortsättningsvis benämnda som övriga Göteborgskontor) har tillsammans ett totalt
antal sökande på 25 663 personer, fördelat på 12 384 kvinnor och 13 279 män.

Åldersfördelningen för gruppen 18-24 år är ca 25 %, gruppen 25-29 år utgör också ca
25 % och därmed står åldersgruppen 30- och uppåt för ca 50 % av antalet inskrivna.



                                                                                                                                                      23
A-kassa Ja Postnr (Alla) Långtidsarbetslös (Alla) Långtidsinskriven (Alla) Funktionshinder (Alla) Född (Alla) FunktionshinderKod (Alla)


            Summa av Antal
    100%


     90%


     80%


     70%


     60%
                                                                                                                                                  Ålder
                                                                                                                                                    30-
     50%
                                                                                                                                                    25-29
                                                                                                                                                     -24
     40%


     30%


     20%


     10%


      0%
                          1417                                1419                               1417                              1419
                                           Kvinnor                                                                Män

                                                                            Kön Kontor




Antalet inskrivna kvinnor och män med a-kassa
Merparten av dem som kvalificerat sig för a-kassa tillhör åldersgruppen 30- år och
uppåt, det ser ut på samma sätt för övriga Göteborgskontor. Kvinnor 25-29 år har ca
5 % högre kvalificeringsgrad till a-kassa jämfört med männen i samma åldersgrupp.

A-kassa (Alla) Postnr (Alla) Långtidsarbetslös (Alla) Långtidsinskriven (Alla) Funktionshinder (Alla) FunktionshinderKod (Alla)


         Summa av Antal
 3000




 2500




 2000

                                                                                                                                                  Ålder
                                                                                                                                                    30-
 1500
                                                                                                                                                    25-29
                                                                                                                                                     -24

 1000




   500




     0
               1417              1419                1417            1419             1417              1419              1417             1419
                      Sverige                               Utland                            Sverige                             Utland
                                        Kvinnor                                                                   Män

                                                                       Kön Född Kontor

Andelen utlandsfödda ligger på ca 10 – 25 % av det totala antalet inskrivna, lite
olika beroende på åldersgrupp. För Västra Götaland visar siffrorna på 1/3 andel. För
övriga Göteborgskontor är andelen utlandsfödda män och andelen män födda i
Sverige män 50 % respektive 50 %. För kvinnor är andelen födda i Sverige 55 %
respektive 45 % födda i utlandet.




                                                                                                                                                          24
A-kassa Ja Postnr (Alla) Långtidsarbetslös (Alla) Långtidsinskriven (Alla) Funktionshinder (Alla) FunktionshinderKod (Alla)


             Summa av Antal
    100%




     80%




     60%
                                                                                                                                                 Ålder
                                                                                                                                                   30-
                                                                                                                                                   25-29
                                                                                                                                                    -24
     40%




     20%




        0%
                 1417              1419             1417                1419             1417               1419          1417            1419
                         Sverige                             Utland                              Sverige                         Utland
                                          Kvinnor                                                                  Män

                                                                             Kön Född Kontor

Utlandsfödda som kvalificerat sig för a-kassa ligger i åldersgruppen 30- år på
ca 65 – 75 % medan de yngre inte har a-kassa i lika hög utsträckning. För Västra
Götaland är andelen yngre som kvalificerat sig till a-kassan lägre både för
utlandsfödda och svenskfödda. För övriga Göteborgskontor är bilden lika.

A-kassa (Alla) Postnr (Alla) Långtidsarbetslös Ja Långtidsinskriven (Alla) Funktionshinder (Alla) FunktionshinderKod (Alla)


        Summa av Antal
 350



 300



 250



 200                                                                                                                                             Ålder
                                                                                                                                                   30-
                                                                                                                                                   25-29
 150                                                                                                                                                -24



 100



   50



    0
              1417             1419              1417                 1419              1417               1419          1417             1419
                     Sverige                               Utland                               Sverige                          Utland
                                       Kvinnor                                                                     Män

                                                                        Kön Född Kontor

Långtidsarbetslösa domineras helt av åldersgruppen 30 år och uppåt för båda
kontoren. Värt att notera är att i gruppen 18-24 år finns det ett fåtal individer som är
långtidsarbetslösa. Samma mönster för dessa båda åldersgrupper finns även i Västra
Götaland, men inte vad det gäller åldersgruppen 25 – 29 år som är mindre hos Af
Järntorget och City.



                                                                                                                                                         25
A-kassa Ja Postnr (Alla) Långtidsarbetslös Ja Långtidsinskriven (Alla) Funktionshinder (Alla) FunktionshinderKod (Alla)


        Summa av Antal
 250




 200




 150
                                                                                                                                                 Ålder
                                                                                                                                                   30-
                                                                                                                                                   25-29
                                                                                                                                                    -24
 100




   50




    0
             1417              1419              1417              1419              1417              1419               1417            1419
                     Sverige                             Utland                              Sverige                             Utland
                                       Kvinnor                                                                  Män

                                                                      Kön Född Kontor


Långtidsarbetslösa med a-kassa visar en tydlig dominans i gruppen 30 år och
uppåt. Andelen långtidsarbetslösa och utlandsfödda med a-kassa är låg på de två
centrumkontoren. För Västra Götaland är ca 40 – 55 % av de utlandsfödda
långtidsarbetslösa kvalificerade för a-kassa.


A-kassa (Alla) Postnr (Alla) Långtidsarbetslös (Alla) Långtidsinskriven Ja Funktionshinder (Alla) FunktionshinderKod (Alla)


        Summa av Antal
 200


 180


 160


 140


 120
                                                                                                                                                 Ålder
                                                                                                                                                   30-
 100
                                                                                                                                                   25-29
                                                                                                                                                    -24
   80


   60


   40


   20


    0
             1417              1419              1417              1419              1417              1419               1417            1419
                     Sverige                             Utland                              Sverige                             Utland
                                       Kvinnor                                                                  Män

                                                                      Kön Född Kontor

Långtidsinskrivna, dvs. personer som varit inskrivna mer än två år och
under de senaste två åren inte haft något arbete.
Finns nästan uteslutande i åldersgruppen 30 år och uppåt, men även yngre individer
finns representerade. Samma mönster finns i Västra Götaland.




                                                                                                                                                         26
A-kassa Ja Postnr (Alla) Långtidsarbetslös (Alla) Långtidsinskriven Ja Funktionshinder (Alla) FunktionshinderKod (Alla)


        Summa av Antal
 160


 140


 120


 100
                                                                                                                                                 Ålder
                                                                                                                                                   30-
   80
                                                                                                                                                   25-29
                                                                                                                                                    -24
   60


   40


   20


    0
             1417              1419              1417             1419              1417              1419                1417            1419
                     Sverige                             Utland                             Sverige                              Utland
                                      Kvinnor                                                                  Män

                                                                     Kön Född Kontor

Långtidsinskrivna kvalificerade för a-kassa är något färre än gruppen
långtidsinskrivna totalt. Detta kan visa på att gruppen långtidsinskrivna har haft
tillfälliga arbeten som kvalificerat för a-kassa, men som inte gett en långvarig lösning
på arbetslösheten, utan man är fortsatt beroende av att uppbära a-kassa. Samma
mönster finns i Västra Götaland.




                                                                                                                                                         27
Funktionshinder hos arbetslösa
För Västra Götaland är det totala antalet arbetslösa kvinnor 59 710 och män 52 253.
Av dessa har 9 429 kvinnor och 12 533 män något funktionshinder registrerat på
arbetsförmedlingen, dvs. en markant manlig dominans. För psykiska funktionshinder
(depression mm) finns 1 773 kvinnor och 1 629 män registrerade, dvs. en kvinnlig
dominans. För socialmedicinskt funktionshinder är den manliga dominansen i det
närmaste total med 2064 män och 389 kvinnor.

För Af Järntorget och City är totala antalet kvinnor 6100 och män 5 589. Av dessa har
746 kvinnor och 970 män något funktionshinder registrerat, dvs. en markant manlig
dominans. För psykiska funktionshinder (depression mm) finns 192 kvinnor och 173
män registrerade, dvs. en kvinnlig dominans. För socialmedicinskt funktionshinder
är den manliga dominansen i det närmaste total med 194 män och 39 kvinnor.

Ålder (Alla) A-kassa (Alla) Postnr (Alla) Långtidsarbetslös (Alla) Långtidsinskriven (Alla) Funktionshinder Ja FunktionshinderKod (Alla)

                                                                               Totalt



        Summa av Antal
 500

 450

 400

 350

 300

 250                                                                                                                                              Totalt

 200

 150

 100

   50

    0
             1417              1419               1417              1419                1417             1419             1417             1419
                     Sverige                              Utland                               Sverige                            Utland
                                       Kvinnor                                                                   Män

                                                                       Kön Född Kontor




Funktionshinder av något slag finns registrerat för de individer som bedöms vara
gynnade av att det är registrerat. I de yngre åldersgrupperna är antalet individer med
registrerat funktionshinder färre än 10 individer så dessa ingår i den totala mängden
av registrerade funktionshinder.




                                                                                                                                                      28
Ålder (Alla) A-kassa Ja Postnr (Alla) Långtidsarbetslös (Alla) Långtidsinskriven (Alla) Funktionshinder Ja FunktionshinderKod (Alla)

                                                                              Totalt



        Summa av Antal
 350


 300


 250


 200

                                                                                                                                                  Totalt
 150


 100


   50


    0
             1417              1419               1417              1419               1417             1419              1417             1419
                     Sverige                              Utland                              Sverige                             Utland
                                       Kvinnor                                                                   Män

                                                                      Kön Född Kontor

Registrerat funktionshinder och kvalificering till a-kassa visar att färre
funktionshindrade kvalificerar sig till a-kassa än jämförbar med grupp utan
funktionshinder. Samma mönster finns i Västra Götaland med den skillnaden att
något större andel funktionshindrade finns i de yngre ålderskategorierna. Samma
gäller även att deras kvalificering till a-kassa är något högre. När det gäller övriga
Göteborgskontor är andelen utlandsfödda män och män födda i Sverige som är
kvalificering till a-kassa på samma nivå. Utlandsfödda kvinnor har 25 % lägre
kvalificeringsgrad än kvinnor födda i Sverige.

Ålder (Alla) A-kassa (Alla) Postnr (Alla) Långtidsarbetslös (Alla) Långtidsinskriven (Alla) Funktionshinder (Alla) FunktionshinderKod 61

                                                                              Totalt



        Summa av Antal
 120



 100



   80



   60                                                                                                                                             Totalt



   40



   20



    0
             1417              1419               1417              1419               1417             1419              1417             1419
                     Sverige                              Utland                              Sverige                             Utland
                                       Kvinnor                                                                   Män

                                                                      Kön Född Kontor


Psykiskt funktionshinder ligger högre för Arbetsförmedlingen City än för
Arbetsförmedlingen Järntorget. En förklaring kan vara att Arbetsförmedlingen City
har drygt 50 % fler sökande. För psykiska funktionshinder (depression mm) finns 192
kvinnor och 173 män registrerade inom Centrumregionen, dvs. en kvinnlig dominans.


                                                                                                                                                      29
Vad det gäller Arbetsförmedlingen Järntorget och Arbetsförmedlingen City samt
Västra Götaland är andelen utlandsfödda med psykiskt funktionshinder lägre än för
svenskfödda, samma sak gäller för övriga Göteborgskontor.

Ålder (Alla) A-kassa Ja Postnr (Alla) Långtidsarbetslös (Alla) Långtidsinskriven (Alla) Funktionshinder (Alla) FunktionshinderKod 61

                                                                              Totalt



       Summa av Antal
 90


 80


 70


 60


 50
                                                                                                                                                       Totalt
 40


 30


 20


 10


   0
            1417              1419               1417              1419                1417             1419              1417              1419
                    Sverige                              Utland                               Sverige                             Utland
                                      Kvinnor                                                                    Män

                                                                      Kön Född Kontor

Psykiskt funktionshinder och kvalificering till a-kassa visar att färre har
kvalificerat sig till a-kassan i denna grupp. Samma mönster finns i Västra Götaland
och för övriga Göteborgskontor.

Född (Alla) Ålder (Alla) A-kassa (Alla) Postnr (Alla) Långtidsarbetslös (Alla) Långtidsinskriven (Alla) Funktionshinder (Alla) FunktionshinderKod 71

                                                                              Totalt



       Summa av Antal
 30



 25



 20



 15                                                                                                                                                    Totalt



 10



   5



   0
                     1417                                 1419                                 1417                                1419
                                      Kvinnor                                                                    Män

                                                                          Kön Kontor


Intellektuellt funktionshindrade är inte en stor grupp vare sig inom kategorin
svenskfödda eller utlandsfödda. Intellektuellt funktionshinder domineras nästan helt
av åldersgruppen 30 och uppåt samt av större andel män. Många yngre intellektuellt
funktionshindrade vill inte kännas vid sitt funktionshinder och är inte beredda att
göra det förrän de har sett att Arbetsförmedlingen har stora möjligheter att hjälpa
dem. Mindre än hälften har kvalificerat sig för a-kassa. Samma mönster finns i Västra
Götaland och för övriga Göteborgskontor.


                                                                                                                                                           30
Ålder (Alla) Född (Alla) A-kassa (Alla) Postnr (Alla) Långtidsarbetslös (Alla) Långtidsinskriven (Alla) Funktionshinder (Alla) FunktionshinderKod 92

                                                                              Totalt



        Summa av Antal
 30



 25



 20



 15                                                                                                                                                      Totalt



 10



   5



   0
                     1417                                 1419                                1417                                 1419
                                      Kvinnor                                                                    Män

                                                                         Kön Kontor

Specifika inlärningssvårigheter (dyslexi, ADHD, Aspergers mm)
Gruppen är inte stor på något av kontoren och domineras också av åldersgruppen 30
år och uppåt. Troligtvis finns det ett större antal individer i de lägre åldrarna som
Arbetsförmedlingen inte känner till idag. Sedan början av 1990-talet har specifika
inlärningssårigheter diagnostiserats i större utsträckning när det dessutom nationellt
klassificeras som funktionshinder. Gruppen domineras av män såväl på
Arbetsförmedlingen som i befolkningen i stort, vilket också vetenskaplig forskning på
befolkningen visar.
Född (Alla) Kontor (Alla) A-kassa (Alla) Långtidsarbetslös (Alla) Långtidsinskriven (Alla) Funktionshinder (Alla) FunktionshinderKod 92


         Summa av Antal
 600




 500




 400


                                                                                                                                                       Ålder
                                                                                                                                                         30-
 300
                                                                                                                                                         25-29
                                                                                                                                                          -24


 200




 100




    0
                                       Kvinnor                                                                   Män

                                                                             Kön


I Västra Götaland ser man också att gruppen domineras av män . Vad det gäller
utlandsfödda och svenskfödda finns inte någon skillnad i representation för gruppen
30 år och uppåt medan för de yngre åldersgrupperna är det endast ett fåtal
utlandsfödda registrerade i relation till kategorin svenskfödda. I den yngre
åldersgruppen har man inte kvalificerat sig till a-kassa i någon större utsträckning.
För kategorin 30 år och uppåt har ca 2/3 kvalificerat sig.



                                                                                                                                                               31
Född (Alla) Ålder (Alla) A-kassa (Alla) Postnr (Alla) Långtidsarbetslös (Alla) Långtidsinskriven (Alla) Funktionshinder (Alla) FunktionshinderKod 81

                                                                              Totalt



         Summa av Antal
 120



 100



   80



   60                                                                                                                                                    Totalt



   40



   20



    0
                      1417                                 1419                                1417                                1419
                                       Kvinnor                                                                   Män

                                                                         Kön Kontor

Socialmedicinskt funktionshinder (tidigare missbruk, kriminalitet, asocialt
beteende, långvarigt beroende av försörjningsstöd). Gruppen domineras av män och
likaså av åldersgruppen 30 år och uppåt. Största delen av individer med
socialmedicinskt funktionshinder är födda i Sverige. I gruppen har ca 40-50 %
kvalificerat sig för a-kassa.

Född (Alla) Kontor (Alla) A-kassa (Alla) Långtidsarbetslös (Alla) Långtidsinskriven (Alla) Funktionshinder (Alla) FunktionshinderKod 81


          Summa av Antal
 2500




 2000




 1500
                                                                                                                                                       Ålder
                                                                                                                                                         30-
                                                                                                                                                         25-29
                                                                                                                                                          -24
 1000




   500




     0
                                        Kvinnor                                                                  Män

                                                                              Kön

För Västra Götaland ser det ut på ett likartat sätt. För övriga Göteborgskontor
dominerar män födda i Sverige med 400 individer, därefter kommer utlandsfödda
män med ca 180 individer, kvinnor födda i Sverige med ca 60 individer och
utlandsfödda kvinnor ca 30 individer.



                                                                                                                                                               32
Ålder (Alla) Född (Alla) A-kassa Ja Postnr (Alla) Långtidsarbetslös (Alla) Långtidsinskriven (Alla) Funktionshinder (Alla) FunktionshinderKod 42

                                                                              Totalt



         Summa av Antal
 160


 140


 120


 100


   80                                                                                                                                                Totalt


   60


   40


   20


    0
                      1417                                1419                                1417                                1419
                                       Kvinnor                                                                  Män

                                                                         Kön Kontor

Rörelsehandikapp är betydligt större på Af City där också andelen män är större
än andelen kvinnor. På Af Järntorget är andelen kvinnor större än andelen män.
Åldersmässigt är det endast 2-5 individer som är under 30 år i varje kategori ovan.
Merparten har kvalificerat sig till a-kassa.

Född (Alla) Kontor (Alla) A-kassa (Alla) Långtidsarbetslös (Alla) Långtidsinskriven (Alla) Funktionshinder (Alla) FunktionshinderKod 42


          Summa av Antal
 4500


 4000


 3500


 3000


 2500                                                                                                                                              Ålder
                                                                                                                                                     30-
                                                                                                                                                     25-29
 2000                                                                                                                                                 -24


 1500


 1000


   500


     0
                                        Kvinnor                                                                  Män

                                                                             Kön

För Västra Götaland är personer med rörelsehinder kvinnor/män i det närmaste lika
stora. Ca 75 % har kvalificerat sig till a-kassa. För övriga Göteborgskontor dominerar
andelen utlandsfödda män med rörelsehandikapp, därefter kommer utlandsfödda
kvinnor.




                                                                                                                                                           33
Försäkringskassan




Källa: Försäkringskassan 2006-06-20

Ohälsotalet är Försäkringskassans mått på frånvarodagar som ersätts från
sjukförsäkringen under en 12-månadersperiod. Sjuk- och aktivitetsersättning står för
den större delen av ohälsotalet, medan sjukpenning och rehabiliteringspenning står
för den mindre. Varje tiondel i ohälsotalet motsvarar cirka 600 000 dagars
sjukfrånvaro. Försäkringskassans mål är att ohälsotalet ska ligga under 37 dagar i
slutet av 2008. I Försäkringskassans regleringsbrev för 2007 har ovanstående mål att
halvera sjukpenningskostnaden tagits bort.

Följande figur visar hur det totala ohälsotalet varierar i Göteborgs stadsdelsnämnder
200516. Det horisontella strecket i figuren nedan representerar kommunmedeltalet på
38,3. Som jämförelse kan nämnas att motsvarande ohälsotal för 2004 var 39,7.




16
     Göteborg Stads hemsida www.goteborg.se


                                                                                  34
Sammanfattning Försäkringskassan
Försäkringskassan i Västra Götaland har i samverkan med Försäkringskassan i Skåne
under hösten 2006 gjort en sjukfallskartläggning17. Det är fjärde året som Västra
Götaland gör denna typ av kartläggning. Sjukfallskartläggningen ger en
ögonblicksbild av de sjukfall som den 1 oktober 2006 pågått i minst 60 dagar. Det
sjukskrivningsmönster som redovisas är det som gällde just den 1 oktober 2006.
Sjukfall som understigen 60 dagar utgör en stor andel av det totala antalet sjukfall
som handläggs på Försäkringskassan.

Vi har fått hjälp av vår kontakt från Försäkringskassan18 med att bryta ner rapporten
till att gälla för Centrumregionen.

Det finns i Centrumregionen ungefär som länet i övrigt stora skillnader mellan män
och kvinnor, åldersgrupper och diagnosgrupper. Centrumregionen har en något
yngre befolkning än övriga Göteborg.

I sjukfallskartläggningen för hela Västra Götaland finns statistik för hela
Göteborgsområdet och Göteborg var för sig. Med Göteborgsområdet avses Göteborg
med kranskommuner, där kartläggningen omfattade 12 192 sjukfall. Med Göteborg
avses endast Göteborgs kommun där 7 482 sjukfall kartlagts. Detta är en minskning
totalt med 10 respektive 11 % mot föregående år.

För Centrumregionen är siffran 2 431 mot 2 792 personer föregående år, även här en
minskning av sjukfall 60 dagar eller längre.

Fördelningen av diagnosgrupper är ungefär densamma som föregående år och för
både Göteborgsområdet och Göteborg är psykisk ohälsa den vanligaste
sjukskrivningsorsaken i långa sjukfall.

Liksom tidigare varierar dock fördelningen av sjukfallen på olika diagnosgrupper i
olika kommuner eller stadsdelar. Som exempel kan nämnas att andelen psykisk
ohälsa i stadsdelen Majorna utgör 53 % av fallen och i stadsdelen Kärra-Rödbo 37 %.

Kvinnorna har en större andel av alla registrerade sjukfall, 66 % i Centrum och 62 % i
Göteborgsområdet. De har också en högre andel psykisk ohälsa jämfört med männen.
Vid en jämförelse mellan könen i Centrum med diagnosgruppen psykisk ohälsa utgör
kvinnorna hela 70 %. För Göteborgsområdet uppgår andelen psykisk ohälsa hos
kvinnorna till 44 % jämfört med andra diagnosgrupper, motsvarande siffra för
Göteborg är 43 %.

Psykisk ohälsa utgör en stor andel av sjukfallen särskilt i åldersgruppen 16-29 år. För
Göteborgsområdet och Göteborg var andelen 56 respektive 55 %. I Centrum ligger
siffran på 61 %.

Av de arbetslösa sjukskrivna 16-29 år i både Göteborgsområdet och Göteborg är 69 %
sjukskrivna för psykisk ohälsa. I Centrumregionen är det 72 %.



17
     http://www.vg.forsakringskassan.se/templates/fkvg/Sida.aspx?id=2484
18
     Christer Lindgren, Försäkringskassan


                                                                                     35
Genomförande- metod och teknik
Sjukfallskartläggning Försäkringskassan Västra Götalands län

Från Försäkringskassans sammanställning från sjukfallskartläggningen i Västra
Götaland har vi i vår kartläggning använt sammanställningen och med hjälp av
Christer Lindgren brutit ner rapporten och kartläggningen till att gälla
Centrumregionen.

Det statistiska materialet i denna kartläggning är alltså hämtat från ovanstående
sammanställning som ger en ögonblicksbild av de sjukfall som den 1 oktober 2006
pågått i minst 60 dagar. Vi har för centrumregionen fokuserat och prioriterat
följande variabler

      Diagnosgrupper – en jämförelse år 2003, 2004, 2005 samt 2006
      Psykisk ohälsa – en jämförelse år 2003, 2004, 2005 samt 2006
      Fördelning av diagnosgrupper år 2006
      Diagnosgrupper i kombination med arbetslöshet
      Fördelningen mellan könen
      Kön i kombination med psykisk ohälsa
      Kön i kombination med arbetslöshet
      Kön i kombination med psykisk ohälsa och arbetslöshet
      Diagnosgrupper med arbetslöshet fördelat på ålder
      Sjukpenningkostnad fördelat på diagnosgrupper

Uppgifterna har bearbetats sammanställts samt redovisas nedan i diagramform.




                                                                                    36
                 Sjukfallskartläggning, Centrum år 2003-2006

        2500



        2000



         1500                                                        2003, tot 4160
                                                                     sjukfall
 Diagnosgrupper                                                      2004, tot 3275
                                                                     sjukfall
         1000                                                        2005, tot 2792
                                                                     sjukfall
                                                                     2006, tot 2431
                                                                     sjukfall
           500



            0
                                             a
                                            d.




                                           d.
                                             d




                                           de
                                             r




                                              .
                                          rg
                                          te




                                          ls
                                          sj
                  j




                                        .sj
                                       en
               ls




                                       eo
                                      hä
                                       te
                                     rm




                                     vr
             är




                                    ni


                                   ro




                                    ls
                                  .o
                                  ta




                                  Ö
           -k




                                re
                                 ig


                               be


                               ps
                              ag
          rt




                              al




                             Rö
                             o
        jä


                 M


                           M


                           k
       H




                        ru
                     sb
                   is
                 M




Diagnosgrupper 2003-2006

Diagnosgrupper – en jämförelse 2003, 2004, 2005 samt nu senast 2006. Antalet
långa sjukfall har minskat med 42 procent i förhållande till 2003.




                                                                               37
                     Sjukfallskartläggning, Centrum 2006




                     1200                        1168


                     1000

                                                                 Hjärt-kärl sjd.
                     800
                                                                 Magtarmsjd.
 Diagnosgrupper,                                                 Maligniteter
                     600
 tot 2431 sjukfall                                        545    Missbruk/beroende
                                                    472          Psykisk ohälsa
                     400                                         Rörelseorganen
                                                                 Övriga sjd.
                     200
                                      113
                            67              46
                                 20
                       0




Fördelning av diagnoser 2006

Fördelning av diagnosgrupper för 2006 i Centrumregionen. Psykisk ohälsa som
diagnosgrupp utgör 48 procent i förhållande till övriga diagnosgrupper av de långa
sjukfallen.




                                                                                     38
                    Sjukfallskartläggning, Centrum 2006

  1800
                 1616
  1600

  1400

  1200

  1000
                                   815                                       kön
    800

    600

    400

    200

       0
             kvinnor             män




Könsfördelning

Fördelningen mellan könen visar att av det totala antalet långa sjukfall i
Centrumregionen står kvinnorna för 66 % av dessa.




                                                                             39
Psykisk ohälsa 2003-2006




                        Sjukfallskartläggning, Centrum



                    2500
                             2219
                    2000
                                        1580
                    1500                           1365
  Sjukfall 60 dgr
                                                               1168
    och längre                                                              psykisk ohälsa
                    1000

                    500

                       0
                            2003       2004       2005       2006




Diagnosgrupp psykisk ohälsa utgör den vanligaste sjukskrivningsorsaken i långa
sjukfall. Totalt sett har långa sjukfall pga. psykisk ohälsa minskat med 42 procent i
förhållande till 2003. Psykisk ohälsa är dock mycket vanligt i åldrarna 16-29 år
särskilt bland dem som också är arbetslösa.




                                                                                        40
Psykisk ohälsa efter kön




                  Sjukfallskartläggning, centrum 2006



                 300

                                     255
                 250

                                               204       211
                 200


  psykisk ohälsa 150                                                         Man
                                                                             Kvinna

                  100                       102
                            92     90                  93

                                                                      56
                   50
                         38
                                                                 27

                    0
                         16-29    30-39     40-49     50-59      60+




Figuren visar fördelningen mellan könen med psykisk ohälsa som sjukfallsorsak. I
åldersintervallet 30-39 år utgör psykisk ohälsa som sjukfallsorsak för 73 % för
kvinnorna.




                                                                                   41
Långa sjukfall och arbetslösa 2003-2006



                Sjukfallskartläggning, område Centrum




                   1000       962
                    900
                                         837
                    800                            784

                     700                                      650
                    600
       alla
                    500
  diagnosgrupper                                                          Arbetslös
                    400
                    300
                    200
                     100
                       0
                             2003      2004       2005      2006




En jämförelse över tid inom samtliga diagnosgrupper som är arbetslösa. Även bland
denna grupp har sjukfallen totalt sett minskat (33 % i förhållande till 2003). Hos
gruppen som är i annan sysselsättning (anställd, eget företagande och/eller studier)
är minskningen 42 %.




                                                                                      42
Långa sjukfall och arbetslösa efter kön och ålder




                 Sjukfallskartläggning, Centrum 2006


              140                 138


              120
                                             114

              100


              80
                                72
  Arbetslös                                               65
                        62                 63                                Man
              60                                     57
                                                                             Kvinna

               40    39


               20                                               19 21


                0
                     16-29     30-39      40-49     50-59       60+
                                          ålder




Figuren visar en jämförelse mellan könen och en fördelning i åldersintervall av
sjukfall. I åldersintervallet 30-39 år är 65 % kvinnor, i åldersintervallet 40-49 år är
skillnaderna också påtagliga där kvinnorna utgör 64 %.




                                                                                          43
Psykisk ohälsa och arbetslösa efter kön och ålder




                  Sjukfallskartläggning, Centrum 2006


                  120

                                      103
                  100


                   80

  Psykisk ohälsa                                64
                 60
   & arbetslös                                                                Man
                               47   45                                        Kvinna
                   40                         40
                                                             35
                          26                            24
                   20
                                                                      12
                                                                  6
                    0
                         16-29      30-39    40-49     50-59      60+
                                             Ålder




I åldersintervallet 30-39 år som står utanför arbetsmarknaden hittar vi 42 % av totalt
antal sjukfall pga. psykisk ohälsa även här ett stort antal fler kvinnor (69 %).




                                                                                    44
Långa sjukfall och arbetslösa efter ålder




                      Sjukfallskartläggning, Centrum 2006


               250
                       210
               200
                         177
               150                                                      16-29
   Arbetslös                122                                         30-39
               100    101
                                                                        40-49
                 50            40                                       50-59
                  0                                                     60+
                      Samtliga
                  diagnosgrupper
                                    Åldersintervall




Figuren visar fördelning arbetslösa sjukfall i olika ålderintervall, störst andel i
gruppen 30-39 år.




                                                                                      45
Sjukpenningskostnader efter diagnosgrupp


                      Sjukfallskartläggning, Centrum 2006




                   16000000




                                                            44
                                                          81
                   14000000




                                                       24
                                                     14
                   12000000

                   10000000
 sjukpenningkostn 8000000




                                                                     9 35
                                                              6893
                                                                  14
                    6000000




                                                                5
                                                             74
                                                            53
                    4000000
                                                                                          tkr
                                               49




                    2000000
                                   6


                                            8

                                                     59
                                 89


                                         95
                                       1604


                                                  13
                                3

                                       9




                            0
                             84




                                                64
                                       8
                                    21




                                    M nit
                                   H

                                    M rl.s

                                    M rm



                                    Ps .o b

                                    Rö k o n

                                    Ö seo sa
                                     vr
                                     j.k




                                      is ete
                                      ag jd

                                      al



                                      yk

                                       re hä de
                                        sb




                                        .sj g.
                                         ig sjd.
                                          ä

                                          ta .




                                          is roe

                                           l

                                             d.
                                                r
                                                 e
                                                   r



                                                   l




                                            Diagnosgrupper




Sjukpenningskostnader fördelat efter diagnosgrupper. Största kostnaden ligger inte
oväntat på den psykiska ohälsan med 14 248 144 kr för Centrumregionen.




                                                                                     46
Västra Götalandsregionen
Enkätundersökningen Hälsa på lika villkor ?
Undersökningen ”Hälsa på lika villkor” är en nationell folkhälsoenkät som även år
2005 genomförts i hela Västra Götaland. Enkätundersökningen görs i samarbete
mellan Statens folkhälsoinstitut, Västra Götalandsregionen och flera andra landsting.
Rapporten kan läsas i sin helhet på regionens hemsida19 och syftet med rapporten är
att öka kunskaperna om befolkningens hälsa och levnadsvanor och att den skall
utgöra ett verktyg och ett underlag för framtida beslut och prioriteringar inom
folkhälsoområdet. Under april 2005 skickades enkäten ut till sammanlagt ca 65 000
slumpvis utvalda personer i åldern 16-84 år i Sverige.

Denna rapport redovisar framförallt resultaten på hälso- och sjukvårdnämndernas
områdesnivå. För centrumregionen innebär detta att resultaten från stadsdelarna
Örgryte och Härlanda återfinns i nämndområden Göteborg Nordost och stadsdelarna
Centrum, Linnestaden och Majorna redovisas inom området Göteborg Centrum-
Väster. Hälso- och sjukvårdskansliet har genomfört en särskild databearbetning för
samordningsförbundets geografiska område, centrumregionen. Nedan redovisas i
huvudsak de variabler som skiljer sig åt från övriga Göteborg.

Sammanfattning
  o Unga kvinnor mår sämst när det gäller den psykiska hälsan
  o De bästa kostvanorna har kvinnorna i Göteborg Centrum-Väster
  o I Göteborg Centrum-Väster finns flest med riskabla alkoholvanor
  o I Göteborg Centrum-Väster är endast tio % eller färre av männen dagligrökare
  o Andelen personer med bra hälsa är högt i Göteborg Centrum-Väster
  o Minst antal diabetiker finns i Göteborg Centrum Väster där befolkningen är
    yngre
  o Nedsatt psykiskt välbefinnande är betydligt vanligare bland kvinnor än bland
    män
  o Yngre personer har i större utsträckning nedsatt psykiskt välbefinnande än
    äldre, speciellt uttalat är detta bland kvinnor
  o Nedsatt psykiskt välbefinnande är betydligt vanligare bland kvinnor födda
    utanför Norden och män födda utanför Sverige än bland svenskfödda
  o Det är vanligare med sömnsvårigheter bland arbetslösa, förtidspensionärer
    och långtidssjukskrivna än bland yrkesarbetande
  o De som har stillasittande fritid har sömnsvårigheter i högre utsträckning än
    de som motionerar
  o Kvinnor är mer stressade än män och speciellt yngre kvinnor
  o Självmordstankar är vanligare bland förtidspensionärer, långtidssjukskrivna
    och studerande jämfört med yrkesarbetande
  o Den största andelen som har självmordstankar finns bland kvinnliga egna
    företagare
  o Det är fler kvinnor än män som har kontakt med vården
  o Lägst andel män som besökt läkare i primärvården finns i Göteborg Centrum-
    Väster
  o Användning av antidepressiv medicin ökar med stigande ålder och är
    vanligare bland kvinnor än bland män.

19
     Västra Götalansregionens hemsida www.vgr.se


                                                                                   47
Allmänna hälsotillståndet i Centrumregionen
 60,0%




 50,0%                                         48,4%
                                       47,3%




 40,0%




                                                                                                                                       övriga VGR
 30,0%
                 27,1%                                                                                                                 centrala GBG
                                                                  24,8%

         20,6%
 20,0%                                                                    18,7%




 10,0%
                                                                                            5,8%
                                                                                                      4,5%
                                                                                                                       1,4%     1,3%
  0,0%
          Mycket bra                       Bra                     Någorlunda                     Dåligt               Mycket dåligt
                                               Fråga 1 Hur bedömer du ditt allmänna hälsotillstånd?


Det allmänna hälsoläget hos befolkningen i Centrumregion är bra eller mycket bra,
endast 5 % anger att hälsoläget är dåligt eller mycket dåligt.



Oro, ängslan och ångest
 70,0%
              65,2%

                               60,2%
 60,0%




 50,0%




 40,0%

                                                                            33,8%                                                      övriga VGR
                                                                                                                                       centrala GBG
                                                               29,2%
 30,0%




 20,0%




 10,0%
                                                                                                             5,6%       6,0%



  0,0%
                         Nej                                     Ja, lätta besvär                            Ja, svåra besvär
                                                  Fråga 6e Känner du ängslan, oro eller ångest?




Andelen personer som känner av lätta besvär med att känna oro, ängslan eller ångest
är högre i Centrumregionen än jämfört med övriga Göteborg.




                                                                                                                                                 48
Trötthet
 60,0%




 50,0%                    47,9%
                                                 46,1%
            45,0%                                             45,1%



 40,0%




                                                                                                              övriga VGR
 30,0%
                                                                                                              centrala GBG




 20,0%




 10,0%                                                                                8,9%
                                                                                                    7,0%




  0,0%
                    Nej                            Ja, lätta besvär                   Ja, svåra besvär
                                            Fråga 6f Känner du trötthet?


Centrumregionens befolkning känner mindre trötthet än befolkningen i övriga
Göteborg.


Stress

 50,0%

                                           45,8%
 45,0%   44,3%
                                  42,2%

 40,0%
                  37,7%


 35,0%


 30,0%


                                                                                                              övriga VGR
 25,0%
                                                                                                              centrala GBG


 20,0%


 15,0%
                                                                              12,6%
                                                                      10,5%
 10,0%


  5,0%                                                                                                 3,9%
                                                                                             3,0%


  0,0%
            Inte alls               I viss mån                        Ganska mycket          Väldigt mycket
                                  Fråga 14 Känner du dig för närvarande stressad?


Fler personer känner sig stressade i Centrumregionen jämfört med övriga Göteborg,
det gäller för samtliga tre grader av stressnivåer.


                                                                                                                        49
Samlat mått på välbefinnande

                                          Samlat mått på välbefinnade

 90,0%
                82,1%
 80,0%                            78,0%



 70,0%


 60,0%


 50,0%
                                                                                             övriga VGR
                                                                                             centrala GBG
 40,0%


 30,0%
                                                                                     22,0%
 20,0%                                                            17,9%



 10,0%


  0,0%
                        Välbef                                          Nedsatt välbef
                                                GHQ12


Ett samlat mått på välbefinnande som grundar sig på ett frågebatteri om tolv frågor
indikerar på att det finns en visst nedsatt psykiskt välbefinnande i Centrumregionen.

Alkohol – riskkonsumtion

 100,0%


  90,0%         88,0%


                                  79,0%
  80,0%


  70,0%


  60,0%


                                                                                             övriga VGR
  50,0%
                                                                                             centrala GBG


  40,0%


  30,0%

                                                                                     21,0%
  20,0%

                                                                  12,0%
  10,0%


  0,0%
                        Ej risk                                           Riskkonsum
                                                 alkrisk


Riskkonsumtionen av alkohol är större i Centrumregionen är i övriga Göteborg.



                                                                                                       50
Bemötande
 90,0%

            82,0%
 80,0%                    77,6%



 70,0%



 60,0%



 50,0%
                                                                                                                           övriga VGR
                                                                                                                           centrala GBG
 40,0%



 30,0%



 20,0%                                                              18,1%
                                                        15,0%


 10,0%
                                                                                                                 4,3%
                                                                                                      3,1%

  0,0%
                    Nej                                  Ja, någon gång                               Ja, flera gånger
           Fråga 66 Har du under de senaste tre månaderna blivit behandlad/bemött på ett sätt så att du känt dig kränkt?




En större andel personer i Centrumregionen känner att de blivit bemötta på ett
sådant sätt de känt sig kränkta under de senaste tre månaderna.

Dela det innersta
 100,0%


                     88,9%
  90,0%                                 87,6%


  80,0%


  70,0%


  60,0%


                                                                                                                           övriga VGR
  50,0%
                                                                                                                           centrala GBG


  40,0%


  30,0%


  20,0%
                                                                                                         12,4%
                                                                                      11,1%
  10,0%


  0,0%
                                  Ja                                                            Nej
                          Fråga 68 Har du någon du kan dela dina innersta känslor med och anförtro dig åt?


Det är en något större andel av befolkningen i Centrumregionen som uppger att de
inte har någon att anförtro sig åt för att dela sina innersta känslor med.




                                                                                                                                     51
Stadsdelarna
Ekonomiskt bistånd - Försörjningsstöd
Rätten till försörjningsstöd regleras inom Socialtjänstlagen och är ett behovsprövat
ekonomiskt bistånd. Försörjningsstödet består av en del (riksnormen) som ska täcka
skäliga kostnader för livsmedel, kläder och skor, lek och fritid, förbrukningsvaror, hälsa
och hygien, dagstidningar, telefon och TV-avgift. Nivån på riksnormen bestäms av
regeringen.

Försörjningsstödet omfattar också skäliga kostnader för boende, hushållsel, arbetsresor,
hemförsäkring, läkarvård, akut tandvård, glasögon, medlemskap i fackförening och
arbetslöshetskassa.

Alla som vistas i kommunen och som inte kan försörja sig på annat sätt kan ha rätt till
bistånd i form av försörjningsstöd. Socialtjänsten gör en individuell bedömning med
hänsyn till skäliga kostnader samt sökandens egna inkomster. Utredning om behov av
försörjningsstöd ska göras tillsammans med den sökande och denne ska kunna styrka
sina inkomster, utgifter och tillgångar.

Ett krav för att vara berättigad till försörjningsstöd är att man står till arbetsmarknadens
förfogande och för övrigt gör vad man kan för att bidra till sin försörjning. Är man inte
arbetsför krävs att man är sjukskriven. Man kan också vara berättigad om man deltar i
SFI-undervisning eller går utbildning på grundskolenivå.


Kartläggning av långtidsberoende försörjningsstödsmottagare i
Göteborg.
Enhetscheferna som ansvarar för stadsdelarnas verksamhet rörande försörjningsstöd
och ekonomiskt bistånd beslutade i september år 2005 att genomför en övergripande
kartläggning av samtliga vuxna personer i Göteborgs Stad som mottagit
försörjningsstöd under minst tio av de senaste tolv månaderna, gruppen benämns
”långtidsberoende”20.

Kartläggningens syfte var bland annat att utgöra ett underlag för enhetschefernas
gemensamma arbetsprocess för att formulera en ”gemensam plattform” för arbetet
med ekonomiskt bistånd i Göteborgs Stad.

Ett kartläggningsformulär sammanställdes med 23 frågor21 som skall besvaras av den
ansvarige handläggaren under vecka 40, denna kartläggning har nu genomförts
under två år i rad år 2005 och 2006. År 2005 fanns det totalt i Göteborg 9 037 vuxna
mottaggare av försörjningsstöd kartlagda av handläggarna vid stadens socialkontor.
För år 2006 har antalet minskat till 8 977 vuxna långtidsberoende av ekonomiskt
bistånd från socialtjänsten.

För stadsdelarna Örgryte, Härlanda, Centrum, Majorna och Linnéstaden redovisas
resultatet från kartläggningen nedan och siffrorna jämförs mellan 2005 och 2006.



20
     Jan Svensson, Stadskansliet Göteborg Stad.
21
     Se bilaga 1: Definitioner till Kartläggning av mottagare av försörjningsstöd.


                                                                                      52
Sammanfattning Försörjningsstöd

Nedan följer en kort sammanfattning i punktform utifrån kartläggningen av
långtidsberoende av ekonomiskt bistånd från socialtjänsten:
   o Andelen män som har försörjningsstöd är större (58 %) jämfört med
       kvinnorna som utgörs av (42 %).
   o De ensamstående är klart överrepresenterade bland mottagare av
       försörjningsstöd
   o Strax över hälften av de långtidsberoende av försörjningsstöd är utrikes födda
   o Antalet barn i hushåll som är långtidsberoende av försörjningsstöd har
       minskat från 368 barn år 2005 till 294 barn år 2006
   o Antalet sjukskrivna som är nollplacerade dvs. saknar sjukpenningsgrundande
       inkomst har ökat från år 2005 till 2006, från 169 – 249 personer.
   o Av dem som har försörjningsstöd har 27 % år 2006 arbete eller
       arbetsmarknadsinriktad praktik.
   o De allra flesta 60 % har boende med egna första handskontrakt
   o Försörjningsmottagare som har gymnasie- och högskoleutbildning har
       minskat mellan 2005 till år 2006 inom Centrumregionen
   o Hälften av de aktuella i Centrumregionen har en samverkan mellan
       myndigheterna
   o 38 % saknar helt arbetsförmåga, 16 % har arbetsförmåga med insatser och hela
       28 % har hel arbetsförmåga.
   o Av dem som har långvarigt bidrag i Centrumregionen är 43 % är friska
   o Nästan 15 % har drogberoende som ett arbetshinder – här finns troligen ett
       stort mörkertal
   o Socialbidragskostnaderna för kvartal 4 år 2006 har sjunkit jämfört med
       kvartal 4 år 2005
   o För åldersgruppen 18-24 år har kostnaderna sjunkit för alla stadsdelar utom
       för Örgryte
   o Tjugofem procent har haft försörjningsstöd i mer än 5 år


Gemensam plattform för arbete med försörjningsstöd
Ett dokument22 har tagits fram av enhetscheferna för ekonomiskt bistånd på uppdrag
av stadsdelscheferna i Göteborgs Stad. När det gäller insatser för långtidsberoende
bidragsmottagare så skall en årlig kartläggning genomföras, fördjupad utredning
DUR som står för Dokumentation, Utvärdering och Resultat skall användas när en
enskild riskerar att bli långtidsberoende av försörjningsstöd. ”Långtidsberoende
bidragsmottagare saknar ofta rätt att uppbära ersättningar från trygghetssystemen i
övrigt vilket innebär att Socialtjänsten har ett tydligt samordningsansvar för att dessa
människor får del av nödvändiga rehabiliteringsinsatser. Socialtjänstens samverkan
med försäkringskassan, arbetsförmedlingen och sjukvården är av avgörande
betydelse för att kunna åstadkomma effektiva insatser för den enskilde.
Samordningsförbunden i Göteborg har viktiga samordnande funktioner för att
understödja bra samverkan inom rehabiliteringsområdet mellan ingående
myndigheter”. Stadsdelarna ansvarar, genom respektive IFO-chef, också att följa upp
effekterna av de angivna förhållningssätten i samband med årsrapporten och
aktualisera förslag till förändringar/kompletteringar när så behövs.

22   Göteborgs Stad, Stadskansliet: Gemensam plattform för arbete med försörjningsstöd i Göteborg


                                                                                                    53
Antalet personer med långvarigt försörjningsstöd inom Centrumregionen
har minskat från 1 090 till 1 030 personer från år 2005 till 2006. För samtliga
stadsdelar förutom Linnéstaden har antalet personer minskat mellan de två åren.
Örgryte ligger kvar på samma nivå mellan 2005 och 2006.

                                 Antal personer med långvarigt försörjningsstöd per stadsdel

 350
                                                        327

                                                                   300
                                                                                                     295
 300


                                                                                                           253
 250



                                                                                     197
 200
                                                                              181
                                                                                                                   2005
                                                                                                                   2006
               142                145    145
 150
                     135



 100




  50




     0
                Härlanda            Örgryte              Centrum              Linnestaden             Majorna




Långtidsberoende av försörjningsstöd efter kön visar att andelen män som
har försörjningsstöd är större (58 %) jämfört med kvinnorna som utgörs av (42 %).

                           Långtidsberoende av försörjningstöd i centrumregionen 2005 och 2006

         700

                                          634
                                                                                               594
         600



         500
                           456
                                                                              436

         400
 Antal




                                                                                                                 kvinnor
                                                                                                                 män
         300



         200



         100



          0
                                 2005                                                  2006
                                                              År




                                                                                                                      54
Långtidsberoende av försörjningsstöd efter ålderskategorier visar att
antalet personer med försörjningsstöd i åldersgruppen 30-49 år har minskat mellan
år 2005 och 2006. För de yngre åldersgrupperna är minskningar små. För de äldre
över 65- år har antalet dubblerats, ökningen har främst skett i stadsdelarna Centrum
och Linnéstaden.
                        Långtidsberoende av förssörjningsstöd i Centrumregionen efter ålderskategorier

         600


                                                            513
         500

                                                                     437


         400
 Antal




                                                                                                                           2005
         300
                                                                                   269   270                               2006



         200
                162    158
                                          128     125

         100

                                                                                                              40
                                                                                                       18

          0
                 18-24 år                  25-29 år          30-49 år               50-64 år             65- år
                                                                 Ålder


Långtidsberoende av försörjningsstöd efter civilstånd visar att det är de
ensamstående som är klart överrepresenterade bland mottagare av försörjningsstöd.
Endast 10 % är sammanboende eller gifta i Centrumregionen har långvarigt
försörjningsstöd, jämfört med övriga Göteborg där andelen sammanboende/gifta
ligger på 40 %.

                             Långtidsberoende av försörjningsstöd efter civilstånd i centrumregionen

         1200




         1000                958
                                                                             932



         800
 Antal




                                                                                                                   Ensamstående
         600
                                                                                                                   Sambo/gift



         400




         200
                                                132
                                                                                               98


           0
                                   2005                                              2006
                                                            År




                                                                                                                             55
Långtidsberoende av försörjningsstöd födda utrikes och i Sverige
Strax över hälften av de långtidsberoende av försörjningsstöd är utrikes födda* i
jämförelse med födda i Sverige inom Centrumregionen.

* med utrikes födda inkluderas även personer som är födda i Sverige med föräldrar
som båda är utrikes födda.


                       Långtidsbereonde av försörjningsstöd - född utrikes eller i Sverige

         800


                                  702
         700
                                                                                    662


         600



         500
 Antal




                 388                                                                               Utrikes född
         400                                                         368                           Född i Sverige


         300



         200



         100



          0
                         2005                                               2006
                                                    År




Förekomst av barn i hushåll som är långtidsberoende av försörjningsstöd

Antalet barn har minskat från 368 år 2005 till 294 år 2006 i hushåll som är
långtidsberoende av försörjningsstöd.
                  Förekomst av barn i hushåll som är långtidsberoende av försörjningsstöd

         800
                                                                                             736
                                    722
         700



         600



         500
 Antal




                                                                                                             Ja
         400      368                                                                                        Nej

                                                                           294
         300



         200



         100



          0
                           2005                                                    2006
                                                         År




                                                                                                               56
Aktuell biståndstid för försörjningsmottaggarna
Tjugofem procent har haft försörjningsstöd i mer än 5 år, trettiotvå procent i mellan 2
till 5 år av dem som ingår från Centrumregionen.

                                                              Aktuell biståndstid

         500


         450                                                                                               440         435


         400
                                                                375

         350                                                                  335


         300
                           275
                                          260
 Antal




                                                                                                                                   2005
         250
                                                                                                                                   2006

         200


         150


         100


         50


          0
                                 > 5 år                            >2 år - 5 år                             10 mån - 2 år
                                                                       Tid




Boendeförhållanden
De allra flesta 60 % har egna första handskontrakt men inneboende och andra
handskontrakt förekommer. Antalet bostadslösa är lågt men har ökat från 2005 –
2006. Flest bostadslösa finns i Majorna, Linnéstaden och Centrum.
                                                              Boendeförhållande

 700
                                                                                        649
                                                                                                623

 600




 500




 400
                                                                                                                                   2005
                                                                                                                                   2006
 300




 200
                  165
                         130                    128   128                                                            122     118
 100

                                                                 26      31

     0
               Andrahandskontrakt           Bistånd enl SoL      Bostadslös         Första handskontrakt             Inneboende




                                                                                                                                     57
Huvudsaklig försörjning
Den huvudsakliga försörjningen är givetvis försörjningsstöd och sjukpenning eller
sjukersättning med komplettering samt A-kassa med komplettering.
                                                            Huvudsaklig försörjning



         Sjukpenning/sjukers. m kompl




                  Pension med kompl




             Lön/studiemedel m kompl
 Antal




                Föräldrastöd m kompl




                     Försörjningsstöd




                               Annan




                         A-kassa mm



                                        0        100        200           300         400     500          600          700   800




Förekomst av lönearbete
70 % av dem som har långvarigt försörjningsstöd saknade arbete år 2006.
                                        Förekomst av lönearbete hos långtidsberoende av försörjningsstöd

 1200




                                                                  994
 1000                                                                           954




  800




                                                                                                                              2005
  600
                                                                                                                              2006




  400




  200

                          84            73
                                                                                                    12              3
         0
                                Ja                                      Nej                              Vet inte




                                                                                                                                58
Utbildning eller praktik
Av dem som har försörjningsstöd stöd har 27 % under kartläggningen år 2006
arbete eller arbetsmarknadsinriktad praktik.

                             Genomgår utbildning och/eller arbetsmarknadsinriktad praktik

 800


                                                   701
 700                                                           667



 600



 500


                                                                                                            2005
 400
                                                                                                            2006


 300       286         275



 200


                                                                                      103
 100                                                                                                   88



  0
                  Ja                                     Nej                                Vet inte




Sjukskriven och nollplacerad

Antalet sjukskrivna som är nollplacerade dvs. saknar sjukpenningsgrundande
inkomst har ökat från år 2005 till 2006, från 169 – 249 personer.
                                     Sjukskriven, sjukersättning och nollplacerad

 1000

                                                   904
  900


  800
                                                               756


  700


  600

                                                                                                            2005
  500
                                                                                                            2006

  400


  300
                       249

  200       169


  100
                                                                                       17              25
   0
                  Ja                                     Nej                                Vet inte




                                                                                                              59
Högsta utbildningsbakgrund
Försörjningsmottagare som har gymnasie- och högskoleutbildning har minskat
mellan 2005 till år 2006. Antalet personer som handläggaren saknar uppgifter om
utbildningsbakgrund är stor.
                                               Högsta utbildningsbakgrund




               Vet ej




 Mindre än grundskola




                                                                                                               2006
            Högskola
                                                                                                               2005




   Gymnasie/yrkesutb




          Grundskola




                        0         50   100      150         200         250   300   350            400   450




Samverkan med Arbetsförmedlingen, Försäkringskassan eller
primärvården
Hälften av de aktuella i Centrumregionen har en samverkan mellan myndigheterna.
                                         Samverkan med AF,FK eller Primärvården

 600
                    555
                                 543
                                                      527

 500

                                                                  442


 400




                                                                                                               2005
 300
                                                                                                               2006




 200




 100

                                                                                                   45

                                                                                    8
   0
                            Ja                              Nej                           Vet ej




                                                                                                                 60
Arbetsförmåga
Av de 1030 aktuella personerna år 2006 i Centrumregionen så saknar 400 personer
arbetsförmåga (38 %), 163 personer har arbetsförmåga med vissa insatser (16 %) och
hela 292 personer har hel arbetsförmåga (28 %). För 175 personer saknas uppgift om
arbetsförmåga.
                                                 Arbetsförmåga

 450

                                                                         400
 400                                                         384


 350      341



 300                    292



 250
                                                                                                    2005
                              204                                                                   2006
 200
                                                                                              175
                                           163                                 161
 150


 100


  50


  0
                 Ja           Ja med insatser                      Nej           vet inte




Hälsa
Cirka 43 % av de aktuella personerna år 2006 är friska och 286 är sjuka (27 %), 123
(12 %) är sjuka med intyg. Även för denna grupp saknas det uppgift för 176 personer.
                                                     Hälsa

 600



          514
 500

                        445


 400




                                           286                                                      2005
 300                          279
                                                                                                    2006




 200                                                                                          176
                                                                               157
                                                             140
                                                                         123

 100




  0
                Frisk               Sjuk                     Sjuk med intyg          Vet ej




                                                                                                      61
Drogberoende som arbetshinder
För 149 personer år 2006 så är drogberoendet ett arbetshinder. Gruppen där
handläggaren inte känner till om drogberoende är ett arbetshinder har ökat från år
2005 till 2006, från 125 personer till 218. En stor andel av dem som har
drogberoende som arbetshinder finns i stadsdelen Majorna.
                               Drogberoende som arbetshinder

 900

                                      804
 800


 700                                              663


 600


 500
                                                                                      2005
                                                                                      2006
 400


 300

                                                                                218
 200
            161        149
                                                               125

 100


  0
                  Ja                        Nej                      Vet inte




                                                                                        62
Socialbidragskostnader Centrumregionen
I nedanstående figurer görs jämförelser mellan socialbidragskostnader för kvartal
2005 och 2006 för olika åldersgrupper inom stadsdelarna.

För samtliga stadsdelar har socialbidragskostnader för 18-24 år minskat mellan år
2005 till 2006, detta gäller inte för Härlanda där det istället ökat kraftigt.
                                Socilabidragskostnader för åldersgruppen 18-24 år

 4500



 4000                                          3885



 3500                                                                               3334


 3000
                                                       2741

 2500                                                                                       2315
                                                                                                    kvartal 4 2005
                                                                   2080                             kvartal 4 2006
 2000            1861
                                                                           1680
                         1583
 1500
                                 1276
         1194

 1000



  500



   0
          Härlanda         Örgryte               Centrum           Linnestaden       Majorna


För åldersgruppen 25-44 år så har socialbidragskostnaderna ökat för Örgryte och
Centrum, Linnéstaden och Majorna har minskat något medan Örgryte ligger lika som
år 2005.
                                Socialbidragskostnader för åldersgruppen 25-44 år

 14000


                                                       12410

 12000



                                                9954
 10000


                                                                                     8181    8005
  8000

                                                                    6757                             kvartal 2005
                                                                            6410                     kvartal 2006
  6000
                                  4987
          4247    4219
                          3898
  4000




  2000




    0
           Härlanda         Örgryte               Centrum           Linnestaden        Majorna




                                                                                                                63
För åldersgruppen 45-64 år har kostnader ökat för Örgryte, Centrum och
Linnéstaden men sjunkit för Härlanda och Majorna.
                                                   Socialbidragskostnader 45-64 år

 10000


  9000                                                           8667

                                                          7852
  8000


  7000
                                                                                     6190
                                                                                                      6020
  6000                                                                        5721                             5666

                                                                                                                      kvartal 2005
  5000
                                            4539                                                                      kvartal 2006
                                     4218
  4000
          3395

  3000           2773


  2000


  1000


    0
           Härlanda                    Örgryte              Centrum           Linnestaden                  Majorna




Socialbidragskostnader Göteborgs Stad
                                      Göteborg Socialbidragskostnader i olika åldergrupper

 350000



                                                        298004
 300000

                                                                  265501

 250000
                                                                                            232266
                                                                                                      223195


 200000
                                                                                                                      kvartal 2005
                                                                                                                      kvartal 2006
 150000




 100000

                 65263       61013

  50000




     0
                      18-24 år                              25-44 år                            45-64 år


Totalt sett över hela Göteborg så har socialbidragskostnaderna sjunkit med 7 % från
kvartal 4 år 2005 till år kvartal 4 år 2006.




                                                                                                                                64
Slutord
Det positiva med denna kartläggning är att antalet arbetslösa och sjukskrivna nu
minskar och antalet personer som är långtidsberoende av socialbidrag sjunker.

Befolkningen inom centrumregionen skattar sitt hälsoläge som bra eller mycket bra.
Centrumregionen har en befolkning med hög utbildningsnivå och en stor andel av
befolkningen i yrkesverksam ålder.

När det gäller den psykiska ohälsan så är det fortfarande den vanligaste orsaken till
sjukskrivning i centrumregionen. Kvinnorna har en högre andel psykisk ohälsa än
männen. Psykisk ohälsa utgör en stor andel av sjukfallen i åldersgruppen 16-29 år,
närmare bestämt 72 %, och det är framförallt de unga kvinnor som mår sämst när det
gäller den psykiska hälsan.

Den vanligaste åldersgruppen som är inskriven på arbetsförmedlingen är de som är
30 år och uppåt. Inom socialtjänsten är åldergruppen 30-49 år mest förekommande
och för denna åldergrupp minskar långtidsberoendet av försörjningsstöd. För de
unga vuxna mellan 18-29 år sker inte denna minskning i samma utsträckning.

När det gäller förhållandet mellan könen så är kvinnorna en mer utsatt grupp, fler
kvinnor är inskrivna på arbetsförmedlingen och kvinnorna har en större andel av alla
registrerade sjukfall. Kvinnor är mer stressade än männen och speciellt då de yngre
kvinnorna. Det är fler kvinnor än män som har kontakt med vården. Det är bara inom
socialtjänsten som det är fler män än kvinnor som har ett beroende av långvarigt
försörjningsstöd.

Andelen utlandsfödda långtidsinskrivna/långtidsarbetslösa på arbetsförmedlingen
inom centrumregionen är avsevärt lägre än i övriga delar av Göteborg, men hälften av
de långtidsberoende av försörjningsstöd är utrikes födda. Även nedsatt psykiskt
välbefinnande är betydligt vanligare bland kvinnor födda utanför Norden och män
födda utanför Sverige än bland svenskfödda.

I primärvårdsområdet Centrum-Väst finns flest personer med riskabla alkoholvanor.
Nästa 15 % av de långvarigt bidragsberoende inom socialtjänsten har drogberoende
som ett arbetshinder, men här finns ett stort mörkertal.

De ensamstående är klart överrepresenterade bland mottagare av försörjningsstöd.

Utifrån de prioriteringar som tidigare gjorts inom Samordningsförbundet Göteborg
Centrum så är fortfarande den psykiska ohälsan av central betydelse och då särskilt
för gruppen unga vuxna som har en alltför hög psykisk ohälsa. När det gäller etnicitet
så finns det en högre psykisk ohälsa hos dem som är utrikes födda.

Andra faktorer som sticker ut i kartläggningen är andelen ensamhushåll och personer
med missbruksproblem som är klart överrepresenterade.

Arbetsförmågan, som är det centrala i den finansiella samordningen, saknas hos vissa
personer inom till exempel socialtjänsten men med anpassningar och insatser kan ett
större antal personer komma i arbete och därmed klara ett självständigt liv.


                                                                                    65

				
DOCUMENT INFO
Shared By:
Categories:
Tags:
Stats:
views:172
posted:10/27/2010
language:Swedish
pages:65