Det ska vara enkelt, roligt och lönsamt att starta

Document Sample
Det ska vara enkelt, roligt och lönsamt att starta Powered By Docstoc
					172 insatser och områden som främjar jobb och företagsamhet i hela landet




      Det ska vara enkelt,
      roligt och lönsamt
      att starta och driva
      företag i Sverige!


                                                                       1
    Näringsminister Maud Olofsson tillsammans med några
         av sina 880 ambassadörer för kvinnors företagande.




                                  Maria Nilsson/Näringsdepartementet




2
Människors företagsamhet skapar
morgondagens välstånd
När jag tillträdde som näringsminister 2006 sa jag att det skulle bli enklare, roligare och
lönsammare att vara företagare i Sverige. Idag vet vi att det blev så. Nu sjunker företagens
administrativa kostnader, skatterna och avgifterna är sänkta med nästan 50 miljarder
kronor och trygghetssystemet för företagarna förbättras.

Men det räcker inte. Ska Sverige vara ett välståndsland i framtiden är det helt nödvändigt
att vi fortsätter förbättra företagsklimatet. För det är entreprenörerna som kommer att
skapa vårt framtida välstånd. Det är därför Sverige behöver fler, inte färre, företagsamma
människor. Varje myndighet, varje organisation, alla politiker måste jobba varje dag för
att uppmuntra entreprenörerna så att de inte tappar sugen. Hela regeringen måste vara
inställd på att fortsätta förändringen av Sverige till att bli det bästa land i världen att driva
företag i. Alla regioner och kommuner måste ha entreprenörerna i fokus.

Det ska löna sig att arbeta hårt, vare sig det är som företagare, lärare eller ingenjör. Den
som sliter hårt och strävar efter att hänga med och förnya sig, tar ansvar för sig och sina
närmaste, anstränger sig mer än andra, ska i framtidens Sverige känna att det uppskattas
och belönas.

Vi har gjort mycket. De första nödvändiga stegen för ett företagsklimat i världsklass är
tagna. Men vi behöver göra mer. För glöm aldrig att det är människors företagsamhet –
oavsett om de jobbar privat, offentligt, kooperativt – som kommer att skapa morgondagens
välstånd.

Vi har påbörjat ett arbete för att lyfta fram entreprenörerna. Låt oss fortsätta det arbetet.




Maud Olofsson, näringsminister




                                                                                                    3
    Produktion Näringsdepartementet
    Foton omslag se motsvarande bilder i inlagan
    Tryck åtta.45, Stockholm februari 2010
    Artikelnummer N2010.04
4
Regeringens insatser för företagare

Regeringen vill bryta utanförskapet, stärka den svenska konkurrenskraften och
skapa förutsättningar för fler jobb i fler och växande företag. För att nå dessa
mål har regeringen genomfört och kommer att genomföra en rad insatser.
Insatserna delas in i följande områden:


1. Mer lönsamt att anställa och att driva företag
2. Enklare att starta och driva företag
   – Regelförenkling

3. Självklart att starta att driva företag
   – Förbättrat trygghetssystem för företagare

4. Ett dynamiskt och innovativt näringsliv
5. Öppna och väl fungerande marknader
   – Marknader öppnas för konkurrens
   – Företagande inom välfärdsområdet

6. Utvecklingskraft i alla delar av landet
7. Förena miljö och företagsamhet
8. Väl fungerande kommunikationer
   – Transporter och infrastruktur
   – Informationssamhället




                                                                                   5
6


    Johnér Bildbyrå AB/Andreas Kindler RF
    1. Mer lönsamt att anställa och att driva företag




                                       Regeringen planerar och har genomfört ett antal insatser
                                       som ska skapa fler jobb i fler och växande företag.
                                       Insatserna ligger främst inom området för skatter och
                                       sociala avgifter. Uttaget av sociala avgifter kommer att vara
                                       cirka 30 miljarder kronor lägre år 2010 jämfört med 2006.




    Genomförda insatser                                     ner som vid årets ingång inte har fyllt 26 år har
                                                            arbetsgivaravgifterna sänkts till 15,49 procent och
                                                            egenavgifterna till 15,07 procent.
1   Jobbskatteavdrag för näringsinkomster i fyra steg
    Den 1 januari 2010 infördes ett fjärde steg i jobb­
                                                               Det
                                                            u	 blir billigare för företag att anställa unga,
                                                               vilket gör att företag lättare kan växa. Insatserna
    skatteavdraget som sänker inkomstskatten med               underlättar för unga att komma in på arbets­
    ytterligare 10 miljarder kronor. Inkomstskatten            marknaden.
    sänktes tidigare med 40 miljarder kronor år 2007,
    11 miljarder kronor år 2008 och 15 miljarder kronor
    2009. Alla som arbetar får behålla mer av sin lön.      Uppskjuten betalning av sociala avgifter
                                                            Som en del i regeringens åtgärdspaket för att mot­
                                                                                                                       4
    Detsamma gäller för företagare med inkomster
    från aktiv näringsverksamhet.                           verka de negativa effekterna av den finansiella kri­
    u	 Jobbskatteavdraget gör det mer lönsamt att           sen infördes den 1 mars 2009 en tidsbegränsad lag
       starta och bedriva aktiv näringsverksamhet.          om anstånd med inbetalning av skatt i vissa fall.
                                                            Reglerna innebär att arbetsgivare efter ansökan får
                                                            anstånd med inbetalningen av de anställdas preli­
2   Generell sänkning av socialavgifterna
    Den 1 januari 2009 sänktes socialavgifterna med
                                                            minära skatt och arbetsgivaravgifter för högst två
                                                            månader 2009. De nuvarande anstånden har bevil­
    1 procent från 32,42 procent till 31,42 för arbets­     jats för 12 månader och de första anstånden ska, en­
    givaravgifterna och från 30,71 procent till 29,71       ligt gällande regelverk, återbetalas i mitten av mars
    för egenavgifterna, vilket utgjorde en satsning på      2010. I en proposition som överlämnades till riks­
    mer än 7,5 miljarder kronor för 2009. Sänkningen        dagen i januari 2010 föreslår regeringen en förläng­
    minskar kostnadstrycket och bara för kommuner           ning av de tillfälliga skatteanstånden. Anstånden
    och landsting frigörs resurser för tre miljarder kro­   föreslås kunna förlängas efter ansökan, dock längst
    nor när kostnaderna sjunker.                            till den 17 januari 2011.
    u	 Insatsen förbättrar villkoren för nyanställningar    u Syftet med dessa tillfälliga regler är att dämpa
       och sysselsättning.                                      likviditetsproblemen för företag på grund av fi­
                                                                nanskrisen. Den föreslagna förlängningen av de
                                                                tillfälliga skatteanstånden syftar till att ytterli­
3   Lägre socialavgifter för unga
    Från och med den 1 juli 2007 ges en nedsättning
                                                                gare stödja återhämtningen efter den finansiella
                                                                krisen och för att underlätta för små och medel­
    av arbetsgivaravgifter och allmän löneavgift för            stora företag.
    dem som har anställda eller anställer personer som
    vid årets ingång fyllt 18 men inte 25 år. Dessutom
    ges nedsättning av egenavgifter och allmän löne­        Ingen löneskatt för personer 65 år och äldre
                                                            Personer som är 65 år och äldre har haft en särskild
                                                                                                                       5
    avgift för t.ex. enskilda näringsidkare som vid årets
    ingång fyllt 18 men inte 25 år. I en satsning på ca     löneskatt för arbetsinkomster eller aktiv närings­
    5,6 miljarder kronor utvidgades den 1 januari 2009      verksamhet. Fr.o.m. 1 januari 2008 är den särskilda
    nedsättningen av socialavgifterna för unga till att     löneskatten slopad för alla över 65 år.
    omfatta ytterligare åldersgrupper men också till           Det
                                                            u	 blir mer förmånligt för företag att behålla
    att omfatta en större nedsättning. För alla perso­         och nyanställa äldre medarbetare, vilket gör att

                                                                                                                       7
      företag lättare kan växa. Detta gynnar särskilt        • En övergångsvis lättnad i kapitalvinstbeskatt­
      företag med behov av erfaren kompetens.                ningen av kvalificerade andelar i fåmansföretag
                                                             infördes för inkomståren 2007–2009.
                                                             u De förbättringar som genomförts av 3:12­
6   Sänkt bolagsskatt                                           reglerna skapar bättre förutsättningar att an­
    Den 1 januari 2009 sänktes bolagsskatten från 28            ställa fler och investera mera, då skattetrycket
    procent till 26,3 procent. Som en följd av att bolags­      har minskat betydligt i dessa företag. Dessutom
    skatten har sänkts, har även expansionsfondsskatten         har fler företag fått möjlighet att använda sig av
    för enskilda näringsidkare sänkts från 28 procent           enkla schablonregler.
    till 26,3 procent. Sänkningen har utformats så att
    den träffar redan gjorda avsättningar vilket innebär
    en särskild engångsförstärkning för år 2009.             Slopad förmögenhetsskatt                                  9
    u	  Insatsen har införts för att stärka tillväxten,      Fysiska personer, dödsbon, vissa föreningar, sam­
        förbättra förutsättningarna för investeringar i      fund och stiftelser var skattskyldiga för förmögen­
        Sverige och för att främja redovisning av skatte­    hetsskatt. Skatten var utformad med oenhetliga
        mässiga överskott i Sverige.                         värderingsregler och många undantag, vilket skapa­
                                                             de kryphål och uppmuntrade till skatteplanering.
                                                             Skatten kom därför att uppfattas som både god­
                                                             tycklig och orättvis. Ansenliga förmögenheter
7   Skattefri kapitalvinst och utdelning på närings-
    betingade andelar i handelsbolag                         uppskattades ha placerats utomlands för att undgå
    Fr.o.m. den 1 januari 2010 är kapitalvinster och ut­     beskattning, i stället för att användas här i landet
    delningar på andelar i handelsbolag och andelar          och bidra till att förbättra särskilt de mindre fö­
    ägda av handelsbolag befriade från skatt. Andelar i      retagens försörjning med riskvilligt kapital och
    handelsbolag och andelar ägda av handelsbolag be­        skapa bättre förutsättningar för inhemska entre­
    handlas därmed skattemässigt på samma sätt som           prenörer. Förmögenhetsskatten avskaffades den
    exempelvis aktier i dotterbolag. Förutom denna           1 januari 2007.
    likabehandling blir det också enklare att lämna          u	  Insatsen bidrar till ökad tillgång till riskkapital
    uppgifter för företag som är delägare i handels­             för små och medelstora företag. När etablerade
    bolag.                                                       entreprenörer och affärsänglar satsar kapital i nya
    u	 Förutom att företagen får minskade skattekost­            idéer bidrar de också med kompetens som kan
       nader genom insatsen, beräknas de adminis­                vara bra för utvecklingen av det nya företaget.
       trativa kostnaderna för delägare i handels­ och
       kommanditbolag minskas med ca 10 miljoner
       kronor per år. Åtgärden förbättrar också förut­
                                                             Lex Uggla har slopats
                                                             Den s.k. Lex Uggla var en följd av den numera upp­
                                                                                                                       10
       sättningarna för riskkapitalbranschen.                hävda lagen om förmögenhetsskatt. Arbetande kapi­
                                                             tal, dvs. tillgångar som ingår i en näringsverksamhet
                                                             var inte skattepliktiga enligt den lagen. Tillgångar
8   Ändrade 3:12-regler
    Regeringen har genomfört förbättringar av de
                                                             som ingår i en kapitalförvaltning var dock skatte­
                                                             pliktiga. Gränsdragningen om tillgångar i företag
    s.k. 3:12­reglerna, dvs. beskattningsreglerna för        kunde anses hänförliga till rörelsen eller till kapi­
    delägare i fåmansföretag, i princip årligen under        talförvaltning fick bedömas från fall till fall. Det
    mandatperioden.                                          innebar att ägare av onoterade aktier riskerade att
    • Nivån på schablonbeloppet i den s.k. förenklings­      förmögenhetsbeskattas för vissa finansiella tillgång­
    regeln har totalt höjts från 1,5 till 2,5 inkomstbas­    ar i företaget eller om företaget kunde anses ha en
    belopp. Detta innebär vid en närmare jämförelse          alltför hög kassalikviditet. Detta oroade många före­
    att företagen år 2010 kan ta ut 127 250 kronor som       tagare och ordningen kritiserades för att hindra fö­
    utdelning ur företaget som beskattas med den lägre       retag från att växa genom att ägaren riskerade att få
    skattesatsen på 20 procent medan man år 2006 en­         betala förmögenhetsskatt på kapital som behövdes i
    dast kunde ta ut 64 950 kr.                              företaget för investeringar och nyanställningar.
    • Den s.k. löneunderlagsregeln, som anger hur stor       u	 Problematiken har upphört till följd av att för­
    del av lönerna i företaget som fåmansdelägare får           mögenhetsskatten har avskaffats. Slopandet av
    tillgodoräkna vid beräkning av hur mycket av en             Lex Uggla skapar större trygghet för företagare
    utdelning som får beskattas med den lägre skatte­           och främjar företagens tillväxt.
    satsen, har gjorts mer förmånlig. Det lönebaserade
    utrymmet har höjts från 20 till 25 procent upp till
    en lönesumma på 60 inkomstbasbelopp.                     Slopad medfinansiering i sjukförsäkringen                 11
    • Det avdrag på 10 inkomstbasbelopp som begrän­          Den 1 januari 2007 avskaffades kravet på arbets­
    sade den lönesumma som låg till grund för beräk­         givarna att medfinansiera delar av sjukpenning­
    ning av det lönebaserade utrymmet har också ta­          kostnaderna.
    gits bort.                                                  Det
                                                             u	 blir mindre riskfyllt att anställa personer
    • Det maximala kravet på delägare i fåmansföretag           som kan löpa risk att få långvarig sjukfrånvaro.
    att ta ut lön för att tillgodoräkna sig det lönebase­       Det underlättar också för småföretagare att an­
    rade utrymmet har sänkts från 15 till 10 inkomst­           ställa, vilket gör att företag lättare kan startas
    basbelopp.                                                  och växa.

8
12   Slopat krav på rehabiliteringsutredning från
     arbetsgivare
                                                               ett småhus eller en bostadsrätt kan få en skatte­
                                                               reduktion motsvarande hälften av arbetskostnaden
     Från 1 juli 2007 behöver arbetsgivare inte längre         på huset eller bostadsrätten. Den sammanlagda
     lämna in rehabiliteringsutredning till Försäkrings­       skattereduktionen för hushållsarbete och repara­
     kassan.                                                   tioner kan högst vara 50 000 kronor per person och
                                                               år. Reglerna tillämpas fr.o.m. den 8 december 2008.
     u	 Insatsen förenklar för företagare och effektivi­
        serar sjukskrivningsprocessen.                         u	  Syftet med insatsen är att stärka arbets­
                                                                   marknadspolitiken och förbättra efterfrågan
                                                                   inom byggsektorn. Det skapar jobb och under­
13   Nystartsjobb
     Nystartsjobb infördes den 1 januari 2007. Syftet är
                                                                   lättar omställningen på arbetsmarknaden. In­
                                                                   satsen bidrar även till att omvandla svart arbete
     att få fler i arbete genom att stimulera arbetsgivare         till vitt och ger därmed fler varaktiga arbeten.
     att anställa personer som varit utan arbete i minst
     ett år eller är nyanlända invandrare. Fr.o.m. den
     1 mars 2009 är den ekonomiska kompensatio­
     nen för arbetsgivaren ett belopp som motsvarar
                                                               Skattelättnad avseende moms inom
                                                               fastighetsområdet
                                                                                                                       16
     dubbla arbetsgivaravgifter, för personer över 25 år.      På fastighetsområdet ges en lättnad inom
     Förändringen gäller retroaktivt från den 1 januari        mervärdesskatten genom att den lönegräns som
     2009. Den ekonomiska kompensationen ges även              styr när vissa tjänster ska uttagsbeskattas höjs från
     till arbetsgivare som anställer personer som sedan        150 000 kronor till 300 000 kronor. Insatsen trädde
     minst ett år fått sjukpenning, rehabiliterings­           i kraft den 1 januari 2009.
     penning, sjuk­ eller aktivitetsersättning på heltid.      u	 Insatsen medför att fler företag slipper uttags­
     u	 blir billigare för företag att anställa de som
         Det                                                      beskattningen. Det innebär en minskad admi­
         har stått längst från arbetsmarknaden, vilket            nistrativ börda och en skattelättnad för berörda
         gör att företag lättare kan växa.                        företag.


14   Instegsjobb                                               Skatten på gödselmedel har avskaffats                   17
     Instegsjobb infördes den 1 juli 2007 i syfte att un­      I syfte att stärka det svenska jordbrukets konkur­
     derlätta för nyanlända invandrare att få arbete. En       renskraft slopades beskattningen av gödselmedel
     anställning i instegsjobb innebär att arbete sker pa­     fr.o.m. den 1 januari 2010. Jordbrukssektorns kost­
     rallellt med undervisning i svenska (sfi) och inne­       nader minskar årligen med ca 300 miljoner kronor.
     håller handledande inslag. En nyanländ invandrare         u	  Reformen innebär förbättrade förutsättningar
     kan erbjudas ett instegsjobb upp till 36 månader              för företag inom de gröna näringarna, vilka bi­
     från det att uppehållstillstånd beviljats. Ersättning         drar inte bara till produktionen av sunda och
     till arbetsgivaren lämnas längst 24 månader. Ersätt­          säkra livsmedel utan även till fler jobb och ökad
     ningen är 75 procent av lönekostnaden, dock högst             utvecklingskraft i alla delar av Sverige.
     750 kronor per dag, för både privata och offentliga
     arbetsgivare.
     u Det blir lättare för nyanlända invandrare att få
         jobb och billigare för företag att anställa, vilket
                                                               Insatser som är på väg
         gör att företag lättare kan växa.
                                                               Nedsatta egenavgifter för enskilda
                                                               egenföretagare
                                                                                                                       18
15   Skattelättnader för husarbeten
     (hushållsarbete och ROT-arbeten)                          Regeringen har föreslagit nedsatta egenavgifter för
                                                               enskilda näringsidkare och fysiska personer som är
     Hushållsarbete                                            delägare i handelsbolag. Förslaget innebär att dessa
     Privatpersoner som köper hushållsarbete kan få            företagare kan begära ett avdrag med fem procent
     en skattereduktion motsvarande hälften av arbets­         av underlaget för egenavgifterna, dock högst med
     kostnaden, högst 50 000 kronor per person och år.         10 000 kronor per år. För att få avdraget gäller att
     Förslaget trädde i kraft den 1 juli 2007. Den 1 ja­       företagets nettointäkt, dvs. underlaget för egen­
     nuari 2008 utvidgades reformen till att även gälla        avgifterna, överstiger 40 000 kronor och att företa­
     hushållsarbete som skattepliktig löneförmån. Från         garen har fyllt 26 men inte 65 år samt att avdraget
     och med den 1 juli 2009 kan avdraget göras direkt.        uppfyller villkoren enligt kommissionens regel­
     u	 blir billigare att köpa hushållstjänster och
        Det                                                    verk för stöd av mindre betydelse. De lägre egen­
        det skapar i sin tur nya jobb i hemservicesektorn      avgifterna föreslås träda i kraft den 1 juli 2010 och
        och en utökad marknad för företagare. Insatsen         tillämpas på de inkomster som den avgiftsskyldige
        bidrar även till att omvandla svart arbete till vitt   får efter den 31 december 2009.
        och ger därmed fler varaktiga arbeten.                 u	  Minskade egenavgifter ökar de enskilda närings­
                                                                   idkarnas disponibla inkomst och gör det mer
     Skattelättnader för reparationer m.m.                         attraktivt att driva ett eget företag. Det kan
     Regelverket om skattelättnader för hushållsarbete             sänka tröskeln för dem som överväger att starta
     utvidgas till att också omfatta reparationer, under­          företag och bidra till att fler företag kan fort­
     håll samt om­ och tillbyggnad. Att dessa arbeten              sätta sin verksamhet.
     inkluderas i regelverket innebär att den som äger
                                                                                                                       9
19   Utredning om sänkt momsskattesats för vissa
     tjänster
                                                              ser att tillsätta en utredning för att utreda om en
                                                              reducerad mervärdesskattesats kan införas i vissa
     Genom en ändring av EG:s mervärdesskattedirektiv         delar av tjänstesektorn den 1 januari 2011. Utreda­
     som trädde i kraft den 1 juni 2009 finns det numera      ren ska närmare analysera lämplig avgränsning av
     utökad möjlighet enligt EG­rätten att införa redu­       aktuella tjänster, skattesatsnivån samt utarbeta ett
     cerad mervärdesskattesats i vissa delar av tjänste­      lagförslag.
     sektorn. Regeringen har i budgetpropositionen för        u	 Sänkt mervärdesskattesats för vissa tjänster kan
     2010 angett att man nu vill undersöka möjligheten           bidra till ökad sysselsättning genom reducerat
     att tillämpa reducerad mervärdesskattesats på vissa         svartarbete samt genom att underlätta för hus­
     tjänster. Regeringen har därför aviserat att man av­        hållen att gå från hemarbete till förvärvsarbete.




 Hur mycket mer
 pengar får jag över i
 min enskilda firma?                                                Skattesänkningar för
                                                                  enskilda näringsidkare
                                             Exemplen gäller egenföretagare (enskilda näringsidkare) utan anställda.



     Exempel 1                                                 Exempel 2
     Regeringens skattesänkningar för en                       Regeringens skattesänkningar för en
     egenföretagare med en inkomst på                          egenföretagare med en inkomst på
     cirka 17 000 kronor per månad                             cirka 26 500 kronor per månad
     Regeringen har sedan den tillträdde 2006 sänkt            Regeringen har sedan den tillträdde 2006 sänkt
     skatterna för denna egenföretagare med cirka              skatterna för denna egenföretagare med cirka
     16 000 kronor per år. I tabellen nedan visas effek­       23 400 kronor per år. I tabellen nedan visas effek­
     terna av de sänkta egenavgifterna tillsammans             terna av de sänkta egenavgifterna tillsammans
     med de fyra stegen i jobbskatteavdraget.                  med de fyra stegen i jobbskatteavdraget.

                             År 2010 utan    År 2010 med                              År 2010 utan     År 2010 med
                             regeringens     regeringens                              regeringens      regeringens
                             reformer        reformer                                 reformer         reformer
      Resultat                 250 000 kr     250 000 kr       Resultat                  400 000 kr     400 000 kr
      Egenavgifter             - 58 737 kr    - 56 711 kr      Egenavgifter              - 93 979 kr    - 90 738 kr
      Generell nedsättning                                     Generell nedsättning
                               + 9 000 kr    + 10 000 kr                                  + 9 000 kr    + 10 000 kr
      av egenavgifter                                          av egenavgifter
      Inkomst av                                               Inkomst av
                               200 263 kr     203 289 kr                                 315 021 kr     319 262 kr
      näringsverksamhet                                        näringsverksamhet
      Inkomstskatt             - 55 029 kr    - 56 079 kr      Inkomstskatt              - 94 876 kr    - 96 341 kr
      Jobbskatteavdrag                                         Jobbskatteavdrag
                                        0    + 14 108 kr                                           0    + 20 578 kr
      (Steg 1-4)                                               (Steg 1-4)
      Inkomst efter skatt      145 234 kr     161 318 kr       Inkomst efter skatt       220 145 kr     243 500 kr

     För personer som är under 26 år eller över 65 år är skattesänkningen större, då dessa grupper betalar lägre
10   egenavgifter.
Förändringar                                          2007           Halvering av nedsättning av socialavgifterna* (5%-aren)
                                                                     Sänkta socialavgifter för 19-24-åringar (fr.o.m. 1 juli)

i skatteregler                                                       Jobbskatteavdrag steg 1
                                                                     3:12: Höjt schablonbelopp i förenklingsregeln till 2 ibb

för företagare                                                       3:12: Höjt lönebaserat utrymme
                                                                     Slopad förmögenhetsskatt
                                                                     Sänkt fastighetsskatt steg 1
(som omfattas av beräkningarna
i exemplen på skattesänkningar                        2008           Slopad nedsättning av socialavgifterna (5%-aren)
för enskilda näringsidkare och                                       Jobbskatteavdrag steg 2
aktiebolag)                                                          Sänkt fastighetsskatt steg 2
                                                      2009           Sänkta socialavgifter med en procentenhet
                                                                     Sänkta socialavgifter för unga under 26 år
                                                                     Jobbskatteavdrag steg 3
                                                                     Höjd nedre skiktgräns
                                                                     Sänkt bolagsskatt
                                                                     3:12: Höjt schablonbelopp i förenklingsregeln till 2,5 ibb
                                                                     3:12: Sänkt lönekrav i löneuttagsregeln
                            *socialavgifter =         2010           Jobbskatteavdrag steg 4
        arbetsgivaravgifter och egenavgifter                         Sänkta egenavgifter (5 %, högst 10 000 kr)
                                                                     Sänkt egenavgift 0,74 % genom ökad karenstid




                                                                                           Hur mycket mer
                                                                                           pengar får jag över
Skattesänkningar för                                                                       i mitt aktiebolag?
aktiebolag
Regeringens förändringar i skatteregler sedan 2006 illustreras i beräkningarna
nedan och visar hur förändringar i arbetsgivaravgifter, inkomstskattesänkningar,
sänkt bolagsskatt och fler lättnader i 3:12-reglerna med mera påverkar företagen.
Siffrorna visar hur mycket mer pengar per år respektive företagstyp har för att
investera och anställa, jämfört med de regler som gällde år 2006.



                               2007                   2008             2009              2010                Totalt
 Företag A                   41 000               17 500             42 500            42 500             143 500
 Företag B                   65 000               20 300           128 000            133 000             326 000
 Företag C                   68 000               20 300           102 500            108 000             298 800
 Företag D                 113 500                76 000           306 000            311 500             807 000
 Företag E                 149 500              155 000            688 000            693 000            1 685 500


Företag A                   Företag B                  Företag C                Företag D                 Företag E
Detta företag är ett        Detta företag är ett       Detta företag är ett     Detta företag är ett      Detta företag är ett
litet familjeföretag        litet familjeföretag       litet familjeföretag     litet familjeföretag      litet familjeföretag
som har 2 anställda         som har 20 anställda       som har 20 anställda     som har 60 anställda      som har 120 anställda
förutom ägaren,             förutom ägaren,            förutom ägaren,          förutom ägaren,           förutom ägaren, varav
varav 1 ungdom.             varav 2 ungdomar.          varav 2 ungdomar.        varav 6 ungdomar.         12 ungdomar. Resultat
Resultat* är 400 000        Resultat är 800 000        Resultat är 800 000      Resultat är 800 000       är 4 000 000 kronor.
kronor. Ägarens lön         kronor. Ägarens lön        kronor. Ägarens lön      kronor. Ägarens lön       Ägarens lön är
är 300 000 kronor.          är 550 000 kronor.         är 550 000 kronor.       är 550 000 kronor.        1 000 000 kronor.
Aktiekapital uppgår         Aktiekapital uppgår        Aktiekapital uppgår      Aktiekapital uppgår       Aktiekapital uppgår
till 100 000 kronor.        till 100 000 kronor.       till 1 000 000 kronor.   till 1 000 000 kronor.    till 20 000 000 kronor.

*Intjäningsförmåga inkl. avkastning på eget kapital
                                                                                                                                    11
12


     Johnér Bildbyrå
     2. Enklare att starta och driva företag



                                               En av regeringens viktigare insatser för att skapa fler
                                               jobb och välfärd är att förenkla vardagen för Sveriges
                                               entreprenörer och företag. Om reglerna utformas på ett
                                               enklare och mer ändamålsenligt sätt kan företagarna
                                               ägna mer tid och resurser till att driva och utveckla sin
                                               verksamhet så att de kan växa och anställa.




                                                                    De flesta av åtgärderna är inriktade på att minska
     Regelförenkling                                              de administrativa kostnaderna, men det finns även
                                                                  ett flertal åtgärder som kommer att leda till bl.a.
                                                                  samordnat uppgiftsinhämtande, förbättrad ser­
     Allt fler länder har insett vikten av att ha välutformade    vice och tillgänglighet, kortare handläggningstider
     regelverk som ett konkurrensmedel. Regelförenkling           m.m. Det är en blandning av generella åtgärder som
     för företag är därför en viktig tillväxt- och konkurrens-    tar sikte på alla företag och specifika åtgärder som
     kraftsfaktor.                                                har betydelse för t.ex. en bransch. Ett begränsat ur­
        Regeringens övergripande mål med regelförenk-             val av dessa åtgärder presenteras nedan.
     lingsarbetet är att åstadkomma en märkbar positiv              Våren 2010 kommer handlingsplanen med resul­
     förändring i företagens vardag. Som ett led i detta och      tatet av det fjärde förenklingsuppdraget till departe­
                                                                  ment och myndigheter att redovisas till riksdagen.
     en viktig drivkraft i arbetet ingår regeringens mål att
     minska företagens administrativa kostnader till följd        u Handlingsplanen är ett av verktygen i regering­
     av statliga regler med 25 procent till hösten 2010.             ens arbete med att göra vardagen enklare för
                                                                     företagen.
        Förenklingsarbetet syftar i grunden till att utforma
     regler, processer och förfaranden så att de är bätt-
     re anpassade till företagens villkor och verklighet.         Regelråd
                                                                  Som ett av fyra länder inom den Europeiska Unio­
                                                                                                                             21
     Vänte- och handläggningstider liksom service och
     bemötande hos myndigheter utgör viktiga bestånds             nen har Sverige inrättat ett Regelråd. Regelrådet
                                                                  har sedan den 11 februari 2009 granskat förslag till
     delar i arbetet. Minst lika viktigt är att åtgärda irrite-
                                                                  nya och ändrade regler som kan få effekter för fö­
     rande regler för företagen. Det allra viktigaste är dock     retagen. Rådet har även granskat att konsekvens­
     att åstadkomma hållbara förändringar över tid i regel-       utredningar upprättats. I sin granskning ska rådet
     verken, som gör att företagen konkret och påtagligt          bl.a. yttra sig över om förslagen till regler har ut­
     märker av att det har blivit en skillnad i deras vardag.     formats så att de uppnår sitt syfte på ett enkelt sätt
                                                                  och till en, relativt sett, låg administrativ kostnad
                                                                  och att konsekvensutredningar belyser effekterna
     Genomförda insatser                                          för företag och håller föreskriven kvalitet.
                                                                  u	 Rådets granskning är en del i det arbete som ut­
                                                                     förs för att nå regeringens mål om en sänkning
20   En handlingsplan avseende regelförenklingar
     Under mandatperioden har regeringen i årliga för­
                                                                     av de administrativa kostnaderna och kommer
                                                                     att bidra till att göra det enklare och billigare att
     enklingsuppdrag gett samtliga departement och                   driva företag.
     många myndigheter i uppdrag ta fram underlag
     till regeringens handlingsplan för regelförenklings­
     arbetet. Arbetet har skett i nära samråd med nä­             Mätningar av företagens administrativa kostna-
                                                                  der samt uppföljning av 25-procentsmålet
                                                                                                                             22
     ringslivet. Den senaste handlingsplanen som pre­
     senterades i juni 2009 omfattade totalt över 940             Arbetet med att mäta de administrativa kostna­
     pågående, planerade och avslutade förenklings­               derna på alla för företagen relevanta regelområden,
     åtgärder.                                                    18 stycken, avslutades i februari 2008.
                                                                                                                             13
        Resultatet av mätningarna visar att de svenska            dessa att själva upprätta sin deklaration. För­
     företagens administrativa kostnader 2006 uppgick             enklingen beräknas minska företagens adminis­
     till 96,7 miljarder kronor. En uppdatering av mät­           trativa kostnader med ca två miljoner kronor.
     ningarna, som genomfördes våren 2009, avseende
     de förändringar som införts i regelverken under
     perioden 1 januari till 31 december 2008, visade på
                                                                Lättare att få F-skattsedel
                                                                Från den 1 januari 2009 gäller nya regler som un­
                                                                                                                          25
     ett trendbrott: en minskning med 3,99 procent eller
                                                                derlättar tilldelningen av F­skattsedel.
     3,9 miljarder kronor netto. Under 2008 var det bl.a.
     de administrativa kostnaderna på områdena livs­            u	 Syftet är att fler ska få möjlighet att starta före­
     medel, jordbruk, miljö och arbetsrätt som hade                tag, även de som bara har en eller ett fåtal upp­
     minskat.                                                      dragsgivare.
        Under våren 2010 kommer regeringen att uppda­
     tera mätningarna med avseende på de förändringar i
     regelverken som trätt i kraft under 2009. Dessutom
                                                                Enhetligare regler för skalbolagsbeskattning
                                                                Fysiska personer som säljer andelar i s.k. skalbolag
                                                                                                                          26
     kommer en prognos att tas fram om de förändringar          behöver inte längre regelmässigt lämna säkerhet
     i regelverken som träder i kraft under 2010.               för den latenta skatteskulden. Säkerhet ska istället
     u Regelförenkling i syfte att minska företagens ad­        lämnas endast om Skatteverket begär det. Reglerna
         ministrativa kostnader och skapa bra villkor för       blir därmed desamma som för juridiska personer.
         företagen har blivit en allt viktigare fråga i många   Ändringen trädde i kraft den 1 januari 2009.
         länder, som en del i ett större sammanhang där         u	 Ändringen medför en minskning av den admi­
         ekonomiers konkurrens­ och innovationskraft               nistrativa bördan genom att företagen slipper
         måste stärkas för att kunna möta globalisering­           bankkontakterna och kostnaderna i samband
         ens förändrade villkor. Välutformade regelverk            med utställande av säkerheter.
         och minskade administrativa kostnader har där­
         med blivit en viktig konkurrensfaktor.
                                                                Minskat uppgiftslämnade om
                                                                periodiseringsfonder
                                                                                                                          27
23   Studier om regelförenkling
     Regeringen har gett Tillväxtanalys i uppdrag att
                                                                För att förenkla hanteringen av återföringen av
                                                                avsättningar till periodiseringsfonder har reglerna
     analysera effekterna för företagen av arbetet med          ändrats så att det framgår att återföringarna ska
     regelförenkling. Tillväxtanalys uppdrag, som ska           ske i en bestämd ordning. Den äldsta avsättning­
     redovisas till regeringen senast 31 december 2010,         en ska återföras först. Insatsen trädde i kraft den
     går ut på att:                                             1 januari 2009.
     • Ställa samman det senaste inom forskningen om            u	  Den administrativa bördan minskar genom att
     regelförenkling och reglers effekter för företag.              färre uppgifter behöver lämnas och eftersom
     • Utvärdera vilka effekter sänkningar av de admi­              företagen inte behöver hålla ordning på fonder
     nistrativa kostnaderna ger för företag och för sam­            som måste återföras och i vilken ordning åter­
     hällsekonomin.                                                 föring ska göras. Fler uppgifter kan registreras
     • Göra en analys av reglers övriga effekter, exklu­            och förtryckas på deklarationsblanketterna.
     sive de finansiella kostnaderna, för företag och hur
     de påverkar företags beteende kring investeringar
     och effektivisering.
                                                                Förenkling av kontrolluppgift om betalningar
                                                                från utlandet
                                                                                                                          28
     • Analysera vilken effekt reglers utformning har           I kontrolluppgiften om betalningar från utlandet,
     för företagens produktivitet.                              som banker lämnar, behöver uppgift inte längre
     u	 Syftet är att öka kunskapen om reglers effekter         lämnas om vad betalningen avser. Inte heller be­
        på företag och bidra till att regeringens regel­        höver betalningens belopp anges i svenska kronor
        förenklingsarbete ska bli än mer effektivt.             utan i använd valuta. I det nya systemet ska betal­
                                                                ningsdatum och valutakod anges i kontrollupp­
                                                                giften. Detta gäller både betalningar till och från
24   Enklare regler för direktavskrivningar                     utlandet. Det manuella förfarandet kan på så sätt
     Reglerna för direktavskrivningar har förenklats            ersättas med ett automatiserat förfarande. Änd­
     genom att inventarier med ett anskaffningsvärde            ringen trädde i kraft den 1 januari 2009.
     mindre än ett halvt basbelopp (dvs. 21 400 kronor          u	 Regelförenklingen medför stora besparingar i
     år 2010) får dras av omedelbart. De nya reglerna              administrationskostnader och underlättar för de
     innebär att beloppsgränsen har höjts och att ett              som idag lämnar kontrolluppgifter om betalning­
     gemensamt belopp har införts för alla företag. För            ar till och från utlandet och för deras kunder.
     många företag innebär detta att de inte behöver
     tillämpa reglerna om värdeminskningsavdrag för
     inventarier.Reglerna trädde i kraft den 1 juli 2009,
     men får tillämpas på räkenskapsår som påbörjats
                                                                Förlängd redovisningsperiod för mervärdesskatt
                                                                Företag med en omsättning som uppgår till högst
                                                                                                                          29
     den 1 januari 2009 eller senare.                           40 miljoner kronor per år kan från och med 1 janu­
     u	  Förenklingen underlättar den skattemässiga             ari 2008 redovisa mervärdesskatt var tredje i stället
         hanteringen av inventarier väsentligt, framför         för varje månad.
         allt för enskilda näringsidkare och mindre fö­         u	 Förenklingsåtgärden förbättrar de mindre före­
         retag, och ökar därmed förutsättningarna för              tagens likviditet samt beräknas minska företa­
14
       gens administrativa kostnader med ca 307 mil­         nomförs inte sällan som ett led i affärsuppgörelser.
       joner kronor.                                         Det kan vara fråga om utländska kunder som har
                                                             köpt eller avser att köpa en produkt och som ska
                                                             utbildas eller introduceras av säljaren i Sverige. Det
30   Ny anställningsform
     – allmän visstidsanställning
                                                             kan också vara fråga om att kunden i samband med
                                                             affären ska testa produkten eller tjänsten. Även i
     En ny tidsbegränsad anställningsform, allmän            dessa fall har det krävts arbetstillstånd.
     visstidsanställning, infördes den 1 juli 2007. An­      u	 Syftet är att undanröja onödiga hinder för ar­
     ställningsformen innebär att arbetsgivare, oavsett         betstagare och arbetsgivare.
     skäl, kan anställa en person under maximalt 24
     månader. Det innebär förenklingar för företagen
     genom att ett antal tidsbegränsade anställningar
     förts samman. Det ger ökad möjlighet att anställa
                                                             Elektroniska företagsinteckningsbrev har införts
                                                             istället för i pappersform
                                                                                                                      35
     personer efter verksamhetens behov.
                                                             En enklare och snabbare hantering av företags­
        Det
     u	 blir lättare för småföretagare att anställa          inteckningsbrev blev möjlig genom den lagänd­
        och för företag att växa. Det gynnar särskilt små    ring som trädde i kraft den 1 mars 2009. Ändringen
        företag inom turism­ och besöksnäring, bygg­         innebär att utfärdande och innehav företagsin­
        industri, trädgårdsodling och jordbruk.              teckningsbrev kan ske elektroniskt. Även ansö­
                                                             kan om ett företagsinteckningsbrev kan ske elek­
                                                             troniskt till Bolagsverket. Genom detta beräknas
31   Företag behöver inte anmäla ledig plats till
     Arbetsförmedlingen
                                                             företagens administrativa kostnader minska med
                                                             270 miljoner kronor.
     Skyldigheten att anmäla ledig plats till Arbetsför­
     medlingen togs bort den 2 juli 2007.                    u	 Åtgärden är en del regeringens mål att skapa en
                                                                märkbar förändring i företagens vardag och att
     u	Insatsen beräknas minska företagens adminis­             sänka de administrativa kostnaderna.
       trativa kostnader med ca 4,7 miljoner kronor.


32   Förenklade regler om systematiskt                       Jämställdhetsplaner och lönekartläggningar ska
                                                             upprättas vart tredje år i stället för varje år
                                                                                                                      36
     arbetsmiljöarbete
     Arbetsmiljöverket har förenklat kraven på doku­         I den nya diskrimineringslagen som trädde i kraft
     mentation i arbetsmiljöarbetet. Verket har upp­         den 1 januari 2009, finns vissa åtgärder som innebär
     hävt kravet på en årlig skriftlig sammanställning       betydande regelförenklingar för företagen bl.a. när
     av ohälsa, olycksfall och allvarliga tillbud som in­    det gäller bestämmelser om aktiva åtgärder. Det
     träffat i arbetet.                                      tidigare kravet på arbetsgivare att göra årliga löne­
                                                             kartläggningar, årliga handlingsplaner för jäm­
     u	 Förenklingsåtgärden minskar företagens admi­         ställda löner och jämställdhetsplaner har numera
        nistrativa kostnader med 126 miljoner kronor.        ändrats så att detta i stället ska göras vart tredje
                                                             år. Skyldigheten att upprätta sådana planer gäller
                                                             numera arbetsgivare som vid senaste kalender­
33   En enklare ledighetslagstiftning
     Regeringen föreslår i en lagrådsremiss ändringar i
                                                             årsskifte sysselsatte färre än 25 arbetstagare i stäl­
                                                             let för tio som tidigare. Ändringen innebär att
     samtliga s.k. ledighetslagar, semesterlagen undan­
                                                             det antal företag som omfattas av skyldigheten
     tagen. Regeringen föreslår att lagarna samordnas,
                                                             att upprätta planer halveras. Vidare har vissa för­
     förenklas och förtydligas. Förändringarna föreslås
                                                             enklingar åstadkommits för företagen genom att
     träda i kraft den 1 augusti 2010.
                                                             de i frågor som rör diskriminering numera endast
     u	 Förändringarna görs för att underlätta över­         behöver vända sig till en myndighet, Diskrimine­
        blickbarhet och tillämpbarhet.                       ringsombudsmannen, i stället för som tidigare till
                                                             flera olika myndigheter (ombudsmän).
34   Förenklade regler för utländska arbetstagare
     Regeringen har beslutat om vissa undantag från
                                                             u	  Företagens administrativa kostnader beräknas
                                                                 minska med ca 387 miljoner kronor eller med
     kravet på arbetstillstånd. Syftet är att förenkla för       77 procent till följd av de nya reglerna.
     arbetstagare, arbetsgivare och företag som ska ge­
     nomföra affärer och att underlätta det internatio­
     nella utbytet. Undantaget gäller utländska arbets­      Avveckling av skogs- och miljöredovisningen
                                                             Skogs­ och miljöredovisningen, SMÖR, avskaffa­
                                                                                                                      37
     tagare som inom ramen för en affärsuppgörelse
     ska genomgå utbildning, genomföra tester och            des från den 1 januari 2009. Informationen finns
     liknande i Sverige. Det gäller också anställda inom     i Skogsstyrelsens databaser och har nu gjorts till­
     internationella koncerner som ska genomgå före­         gänglig för skogsägaren via portalen Mina sidor på
     tagspraktik i Sverige. De nya reglerna gäller från      Skogsstyrelsens webbplats.
     den 1 januari 2010.                                     u	 SMÖR är det överlägset mest kostsamma infor­
       Att genomgå praktik eller internutbildning vid           mationskravet inom skogsområdet och genom
     ett företags eller en koncerns verksamhetsställe           avskaffandet av informationskravet bedöms fö­
     i Sverige betraktas som arbete så länge det sker           retagens administrativa kostnader minska med
     inom ramen för en anställning. I regel har det där­        ca 222 miljoner kronor. Informationen har också
     för krävts arbetstillstånd. Liknande aktiviteter ge­       gjorts lättillgänglig för skogsägaren via Internet.
                                                                                                                      15
38   Enklare tillämpning av reglerna om spårbarhet
     av livsmedel
                                                                heter. Vidare bedöms företagens administrativa
                                                                kostnader minska betydligt. Förslaget kan också
     Reglerna om spårbarhet av livsmedel är målstyrda           förväntas bidra till att tillväxttakten i tillkom­
     och det kan finnas flera sätt för företagen att upp­       mande nya uppgiftskrav kan dämpas.
     fylla lagstiftningens krav. Livsmedelsverket har
     därför sett över tillämpningen av regelverket och
     publicerade i december 2008 ett dokument riktat
                                                              Förenklingar av redovisningsreglerna
                                                              Regeringen tillsatte år 2007 en utredning med
                                                                                                                        42
     till livsmedelsföretagarna om hur kravet på spår­
                                                              uppdrag att särskilt se till de små­ och medelstora
     barhet uppfylls på enklaste sätt.
                                                              företagens behov av förenklade redovisningsregler.
     u	  Regelverket om spårbarhet i livsmedel innebär        Utredningen har i betänkandet Enklare redovisning
         stora kostnader för företagen. Genom att kra­        presenterat en rad förenklingar och andra lättna­
         ven uppfylls på enklaste sätt har företagens ad­     der i redovisningsreglerna, vilka innebär att före­
         ministrativa kostnader minskat med ca tre mil­       tagens administrativa börda minskas med ca 478
         jarder kronor.                                       miljoner kronor. Utredningens förslag bereds för
                                                              närvarande inom Regeringskansliet och ett ikraft­
                                                              trädande beräknas ske inom mandatperioden.
39   Förenkling i kraven på godkännande och
     registrering av livsmedelsanläggningar                   u	 Utredningens förslag syftar till att få mer enkla
     Alla livsmedelsverksamheter ska godkännas eller             och ändamålsenliga redovisningsregler samt till
     registreras. Nya regler har trätt i kraft den 1 decem­      sänkta administrationskostnader för företagen.
     ber 2009 som innebär att godkännande ersätts med
     enklare registrering i samtliga fall där detta är möj­   En frivillig revision
     ligt enligt gällande EU­förordningar. Samtidigt          Regeringen tillsatte 2006 en utredning med upp­           43
     görs vissa lättnader i kraven på den information         drag att se över reglerna om revision i små före­
     som ska lämnas av de anläggningar som fortfaran­         tag för att ta bort revisionsplikten, vilket skulle
     de kräver godkännande.                                   innebära en sänkt administrativ börda för berörda
     u	 Genom förenklade regler om godkännande och            företag. Utredningen Revisorer och revision läm­
        registrering av livsmedelsanläggningar bedöms         nade i ett delbetänkande förslag som möjliggör ett
        företagens administrativa kostnader minska            avskaffande av revisionsplikten för 96 procent av
        med ca 68 miljoner kronor.                            företagen. Utredningens förslag bereds för när­
                                                              varande inom Regeringskansliet och eventuella
                                                              lagändringar beräknas träda i kraft under mandat­
40   Införandet av elektronisk loggbok
     Från och med år 2010 införs elektronisk loggbok
                                                              perioden. Utredningens förslag om en valfri revi­
                                                              sion innebär att de företag som väljer att inte ha
     som kommer innebära vissa lättnader för fiskeri­         revision sparar in på revisionsarvoden, som för ett
     näringen. Vinsten för företagaren ligger i minska­       litet företag i snitt uppgår till 15 000 kronor per år.
     de kostnader i form av arbetstid för ifyllande och
     insändande av loggblad samt minskat antal kontak­        u	 Förslaget syftar till att minska företagens kost­
     ter med kontrollmyndigheter orsakade av felaktigt           nader för revision. Utredningen konstaterar att
     uppgiftslämnande.                                           dessa kostnader bidrar till det konkurrensmäs­
                                                                 siga underläge som svenska företag i dag har i
     u	 Införandet av elektronisk loggbok beräknas               förhållande till företag i bl.a. Storbritannien,
        minska företagens administrativa kostnader               Tyskland och Nederländerna avseende kostna­
        med ca 500 000 kronor.                                   derna för redovisning och revision.


     Insatser som är på väg
                                                              Billigare att bilda aktiebolag
                                                              Från den 1 april 2010 kommer kravet på aktiekapital
                                                                                                                        44
                                                              för privata bolag att halveras från 100 000 kronor
41   Minskat uppgiftslämnande för företag
     Bolagsverket har haft i uppdrag att se över hur före­
                                                              till 50 000 kronor. Syftet är att göra aktiebolag mer
                                                              tillgängligt för företagare eftersom bolagsformen
     tagens uppgiftslämnande till statliga myndigheter        har många fördelar; bland annat är det en flexibel
     kan minska. Syftet är att minska de administrativa       företagsform som passar växande företag.
     kostnaderna för företagen och skapa en märkbar           u	  Sänkningen är en viktig del av regeringens
     förändring i företagens vardag. Utgångspunkten               strategi för ekonomisk tillväxt och ökad syssel­
     är att en uppgift bara ska behöva lämnas en gång             sättning men också för att göra det enklare att
     till en statlig myndighet och att myndigheterna i            starta aktiebolag.
     största möjliga mån ska hämta uppgifter från var­
     andra. Bolagsverket har lämnat förslag på hur han­
     teringen av uppgifter kan samordnas och effekti­
     viseras samt hur uppgifterna kan återanvändas av
                                                              Ett enklare aktiebolag
                                                              Utredningen Ett enklare aktiebolag avlämnade sitt
                                                                                                                        45
     myndigheterna. Regeringskansliet analyserar och          betänkande den 15 april 2009. Där föreslås att aktie­
     bereder för närvarande förslaget.                        breven avskaffas, kravet på att fastställa arbetsord­
     u	 upplevt irritationsmoment för företagen
         Ett                                                  ning för privata aktiebolag tas bort och kravet på
         försvinner, om företagen bara behöver lämna          skriftliga instruktioner om arbetsfördelningen
         samma uppgift en gång till statliga myndig­          mellan bolagsorgan tas bort för privata aktiebolag.
16
Vidare avskaffas bosättningskrav för bl.a. stiftare,      lags förpliktelser efter bolagsmannens utträde ur
styrelseledamöter och verkställande direktör. Pri­        bolaget. Förslagen är särskilt inriktade på de små
vata aktiebolag ska ges ökade möjligheter att för­        aktiebolagens behov.
värva egna aktier samt ge s.k. närståendelån samt         u	 Förslagen är en del i regeringens målsättning att
förvärvslån. Antalet handlingar som ska ges in till          det ska bli enklare och roligare att driva företag
Bolagsverket minskas i vissa ärenden. Det föreslås           liksom en del i regeringens strategi för ekono­
även en bestämmelse om särskild preskription för             misk tillväxt och ökad sysselsättning.
bolagsmans ansvar för handelsbolags och enkla bo­




                                                                              Det blir bättre
                                                                              – sakta men säkert
Papperslöst i ladugården

Lantbrukaren Per Dolk driver sitt företag från klockan      Svenska djurhållare med nötkreatur tvingades
06.30 tills mörkret faller. Den administrativa bördan     länge rapportera till exempel födslar och förflytt­
är tung och konstant, inte minst när det gäller rappor-   ningar av djur både till det centrala nötkreatur­
tering av nötkreatur. Men den elektroniska stalljournal   registret (CDB) samt i en manuell stalljournal som
som infördes år 2007 har förenklat livet avsevärt för     godkänts av Jordbruksverket. Men våren 2007 av­
Per Dolk och hans anställda.                              skaffade Jordbruksverket – som ett led i regering­
                                                          ens regelförenklingsarbete – kravet på en manuell
Per Dolk startade lantbruket i Sparreholm, mitt­          stalljournal på produktionsplatsen. Därmed för­
emellan Nyköping och Eskilstuna, år 1992. I dag           svann denna typ av ”dubbel bokföring” för svenska
har lantbruket 4,5 heltidsanställda, odlar cirka 500      lantbrukare som i dag kan hantera sin stalljournal
hektar och har 532 köttdjur. Dolks välskötta lant­        enbart genom e­tjänsten CDB Internet.
bruk omsatte över sju miljoner kronor under 2008            Den elektroniska stalljournalen har i dag cirka
och redovisar en god vinst.                               5 000 användare.
  Trots detta är den administrativa bördan, i Dolks
ögon, fortfarande alldeles för omfattande:                Slipper dubbelarbete
  – Vi lägger cirka två till tre timmar om dagen          – Den åtgärden var inte en dag för tidig. Vi slip­
på administration, rapportering, registrering och         per dubbelarbetet, och dessutom var det praktiskt
sådant. Det var ju inte riktigt därför man började        taget omöjligt att hålla reda på den där manuella
som lantbrukare. Du skulle se oss just nu när vi          journalen i det dagliga arbetet. Jag minns en gång
håller på att märka och journalföra 81 stycken tju­       när vi skulle frakta 50 stycken kor och kalvar och
rar. Varje tjur ska vändas, ställas i rätt position och   hade tagit med oss stalljournalen. Helt plötsligt
sedan ska vi läsa av individnummer, produktions­          flög journalen rakt ner i kylfläkten på motorn
platsnummer och kontrollsiffror. Totalt elva siffror      och förvandlades till ett hav av papper. En annan
i örat på varje tjur. Ibland syns det så dåligt att vi    gång tappade vi bort stalljournalen men hittade
måste plocka ut luddet ur öronen först.                   den plötsligt under ett gäng med pizzakartonger,
                                                          skrattar Per.
Elektroniskt istället för manuellt                          Svenska djurhållare kan anmäla sig som nya an­
– Det börjar bli bättre, sakta men säkert. En viktig      vändare av e­tjänsten CDB Internet via Jordbruks­
förenkling för vår del är att vi inte längre behöver      verkets webbplats. Avgiften för registrering togs
föra en manuell stalljournal utan kan hantera det         bort i januari 2008, en förändring som enligt be­
helt och hållet elektroniskt. Det är ett rejält kliv      räkning har besparat brukarna cirka fyra miljoner
framåt.                                                   kronor i administrativa kostnader.



                                                                                                                  17
18


     Johnér Bildbyrå
     3. Självklart att starta att driva företag



                         Regeringen vill att det ska bli lättare att ta det första steget att starta
                         företag och att ta steget från ett litet företag till ett större. Det måste
                         bli enklare att få fram det första kapitalet och rådgivningen ska
                         vara bättre anpassad till var och ens behov. Kvinnor och unga är
                         underrepresenterade bland företagare. För invandrare kan företagande
                         vara en viktig väg in i arbetslivet. Därför satsar regeringen på att nå
                         dessa grupper och minska trösklarna till att driva egen verksamhet.




     Genomförda insatser                                       Insatsen ger nya och mindre företag ökade möj­
                                                              u	
                                                               ligheter att erhålla små lån med begränsad sä­
                                                               kerhet, lån som bankerna ofta bedömer som för
46   Företagshypotek – förbättrar förutsättningarna
     för lån till företag
                                                               kostsamma att hantera.

     Regeringen har genomfört en kraftig förbättring
     av det regelverk som gör det möjligt att använda lös
                                                              Ökat stöd till exportfrämjande insatser
                                                              Ytterligare 75 miljoner kronor satsades på export­
                                                                                                                       49
     egendom i näringsverksamhet som säkerhet för lån
     (företagshypotek). Lagändringarna trädde i kraft         främjande insatser för 2007 respektive för 2008.
     den 1 januari 2009.                                      Satsningen innebär bl.a. etablering av nya export­
                                                              rådskontor i världen, främst i Asien, Afrika och Syd­
     u	 Ökar möjligheten för företagare att låna pengar.      amerika. En särskild satsning är också ett svenskt
        Stimulerar företagandet och förbättrar kapital­       deltagande på världsutställningen i Shanghai 2010.
        tillgången för små och medelstora företag.            Dessutom möjliggörs tillgång till exportrådgiv­
                                                              ning i Sveriges samtliga län och en förbättrad sam­
                                                              ordning mellan myndigheter och organisationer
47   Förstärkt utlåning från ALMI till nya små och
     medelstora företag                                       som arbetar med företagsutveckling och interna­
                                                              tionalisering. Ett nytt s.k. exportlån infördes juni
     Mot bakgrund av situationen på kreditmarknaden
                                                              2007 som underlättar små och medelstora företags
     beslutade regering och riksdag i november 2008
                                                              exportsatsningar.
     om ett kapitaltillskott på två miljarder kronor till
     ALMI Företagspartner AB. Tillskottet har bidragit        u	 Stärker företags förmåga att ta tillvara de möj­
     till att förbättra utlåningen till nya, små och medel­      ligheter som globaliseringen erbjuder.
     stora företag. ALMI har sedan mars 2009 möjlighet
     att ta en större andel av lånet när krediter ges till­
     sammans med banker.
                                                              Förstärkt exportfinansiering
                                                              Mot bakgrund av situationen på kreditmarknaden
                                                                                                                       50
     u Dessa insatser ger ökade möjligheter för företag       har regering och riksdag beslutat om ett kapital­
         att erhålla lån från Almi i en tid när finansoron    tillskott på tre miljarder kronor till AB Svensk
         gjort det svårare att få finansiering via andra      Exportkredit, SEK, samt att överföra statens aktier
         långivare på den privata marknaden.                  i Venantius AB till SEK. Regeringen har också fö­
                                                              reslagit att riksdagen beviljar SEK en låneram på
                                                              högst 100 miljarder kronor, beviljar SEK kredit­
48   Fördubblat maxbelopp för mikrolån till små-
     och nyföretagare
                                                              garanti för upplåning och höjer ramen för Export­
                                                              kreditnämndens, EKN, exportkreditgarantier från
     ALMI kan sedan mars 2009 bevilja lån till små och        200 miljarder till 350 miljarder kronor.
     nya företag till ett maximalt belopp av 250 000 kro­     u	  Insatserna stärker på ett påtagligt sätt SEK:s och
     nor utan krav på medfinansiering. Mikrolånet efter­          EKN:s möjligheter att svara upp mot de svenska
     frågas särskilt bland kvinnor, invandrare och unga.          företagens ökade behov av exportfinansiering.
                                                                                                                       19
51   Kraftfullt paket för att öka kvinnors företagande
     För att främja kvinnors företagande görs en sär­
                                                              Satsning på mentorskap för företagare
                                                              Almi Företagspartner AB driver programmet Men-
                                                                                                                       55
     skild satsning med 100 miljoner kronor per år 2007       tor Eget Företag med stöd av Jobs and Society Ny­
     till 2010. Satsningen inkluderar ett nationellt pro­     företagarCentrum. Sedan programmets start 2006
     gram med bl.a. information och rådgivning för att        har över 3000 adepter fått stöd under den ettåriga
     underlätta för fler kvinnor att starta och driva före­   löptiden som gäller för ett mentorpar. Programmet
     tag, ett forskningsprogram om kvinnors företagan­        blev rikstäckande år 2007 och bygger på principen
     de och förbättrad företagsstatistik samt en lands­       om ideellt deltagande. Nätverksträffar anordnas
     omfattande satsning på ambassadörer för kvinnors         över hela landet för att matcha adepter med lämp­
     företagande.                                             liga mentorer som vill dela med sig av erfarenheter
     u	  Insatserna syftar till att öka nyföretagandet hos    kring företagande. Jobs and Society ansvarar för
         kvinnor och att fler företag som drivs av kvinnor    blivande företagare, Almi för nyblivna företagare
         växer, samt att synliggöra kvinnors företagande.     (0–3 år). Inom ramen för programmet hanteras sär­
                                                              skilda satsningar för kvinnor och utrikes födda.
                                                                 Att
                                                              u	 som ny eller nybliven företagare under en
52   Styrelsekraft
     Det nationella styrelseprogrammet för kvinnor
                                                                 begränsad men viktig period få stöd av en erfa­
                                                                 ren mentor skapar en kreativ dynamik och kan
     Styrelsekraft, ska synliggöra och uppmärksamma              många gånger ha stor betydelse för möjligheten
     kompetenta kvinnor som kan sitta i olika bolags­            att utveckla ett framgångsrikt företagande.
     styrelser. Det ska även sprida goda exempel och
     skapa en debatt om vikten av att ha fler kvinnor på
     styrelseposter utifrån ett tillväxtperspektiv.
                                                              Pilotsatsning på privata företagsinkubatorer
                                                              Tillväxtverket fick 2008 regeringens uppdrag att
                                                                                                                       56
     u	 Minst 200 kvinnor väljs ut och ges möjlighet att      bedriva ett pilotprojekt för att stödja ett begrän­
        delta i ett exklusivt mentorskapsprogram, samt        sat urval av privata företagsinkubatorer i syfte att
        tilldelas utbildningsstipendier på 10 000 kronor.     bredda och komplettera det befintliga utbudet av
                                                              inkubatorer.
                                                              u Företag som i vissa fall kan ha svårt att ta del av
53   Insatser för att stärka företagandet bland
     personer med utländsk bakgrund                              befintliga inkubatorsinsatser erbjuds hjälp med
     För att stärka företagandet bland personer med              utveckling av idéer till kommersiellt gångbara
     utländsk bakgrund och ta tillvara den tillväxt­             produkter eller tjänster.
     potential som finns har 20 miljoner kronor av­
     satts per år 2008–2010. Företagare med utländsk
     bakgrund erbjuds mer kvalificerad och speciali­
                                                              En modern lärlingsutbildning
                                                              Försöksverksamhet med gymnasial lärlingsutbild­
                                                                                                                       57
     serad rådgivning samt ökade möjligheter att delta        ning inleddes hösten 2008 och pågår fram till 2010.
     i mentorprogram och nätverk. En dialog och sam­          Möjlighet ska finnas att en större del av utbild­
     arbete med bankerna har inletts för att förbättra        ningen än tidigare är förlagd till en arbetsplats, att
     finansieringsmöjligheterna för företagare med ut­        lärlingen kan vara anställd under lärlingstiden och
     ländsk bakgrund. Dessutom har medel avsatts för          att ersättning kan utgå till företag som tar emot
     att ta fram och sprida kunskap om dessa företagare       en lärling.
     till rådgivnings­ och finansieringsaktörer.              u	 Företagen får möjlighet att knyta kontakt med
     u	  Företag som leds av personer med utländsk bak­          elever på gymnasieskolan, vilket underlättar an­
         grund ska få ökade möjligheter att utvecklas och        ställning och rekrytering.
         växa.
                                                              Finansiellt stöd till Ung Företagsamhet                  58
54   Inrättande av Nystartskontor
     Regeringen har etablerat tjänsten Nystartskontor
                                                              Ung Företagsamhet har under åren 2006–2009
                                                              fått 23 miljoner kronor i bidrag av regeringen för
     där individuellt anpassad vägledning och stöd inför      entreprenörskapsinsatser inom gymnasieskolan.
     att starta och driva företag erbjuds. Nystartskon­       Genom Ung Företagsamhet får ungdomar i gym­
     toren samlar offentliga, privata och ideella aktörer     nasieskolan möjlighet att träna sin kreativitet,
     på ett och samma ställe. Fördjupade insatser av          företagsamhet och sitt entreprenörskap. Särskilda
     Nystartskontor sker på nio utvalda platser i lan­        insatser görs bland annat för att nå fler elever på de
     det. Tjänsten Nystartskontor finns även på service       yrkesförberedande programmen.
     och samverkanskontor på olika orter i landet där         u	 Insatsen syftar till att främja ett ökat entrepre­
     servicehandläggare och arbetsförmedlare från                nörskap på utbildningsområdet. Elever får möj­
     Försäkringskassan, Skatteverket och Arbetsför­              lighet att prova på företagande i praktiken.
     medlingen ger stöd och vägledning för den som
     vill starta företag.
     u	 ska få möjlighet att starta och driva företag,
        Fler
                                                              En strategi för entreprenörskap inom
                                                              utbildningsområdet
                                                                                                                       59
        inte minst människor som står utanför arbets­         Regeringen har presenterat en strategi för entre­
        marknaden och befinner sig i utanförskap.             prenörskap inom utbildningsområdet. Entrepre­



20
     nörskap ska löpa som en röd tråd genom hela ut­
     bildningssystemet. Strategin innehåller ett antal
                                                               Bättre a-kasseersättning för nyföretagare
                                                               Under de första två åren efter start föreslås före­
                                                                                                                         62
     åtgärder som syftar till att stimulera att entrepre­      tagare få arbetslöshetsersättning baserad på den
     nörskap ska genomsyra utbildningen på alla nivåer.        inkomst som företagaren hade som anställd före
     Skolverket och Tillväxtverket har fått i uppdrag att      starten. Vid arbetslöshet gäller detta under förut­
     främja entreprenörskap på grund­ och gymnasie­            sättning att verksamheten gör uppehåll inom 24
     nivå respektive universitets­ och högskolenivå.           månader efter start.
     u	 Inspiration till entreprenörskap genom hela            Nuvarande regler: I dag kan företagare under tolv
        utbildningssystemet bör bidra till att fler unga       månader få dagsförtjänsten beräknad utifrån tidi­
        människor kan och vill starta och driva företag.       gare anställning.
                                                               u	 Syftet är att ge företagare rimlig tid att pröva sin
60   Stöd till start av näringsverksamhet utvidgas
     till att gälla även för ungdomar
                                                                  affärsidé och etablera sitt företag.

     Regeringen aviserade i budgetpropositionen för
     2010 att även ungdomar som deltar i jobbgarantin
                                                               Längre karenstid och sänkt avgift i
                                                               sjukförsäkringen                                          63
     för ungdomar ska kunna ta del av stöd till start av
                                                               Karenstiden föreslås utökas från en dag till sju da­
     näringsverksamhet. Dessa aktiviteter får man ta
                                                               gar för egenföretagare, vilket kommer att medföra
     del av i sex månader. Insatsen ska vara tillgänglig
                                                               sänkt egenavgift med 0,74 procentenheter. Dess­
     för dem som fyllt 20 år men inte är 25 år. Reformen
                                                               utom föreslås egenföretagare på samma sätt som
     träder i kraft den 1 februari 2010.
                                                               i dag ges möjlighet att välja en längre karenstid.
     u Reformen är ett sätt för ungdomar att komma             Regeringen föreslår dock att antalet valmöjligheter
        in på arbetsmarknaden genom stöd till att starta       ökar, nämligen till 14, 30, 60 eller 90 dagar.
        eget företag.
                                                               Nuvarande regler: I dag är den generella karens­
                                                               tiden en dag med möjlighet att välja tre och 30 da­
                                                               gars karenstid.
                                                               u Syftet är att öka valfriheten och flexibiliteten
                                                                  för företagare.

     Förbättrat trygghetssystem                                Jämförelseinkomsten i sjuk- och
                                                                                                                         64
     för företagare                                            föräldraförsäkringen tas bort
                                                               Regeringen föreslår att den s.k. ”jämförelseinkom­
                                                               sten” för egenföretagare i sjuk­ och föräldraförsäk­
                                                               ringen tas bort.
     För att förstärka den sociala tryggheten för företagare
                                                               Nuvarande regler: Idag kan den sjukpenning­
     har regeringen i budgetpropositionen för 2010 före-
                                                               grundande inkomsten högst uppgå till 7,5 basbelopp
     slagit tio reformer i de sociala trygghetsystemen, dvs.   för såväl anställda som företagare (10 basbelopp
     arbetslöshets-, sjuk och föräldraförsäkringen och reg-    inom föräldrapenningen). För egenföretagare finns
     lerna för sjuklön. Syftet är att skapa större tydlighet   dessutom en särskild begränsningsregel den s.k.
     och förutsägbarhet i regelverken, ökad likabehand-        jämförelseinkomsten som innebär att den sjukpen­
     ling av företagare och anställda, samt ökad valfrihet     ninggrundande inkomsten (SGI) inte får överskrida
     för företagare. Regeringen avser lämna en proposition     vad en motsvarande anställd skulle ha fått.
     till riksdagen under våren 2010 och förslagen avses       u Förslaget innebär rättvisare regler för egenföre­
     träda i kraft den 1 juli 2010.                               tagare.


61   Bättre regler för sjuk- och föräldrapenning för
     nyföretagare
                                                               Föräldrapenning på lika villkor
                                                               Egenföretagare som tar ut tillfällig föräldrapen­
                                                                                                                         65
     Regeringen föreslår ett uppbyggnadsskede på två           ning föreslås kunna göra det på jämlika villkor som
     år i sjuk­ och föräldraförsäkringen för egenföreta­       anställda. Egenföretagares årsarbetstid vid uttag av
     gare (personer som driver enskild firma eller han­        tillfällig föräldrapenning föreslås bli 260 dagar och
     delsbolag). Det innebär att egenföretagare får rätt       utges i högst fem dagar under en sjudagarsperiod.
     till lägst sjukpenninggrundande inkomst (SGI)             Ändringen medför normalt höjd ersättning för
     motsvarande vad en anställd skulle få. Längre upp­        egenföretagare.
     byggnadsskede kan beviljas efter prövning.                Nuvarande regler: Egenföretagare är i dag diskri­
     Nuvarande regler: I dag finns inte reglerat i före­       minerade när det gäller beräkningsgrunder för ut­
     skrifter hur den sjukpenninggrundande inkom­              tag av tillfällig föräldrapenning i förhållande till
     sten ska beräknas under ett uppbyggnadsskede.             anställda. I dag är beräkningsgrunden 365 dagar.
     Försäkringskassan gör en bedömning.                       Detta ger generellt lägre tillfällig föräldrapenning
     u	  Syftet är att underlätta övergången från anställ­     för egenföretagare än för anställda.
         ning till företagande och ge företagare rimlig tid    u	  Syftet är att skapa så lika villkor som möjligt för
         att pröva sin affärsidé och etablera sitt företag.        företagare och anställda.


                                                                                                                         21
66   Havandeskapspenning för företagare utreds
     Möjligheten till havandeskapspenning p.g.a. risker
                                                              sjuklönekostnaden som samtliga arbetsgivare har
                                                              för sina anställda. Reformen beräknas kosta 380
     i arbetsmiljön för företagare ska analyseras. Arbets­    miljoner kronor per år.
     miljöverket har fått i uppdrag att utreda frågan.        Nuvarande regler: I dag finns inget högkostnads­
     Nuvarande regler: Idag saknar företagare möjlig­         skydd.
     het att få havandeskapspenning på grund av risker        u	 Syftet är att göra det mindre riskfyllt för företa­
     i arbetsmiljön.                                             gare att anställa.
     u Syftet är att få förslag på hur reglerna för företa­
         gare och anställda kan bli mer lika.
                                                              Insatser som är på väg
67   Förmånligare beräkning av a-kassa för företagare         Socialt företagande
                                                              Regeringen har gett Arbetsförmedlingen och För­
                                                                                                                        71
     Regeringen förslår att dagsförtjänsten för företa­
     gare bör baseras på den senaste taxeringen eller på      säkringskassan i uppdrag att genomföra en tvåårig
     genomsnittet av de två år som föregår inkomståret i      försöksverksamhet med upphandling av alterna­
     den senaste taxeringen om det är mer förmånligt.         tiva insatser för långtidssjukskrivna personer med
     Nuvarande regler: Enligt nuvarande regler fast­          tidsbegränsad sjukersättning samt personer med
     ställs dagpenningen utifrån genomsnittet av de tre       aktivitetsersättning, i vilket sociala företag särskilt
     senaste åren före avvecklingsåret.                       lyfts fram. Därutöver har regeringen även beslutat
                                                              om insatser för främjandet av sociala företag avse­
     u	 Syftet är att stärka incitamenten att driva före­     ende rehabilitering och andra typer av stödtjänster
        taget vidare även när det tillfälligt går sämre.      för personer med nedsatt arbetsförmåga på grund
                                                              av psykisk funktionsnedsättning.
                                                                På regeringen uppdrag genomförde flera myndig­
68   Enklare att få a-kassa vid uppehåll i företaget
     Utgångspunkten för en bedömning föreslås vara att
                                                              heter under 2008 0ch 2009 en informationsinsats
                                                              för att öka den allmänna kunskapen om sociala
     verksamheten inte behöver avvecklas utan huvud­          företag. Inom Regeringskansliet pågår för närva­
     saken är att det inte vidtas några åtgärder i verksam­   rande arbete med att ta fram en handlingsplan för
     heten. Reformen innebär att det blir enklare och         sociala företag.
     därmed mindre tidskrävande att handlägga ärenden
     när företagare söker arbetslöshetsersättning.            u	 Insatserna syftar till att främja tillkomsten och
                                                                 utvecklingen av sociala företag.
     Nuvarande regler: Nuvarande regler är otydliga
     och ger upphov till tolkningar som leder till olika
     resultat i likartade ärenden.                            Översyn av rådgivning till företag
                                                              Regeringen har gjort en översyn av statliga insatser
                                                                                                                        72
     u	 Syftet är att göra det enklare att göra uppehåll i
        företaget och få a­kassa snabbare.                    för företagsrådgivning. I översynen analyserades
                                                              bl.a. följande; statens roll, utbudet av aktörer och
                                                              eventuella överlappningar dem emellan, företagens
                                                              behov, samt om de statligt finansierade insatserna
69   Bättre regler i arbetslöshetsförsäkringen vid
     företagande som bisyssla                                 snedvrider konkurrensen på marknaden. Uppdra­
                                                              get slutrapporterades den sista januari 2009.
     Vid beräkning av arbetslöshet ska bortses från             Regeringen kommer under våren 2010 att åter­
     anställning eller näringsverksamhet som den sö­          komma med förslag på hur de statliga rådgivnings­
     kande före arbetslöshetens inträde under minst           insatserna kan utvecklas.
     tolv månader har utfört eller bedrivit vid sidan om
     heltidssysselsättning. Nuvarande inkomstgräns för        u Syftet är att göra det enklare för företag att få
     att få en anställning eller en verksamhet godkänd           relevant rådgivning.
     som bisyssla tas bort.
     Nuvarande regler: För att få bisysslan godkänd
     får den genomsnittliga inkomsten för bisysslan
                                                              Förbättrad kapitalförsörjning hos små och
                                                              medelstora företag
                                                                                                                        73
     inte överstiga ett belopp som motsvarar sex grund­       En särskild utredare har lämnat ett betänkande av­
     belopp per vecka (fn 1920 kronor per vecka).             seende en översyn av de statliga finansieringsinsat­
     u Företagare ges ökade möjligheter att fortsätta         ser för nya, små och medelstora företag. Utredaren
        driva företag som bisyssla även om de uppbär          lämnar förslag på hur dagens insatser kan bli mer
        a­kassa.                                              effektiva och överskådliga. Utredaren har särskilt
                                                              beaktat företagarnas behov av finansiering inför
                                                              företagsstart, företagens finansieringsbehov i ti­
70   Högkostnadsskydd för sjuklönekostnader införs            diga skeden av sin utveckling samt små och medel­
                                                              stora företags behov i expansionsskeden. Regering­
     Regeringen förslår att ett generellt högkostnads­
     skydd avseende sjuklönekostnader för arbetsgivare        en kommer under våren 2010 att återkomma med
     införs. Det föreslås omfatta alla arbetsgivare och ge    förslag på hur de statliga finansieringsinsatserna
     arbetsgivaren möjlighet att få ersättning från För­      kan utvecklas.
     säkringskassan för sjuklönekostnader som över­           u	 Förslaget innebär förbättrade finansierings­
     stiger två och en halv gånger den genomsnittliga            möjligheter för små och medelstora företag.


22
74   Skatteincitament för investeringar i mindre
     företag
                                                           incitamentsutredningen har föreslagit två typer
                                                           av skatteincitament för att stimulera riskkapital i
     Regeringen tillsatte en särskild utredare 2008 för    onoterade bolag, men även föreslagit hur ett sys­
     att bland annat analysera förutsättningarna för att   tem med riskkapitalkonton kan införas i svensk
     stimulera fysiska personers investeringar i min­      lagstiftning.
     dre företag och utforma förslag om sådana skatte­     u	 Utredningens förslag syftar till att komma till­
     incitament. Utredarens uppgift har varit att sär­        rätta med det marknadsmisslyckande som finns
     skilt beakta företagens finansieringsbehov inför         när det gäller företagens behov av kapital vid
     företagsstart och i tidiga skeden av sin utveckling      företagsstart och i tidiga skeden av företagets
     samt företagens behov i expansionsskeden. Skatte­        utveckling.




                                                                             Med stöd från ALMI
                                                                             kunde vi utveckla
                                                                             trots krisen
     Transformation till en ny nivå
     Nedgången i lastbilsindustrin drabbade Swenox hårt,   intervjuade nyckelpersoner i organisationen. Det
     men med hjälp av kapital från bland annat ALMI        var otroligt värdefullt för oss att få den här tredje­
     kunde företaget ändå fortsätta utveckla framtidens    partssynen på bolaget.
     avgassystem. Nu blomstrar verksamheten och
     Nyköpingsborna kan se fram emot flera hundra nya      Inte smärtfritt
     jobb de närmaste åren.                                Nu står Swenox inför nästa steg i bolagets utveck­
                                                           ling. De har tagit hem ett mångmiljardkontrakt
     Swenox tillverkar och utvecklar avgasreningssys­      med Daimler, vilket innebär nya rekryteringar –
     tem – produkter som kontinuerligt ställs under        upp till 300 personer de närmaste åren – och nya
     allt hårdare miljökrav. År 2013 väntas omfattande     investeringar, bland annat i ny maskinutrustning.
     skärpningar i regelverken, något som Swenox ti­         Andreas menar att Swenox håller på att transfor­
     digt beslutade möta med ytterligare utveckling av     meras till en ny nivå – tack vare Daimler.
     existerande produkter.                                  – De har sådan omfattande erfarenhet av andra
       –När krisen slog till hade vi redan bestämt att     leverantörer och vet hur vi ska göra för att lyckas.
     vi skulle fortsätta utveckla våra system och vi var   Vägen dit är absolut inte smärtfri, människor får
     ovilliga att dra ner på just den posten i budgeten.   jobba dygnet runt för att vi ska leva upp till deras
     Utöver detta hade vi planerat byta lokaler för att    förväntningar, men när vi till slut når målet kom­
     kunna utöka verksamheten, säger Andreas Mehner,       mer vi vara väl förberedda, menar Andreas.
     VD på Swenox.
                                                           Tuff urvalsprocess
     Tredjepartssyn på bolaget                             Andreas har lång erfarenhet av fordonsindustrin
     –Vi behövde nytt kapital in i verksamheten och        och han menar att det alltid är väldigt stor press på
     ALMI var en av de aktörer som var tillgängliga. I     nya aktörer i leverantörskedjan, att ”bara de bästa
     och med att de lånade oss pengar blev också låne­     får vara med och leka”.
     utrymmet från vår lokala bank större, och vi kunde      –Våra kunder är världsomspännande och har en
     genomföra de satsningar vi företagit oss, berättar    urvalsprocess som är väldigt tuff. Men när samar­
     Andreas.                                              betet väl inletts är de väldigt hjälpsamma. Det lig­
       ALMI fyllde inte enbart en funktion som finan­      ger både i deras och vårt intresse att vi utvecklas i
     siär, de bidrog också med värdefulla reflektioner     rätt riktning, avslutar Andreas.
     kring Swenox verksamhet.
       –Innan de gav klartecken genomförde de en
     grundlig analys av företaget där de bland annat


                                                                                                                    23
24


     Johnér Bildbyrå AB/Conny Fridh
                4. Ett dynamiskt och innovativt näringsliv



                                     Ett brett innovationsperspektiv liksom fortsatta satsningar på
                                     forskning och utveckling är en förutsättning för att stärka dynamiken
                                     och den långsiktiga konkurrenskraften i det svenska näringslivet.
                                     Ökad samverkan mellan näringsliv, offentlig sektor och universitet,
                                     högskolor och institut bidrar till att ny kunskap, teknik och tjänster
                                     utvecklas, och till att resultaten kommer till användning i samhället.




                Genomförda insatser                                     blem för många företag verksamma inom fordons­
                                                                        industrin. I syfte att ge möjligheter för långsiktigt
                                                                        konkurrenskraftiga företag och skapa möjligheter
      75        Stärkta satsningar på forskning, utveckling och
                innovation
                                                                        till en positiv utveckling på längre sikt har reger­
                                                                        ingen föreslagit ett antal insatser; inrättande av
                I forsknings­ och innovationspropositionen besluta­     FoU­bolaget Fouriertransform med tre miljarder
                de regeringen att öka nivån på statens satsningar på    kronor, statliga kreditgarantier till företag i for­
                forskning och innovation med fem miljarder kronor       donsklustret för upptagande av lån i Europeiska
                fram till och med år 2012. Satsningarna går främst      investeringsbanken samt undsättningslån till fö­
                till strategiska forskningsområden, forsknings­         retag i fordonsklustret som befinner sig i ekono­
                institutens verksamhet, forskningsinfrastruktur         miska svårigheter. Staten samarbetar också med
                och universitetens basanslag. Det görs också riktade    fordonsindustrin i forskningsprogrammet FFI, For­
                insatser på Innovationskontor och ökad tillgång till    donsstrategisk forskning och innovation. Tillsam­
                offentligt riskkapital.                                 mans finansierar parterna under 2009–2012 årligen
                u	  Företagen får bättre förutsättningar att få till­   utvecklingsprojekt för ca en miljard kronor.
                    gång till kunskap och vetenskapliga resultat på     u	  Konkurrenskraften i den svenska fordonssek­
                    svenska universitet och högskolor. Även samver­         torn utvecklas med innovativ teknologi och
                    kan mellan företag och universitet underlättas.         bättre möjligheter att anpassa sig till nya förut­
                                                                            sättningar.

      76        Innovationer inom hälso- och sjukvården
se även s. 32   Att innovationer utvecklas och tas till vara samt når
                kommersialisering är av central betydelse för kvali­
                                                                        Bättre sekretesskydd för forskningssamverkan
                                                                        mellan högskola och företag
                                                                                                                                 78
                tetsutvecklingen inom hälso­ och sjukvården såväl       Sekretesslagen ändrades den 1 juli 2007 genom att
                som för svensk industri och svensk tillväxt. Reger­     det infördes ett skydd för bl.a. uppfinningar el­
                ingen har gett i uppdrag åt Vinnova, ALMI och           ler forskningsresultat som har kommit fram vid
                Innovationsbron AB att tillsammans med kommu­           forskningssamverkan mellan ett universitet eller
                ner och landsting genomföra en satsning med syfte       en högskola och företag.
                att öka antalet samverkansmiljöer som stimulerar        u	 Forskningssamarbeten mellan företag och uni­
                kommersialisering av innovationer inom hälso­ och          versitet och högskolor underlättas.
                sjukvården. Satsningen ska ha en total omfattning
                på minst 40 miljoner kronor under tre år.
                u	 Företagen ska få fram fler och mer konkurrens­       100 miljoner till Forska & Växprogrammet
                                                                        Forska & Växprogrammet stödjer forsknings­ och
                                                                                                                                 79
                   kraftiga produkter och tjänster.
                                                                        utvecklingsprojekt i små och medelstora företag.
                                                                        Regeringen har avsatt 100 miljoner kronor till pro­
      77        Satsningar för svensk fordonsindustri
                Den starkt vikande efterfrågan på fordonsmarkna­
                                                                        grammet. Under 2008–2009 har 578 företag finan­
                                                                        sierats av programmet med sammanlagt 515 miljo­
                den sedan hösten 2008 har lett till allvarliga pro­     ner kronor.
                                                                                                                                 25
      Programmet har gett positiva effekter i form av
     u	                                                       u Insatsen syftar till att främja innovationer och
      bl.a. ökad sysselsättning och kunskapsnivå hos            underlätta för unga med idéer att kommersiali­
      de företag som fått stöd.                                 sera dessa, för att få fler livskraftiga företag.


80   Kulturella och kreativa näringar                         Innovationsupphandling                                  84
     En handlingsplan för kulturella och kreativa nä­         På marknader där offentliga aktörer är viktiga be­
     ringar presenterades i september 2009. Handlings­        ställare och köpare kan företagens beredskap att
     planen innehåller en rad åtgärder som riktas till fö­    utveckla ny kunskap för att vinna upphandlingar
     retagare inom kulturella och kreativa sektorer. Det      bli högre med ett ökat inslag av innovationsupp­
     handlar om rådgivning, inkubatorsverksamhet,             handling. Detta kan i sin tur leda till att företagen
     modeller för samverkan, studie om finansierings­         utvecklar nya varor och tjänster som kan lanseras
     behov, förbättrad statistik, kompetensutveckling         på en större internationell marknad, samtidigt som
     m.m. Myndigheter inom både närings­ och kultur­          möjligheterna till förnyelse i den offentliga verk­
     området får regeringens uppdrag att genomföra            samheten ökar. Regeringen har därför tillsatt en
     insatserna.                                              utredning som ska utreda förutsättningarna för
     u	 Syftet med handlingsplanen är att skapa goda          offentlig innovationsupphandling i Sverige samt
        förutsättningar för entreprenörer samt poten­         lämna förslag till åtgärder för att öka tillämpning­
        tiella och befintliga företagare inom kulturella      en av innovationsupphandling.
        och kreativa näringar att utveckla sina affärs­       u	 Detta kan leda till att företagen utvecklar nya
        idéer och företagande. De insatser som utfor­            varor och tjänster som kan lanseras på en större
        mas inom ramen för handlingsplanen ska utgå              internationell marknad, samtidigt som möjlig­
        från de kulturella och kreativa entreprenörernas         heterna till förnyelse i den offentliga verksam­
        behov och möjligheter.                                   heten ökar.


81   Förstärkta insatser för att marknadsföra Sverige
     som rese- och turistland
                                                              En strategi för ökad tjänsteinnovation i Sverige
                                                              Svensk ekonomi har under flera decennier domi­
                                                                                                                      85
     Bolaget VisitSweden AB har fått en förstärkning          nerats av tjänsteproduktion, både vad gäller syssel­
     på 50 miljoner kronor årligen 2010–2012 för att          sättning och BNP. Tjänster produceras i privat och
     marknadsföra Sverige som rese­ och turistland.           offentlig regi, i tjänsteföretag och i tillverknings­
     Riktade aktiviteter finansieras tillsammans med          företag. Tjänsteinnovation drivs i hög utsträck­
     besöksnäringen.                                          ning av relationer till kunder eller användare samt
     u	 övergripande målet är att VisitSweden ska
       Det                                                    av medarbetare. Ny kunskap, som kan vara forsk­
       bidra till att Sverige har en hög attraktionskraft     nings­ eller erfarenhetsbaserad, fyller en central
       utomlands som turistland och har en långsik­           funktion i tjänsteinnovation. I flera länder, liksom
       tigt konkurrenskraftig turistnäring som bidrar         inom OECD och EU, har frågan om hur politiken
       till hållbar tillväxt och ökad sysselsättning i alla   ska utformas för att främja tjänsteinnovation, fått
       delar av landet.                                       ökad uppmärksamhet under det senaste decenniet.
                                                              Näringsdepartementet har inlett arbetet med att
                                                              utforma en strategi för ökad tjänsteinnovation i
82   Globaliseringsrådet
     Regeringens Globaliseringsråd inrättades 2007 och
                                                              Sverige.
                                                              u Genom att verka för ökad tjänsteinnovation kan
     hade till uppgift att fördjupa kunskaperna, ta fram         offentliga aktörer bidra till stärkt konkurrens­
     ekonomisk­politiska strategier och bredda det of­           kraft hos företagen och förnyelse av de offent­
     fentliga samtalet om vad som krävs för att Sverige          liga tjänsterna i Sverige.
     ska hävda sig väl i en värld präglad av fortsatt snabb
     globalisering. Globaliseringsrådets arbete avsluta­
     des våren 2009. Resultatet av arbetet presenterades      Transnationella innovationssystem, kluster och
                                                                                                                      86
     i en slutrapport, som gavs ut den 25 maj 2009.           småföretagsnätverk i Östersjöregionen
     u	 Globaliseringsrådet bidrog till att lyfta frågor      EU:s strategi för Östersjöregionen är ett sätt att
        om Sveriges konkurrenskraft, omställnings­            främja affärsmöjligheter och förbättra den inre
        förmåga och attraktivitet, vilket är viktigt för      marknadens sätt att fungera i ett makroregionalt
        att få fler företag att våga växa.                    perspektiv. Ett av projekten i strategin som speci­
                                                              ellt berör små företag är ett projekt inom området
                                                              forskning och innovation som syftar till att utveckla
     Insatser som är på väg                                   transnationella innovationssystem, kluster och små­
                                                              företagsnätverk i Östersjöregionen. Projektet leds
83   Unga innovatörer
     I budgetpropositionen för 2010 aviserades en sats­
                                                              av Sverige (Vinnova) med Litauen som ”co­leader”.
                                                              Förberedelsearbetet pågår nu, med mål att kunna
     ning på 20 miljoner kronor per år i tre år för att       starta konkreta samarbetsprojekt under 2010.
     främja unga innovatörer. Ett mer detaljerat beslut       u	 Projektet ska ge ökade möjligheter för små före­
     om satsningens innehåll förbereds nu inom Re­               tag att verka i Östersjöregionen.
     geringskansliet. Åtgärderna ska ske i nära samar­
     bete med utbildningsinstitutioner, företag och
     företagarorganisationer.
26
                                                                               Kapital och
                                                                               vägledning bröt
En bro mellan innovation                                                       en ond cirkel
och marknad

Vägen från forskning och innovation till lönsam-          bolaget AroCell, vars produkt i grunden bygger på
ma affärer är sällan alldeles spikrak. Statligt ägda      forskningsverksamhet från Uppsala universitet.
Innovationsbron erbjuder finansiering och hjälp med       AroCell utvecklar och kommersialiserar en så kal­
affärsutveckling till forskningsbaserade företag som      lad biomarkör för test av celltillväxt (tumörer och
befinner sig i ett tidigt utvecklingsskede.               cancer). AroCells markör mäter tillväxthastighe­
                                                          ten för celldelning, en viktig indikator för att till
  Uppsalaföretaget AroCell, som utvecklar biomarkö-       exempel avgöra hur aggressivt ett cancerförlopp är
rer för test av celltillväxt, är ett av de bolag som nu   (ju snabbare cellerna delar sig, desto mer aggressiv
närmar sig kommersialisering med hjälp av stöd från       är oftast cancern). Därmed kan markören användas
Innovationsbron.                                          för att mäta effekten av en pågående behandling.
Innovationsbron AB, som ägs av staten och Indu­           Den kan dessutom användas vid uppföljning av re­
strifonden och bildades år 2005, är ett samlat grepp      dan behandlade patienter så att man tidigare kan
för att skapa lönsamma tillväxtföretag av forsk­          fånga upp eventuella återfall.
ning och innovationer. Målsättningen är att i ett
tidigt skede gå in och stötta företag med kommer­
siellt intressanta affärsidéer som i grunden bygger       Unik idé
på forskningsframsteg. Dels genom så kallat sådd­         – AroCell är ett företag som har haft en ganska bro­
kapital (upp till cirka 2,5 miljoner kronor) – dels       kig resa men som nu närmar sig kommersialisering.
genom att stötta med erfarenhet, kontakter och            De har i princip avslutat sin utvecklingsprocess
affärsutveckling. Tanken är att Innovationsbron           och är nu inne i en fas av kliniska tester och pro­
därmed kan hjälpa till att överbrygga många av de         duktionsanpassning. Vårt intresse i AroCell beror
svårigheter och risker som finns i utvecklingen av        främst på att företagets markör är helt unik och
ett ungt företag.                                         exklusiv, vilket är intressant inte minst eftersom
  Behovet av denna typ av stöd är stort enligt Allan      medicinskt och kliniskt relevanta biologiska mar­
Asp, investeringsansvarig vid Innovationsbron Re­         körer är ett glödhett område i dag, säger Allan Asp.
gion Mitt i Uppsala:                                        Innovationsbron har till dags dato investerat
  – Vi upplever att vi fyller en viktig roll i det läge   drygt två miljoner kronor i AroCell, vilket mot­
som uppstår när ett bolag är redo för kommersiell         svarar en 10­procentig ägarandel och kommer att
verksamhet men kanske ändå inte tillräckligt fär­         teckna en motsvarande andel när bolaget gör ny­
digt för att intressera riskkapitalister och så kallade   emission under våren 2010.
affärsänglar. Vi kontaktas kontinuerligt av perso­          AroCells VD, Anne­Charlotte Aronsson, räknar
ner som vill presentera sin innovation och försöker       med att tillskottet från nyemissionen ska inne­
sedan i varje enskilt fall att utifrån ett antal krite­   bära att bolagets kapital nu räcker fram till färdig
rier avgöra om affärsidén är intressant för oss.          produkt.
                                                            – Vi tror det, vi är så pass nära nu. Resultaten
Vilka är dessa kriterier?                                 från våra kliniska tester ser lovande ut och vi både
– Vi gör en uppskattning av bolagets marknads­            hoppas och tror att vår markör kommer att bli ett
potential. Hur stort intresse finns det för produk­       värdefullt komplement till de behandlingsmetoder
ten bland betalande kunder, kan vi verifiera ett          som redan finns i dag.
kundbehov, hur långt räcker våra pengar, finns
det en exit? Vi gör också en bedömning av de per­         Vad har samarbetet med Innovationsbron betytt
soner som sitter i företagets ledning. Mitt eget          för AroCell?
ansvarsområde är främst företag inom life science         – AroCell hade en tuff period för några år sedan,
(läkemedel, diagnostik, medicinsk teknik, biotek­         när det var ont om pengar och bolaget kom in i
nik) och där är det förstås också väldigt viktigt att     en ond cirkel och inte utvecklades särskilt mycket.
bolaget har en IP­strategi (patent, varumärkes­           Så det är klart att kapitaltillskottet från Innova­
skydd) på plats, annars kan det rasera hela affärs­       tionsbron har varit viktigt. Men jag vill betona att
idén, säger Allan Asp.                                    den vägledning och rådgivning vi har fått har varit
  Ett av de företag som Allan Asp och Innova­             minst lika värdefull och ett stort stöd för mig per­
tionsbron har fattat tycke för är det lilla Uppsala­      sonligen, säger Anne­Charlotte Aronsson.




                                                                                                                  27
28


     Javier Larrea / AGE / SCANPIX
     5. Öppna och väl fungerande marknader



                                       Öppna och väl fungerande marknader skapar
                                       förutsättningar för fler och växande företag. Regeringen
                                       arbetar för att öka utrymmet för enskilda initiativ och eget
                                       företagande. Konkurrenspolitiken bidrar till effektiva, öppna
                                       och väl fungerande marknader som stimulerar och släpper
                                       fram nya idéer, företag och produkter. Effektiv konkurrens i
                                       privat och offentlig verksamhet till nytta för konsumenterna
                                       är en viktig förutsättning för väl fungerande marknader.




     Genomförda insatser                                      en effektiv konkurrens samt att denna inte är för­
                                                              svarbar från allmän synpunkt.
                                                              u Ändringarna gör det möjligt för fler små företag
87   En effektivare konkurrenslag                                att växa och verka på lokala marknader efter prin­
     En ny konkurrenslag trädde i kraft den 1 november           cipen konkurrens på lika och rättvisa villkor.
     2008. Det är nu möjligt att meddela näringsförbud
     för en verkställande direktör eller annan ledande
     befattningshavare som deltar i eller har känne­          Nationellt upphandlingsstöd
                                                              Många av dem som upphandlar och lämnar an­
                                                                                                                      89
     dom om ett otillåtet kartellsamarbete som företa­
     get är inblandat i. Reglerna om konkurrensskade          bud anser att det är krångligt med offentlig upp­
     avgifternas storlek har också gjorts tydligare i syfte   handling. Det leder till att inte minst många små
     att avskräckande avgifter ska kunna utdömas för          företag avstår från att delta. Kammarkollegiet har
     allvarliga överträdelser av konkurrenslagen. Den         därför fått i uppdrag att införa ett upphandlings­
     nya lagen innehåller också förändringar som syftar       stöd som ska ta fram ”modellförfrågningsunder­
     till ett effektivare förfarande i samband med lag­       lag” och ge råd och stöd i upphandlingsprocessen
     föringen av överträdelser av konkurrenslagen.            för att underlätta för upphandlande myndigheter,
                                                              enheter och företag. Myndigheten ska även ta
         Ett
     u	 skärpt regelverk kan förhindra överträdel­
                                                              fram en e­upphandlingsplattform för att ta till­
         ser av konkurrenslagen och bidra till väl fung­
                                                              vara de effektivitetsvinster som finns att hämta för
         erande marknader. Företagen får gynnsammare
                                                              både upphandlare och företag i en mer utvecklad
         förutsättningar att etablera sig och driva verk­
                                                              elektronisk upphandling. För dessa insatser anslås
         samhet.
                                                              22 miljoner årligen 2009–2011.
                                                              u	 Uppdraget är ett led i regeringens satsning på
88   Lagregel om konfliktlösning vid offentlig
     säljverksamhet
                                                                 ökad tillväxt och effektivare offentlig förvalt­
                                                                 ning för att underlätta för företagen.
     Kompletterande regler i konkurrenslagen trädde i
     kraft den 1 januari 2010. Regeln innebär att Stock­
     holms tingsrätt på talan av Konkurrensverket får
     förbjuda staten, en kommun eller ett landsting att       Insatser som är på väg
     i sin säljverksamhet tillämpa ett visst förfarande.
     En kommun eller ett landsting får även förbjudas         Konkurrensförbättrande åtgärder med
                                                              betydelse för samhällsekonomin
                                                                                                                      90
     att i sin säljverksamhet bedriva sådan verksamhet
     som inte är förenlig med den kommunala kompe­            Även om Sverige har en stark ekonomi och ett i
     tensen. För att ett förbud ska få meddelas krävs         internationellt perspektiv avreglerat och konkur­
     dock att verksamheten eller förfarandet snedvrider       renskraftigt näringsliv är prisläget i Sverige högt
     eller är ägnat att snedvrida förutsättningarna för       inom många områden. En huvudsaklig orsak till
                                                                                                                      29
     detta är en bristande konkurrenssituation. Reger­
     ingen ser därför behovet av konkurrensförbättran­
                                                              Avskaffande av SJ AB:s monopol på
                                                              kommersiell persontrafik
                                                                                                                        92
     de åtgärder på en rad områden och avser att under        SJ AB:s monopol avskaffas i tre steg. Den 1 juli 2009
     våren 2010 närmare samlat presentera de satsningar       fick andra järnvägstrafikaktörer rätt att bedriva
     som görs på konkurrensförbättrande åtgärder med          helgtrafik. Den 1 oktober öppnades marknaden för
     betydelse för samhällsekonomin.                          internationell tågtrafik. De internationella trafik­
     u	 Regeringens satsningar väntas leda till ökad sys­     företagen har också rätt att erbjuda resande för
        selsättning och ekonomisk tillväxt.                   inrikes resenärer i sina tåg. Den 1 oktober 2010 av­
                                                              skaffas det resterande monopolet för SJ AB och alla
                                                              godkända aktörer kommer då att ha rätt att etablera
91   Talerätt för Konkurrensverket i tillsynen av den
     offentliga upphandlingen
                                                              sig och driva kommersiell persontrafik på järnväg.

     Regeringen ser över reglerna för den offentliga
     upphandlingen för att komma tillrätta med de             Avskaffande av bilprovningsmonopolet
                                                              Fordonsbesiktningen konkurrensutsätts från den
                                                                                                                        93
     problem som uppstår när aktörer inte följer upp­
     handlingsreglerna. Den 1 juni 2010 föreslås EU:s         1 juli 2010 då också privata företag kan utgöra kon­
     reviderade s.k. rättsmedelsdirektiv vara genomfört       trollbesiktningar av personbilar och lastbilar i
     i svensk rätt. Förslaget syftar bl.a. till att komma     Sverige. Detta sker genom att monopolet för AB
     till rätta med fall då upphandlande myndigheter          Svensk Bilprovning, SMP Svenska Maskinprovning
     tecknar upphandlingskontrakt i syfte att stänga          AB och Inspecta Sweden AB tas bort vilket leder
     möjligheterna till överprövning, vilket upplevs          till en konkurrensutsatt besiktningsmarknad.
     som ett sätt att kringgå regelverket. Förslaget be­
     handlar även problemet med att det saknas effek­
     tiva rättsmedel mot otillåtna direkttilldelningar av
                                                              Avskaffande av distiktsveterinärmonopolet
                                                              Regeringen har givit Jordbruksverket i uppdrag att
                                                                                                                        94
     kontrakt. Enligt förslaget ska en marknadsskade­
     avgift avseende otillåten direktupphandling infö­        genomföra en pilotverksamhet i form av upphand­
     ras. Konkurrensverket föreslås få talerätt i mål om      lingar av statligt stöd för beredskap vid utbrott
     denna. Vidare föreslås att ett nytt upphandlings­        av smittsamma djursjukdomar, för djursjukvård
     förfarande, konkurrenspräglad dialog, och bestäm­        under jourtid samt till djursjukvård och djurhälso­
     melser om elektronisk auktion förs in i upphand­         vård i djurglesa områden. Ambitionen är att all
     lingslagarna. I syfte att underlätta för företag att     stödberättigad verksamhet ska vara föremål för
     delta i upphandlingar föreslås förenklad bevishan­       upphandling inom fem år efter det att de första
     tering och möjlighet för leverantör att åberopa an­      avtalen inom pilotverksamheten börjat gälla. Pilot­
     nan leverantörs kapacitet vid upphandlingar under        verksamheten ska utvärderas och rapporteras till
     tröskelvärdena.                                          regeringen senast den 30 november 2011.
     u	  Ändringarna av upphandlingslagarna förväntas
         bidra till effektivitetsförbättringar och därmed     Konkurrensutsättning av sjötrafiken till och              95
         till kostnadsminskningar för både det allmänna       från Gotland
         och för företag samt underlätta för företag att      Den 17 juli 2009 trädde ändringen av reglerna om
         delta i offentliga upphandlingar. Den preventiva     linjesjöfart till och från Gotland i kraft. Föränd­
         effekten av införandet av rättsmedel förväntas       ringen innebär att regeringen tar bort regleringen
         bli till nytta för samtliga företag men främst för   om hur ofta den som utför sjötransporter behöver
         de mindre som har begränsade möjligheter att         bedriva trafik mellan Gotland och fastlandet. På så
         föra talan i domstol.                                sätt kommer det vara fritt att erbjuda sjötransport­
                                                              tjänster mellan Gotland och fastlandet oavsett hur
                                                              ofta och hur stor del av året som den bedrivs.


                                                              Insatser som är på väg
     Marknader öppnas                                         u Syftet med de förslag till marknadsöppningar
     för konkurrens                                             som presenteras här, liksom under föregående
                                                                rubrik, är att bidra till en ökad mångfald, bättre
                                                                service och högre kvalitet på såväl tjänste­ som
     Genomförda insatser                                        produktmarknader. Dessutom skapas positiva
                                                                samhällsekonomiska effekter av fler och väx­
     u Syftet med alla marknadsöppningar som pre­
                                                                ande företag i nya branscher, nya produkter och
       senteras nedan är att bidra till en ökad mång­
                                                                tjänster som ger ökad sysselsättning och ekono­
       fald, bättre service och högre kvalitet på såväl
       tjänste­ som produktmarknader. Dessutom                  misk tillväxt.
       skapas positiva samhällsekonomiska effekter
       av fler och växande företag i nya branscher, nya
       produkter och tjänster som ger ökad sysselsätt­
                                                              Tredjepartstillträde till fjärrvärmenäten
                                                              Regeringen ser behov av att analysera förutsätt­
                                                                                                                        96
       ning och ekonomisk tillväxt.                           ningarna för att införa ett lagstadgat tredjepartstill­
                                                              träde till fjärrvärmenäten för att därigenom skapa

30
                förutsättningar för konkurrens i fjärrvärmenäten.       utsättning är det angeläget att redan nu organisera
                Regeringen beslutade därför den 22 januari 2009 att     verksamheten på ett sådant sätt att korssubventio­
                tillsätta en utredning för att granska frågan.          nering minimeras.


      97        Konkurrensutsättning av Arbetsförmedlingen
                Regeringen ser över möjligheten att införa en ny
                lag om valfrihet hos Arbetsförmedlingen med syf­
                te att konkurrensutsätta myndigheten. Arbetsför­        Företagande inom
                medlingen får enligt förslaget vid upphandling av
                tjänster besluta att tillhandahålla valfrihetssystem    välfärdsområdet
                för arbetssökande. Redan den 1 maj 2010 träder ett
                system med etableringslotsar och valfrihetssystem
                för nyanlända invandrare i kraft. Arbetsförmed­         Genomförda insatser
                lingen ska upprätta en etableringsplan och tillhan­
                                                                        Nya valfrihetsreformer
                dahålla ett eller flera valfrihetssystem som ger de
                nyanlända rätt att välja en av myndigheten god­         Regeringen har tagit initiativ till ett antal reformer   102
                känd och kontrakterad leverantör av vissa tjänster,     som ökar valfriheten för patienter och brukare
                en s.k. etableringslots.                                inom vård och omsorg. De s.k. valfrihetsreformerna
                                                                        bidrar även till ökade möjligheter för de som vill
                                                                        driva eller utveckla en verksamhet inom vård och
      98        Konkurrensutsättning av kollektivtrafiken
                En modernisering av lagstiftningen på kollektiv­
                                                                        omsorg.
                trafikområdet behövs för att göra kollektivtrafiken     u	 Små och medelstora företag ges möjlighet att
                mer attraktiv. Det bör ges förbättrade förutsätt­          öka sitt utbud och etablera sig på nya marknader
                ningar för att sätta resenärernas behov i centrum          inom välfärdsområdet.
                när kollektivtrafiktjänster utformas. En reglering
                bör definiera de kollektivtrafikansvarigas ansvar
                och skapa goda förutsättningar för att organisera
                                                                        Stopplagen har tagits bort
                                                                        Det finns numera inget hinder i lagstiftningen för
                                                                                                                                 103
                kollektivtrafiken på ett flexibelt sätt. Frågan be­     att driva sjukhus med vinst då den s.k. stopplagen
                reds för närvarande inom Regeringskansliet.             tagits bort.
                                                                        u	 Åtgärden ökar möjligheten för utförare inom
      99        Öppnande av marknaden för hushållsavfall från
                företag
                                                                           hälso­ och sjukvård att investera och utveckla
                                                                           verksamheter inom området.
                Kommunen ansvarar idag för att allt hushållsavfall
                inom kommunen tas om hand. Kommunens ansvar
                kallas ofta för det kommunala avfallsmonopolet. I
                                                                        Lag om valfrihetssystem (LOV)
                                                                        Lagen om valfrihetssystem (LOV) innebär att
                                                                                                                                 104
                en departementsskrivelse föreslås att den som be­
                                                                        landsting och kommuner kan välja att införa ett
                driver en yrkesmässig verksamhet ska ges en möj­
                                                                        system där patienter och brukare själva får välja
                lighet att lämna hushållsavfall till någon annan än
                                                                        vårdgivare eller utförare. Det innebär att det blir
                den kommunala entreprenören. Förslaget bereds
                                                                        fri etablering för vård­ och omsorgsgivare om de
                för närvarande inom Regeringskansliet och före­
                                                                        når upp till de krav som kommuner och landsting
                slås träda i kraft den 1 augusti 2010.
                                                                        ställer.
                                                                        u	 Lagen gynnar en framväxt av nya utförare, små
   100          Avskaffande av körkortsmonopolet
                Förarprov för körkort anordnas främst av Vägver­
                                                                           företag och idéburna utförare eftersom man
                                                                           konkurrerar med kvalitet och inte med pris.
se även s. 46
                ket men även till del av Försvarsmakten och skol­
                väsendet. Regeringen ser nu över möjligheten att
                låta andra intressenter än statliga myndigheter         Vårdval i primärvården
                                                                        Från och med den 1 januari 2010 är landstingen
                                                                                                                                 105
                kunna anordna körkortsprov i framtiden. Enligt
                förslaget ska Transportstyrelsen kunna ge tillstånd     skyldiga att införa vårdvalssystem som ger med­
                till anordnande av förarprovverksamheten och god­       borgarna rätt att välja mellan olika vårdgivare inom
                känna förarprövare samt utöva tillsyn över dessa.       primärvården. Alla vårdgivare, som uppfyller de av
                                                                        landstingen beslutade kraven i vårdvalssystemet,
                                                                        ska ha rätt att etablera sig i primärvården med of­
   101          Konkurrensutsättning av Luftfartsverkets
                flygtrafiktjänster
                                                                        fentlig ersättning.
                                                                        u	 Företag och organisationer får bättre möjligheter
                För närvarande råder ingen konkurrens inom flyg­           att etablera en verksamhet inom primärvård och
                trafiktjänster. Luftfartsverket, LFV, är ensam utö­        patienterna får fler vårdgivare att välja mellan.
                vare av sådana tjänster i Sverige. Det pågår ett ar­
                bete med att möjliggöra en framtida konkurrens
                avseende flygtrafiktjänster vid flygplats. Det är re­
                geringens ambition att återkomma i denna fråga
                                                                        Omreglering av apoteksmarknaden
                                                                        Apoteket AB:s ensamrätt att bedriva detaljhandel
                                                                                                                                 106
                inom ramen för en proposition om en ny luftfarts­       med vissa läkemedel och varor upphörde den 1 juli
                lag. För att underlätta en framtida konkurrens­         2009. Den som får tillstånd av Läkemedelsverket
                                                                                                                                 31
      har nu rätt att starta och driva apotek. Statens         vård och omsorg, samt information om lagen om
      ägande av Apoteket AB har successivt minskats            valfrihetssystem.
      genom utförsäljning av apotek. Av dessa ska ca           u	 Syftet är att ge rådgivning och utbildning till
      150 apotek föras över till ett nytt statligt bolag och      entreprenörer i vård och omsorg.
      kunna ha enskilda entreprenörer som delägare.
      Därigenom ges små entreprenörer ökade förutsätt­
      ningar att bedriva apoteksverksamhet.
        Det är också sedan den 1 november 2009 möjligt
                                                               Innovationer inom hälso-och sjukvården
                                                               Regeringen har beslutat om en satsning för att öka
                                                                                                                       76
                                                                                                                       se även s. 25
      att sälja vissa receptfria läkemedel även på andra       antalet samverkansmiljöer som stimulerar kom­
      platser än apotek, till exempel i livsmedelsbutiker      mersialisering av innovationer inom hälso­ och
      och på bensinstationer vilket har skapat nya affärs­     sjukvården. Innovationerna kan komma från både
      möjligheter för småföretagande.                          enskilda innovatörer och från forskning. Inom
      u	 Nya marknader har öppnats för privat företa­          samverkansmiljöerna arbetar man aktivt med per­
         gande och kunderna får bättre tillgänglighet.         soner som är verksamma inom hälso­ och sjuk­
                                                               vården. Vinnova genomför insatserna på regering­
                                                               ens uppdrag.
107   Ökad mångfald av företag och valfrihet inom
      barnomsorgen
                                                               u	 Satsningen ökar möjligheterna för fler innova­
                                                                  törer att få ut sina innovationer i användning
      För att ytterligare öka mångfalden och valfriheten          inom vård och omsorg.
      inom barnomsorgen har regeringen infört en s.k.
      barnomsorgspeng, som innebär att ett kommunalt
      bidrag följer barnet till den verksamhet föräldrarna
      själva väljer.
                                                               Export av välfärdstjänster                              111
                                                               Regeringen har beslutat om ett projekt för att
      u	 Reformen ökar möjligheten för att fler entrepre­      främja internationalisering och export av svensk
         nörer etablera sig inom barnomsorgen.                 vård och omsorg. Det innefattar bl.a. att definiera
                                                               varumärket svensk vård och omsorg samt ta fram
                                                               marknadsföringsmaterial.
108   Stöd till införande av valfrihetssystem
      Regeringen har bedömt att kommunerna är i be­
                                                               u	 Syftet är att underlätta för företag inom vård
                                                                  och omsorg att satsa på export.
      hov av stöd för att förbereda och utveckla valfri­
      hetssystem inom äldre­ och handikappomsorgen.
      Regeringen har därför beslutat att fördela 305 mil­
      joner kronor till kommuner för att förbereda och
                                                               Vägledningsarbete för offentlig upphandling
                                                               Kammarkollegiet har fått i uppdrag att utveckla
                                                                                                                       112
      utveckla valfrihetssystem. Regeringen har vidare         och förvalta ett nationellt upphandlingsstöd.
      lämnat ett bidrag om drygt 40 miljoner kronor för        u	Syftet är att krav och villkor i upphandlingar
      att stödja landstingen vid införandet av vårdvals­         ger utrymme för innovationer och en mångfald
      system.                                                    av entreprenörer.
         Väl
      u	 utvecklade valfrihetsystem underlättar för,
         inte minst, små entreprenörer att etablera sig.
                                                               Fler alternativ till stödtjänster för personer med
                                                               psykisk funktionsnedsättning
                                                                                                                       113
109   Uppföljning av valfrihetssystem
      Regeringen har lämnat uppdrag till Konkurrens­
                                                               Regeringen anser att det är angeläget att bidra till
                                                               sysselsättning, rehabilitering och andra typer av
      verket att följa upp införandet av vårdvalssystem        stödtjänster för personer med psykisk funktions­
      i landstinget ur konkurrenssynpunkt samt utöva           nedsättning. Regeringen har under 2009 satsat 140
      tillsyn av LOV. Socialstyrelsen har fått regering­       miljoner kronor på sådana insatser. Regeringen
      ens uppdrag att följa införandet av valfrihets­          anser att sociala företags, till exempel kooperativs,
      system inom primärvården och inom äldre­ och             möjligheter att stödja personer med psykisk funk­
      handikappomsorgen.                                       tionsnedsättning bör tas tillvara.
      u Väl fungerande regler för ökad konkurrens kan          u Syftet är bl.a att sociala företag, ges ökade möj­
          underlätta för små och medelstora företag att           ligheter att stödja personer med psykisk funk­
          delta i valfrihetsystemen.                              tionsnedsättning.


      Stora satsningar för att främja                          Insatser som är på väg
      entreprenörskap och innovationer
      inom vård och omsorg                                     Nytt välfärdsutvecklingsråd                             114
                                                               För att fortsätta utveckla och stärka företagandet
      Regeringen har totalt satsat drygt 200 miljoner kronor   och mångfalden av företagare inom välfärdsom­
      på olika insatser för att främja entreprenörskap och     rådet kommer regeringen att inrätta ett välfärds­
      innovationer inom vård och omsorg.                       utvecklingsråd.
                                                               u	 Syftet är att samla olika aktörer bl.a från små
110   Särskild anpassad information och rådgivning                företag för att identifiera hinder och hitta lös­
      Regeringen har beslutat om särskild anpassad in­            ningar för att öka mångfalden inom vård och
      formation och rådgivning till nya företagare inom           omsorgsområdet.
 32
                                                                           Lagen om valfrihet
                                                                           ger möjlighet att
Nätverksentreprenör                                                        pröva vingarna som
                                                                           företagare
aldrig ensam

Anneli Åström har aldrig ett jämt arbetsflöde. Varje      varit anställda att pröva sina vingar som företagare.
dag kräver full flexibilitet eftersom förutsättningarna   Anneli själv menar att hon aldrig hade kunnat tän­
förändras med kort varsel. Somrarna är omöjliga att       ka sig att ta ett vårdjobb som anställd, och hon är
planera på förhand och går något snett i verksam-         säker på att fler i nätverket resonerar som henne.
                                                            – Många känner behov av att få bestämma över
heten finns ingen chef som kan ta på sig ansvaret.
                                                          sin tid, och ett eget företag innebär större mått av
Anneli är enmansföretagare inom hemtjänsten, och          frihet än en anställning. Jag är helt säker att sjuk­
det finns ingenting annat hon hellre skulle vilja göra.   skrivningstalen skulle minska om fler hade möjlig­
I Täby kommun finns ett stort nätverk av entre­           het att göra som jag, säger Anneli som förtydligar
prenörer, verksamma inom hemtjänsten och orga­            att det inte handlar om antalet jobbade timmar
niserade i grupper under en samordnande huvud­            utan om känslan av att ha kontroll över sin egen
entreprenör. De flesta är enmansföretagare, några         situation.
har anställda, andra har timvikarier som de anlitar         – När vårdsektorn innebär möjligheter att driva
vid behov.                                                egna företag så höjs dessutom statusen på vård­
                                                          yrken, något som är bra för hela branschen.
Verksamheten breddas
  Anneli har länge drivit Aromas, ett av företa­          Hjälper varandra
gen i det här nätverket. Från början med fokus på         Entreprenörerna sköter självständigt sina före­
försäljning av present­ och hygienartiklar, men           tag, planerar och styr verksamheten som de själva
när hennes pappa under 00­talet blev dement och           önskar, men Anneli är noga med att poängtera att
behövde hemtjänst lärde hon känna utföraren –             vissa saker fungerar bättre om man gör dem till­
Camilla – som så småningom uppmuntrade även               sammans.
Anneli att ge sig in på vårdsidan med Aromas.               – I den gemensamma organisationen har vi tyd­
  – Camilla är den som dragit i gång entreprenörs­        ligt utarbetade normer, kvalitetssäkringssystem
nätverket i Täby under sitt eget företag – Camillas       och rutiner. Vi ser också till att hjälpas åt med be­
Hemtjänst. Det är också hon som fördelar de flesta        manning på kvällar och helger, säger hon. Sedan
uppdragen från kommunen vidare till de andra fö­          har ju alla olika bakgrund och kompetens också,
retagen, berättar Anneli.                                 vilket gör att vi i det dagliga arbetet komplette­
                                                          rar och stöttar varandra väldigt fint. Trots att vi
Kontroll över situationen                                 är egna företagare får vi alltså njuta av fördelarna
Lagen om valfrihet (LOV) har inneburit möjlig­            med jobba i team, avslutar Anneli.
heten för många, framför allt kvinnor, som tidigare




                                                                                                                  33
34


     Naturbild AB/Henrik Trygg RF
      6. Utvecklingskraft i alla delar av landet



                                                           Hela Sveriges kraft ska tas tillvara.
                                                           Genom att stärka den lokala och
                                                           regionala konkurrenskraften och skapa
                                                           bättre förutsättningar för företagande,
                                                           innovationer och investeringar kan
                                                           tillväxten stärkas i alla delar av landet.



      Genomförda insatser                                       programmet med ca en miljard kronor har gjorts
                                                                fr.o.m. 2010. Stöd kan sökas för företag inom de
                                                                gröna näringarna och andra företagare på landsbyg­
115   Strukturfondsprogram för regional
      konkurrenskraft och sysselsättning 2007–2013
                                                                den och kan gälla affärsutveckling i mikroföretag,
                                                                kompetensutveckling, investeringsstöd, främjande
      – för fler och växande företag                            av turistnäringen, småskalig förädling av livsmedel
      Strukturfondsprogrammen omfattar resurser som             och diversifiering till annan verksamhet än jord­
      främjar näringslivet i alla delar av Sverige, med extra   bruk m.m.
      tilldelning av medel till de nordligaste länen. Bl.a.     u	  Landsbygdsprogrammet innebär en kraftig sti­
      kommer Sverige, genom det nationella struktur­                mulans för landsbygdens näringsliv och ger möj­
      fondsprogrammet som finansieras av socialfonden,              ligheter att stödja goda idéer som bidrar till en
      att tilldelas sex miljarder kronor (exklusive natio­          hållbar utveckling, sysselsättning och tillväxt på
      nell offentlig medfinansiering) till kompetensför­            landsbygden.
      sörjning och ökat arbetskraftsutbud.
      u	  Genom de regionala strukturfondsprogram­
          men, regionala utvecklingsfonden, har Sverige
                                                                Bredband i landsbygdsområden
                                                                Regeringen har beslutat om satsningar på bredband
                                                                                                                         118
          möjlighet att ta del av 8,4 miljarder kronor.         inom ramen för landsbygdsprogrammet som en
          Programmen ska bidra till att skapa fler och          del av den europeiska ekonomiska återhämtnings­
          växande företag genom att direkt och indirekt         planen. Totalt omfattar stödet 253 miljoner kronor
          stödja insatser för kompetensutveckling, ökad         med beräknad start år 2010 och utbetalningar till
          konkurrenskraft, innovationer, forskning och          och med år 2015.
          entreprenörskap.
                                                                u	 Syftet är att med utgångspunkt i lokala behov
                                                                   öka tillgängligheten på bredband i landets gles­
116   Kapitalförsörjning till små och medelstora
      företag
                                                                   befolkade områden bland annat för att stärka
                                                                   företagens konkurrenskraft.
      Inom ramen för regionala utvecklingsfonden ge­
      nomförs projekt som ger medel för kapitalförsörj­
      ning till små och medelstora företag. Struktur­
                                                                Sverige – det nya matlandet
                                                                Genom omfördelning av medel inom landsbygds­
                                                                                                                         119
      fondsmedel utgör grunden för finansieringen men           programmet satsas 190 miljoner kronor under fyra
      minst lika mycket nationell offentlig medfinansie­        år på Sverige – det nya matlandet, för bland annat
      ring krävs, samt därtill privat finansiering.             kompetensutveckling, marknadsföring och före­
         Via
      u	 dessa projekt tillförs marknaden riskkapital           tagsutveckling inom området mat och turism. För
         med en summa på ca två miljarder kronor.               att stärka livsmedelsföretagens konkurrenskraft
                                                                finns en satsning på 26,5 miljoner kronor årligen
                                                                inriktad på innovation samt kompetensökning i
117   Sveriges landsbygdsprogram 2007–2013
      Viktiga mål för landsbygdsprogrammet är utveck­
                                                                livsmedelssektorn och på mat med mervärde. För
                                                                exportfrämjande åtgärder satsas dessutom 20 mil­
      ling av företagande, konkurrenskraft, innovation,         joner kronor per år. Därutöver tillkommer ytter­
      tillväxt, sysselsättning och livskvalitet. Det omfat­     ligare 10 miljoner kronor per år under fem år. En
      tar totalt ca 35 miljarder kronor, inklusive nationell    del av satsningen är riktad mot kommunikation av
      medfinansiering, 2007–2013. En förstärkning av            visionen Sverige – det nya matlandet.
                                                                                                                         35
      u Visionen handlar om att skapa fler jobb genom              att stödja skapandet av attraktiva företags­ och
        framförallt satsningar på mat­ och livsmedels­             livsmiljöer. För att detta ska vara möjligt krävs
        produktion i kombination med turism. Visio­                att politiken inom flera områden samverkar och
        nen har fem fokusområden: offentlig mat, pri­              att arbetet bedrivs fortlöpande.
        märproduktion, förädlad mat, matturism och
        restaurang. Målet är att utveckla var och ett av
        de fem fokusområdena så att Sverige blir ett
        framstående mat­ och turismland.
                                                                 Ökat anslag för regionalt transportbidrag                 121
                                                                 För att täcka högre transportkostnader för företag i
                                                                 de fyra nordligaste länen, p.g.a. ett ökat antal trans­
                                                                 porter och höjda drivmedelspriser, har anslaget för
120   En strategi för att stärka utvecklingskraften i
      Sveriges landsbygder
                                                                 regionalt transportbidrag ökats för åren 2008–2010.
                                                                 Bidraget har också ändrats så att det numera är mer
      Regeringen presenterade i mars 2009 en natio­              rättvist mellan olika kommuner och mer gynnsamt
      nell strategi för att stärka utvecklingskraften i          för de minsta företagen.
      Sveriges landsbygder. I skrivelsen slår regeringen         u	 Genom det ökade anslaget får företagen även
      fast sin positiva syn på landsbygden och dess sär­            i fortsättningen kompensation för höga trans­
      skilda tillgångar i form av naturresurser, attraktiva         portkostnader på grund av långa transport­
      natur­ och kulturmiljöer, ytor och ibland särskilda           avstånd för sina produkter. Att bidrag även läm­
      klimatförhållanden som ger goda förutsättningar               nas till mindre transporter är till fördel för små
      för såväl företagande, besökande som boende. Inte             företag.
      minst har landsbygderna en central roll i omställ­
      ningen till en eko­effektiv ekonomi där målet om
      ett hållbart samhälle skapar långsiktigt en växande
      efterfrågan på landsbygdernas särskilda resurser,
                                                                 Förbättrade möjligheter att få regionalt
                                                                 investeringsstöd
                                                                                                                           122
      till exempel förnybara energikällor såsom bio­             Regionalt investeringsstöd är ett av företagsstöden
      energi och vind samt biobaserade produkter.                inom den regionala tillväxtpolitiken. Det kan
      u	  Insatserna i strategin är främst inriktade mot att     lämnas till investeringar inom stödområdena A
          öka förutsättningarna för människor att driva          och B. Regionalt investeringsstöd lämnas huvud­
          företag, arbeta och bo i olika landsbygder genom       sakligen till företag som bedriver verksamhet på



      Himla bra att
      det fungerar!
                                                             Tempo bra för kreativiteten
      Stefan Gustafsson, VD på Alonova, har använt konsult-        Med hjälp av såddbidrag har Alonova också kun­
      checkar för att utveckla marknadsföringsdelen av           nat utveckla ett verktyg för att skapa och hantera
      företaget – skapa en grafisk profil och en ordentlig       bild­ och filminstruktioner, en applikation som
      webbsida. Till skillnad från andra stödformer är hand-     fungerar både på webben och i mobiltelefonen.
      läggningstiderna på konsultcheckar väldigt korta, nå-
      got som gett verksamheten en flygande start.               Höga ambitioner
                                                                 Idag är Stefan den ende som på heltid arbetar med
      – Segdragna och byråkratiska processer tär på              Alonova men det finns ett stort nätverk av män­
      kreativiteten och kan i längden vara förödande för         niskor som på ett eller annat sätt är inblandade i
      affärerna, menar Stefan. När både beslut och utbe­         verksamheten – filmare och programmerare exem­
      talning av medel dröjer ställer det dessutom höga          pelvis – som i framtiden kan komma att knytas till
      krav på god likviditet i bolaget, något som kan leda       företaget genom anställning. Stefan har höga am­
      till att bra affärsidéer går i stöpet helt i onödan. Jag   bitioner och ser snabb tillväxt framför sig.
      skulle tro att Alonova fortfarande hade varit på idé­        – Om två till tre år ska vi ha 25–30 årsarbetare
      stadiet utan stöd från Regionförbundet i Kalmar.           på företaget, säger Stefan övertygat. Vi har också
                                                                 en del internationella kontakter som vi hoppas ska
      Begripliga instruktioner                                   kunna förvandlas till affärskontakter, något som
      Alonova hjälper andra företag att skapa instruk­           Exportrådet lovat hjälpa oss med.
      tionsfilmer för arbetsmoment som av olika anled­
      ningar inte kan förmedlas via text.                        Himla bra
        – Vissa människor har svårt att läsa och skriva,         Stefan skrattar till och konstaterar att det faktiskt
      andra har främmande språk som modersmål – det              finns en hel del institutioner i samhället som ar­
      finns en massa anledningar till att undvika text­          betar för att han ska kunna göra verklighet av sin
      baserade instruktioner. En del praktiska arbets­           dröm om ett framgångsrikt företag.
      moment kan dessutom vara omöjliga att förklara               – Jag tror inte jag direkt svarar på någon fråga nu,
      begripligt på annat sätt än genom att visa exakt           men när man tänker efter så är det ju himla bra för
      hur de funkar, säger Stefan.                               oss att allt det här fungerar!
 36
      marknadsmässiga villkor och vars lokalisering kan        bidraget från 800 000 till 1 200 000 kronor för ett
      påverkas. Stödet kan beviljas i form av bidrag för       företag under en treårsperiod.
      investeringar i maskiner, byggnader, utbildning,         u	 Möjligheterna att genomföra utveckling kan
      konsulttjänster, informationskampanjer samt för             innebära ökade möjligheter till fler investeringar
      forskning och utveckling. Det kan även lämnas till          inom en treårsperiod för det enskilda företaget.
      iordningställande av lokaler för uthyrning. Reger­
      ingen har beslutat att förbättra möjligheterna för
      företag i stödområde B att erhålla regionalt inves­      Stöd till kommersiell service
                                                               Tillgänglighet till grundläggande service för med­
                                                                                                                         124
      teringsstöd genom att mildra kravet på att pröva
      alternativa finansieringsmöjligheter. Reglerna blir      borgare och företag är en av många förutsättningar
      i detta avseende härmed desamma som för investe­         för att kunna bedriva näringsverksamhet. Insatser
      ringar i stödområde A.                                   som syftar till en god tillgänglighet till service är
      u	 Möjligheterna att genomföra en investering kan        därför viktiga för att skapa en miljö där det är att­
         öka och handläggningen av ett stödärende för­         raktivt att såväl bo som att starta och driva företag.
         enklas.                                               Ett viktigt verktyg i arbetet är stöd till kommersiell
                                                               service. De senaste åren har ca 35 miljoner kronor
                                                               årligen avsatts till stöd som syftar till att främja
123   Höjt belopp för regionalt bidrag till
      företagsutveckling
                                                               tillgängligheten till service. Som ett extra stöd till
                                                               aktörer på området beslutade regeringen hösten
      Regionalt bidrag till företagsutveckling är också        2008 att avsätta ytterligare 50 miljoner kronor till
      ett företagsstöd inom den regionala tillväxtpoli­        insatser inom serviceområdet.
      tiken. Det har stor betydelse för många expande­         u Stöd till kommersiell service kombineras ofta
      rande småföretag i gles­ och landsbygder. Stödet             med andra typer av insatser och är en viktig del
      benämndes tidigare landsbygdsstöd. Stödformen                i de regionala serviceprogram som genomförs
      är främst inriktad mot företagsutveckling samt               i hela landet. Stödet ger dels enskilda företag
      att främja samverkan mellan företag. Stödformen              inom exempelvis dagligvaruhandel ökade möj­
      är också anpassad för att förenkla och motivera              ligheter att utveckla sina verksamheter, dels
      enskilda företags deltagande i regionala tillväxt­           upprättshålls lokal service som är viktig för alla
      program och i EG:s strukturfondsprogram. Re­                 andra lokala företag.
      geringen har nyligen höjt det högsta beloppet för


                                                                                    Tack vare konsult-
                                                                                    checkar kunde vi
      Från festival till franchise                                                  konkurrera
      Nyss hemkomna från Brasilien i början av 2000-talet      ökade, ökade även Stefhans och Ana Emílias am­
      konstaterade makarna Klasson att utelivet i Sverige      bitioner för företaget. Idag har de utvecklat ett
      hade börjat blomstra. Fler människor sökte sig till      koncept med försäljning av menyer med juicer och
      samvaro på fik och restauranger, medan matkultu-         sallad – små enheter som kallas Salgaterior – för
      ren inte riktigt utvecklades i samma takt. Stefhan och   franchisetagare att driva.
      Ana Emília tyckte utbudet var för fattigt och bestäm-      Ett första mål är att två enheter öppnas per år.
                                                               Nästa steg är att tillsätta en kunnig styrelse, rekry­
      de att det var dags för Sverige att smaka Salgados –
                                                               tera nya medarbetare till nyckelpositioner och se­
      brasilianska tapas.                                      dan ytterligare utöka försäljningen till matbutiker.
      Sortimentet skapades, en mobil restaurang kon­
      struerades – sedan gav sig makarna iväg på festival­     Fokus på kärnverksamheten
      turné för att testa produkternas framgång. Mängder       Stefhan spårar företagets positiva utveckling till
      av sommarglada människor fick för första gången          att de längs vägen fått stöd från Regionförbundet
      smaka Salgados, lagade enligt recept från Ana            i Kalmar, bland annat i form av konsultcheckar.
      Emílias mormor – och de älskade det. Makarna             Checkarna ger nämligen småföretagare möjlighet
      Klasson förstod att det fanns goda möjligheter att       att köpa in konsulter till halva priset och syftar
      utöka projektet och började på allvar driva företa­      till att på sikt skapa nya arbetstillfällen. För Bazaar
      get Bazaar Food AB.                                      Food innebar detta en möjlighet att köpa in kom­
        – En del av populariteten kan nog förklaras med        petens på marknadsföringssidan, ett område de
      att produkterna kommer från Brasilien, ett land          själva inte behärskar.
      som ger människor associationer om ”det goda li­            – Tack vare checkarna kunde vi koncentrera oss
      vet”, säger Stefhan.                                     på det vi är bra på samtidigt som vi fick ett profes­
                                                               sionellt material att visa för våra kontakter, säger
      Konsulter till halva priset                              Stefhan. Det gjorde att vi direkt kunde börja kon­
      Bazaar Food började sälja produkterna till res­          kurrera med de mer etablerade aktörerna på mark­
      tauranger och butiker. I takt med att efterfrågan        naden.

                                                                                                                         37
38


     MattonImages
      7. Förena miljö och företagsamhet



                             Miljö- och klimatutmaningarna kan och ska nyttjas som en
                             ekonomisk hävstång. Därför utvecklar regeringen en grön
                             näringspolitik och stödjer utvecklingen av ett grönt näringsliv. De
                             utmaningar som vi nu har att möta inom miljö- och klimatområdet
                             skapar samtidigt också mycket stora möjligheter till nya jobb i
                             växande branscher. Behovet av och efterfrågan på grön teknik
                             kommer att vara stort framöver och detta ger goda möjligheter till
                             ökad export av svensk miljöteknik. En dialog mellan regeringen och
                             näringslivet har inletts i syfte att gemensamt identifiera och realisera
                             åtgärder för en grön näringsutveckling.




      Insatser som trätt i kraft                             föra en satsning på 40 miljoner kronor med inrikt­
                                                             ning på forskning och kunskapsutveckling inom
                                                             miljöteknikområdet, bl.a. omfattande inkubator­
125   Miljöteknik ger ökat företagande och
      konkurrenskraft
                                                             utveckling, i samverkan med Innovationsbron AB.
                                                             u	 Syftet med insatserna är att främja svensk nä­
      Ett program för utveckling och ökad konkur­               ringslivsutveckling och ökad teknikutveckling
      renskraft för svensk miljöteknik genomförs med            inom miljöområdet för en hållbar ekonomisk
      en total omfattning om 80 miljoner kronor 2007            tillväxt och fler jobb.
      och 150 miljoner kronor per år 2008–2010. Sveriges
      Miljöteknikråd, Swentec, har, från den 1 april 2008,
      omvandlats till en delegation med uppgift att ana­
      lysera miljötekniksektorn i Sverige.
                                                             Insatser för ny teknik och företagande inom
                                                             energiområdet
                                                                                                                       127
      u	 Satsningarna på miljöteknik ska sammantaget         Energimyndigheten stödjer forskning och innova­
         leda till klimateffektiv svensk näringslivs­        tion inom tillförsel, omvandling, distribution och
         utveckling och ökad teknikutveckling och däri­      effektiv användning av energi. Budgeten för 2010 är
         genom ökad ekonomisk tillväxt och fler jobb i       1,3 miljarder kronor. Stöd ges både till universitet,
         landet samt ökade exportintäkter.                   högskolor, institut och företag. Stöd kan även läm­
                                                             nas för uppförande av pilot­ och demonstrations­
126   Insatser för teknik- och näringslivsutveckling
      inom miljöområdet
                                                             anläggningar för ny teknik, samt för internatio­
                                                             nellt energitekniksamarbete.
      Exportrådet har tilldelats totalt 49,5 miljoner kro­      Energimyndigheten har också i uppdrag att iden­
      nor för att främja export av svensk miljöteknik,       tifiera och utveckla affärsidéer och företag inom
      med fokus på små och medelstora företag. Dess­         energisektorn för att bidra till ett uthålligt energi­
      utom har Invest in Sweden Agency, ISA, fått i          system och nationell tillväxt. Myndigheten bidrar
      uppdrag att genomföra en särskild satsning på          med såväl finansiering som teknisk kompetens,
      investeringsfrämjande inom miljöteknikområdet.         marknadskännedom och aktiv affärsutveckling till
      Satsningen omfattar 10 miljoner kronor under           svenska företag inom energiområdet. Myndighe­
      2008–2010.                                             ten stödjer bolag i olika faser och med olika behov
        Tillväxtverket har fått ett uppdrag att inom en      av finansiering.
      ram på 35 miljoner kronor genomföra en satsning        u Syftet med insatserna är att främja teknik­ och
      på stöd till miljödriven affärsutveckling inom små         näringslivsutveckling inom energiområdet för
      och medelstora svenska företag. Verket för innova­         att bidra till utvecklingen av ett hållbart energi­
      tionssystem, Vinnova, har ett uppdrag att genom­           system och ökad konkurrenskraft.

                                                                                                                       39
128   Internationellt samarbete
      Regeringen har också arbetat aktivt för ett ökat
                                                                 retag. Nya tekniska lösningar kan exporteras av
                                                                 innovativa företag.
      internationellt samarbete, vilket är nödvändigt
      för att möta de oerhört stora utmaningarna inom
      miljö­, energi­ och klimatområdet. Samarbetsavtal
                                                               Hållbarhetsredovisning för statligt ägda bolag
                                                               Regeringens riktlinjer med tydligare informations­
                                                                                                                       132
      har tecknats med USA och Brasilien om teknik­
      utveckling för förnybar energi. Överenskommel­           krav för hållbarhetsredovisning för statligt ägda
      ser har också ingåtts med Kina om samarbete              företag beslutades 2007. Arbetet med hållbarhets­
      inom energi­ och miljöteknik inklusive hållbar           redovisning har fortsatt löpande med rapportering
      stadsutveckling. Regeringen tillsatte i juni 2008        och uppföljning.
      en särskild samordnare för genomförande av det           u	 Riktlinjerna har fått stor positiv uppmärksam­
      svenskkinesiska miljötekniksamarbetet enligt de             het internationellt. De har även mottagits posi­
      överenskommelser som undertecknades när stats­              tivt bland privata företag som arbetar med det­
      ministern besökte Kina i april 2008.                        ta. Inget annat land har numera så tydliga och
      u	 Syftet med insatserna är att leda till ökad teknik­      långtgående krav på rapportering som Sverige
         utveckling, ökad ekonomisk tillväxt och ökade            har för sina statligt ägda företag.
         svenska exportintäkter.
                                                               Vård av natur- och kulturmiljöer som affärsidé          133
129   Stöd för energirådgivning till små och medel-
      stora företag
                                                               Lokal förvaltning av värdefulla natur­ och kultur­
                                                               miljöer samt föbättrade tillväxtmöjligheter för
                                                               företag inom naturvårdsentreprenad och andra
      Energimyndigheten har via regionala energikontor
                                                               miljörelaterade verksamheter är grundbultar i re­
      och kommunala energirådgivare sedan drygt tio år
                                                               geringens miljöarbete. Under perioden 2007–2013
      givit råd till företag om hur energianvändningen
                                                               används årligen ca en miljard kronor inom lands­
      kan effektiviseras. Under perioden 2010–2014 ökas
                                                               bygdsprogrammet för köp av natur­ och kultur­
      stödet för energirådgivning till framförallt små och
                                                               miljötjänster av lantbrukare. Totalt anslås ca 3,5
      medelstora företag. Företag inom näringslivet, in­
                                                               miljarder kronor årligen till miljöåtgärder inom
      klusive jordbruket, kan söka stöd hos Energimyn­
                                                               landsbygdsprogrammet.
      digheten för s.k. energikartläggning. Stöd kan även
      sökas för branschinriktade samverkansprojekt och         u	 Genom landsbygdsprogrammets miljöersätt­
      nätverksaktiviteter.                                        ningar kan landsbygdsföretagarna utveckla till
                                                                  exempel naturvårdsentreprenad som ett kom­
      u	 Satsningarna bidrar till att mobilisera kunskap
                                                                  plement till livsmedelsproduktion.
         och handlingskraft som finns spridd hos före­
         tag och organisationer i olika branscher. Sparad
         energi innebär mindre rörelsekostnader för fö­        Insatser som är på väg
         retag. Nya tekniska lösningar kan exporteras av
         innovativa företag.
                                                               Eko-effektiv ekonomi
                                                               Som en del i satsningen på grön näringsutveckling
                                                                                                                       134
130   Stöd till nätverk för företag som framställer och
      använder energieffektiv teknik
                                                               valdes under det svenska ordförandeskapet i EU
                                                               hösten 2009 eko­effektiv ekonomi som ett över­
      Energimyndigheten stimulerar beställare och till­        gripande tema för flera olika politikområden. Här
      verkare att utveckla nya energieffektiva lösningar       diskuterades bland annat hur Europa kan ta sig ur
      inom fastighetssektorn, servicesektorn och indu­         den ekonomiska krisen genom en omställning till
      strin. Från år 2010 vidgas denna insats till att även    ett mer miljömässigt hållbart och resurseffektivt
      omfatta areella näringar och transportsektorn.           näringsliv.
      Stödet går till nätverk för teknikupphandling och          Den eko­effektiva ekonomin var i fokus på så­
      marknadsintroduktion.                                    väl det informella mötet för energi­ och miljö­
         Nya
      u	 tekniska lösningar kan säljas av innovativa           ministrar i Åre i juli, som på det informella kon­
         företag. Sparad energi innebär mindre rörelse­        kurrenskraftsrådet i Umeå i oktober. En konferens
         kostnader för deltagande företag.                     på temat hölls i Linköping, där företagare, forskare,
                                                               intresseorganisationer, politiker m.fl. från hela EU
                                                               samlades för att diskutera goda exempel för om­
131   Program för energieffektivisering i
      energiintensiva företag
                                                               ställningen till en eko­effektiv ekonomi.
                                                                  Det
                                                               u	 spanska ordförandeskapet har valt att fort­
      I ett frivilligt program deltar drygt 100 energi­
                                                                  sätta arbetet med den eko­effektiva ekonomin,
      intensiva tillverkningsföretag. Företagen åtar sig
                                                                  inom industripolitik, innovation, energi och
      att göra energieffektiviseringsinsatser i utbyte
                                                                  andra politikområden. Den svenska regeringen
      mot en nedsättning av elskatten. Företagen inför
                                                                  kommer fortsätta driva frågan om en samhälls­
      energiledningssystem och investerar drygt en mil­
                                                                  utveckling mot ett resurs­ och energieffektivt
      jard kronor i effektivare energianvändning vilket
                                                                  samhälle.
      beräknas resultera i minst 1 TWh mindre energi­
      förbrukning per år.
      u	 Sparad energi innebär mindre rörelsekostnader
         och stärkt konkurrenskraft för deltagande fö­

 40
                                                                              Konkret säljstöd till
  Framtidstro på miljöområdet                                                 små miljöteknikföretag

   Exportrådet har de senaste två åren haft ökade re-        gått till något som faktiskt hjälpt dem att snabba
   surser för att stötta små och medelstora företag inom     på den internationella expansionen.
   miljöteknikområdet. Cecilia Schartau, projektledare
   på Exportrådet, gläder sig åt väl investerade pengar      Helhetstänkande
   och konstaterar att det finns en spirande framtidstro     Cecilia menar att Sverige har gott anseende utom­
   i branschen.                                              lands, och att vi framför allt är kända för att ha ett
                                                             helhetstänkande på miljöområdet, att vi hela tiden
                                                             tittar på synergieffekter i våra affärslösningar.
   Utvärderingar som gjorts av de genomförda insat­            – Ett exempel kan vara att vi tidigt lade till ännu
   serna på området för miljöteknik talar om enormt          ett steg i användningen av slammet från vatten­
   positiva effekter, menar Cecilia.                         rening, säger Cecilia. I stället för att direkt sprida ut
     – Dels står det klart att det finns stora affärsmöj­    det på åkrarna eller lägga på deponi så ser vi till att
   ligheter inom sektorn som på sikt kan leda till nya       först utvinna så mycket biogas som möjligt ur det.
   affärer, dels verkar det generellt som att svenska
   miljöteknikföretag har god tillväxt och hög fram­         Andra behov på andra marknader
   tidstro, säger hon.                                       Däremot poängterar Cecilia att svenska lösningar
                                                             inte fungerar överallt, att det är viktigt att göra
   Exportfrämjande och säljstöd                              noggranna analyser inför etablering i nya länder
   Aktiviteterna som riktats mot exportföretag av            för att kunna avgöra om just den marknaden är
   miljöteknik har dels bestått av allmänt export­           värd att satsa på.
   främjande åtgärder, dels av mer specifika insatser          – Länder som befinner sig i andra faser av arbetet
   för enskilda företag som stått inför etablering på        för hållbar utveckling är inte alltid mottagliga för
   nya marknader. Under 2009 har 63 projekt initierats       argument som slipats under specifikt svenska för­
   varav den överväldigande majoriteten är projekt där       hållanden, menar Cecilia. De kanske också har helt
   små miljöteknikföretag har fått konkret säljstöd i        andra problem och därmed andra behov av miljö­
   form av bearbetning av kunder, offertskrivning och        tekniska lösningar än de vi ser nyttan av i Sverige.
   orderhantering.                                             För miljöteknikföretagen finns idag den största
      – Det är viktigt för Sverige att de här småföreta­     geografiska marknaden i Europa men under de
   gen växer och skapar arbetstillfällen, menar Ceci­        kommande tre åren förväntas störst tillväxt ske i
   lia. Därför är det så glädjande att de här pengarna       Amerika och Asien.




Vågade ta steget in i Kina tack                       Förstudie och handfast hjälp ledde till
vare subventionerat exportstöd                        framgångar i Australien
Ett av de företag som utnyttjat Export­               SIPP AB är ett miljöteknikföretag som utvecklar system för styr­
rådets subventionerade tjänster är Ab­                ning, loggning och kommunikation inom vatten och energi. Med
solent, ett Lidköpingsföretag med 26                  tretton anställda och export till Norge, Tyskland och Polen var
anställda som tillverkar luftfilter till indu­        Australien inte direkt något förstaval när nästa exportmarknad
strin. Med kunder i Mexiko, USA, Kana­                skulle identifieras.
da, Korea och i princip hela Europa är det              – Vi bestämde oss för att göra en förstudie med Exportrådet där
ett företag som kan det mesta om export.              ett antal marknader jämfördes. Vid början av projektet placerade
När de bestämde sig för att gå in i Kina              vi Australien längst ner på listan, men när förstudien var klar vi­
var det ändå ett erbjudande från Expor­               sade det sig att det faktiskt var den marknad som var mest intres­
trådet som fick dem att våga ta steget.               sant för oss, säger Jan­Eric Nilsson, en av grundarna till SIPP.
  – Vi jobbar mycket mot bilindustrin,                  Exportrådet fortsatte att stötta SIPP med urval av potentiella
vilket gör det tufft just nu att gå in på             kunder, kontakt och möten med representanter från de ledande
nya marknader. Att vi kunde få 50 pro­                energibolagen i Australien. Det resulterade så småningom i en or­
cent subventionering av personaladmi­                 der och ett viktigt genombrott för SIPP på den australiska mark­
nistration och hyra av kontor genom                   naden.
Exportrådet var avgörande för oss. Utan                 – Jag kände inte till särskilt mycket om Exportrådet innan, men
subventionen hade det dröjt innan vi vå­              jag måste säga att jag blev mycket imponerad. Det var bra tempo
gade gå in i Kina, säger Tony Landh, vd               genom hela processen och vi fick ett väldigt bra underlag att ba­
för Absolent.                                         sera våra beslut på, säger Jan­Eric Nilsson.
(Exempel från Exportrådet)                            (Exempel från Exportrådet)
                                                                                                                         41
         42


Getty Images
      8. Väl fungerande kommunikationer




                                              En väl fungerande infrastruktur, såväl inom transport-
                                              som IT-området, underlättar vardagen för människor
                                              och företag. Regeringens insatser ska bidra till
                                              näringslivets konkurrenskraft, god arbetsmarknad i
                                              hela landet och ge förutsättningar för fortsatt tillväxt.




      Transporter och
      infrastruktur
      Genomförda insatser                                     och inte fyra enskilda trafikslag. Den regionala pla­
                                                              neringen har i ännu större grad än tidigare samord­
                                                              nats med den nationella planeringen.
135   Infrastrukturproposition 2008 och
      åtgärdsplanering för 2010–2021
                                                                Medfinansieringen i form av bl.a. kommunala
                                                              bidrag, trängselskatt och avgifter kommer med
      Totalt 417 miljarder kronor avsätts till infrastruk­    stor sannolikhet att ge ett ansenligt tillskott till
      turinsatser åren 2010–2021 i infrastrukturproposi­      den statliga ramen på 417 miljarder kronor som
      tionen från 2008. Det innebär en ökning av nivån        riksdagen beslutat om. Inriktningen är att den na­
      med 3,85 miljarder kronor per år, dvs. 46 miljarder     tionella infrastrukturplanen och länsramarna ska
      kronor för perioden. Infrastrukturpropositionen         fastställas av regeringen under mars månad 2010.
      tar sikte på framtidens behov av bra, klimatsmarta         Väl
                                                              u	 fungerande infrastruktur och transportsys­
      och effektiva transporter för resenärer och trans­         tem har betydelse för tillväxt och konkurrens­
      portberoende företag runt om i landet. Resenären           kraft i hela landet. Förbättringar av godsstråk
      och godstransporterna ska sättas i centrum, alltså         inklusive deras kopplingar i utpekade noder,
      utgå från användarens behov. Administrativa grän­          förbättringar av tillgängligheten till turism­
      ser mellan sektorer eller geografiska gränser mel­         anläggningar och förstorade arbetsmarknads
      lan regioner och mellan länder får inte bli ett hin­       regioner genom utökade pendlingsmöjligheter
      der för utvecklingen.                                      påverkar kraftigt förutsättningarna för att be­
        Infrastrukturpropositionen och regeringens sär­          driva näringsverksamhet.
      skilda direktiv för åtgärdsplaneringen har varit
      utgångspunkt och underlag för trafikverkens och
      regionernas åtgärdsplanerings arbete som pågått         Kraftsamling Mälardalen inleds                          136
      under 2009. Redan i december 2006 inleddes pro­         Regeringen beslutade att satsa 125 miljoner kronor
      cessen som i början av 2010 är inne i sitt slutskede.   extra till drift och underhåll för Banverket under
      Det förändrade synsättet om trafikslag i samverkan      2007 för att förbättra kvaliteten och punktligheten
      har fått ett kraftfullt genomslag i det pågående ar­    i järnvägssystemet i Stockholms­ och Mälardals­
      betet med att ta fram nya infrastrukturplaner för       området.
      perioden 2010–2021. Trafikverken har tagit fram en      u	 Genom förebyggande underhåll av spårväxlar,
      gemensam plan med fokus på ett transport system            signal­ och elsystem skulle punktligheten och
                                                                                                                      43
        tillförlitligheten i järnvägstrafiken öka, vilket    väg­ och järnvägssidan och för att nå målen inom
        företagen tjänar på. De förbättringar som görs       transportpolitiken. Den förväntade lågkonjunk­
        har betydelse för den lokala och regionala tåg­      turen 2009 och 2010 innebar också att förstärkta
        trafiken i Stockholm och Mälardalen, men de är       satsningar på infrastrukturunderhåll kan ge jobb
        också en viktig förutsättning för järnvägstrafi­     redan på relativt kort sikt samtidigt som satsning­
        ken i hela landet.                                   arna är viktiga tillskott för ökad tillgänglighet i
                                                             transportsystemet.
                                                               Mot denna bakgrund beslutade regeringen att
137   Drift- och underhållsinsatser i fokus                  satsa 640 miljoner kronor på drift och underhåll
      under 2008                                             av vägar och 360 miljoner kronor på drift och un­
      I budgetpropositionen för 2008 presenterade re­        derhåll av järnväg under åren 2009–2011. Åtgär­
      geringen en satsning på 1,2 miljarder kronor till      derna inriktas på brounderhåll, vägbeläggning och
      infrastrukturområdet. Regeringen poängterade           strömförsörjning.
      att dess högsta prioritet är att sköta de befintliga
                                                             u Satsningar på drift och underhåll av vägar och
      infrastrukturanläggningarna. Därför satsades 385
                                                                järnvägar är till stor nytta för företagen efter­
      miljoner kronor på drift och underhåll av vägar och
                                                                som deras transporter blir effektivare, säkrare
      330 miljoner på drift och underhåll av järnvägar.
                                                                och mer tillförlitliga. När staten upphandlar
      u Satsningar på drift och underhåll av vägar och          drift och underhållsinsatser skapar det dessut­
         järnvägar är till stor nytta för företagen efter­      om jobb i närområdet och satsningarna innebär
         som deras transporter blir effektivare, säkrare        jobbtillfällen i hela landet.	
         och mer tillförlitliga. När staten upphandlar
         drift och underhållsinsatser skapar det dessut­
         om jobb i närområdet och satsningarna innebär
         jobbtillfällen i hela landet.
                                                             Ytterligare satsningar 2009–2011 för jobb
                                                             samt ökad tillgänglighet
                                                                                                                     141
                                                             I samband med budgetpropositionen för 2010 till­
                                                             förde regeringen ytterligare 1,6 miljarder kronor
138   Höjt anslag till enskild väghållning                   till infrastrukturen under åren 2009–2011. Medlen
      Regeringen beslutade även att höja anslaget till       kommer att användas för insatser inom både väg­
      statsbidrag för enskild väghållning med 100 mil­       och järnvägsområdet i syfte att dämpa sysselsätt­
      joner kronor per år fr.o.m. 2008. Anslaget uppgår      ningsnedgången och för att skapa ökad tillgäng­
      därmed till totalt 917 miljoner kronor 2010.           lighet i transportsystemet. En tidigareläggning av
      u	 Insatsen innebär ökade möjligheter att idka nä­     redan planerade insatser på vägsidan genomförs
         ringsliv på landsbygden. Det förbättrar förut­      för att bl.a. åtgärda ett eftersatt underhåll. Under
         sättningarna att ta tillvara landsbygdens tradi­    2009–2010 tidigareläggs åtgärder motsvarande ett
         tionella resurser som skogen, malmen och andra      belopp om 753 miljoner kronor. På järnvägssidan
         råvaror.                                            tillförs 547 miljoner kronor under 2009–2010 för
                                                             att redan pågående projekt ska kunna byggas både
                                                             snabbare och mer rationellt.
139   Närtidssatsningen 2009–2010
      I budgeten för 2009 fanns en närtidssatsning för
                                                             u Satsningar på drift och underhåll av vägar och
                                                                 järnvägar är till stor nytta för företagen efter­
      åren 2009 och 2010, för vilken 7,6 miljarder kronor
                                                                 som deras transporter blir effektivare, säkrare
      avsattes. Närtidssatsningen innebar att utgångs­
                                                                 och mer tillförlitliga. När staten upphandlar
      läget för de nya planerna förbättrades betydligt
                                                                 drift och underhållsinsatser skapar det dessut­
      genom att tempot i genomförandet av nuvarande
                                                                 om jobb i närområdet och satsningarna innebär
      planer ökar. Med närtidssatsningen säkerställdes
                                                                 jobbtillfällen i hela landet.
      att angelägna projekt kan genomföras i ett snab­
      bare, mer rationellt tempo och att prioriterade
      projekt kan tidigareläggas i hela landet.
        Tillsammans med de ambitionsökningar när det
                                                             Bolagiseringar                                          142
                                                             Den 1 januari 2009 överfördes verksamheten vid
      gäller drift och underhåll av vägar och järnvägar      Vägverket Produktion till Svevia AB och verksam­
      som gjorts uppgår regeringens extra satsning på in­    heterna vid Vägverket Konsult och Banverket Pro­
      frastrukturen 2009–2010 totalt till ca 11 miljarder    jektering till Vectura Consulting AB. Den 1 januari
      kronor.                                                2010 blev även verksamheten vid Banverkets enhet
      u	 Satsningen ska säkra framkomlighet och till­        Banverket produktion ett statligt bolag, Infranord
         gänglighet för näringsliv och medborgare i hela     AB. Dessa bolag ägs helt av staten. Förberedelser
         landet.                                             pågår vidare för att bolagisera flygplatsverksam­
                                                             heten vid Luftfartsverket den 1 april 2010 medan
                                                             flygtrafiktjänsten även framöver ska bedrivas i
140   Satsningar för jobb och omställning 2009
      I början av 2009 såg regeringen flera skäl till att
                                                             affärsverksform.
                                                             u	 Bolagiseringarna inom infrastrukturområdet
      gå vidare med en större satsning på drift och un­         bidrar till att öka förutsättningarna för konkur­
      derhåll av vägar och järnvägar. Detta skedde för att      rensneutralitet på marknaden och eliminera
      undvika kapitalförstöring av den befintliga infra­        misstankar om korssubventionering. Med en
      struktur som hade ett eftersatt underhåll på både         bättre fungerande marknad ökar även kraven på

 44
         effektivitet och produktivitet. Konkurrensen
         förbättras för företag inom sektorn.
                                                                 Ökad regional samverkan kring persontrafik på
                                                                 järnväg
                                                                                                                        145
                                                                 Regeringen är positiv till ökat regionalt engage­
143   Ny myndighetsstruktur
      För att skapa förutsättningar för en effektiv stat­
                                                                 mang i persontrafiken på järnväg. Regeringen har­
                                                                 därför gett samverkande länstrafikansvariga och de­
                                                                 ras trafikhuvudmän s.k. gemensam trafikeringsrätt
      lig reglering, tillsyn och utfärdande av tillstånd
                                                                 för länsgränsöverskridande järnvägstrafik i olika
      inom transportområdet inrättade regeringen den
                                                                 delar av landet. Det gäller bl.a. den s.k. Öresunds­
      1 januari 2009 den nya myndigheten Transport­
                                                                 tågstrafiken i södra Sverige samt järnvägstrafiken
      styrelsen. Transportsstyrelsens viktigaste uppgift
                                                                 norr om Sundsvall i samband med öppnandet av
      är att säkerställa ett regelverk som är korrekt,
                                                                 Botniabanan.
      miljöanpassat och konkurrenskraftigt. I detta in­
      går även att förenkla regelverket för såväl företa­        u	 Förbättrade resemöjligheter bl.a. för arbetspend­
      gare som resenärer.                                           ling skapas. Dessa trafikeringsmöjligheter bidrar
         För att skapa bättre organisatoriska förutsätt­            till regionförstoring bl.a. för arbetsmarknader
      ningar att arbeta med utvecklingen av transport­              och till bättre samordnad trafik mellan trafik­
      systemet utifrån ett trafikslagsövergripande per­             huvudmän.
      spektiv, bildar regeringen ett nytt trafikverk den
      1 april 2010. En väsentlig uppgift för den nya myn­
      digheten blir att ansvara för en samlad långsiktig
                                                                 Fordonsbesiktningen konkurrensutsätts
                                                                 Regeringen har beslutat att fordonsbesiktningen
                                                                                                                        146
      trafikslagsövergripande infrastrukturplanering för         konkurrensutsätts från och med den 1 juli 2010. Re­
      utveckling av hela transportsystemet. Trafikverket         geringens avsikt är bl.a. att AB Svensk Bilprovning
      ska vidare ansvara för byggande, drift, underhåll          inte längre ska ha monopol på att utföra kontroll­
      och förvaltning av statliga vägar och järnvägar. Till      besiktningar av personbilar och lastbilar i Sverige.
      Trafikverket överförs verksamheterna vid Vägver­           Framöver ska det vara möjligt för privata före­
      ket och Banverket och delar av SIKA, Sjöfartsver­          tag att utföra dessa. De ska vara ackrediterade av
      ket och Transportstyrelsen.                                Styrelsen för ackreditering och teknisk kontroll,
         Regeringen inrättar den 1 april 2010 även myn­          SWEDAC, för att få utföra besiktningar. Kraven
      digheten Trafikanalys. Huvuduppgiften ska vara             på besiktningsföretag och besiktningstekniker
      att granska och kvalitetssäkra beslutsunderlag samt        kommer att finnas i lag, förordning och i myndig­
      utvärdera genomförandet av olika åtgärder och              hetsföreskrifter som Transportstyrelsen kommer
      dess effekter inom transportområdet. Till Trafik­          att ansvara för.
      analys överförs SIKA:s uppgifter om statistiken på
      transportområdet.                                          u Den nya regleringen skapar möjligheter för nya
                                                                    företag att etablera sig på bilbesiktningsmark­
      u	  Bildandet av Transportstyrelsen innebär bättre            naden och därigenom skapa ökad sysselsättning
          service för näringslivet. Genom bildandet av              och ekonomisk tillväxt.
          Trafikverket skapas förutsättningar för att bätt­
          re se det samlade transportsystemets behov bl.a.
          vad gälller infrastruktur, vilket har stor betydelse   Regelförenkling för fordonsägare
                                                                 Regeringen slopade kravet på kontrollmärke och
                                                                                                                        147
          för näringslivet och enskilda företag.
                                                                 påställningsbevis för vägtrafikfordon i september
                                                                 2009. Polis och bilinstruktör kan istället kontrol­
144   Marknaden för persontrafik på järnväg öppnas               lera uppgifterna för fordonet via datauppkoppling
                                                                 till vägtrafikregistret.
      EU har tidigare antagit det s.k. tredje järnvägs­
      paketet som bl.a. gäller öppnandet av marknaden            u	  Förändringen innebär förenkling för fordons­
      för internationell persontrafik med cabotage på                ägande företag.
      järnväg inom gemenskapen den 1 januari 2009.
        I juni 2009 godkände riksdagen regeringens pro­
      position Konkurrens på spåret. Därmed inleddes
                                                                 Logistikforum
                                                                 Logistikforum inrättades 2007. Regeringen såg be­
                                                                                                                        148
      en stegvis process med att öppna marknaden för
      persontrafik på järnväg för konkurrens. Fr.o.m. den        hovet av ett forum för att lyfta fram logistik och
      1 oktober 2010 blir det statliga järnvägsnätet helt        godstransporters betydelse för utveckling och till­
      öppet för konkurrens mellan företag som bedri­             växt både i Sverige och i Europa. Logistikforum,
      ver kommersiell persontrafik. Veolia AB har t.ex.          med sina drygt 20­tal medlemmar, representerar
      etablerat veckoslutstrafik mellan Stockholm och            alla delar av logistik­ och transportbranschen:
      Malmö, som 2010 utsträcks till Köpenhamn.                  varuägare, transportföretag och forskningen.
      u	 Denna marknadsöppning bör kunna bidra till              u	 Syftet är vara en arena för dialog, idé­ och
         ett ökat persontransportutbud och ett ökat tåg­            erfarenhetsutbyte mellan näringslivet och poli­
         resande samt nya affärsmöjligheter. Marknads­              tiken, men också inom näringslivet.
         öppningar skapar positiva samhällsekonomiska
         effekter bl.a. i form av fler och växande företag i
         nya branscher, som ger ökad sysselsättning och
                                                                 Åtgärder för att öka antalet miljöbilar
                                                                 Transportsektorn svarar i dag för ca en tredjedel av
                                                                                                                        149
         ekonomisk tillväxt.                                     utsläppen av växthusgaser i Sverige. Regeringen


                                                                                                                        45
      har tagit beslut som innebär att antalet miljöbilar    marknader ska kunna få avsedda positiva effekter.
      har ökat kraftigt. Den tidigare miljöbilspremien       Banverket ser över metoder för fördelning av tåg­
      för privatpersoner bidrog starkt till den miljöbils­   lägen och att introducera ekonomiska styrmedel
      explosion som skett de senaste åren. Under såväl       för att effektivisera dessa processer, bl. a. med dif­
      2008 som 2009 har ungefär var tredje bil som köpts     ferentierade banavgifter. Lagförslag tas fram med
      varit en miljöbil. När miljöbilspremien avveckla­      skyldighet för infrastrukturförvaltare och järn­
      des infördes istället en fordonsskattebefrielse på     vägsföretag att ge ersättning vid avvikelser från
      fem år för nya miljöbilar. Kraven på myndigheter­      tågplan m.m.
      nas inköp av bilar har skärpts. Fr.o.m. den 1 febru­     På Näringsdepartementet pågår också flera andra
      ari 2010 får myndigheterna endast köpa miljöbilar      översyner inom järnvägstrafikens område. Även här
      som uppfyller högt ställda trafiksäkerhetskrav. En     är sambandet mellan den Europeiska och den na­
      framtida utmaning är en fossiloberoende fordons­       tionella nivån påtagligt. Ambitionen bör även vara
      flotta 2030.                                           att medverka till att infrastrukturförvaltarnas sam­
      u	 Åtgärderna stimulerar försäljning och utveck­       arbete i Europa förbättras. Detta är en helt nödvän­
         ling av miljövänliga fordon.                        dig förutsättning om järnvägen ska kunna betjäna
                                                             den inre marknaden på ett bättre sätt än idag.
                                                             u	 Åtgärderna behövs för att järnvägsmarknaden
                                                                ska kunna utvecklas, konkurrensförutsättning­
      Insatser som är på väg                                    arna förbättras och nya aktörer etableras.

      Åtgärder för effektivare användning av statliga
150   medel
                                                             Utredning om regler för inre vattenvägar
                                                             Regeringen har i december 2009 beslutat om en
                                                                                                                      153
      Staten satsar årligen betydande belopp för att skö­    utredning som ska föreslå hur EU:s regelverk om
      ta, underhålla och utveckla transportinfrastruktu­     inre vattenvägar ska kunna genomföras. Förutsätt­
      ren. Den mycket svaga produktivitetsutvecklingen       ningarna för att få ekonomiskt stöd från EU för
      och innovationsgraden i anläggningsbranschen har       de svenska inre vattenvägarna ska redovisas. Senast
      medfört att samhället relativt sett får allt mindre    den 29 november 2010 ska utredningen redovisas.
      infrastruktur för satsade medel. I sin egenskap av     u	 Förutsättningarna för sjötrafik på de inre vatten­
      stor beställare har staten goda möjligheter att på­       vägarna bör kunna förbättras.
      verka marknaden vilket bl.a. det nya Trafikverket
      bör arbeta med. Regeringen har uppdragit åt Stats­
      kontoret att utveckla modeller och metoder för
      att mäta produktivitet och innovationsgrad i an­
                                                             Konkurrensförutsättningarna för sjöfart
                                                             Regeringen tillkallade den 14 januari 2010 en
                                                                                                                      154
      läggningsbranschen. Vidare har regeringen tillsatt
                                                             särskild utredare med uppdraget att se över
      en kommitté som ska följa upp och analysera de
                                                             konkurrensförutsättningarna för sjöfart under
      statliga beställarnas åtgärder med avseende på för­
                                                             svensk flagg samt förutsättningarna för att säker­
      bättrad produktivitet och innovationsgrad inom
                                                             ställa det svenska näringslivets tillgång till effek­
      anläggningsbranschen.
                                                             tiva och konkurrenskraftiga sjötransporter.
         En
      u	 effektivisering kan leda till att vi får mer in­
                                                             u Syftet är bl.a. att åstadkomma bättre konkurrens­
         frastruktur för pengarna. Exempelvis innebär
         en tvåprocentig produktivitetsförbättring på ett       förutsättningar för sjöfart under svensk flagg.
         år i storleksordningen 500­600 miljoner kronor
         mer till angelägna infrastrukturprojekt.            Förarprov i privat regi                                  100
                                                             I dagens förarprovsystem anordnas körkortsprov av        se även s. 31

151   Utredning om Banverket ICT
      – telekommunikationsverksamhet
                                                             Vägverket och till en mindre del av Försvarsmak­
                                                             ten och skolväsendet. Provverksamheten kan dock
                                                             handhas lika väl av privata som av offentliga organ.
      Regeringen avser att tillsätta en utredning om
                                                             För att skapa goda förutsättningar för en flexibel,
      förutsättningarna att bolagisera Banverket ICT,
                                                             väl fungerande och marknadsanpassad provverk­
      telekommunikationsverksamhet, som är en del av
                                                             samhet förbereder regeringen för närvarande en
      Banverkets uppdragsverksamhet.
                                                             proposition med ett förslag som gör det möjligt för
      u	 Bolagiseringarna inom infrastrukturområdet          privata aktörer att utföra körkortsprov.
         bidrar till att öka förutsättningarna för konkur­
                                                             u	 Förslaget skapar förutsättningar för etablering
         rensneutralitet på marknaden och eliminera
                                                                eller utveckling av företag som kan utföra förar­
         misstankar om korssubventionering. Med en
                                                                prov. Att förarprovsystemet är flexibelt, effek­
         bättre fungerande marknad ökar även kraven på
                                                                tivt och tillgängligt har stor betydelse för före­
         effektivitet och produktivitet. Konkurrensen
                                                                tag som är beroende av att kunna få tillgång till
         förbättras för företag inom sektorn.
                                                                chaufförer.


152   Ytterligare åtgärder för gods- och persontrafik-
      marknaderna på järnväg
      Ytterligare åtgärder behövs om det öppna tillträ­
      det till såväl järnvägens gods­ som persontrafik­
 46
155   Digitala fraktsedlar och gröna
      transportkorridorer
                                                               Spårtaxisystem
                                                               De ökande kraven på transportsektorn gör att re­
                                                                                                                      156
      De ökande kraven på transportsektorn, bl.a. inom         geringen också måste öka ansträngningarna att
      trafiksäkerhets­ och miljöområdet, tvingar fram          hitta nya och kompletterande transportsystem. De
      en ökad användning av ny teknik inom befintliga          senaste åren har intresset för och möjligheten att
      transportsystem. Ny teknik kan också bidra till att      realisera nya transportsystem ökat påtagligt, t.ex.
      åstadkomma ett kundanpassat, integrerat och ef­          nya snabbtågssystem och spårtaxi. Sverige är ett av
      fektivt transportsystem. Regeringen har bland an­        de länder som leder utvecklingen av spårtaxisys­
      nat på europeisk nivå tagit initiativ till utveckling    tem. Regeringen har låtit utreda var i Sverige ett
      av digitala fraktsedlar och gröna transportkorrido­      första spårtaxisystem i verklig trafik skulle kunna
      rer.                                                     byggas. Banverket, i samverkan med flera myndig­
      u	 Användningen av digitala fraktsedlar under­           heter och berörda kommuner, leder arbetet mot ett
         lättar företagens logistik och bör minska de ad­      eventuellt realiserande.
         ministrativa kostnaderna.                                Nya
                                                               u	 transportsystem innebär efterfrågan på ny
                                                                  teknik och nya innovationer.




                                                                               Minst 22 minuter
                                                                               kortare transporttid
                                                                               mellan Gävle och
                                                                               Uppsala
      Företagen tjänar tid och
      pengar på ny motorväg

      Väginvesteringar leder till vägförkortningar och mins-     Förutom de direkta minskade transportkostna­
      kade transporttider, vilket i sin tur innebär minskade   derna innebär utbyggnaden också att risken för
      transportkostnader för näringslivet.                     oväntade störningar och förseningar minskar. De
                                                               positiva effekterna av utbyggnaden är inte begrän­
      Ett exempel på detta är när infrastrukturminister        sade till delsträckan mellan Uppsala och Mehedeby,
      Åsa Torstensson invigde motorvägen på E 4 mel­           utan kommer att märkas i stora delar av Norrland,
      lan Uppsala och Mehedeby i oktober 2007. Det var         som kommer närmare Stockholm.
      Sveriges längsta motorvägsbygge, 78 km långt. Tack         Sverige ska ha en pålitlig infrastruktur som ger
      vare den nya sträckningen minskade den genom­            förutsättningar för företagande och jobb i hela lan­
      snittliga restiden för en personbil mellan Gävle och     det. Utbyggnaden av E 4 bidrar till denna utveck­
      Uppsala med 22 minuter. Minskningen vid trafik­          ling och knyter på ett effektivt sätt samman norra
      toppar som t.ex. större helger är flera gånger större.   och södra Sverige.




                                                                                                                      47
                                                              hur dessa frigjorda TV­frekvenser, den s.k. digitala
      Informationssamhället                                   utdelningen, ska användas. Genom beslutet skapas
                                                              nya och alternativa användningsområden för den
                                                              begränsade naturresurs som frekvensutrymmet
                                                              utgör. Likartade beslut har därefter fattats av ett
                                                              tiotal andra länder inom EU.
      Genomförda insatser                                     u	 Beslutet är av stor vikt för kommunikationssek­
                                                                 torn eftersom det rör sig om ett frekvensområde
                                                                 som har särskilt goda egenskaper för att erbjuda
157   Bredbandsstrategi för Sverige
      Regeringen beslutade den 2 november 2009 om
                                                                 mobila bredbandstjänster med god geografisk
                                                                 täckning. Efterfrågan på mobila bredbandstjäns­
      Bredbandsstrategi för Sverige. Det övergripande må­        ter har ökat kraftigt under senare år och beslutet
      let är att Sverige ska ha bredband i världsklass. I        är därför också av stor betydelse eftersom det ger
      strategin anges att år 2020 bör 90 procent av alla         förutsättningar för operatörer att erbjuda tjäns­
      hushåll och företag ha tillgång till bredband om           ter som motsvarar denna efterfrågan.
      minst 100 Mbit/s. År 2015 bör 40 procent av alla
      hushåll ha tillgång till sådant bredband. Alla hus­
      håll och företag bör också ha goda möjligheter att
      använda sig av elektroniska samhällstjänster och
                                                              Telekompaketet                                          161
                                                              Under det svenska ordförandeskapet slutför­
      service via bredband.                                   des förhandlingarna om EU:s s.k. telekompaket.
      u	 hög användning av IT och Internet är bra
         En                                                   Telekompaketet som består totalt av omkring
         för Sverige både vad gäller tillväxt, konkurrens­    750 bestämmelser stärker konkurrensen och kon­
         kraft och innovationsförmåga. Det bidrar till        sumentskyddet för Europas konsumenter. För­
         utvecklingen av ett hållbart samhälle. Det hjäl­     bättringen av konkurrensen sker bl.a. genom att
         per också till att möta utmaningar i form av en      tillämpningen av regelverket blir mer enhetlig i
         ökad globalisering, klimatförändringar och en        Europas länder och att användningen av radiofrek­
         åldrande befolkning i ett glest befolkat land. En    venser liberaliseras. Konsumentskyddet ökas bl.a.
         förutsättning för att möta utmaningarna är att       genom ökade informationskrav och ökat skydd
         det finns tillgång till bredband med hög överfö­     för människor med funktionshinder. En viktig
         ringshastighet i hela landet.                        bestämmelse för att öka konsumentskyddet är att
                                                              det fastställs att ingen myndighet eller regering
                                                              ska kunna stänga av någon från dennes Internet­
158   Stöd till kanalisation
      Det finns samhällsekonomiska skäl att främja att
                                                              anslutning utan att det sker en rättssäker prövning
                                                              i förhand, där utslaget kan överklagas.
      infrastruktur för bredband eller kanalisation för           Det
                                                              u	 nya regelverket stärker konkurrensen vilket
      sådan infrastruktur läggs ner samtidigt som an­             underlättar för mindre företag att växa. Dessut­
      nan infrastruktur förläggs eller rustas upp. För att        om innebär det faktum att de nya reglerna har
      stimulera denna utveckling har regeringen avsatt            beslutats, för flera år framåt, att osäkerheten
      medel till stöd som kan sökas för detta ändamål.            hos företagen minskar vilket underlättar då in­
      u	 Utbyggnaden av IT­infrastruktur stimuleras,              vesteringsbeslut ska fattas.
         framförallt i glesbygd.
                                                              Effektivare lag om elektronisk kommunikation            162
159   Funktionell separation
      Sedan den 1 juli 2008 har Post­ och telestyrelsen,
                                                              Regeringen föreslog den 1 juni 2007 nya bestämmel­
                                                              ser i lagen om elektronisk kommunikation, LEK,
      PTS, möjlighet att ålägga TeliaSonera att separera      för att minska handläggningstiderna och effekti­
      sin grossistverksamhet från sin slutkundsverksam­       visera processerna hos de allmänna förvaltnings­
      het, vad gäller xDSLprodukter (bredband via tele­       domstolarna. Förändringarna syftade till att PTS
      jacket). I och med antagandet av telekompaketet         beslut snabbare skulle få effekt, genom att förkorta
      (se nedan) kommer en möjlighet till teknikneutral       process­ och överklagandeärenden. Bl.a. minskades
      funktionell separation att införas. Detta innebär       antalet överklagandeinstanser och kammarrätten
      att åtgärden kommer kunna riktas mot också an­          blev sista instans för prövning av mål enligt lagen
      nan infrastruktur än kopparaccessnätet.                 om elektronisk kommunikation. De nya bestäm­
      u	 aktörer på denna marknad ges samma för­
         Alla                                                 melserna trädde i kraft den 1 januari 2008.
         utsättningar för tillträde till kopparaccessnätet.   u	 Operatörer får snabbare besked om vad som gäl­
         Detta kommer att ge bättre konkurrens och               ler, osäkerheten minskar och konkurrensen för­
         bättre bredbandstjänster till lägre priser.             bättras vilket kommer att gynna utvecklingen
                                                                 för tjänster samtidigt som priserna pressas.

160   Frigjorda TV-frekvenser
      Regeringen fattade i december 2007 beslut om
      sändningsutrymme för TV­sändningar. En kon­
                                                              Roaming-avgifter
                                                              På EU­nivå har regeringen varit med och drivit ige­
                                                                                                                      163
      sekvens av beslutet är att utrymmet i det s.k. 800      nom reglering av roamingavgifter vilket innebär
      MHz­bandet blir tillgängligt för andra kommuni­         begränsningar i kostnaderna för att använda mobil­
      kationstjänster än TV. Sverige är ett av de första      telefonen i andra EU­länder. Även roamingavgif­
      länderna i världen som på detta sätt beslutar om        terna för SMS,MMS och mobil datatrafik regleras.
 48
       EU:s invånare och företagare kan använda sina
      u	                                                        olika delar av det svenska näringslivet och intresse­
       mobiler och bärbara datorer inom hela EU utan            organisationer på IT­området. Rådet är ett forum
       att riskera orimligt höga telefonräkningar.              för strategisk diskussion mellan regeringen och
                                                                företrädare för olika intressen. Syftet med rådets
164   Ökad precision i konkurrensfrämjande beslut
      PTS fick under hösten 2007 i uppdrag av regering­
                                                                arbete är att utbyta åsikter, dela erfarenheter och
                                                                att uppmärksamma och diskutera framtida utma­
      en att beskriva hur myndigheten ska arbeta för att        ningar. Eftersom IT i stor utsträckning påverkas
      öka precisionen i de konkurrensfrämjande skyl­            av den internationella utvecklingen ska detta per­
      dighetsbesluten. PTS redovisade uppdraget genom           spektiv också uppmärksammas.
      rapporten Precision i beslut i juni 2008.                 u	 Regeringen och infrastrukturministern får möj­
      u	 Ökad precision minskar antalet överklaganden              lighet att hämta in synpunkter och bolla idéer
         och osäkerheten på marknaden. Snabbare be­                med expertis och representanter för IT­sektorn.
         slut och minskad osäkerhet bidrar till ett bättre
         investeringsklimat.
                                                                Insatser som är på väg
165   Långsiktig och strategisk analys av området
      elektronisk kommunikation
      Regeringen gav PTS under hösten 2007 i uppdrag
                                                                En ny postlag
                                                                En proposition om en ny postlag kommer att
                                                                                                                        169
      att ur ett strategiskt perspektiv beskriva och analy­     lämnas till riksdagen i mars 2010. Genom lagen
      sera utvecklingen inom området elektronisk kom­           införlivas 2008 års postdirektiv som innebär en
      munikation i ett femårsperspektiv. Slutrapporten          fullständig liberalisering av postsektorn inom EU.
      Bred och långsiktig analys för området elektronisk        Monopolet på posttjänster avskaffades i Sverige
      kommunikation presenterades i mars 2009.                  redan 1993 och genom det nya regelverket kommer
      u	 Marknadens aktörer får ökad förutsägbarhet             hela EU:s postmarknad att öppnas för konkurrens
         gällande den långsiktiga tillämpningen av regel­       från den 31 december 2010. En fullständig liberali­
         verk.                                                  sering av postsektorn inom EU har länge varit nå­
                                                                got som Sverige har eftersträvat.
                                                                   Att
                                                                u	 integrera det nya postdirektivet i svensk
166   Utveckling av e-förvaltningen
      För att kraftsamla utvecklingen av e­förvaltningen
                                                                   lagstiftning innebär att de svenska postoperatö­
                                                                   rerna med erfarenhet från en konkurrensutsatt
      och skapa goda möjligheter för myndighetsövergri­            marknad får goda förutsättningar för att ta nya
      pande samordning tog regeringen den 26 mars 2009             marknadspositioner på den europeiska gemen­
      beslut om att bilda en delegation för e­förvaltning.         samma marknaden.
      Delegationen ska leda och samordna arbetet med
      att utveckla IT­baserade tjänster och lösningar i
      staten. E­delegationen ska dessutom öka samspe­
      let mellan regeringen, myndigheter, kommuner,
                                                                Höjd nivå för funktionellt tillträde till Internet
                                                                inom de samhällsomfattande teletjänsterna
                                                                                                                        170
      landsting och näringsliv samt ansvara för att sam­        Näringsdepartementet har remitterat en pro­
      ordna IT­standardiseringen inom staten.                   memoria om samhällsomfattande teletjänster. I
      u Medborgare och företagare kommer enklare,               promemorian föreslås att nivån för funktionellt
         snabbare och billigare att kunna dra nytta av of­      tillträde till Internet höjs från dagens nivå på 20
         fentliga e­tjänster.                                   kbit/s till en nivå mellan 0,5 och 2 Mbit/s. Dess­
                                                                utom föreslås att det i LEK införs en komplette­
                                                                rande möjlighet att finansiera den samhällsomfat­
167   Grön IT
      IT kan möjliggöra resurs­ och energisnåla lösningar
                                                                tande tjänsten vid en upphandling. Enligt LEK ska
                                                                tjänsten upphandlas om kostnaderna för att till­
      samt ökad effektivitet inom bl.a. områdena trans­         handahålla samhällsomfattande tjänster är oskä­
      porter, energi samt byggande och boende. Smarta           ligt betungande. Förslaget innebär att om tjänsten
      IT­lösningar skapar även möjlighet till ändrade           upphandlas får regeringen bestämma att en avgift
      livsmönster och internationell konkurrenskraft.           ska tas ut av anmälningspliktiga operatörer för att
      Regeringen gav i november 2009 Naturvårdsverket           finansiera upphandlingen. Förslaget bereds för
      i uppdrag att ta fram ett förslag till handlingsplan      närvarande inom Regeringskansliet.
      för IT för miljön för offentlig sektor. Uppdraget             När
                                                                u	 allt fler tjänster i samhället blir digitala bör
      ska rapporteras till Näringsdepartementet senast              också hushåll och företag kunna ta del av dem.
      den 30 april 2010.                                            Regelverket kring samhällsomfattande tjänster
         IT:s
      u	 potential för miljöförbättringar synliggörs.               säkerställer att hushåll och företag åtminstone
         En större marknad för tjänster inom området                har tillgång till en miniminivå av elektroniska
         kan skapas.                                                kommunikationstjänster.


168   Regeringens råd för IT-politiska frågor
      Regeringen har sedan 2007 haft en arbetsgrupp i
                                                                Ändrade regler för tillståndsgivning m.m.               171
                                                                Regeringen tillsatte i juli 2007 en utredning med
      syfte att ge råd till regeringen i IT­politiska frågor.   uppdrag att ge förslag på vissa lagändringar inom
      Rådet leds av infrastrukturminister Åsa Torstens­         LEK. Utredningen lämnade sitt betänkande Effek-
      son och består av 18 ledamöter som representerar          tivare signaler i juni 2008. Under beredningen av
                                                                                                                        49
     utredningens förslag har en kompletterande pro­
     memoria Ändrade regler för tillstånd att använda
                                                              En digital agenda för Europa
                                                              Sverige har under ordförandeskapet hösten 2009
                                                                                                                      172
     radiosändare, m.m. tagits fram i Regeringskansliet       drivit frågan om en förnyad IT­agenda för hela EU.
     och remitterats. Regeringen kommer i början av           I samband med att den löpande strategin, i2010,
     2010 att lämna en proposition till riksdagen med         går mot sitt slut, är det viktigt för den svenska re­
     förslag om modernare och mer ändamålsenliga              geringen att en ny gemensam europeisk strategi
     regler för tillståndsgivning för användning av ra­       utformas med ett starkt fokus på innovation och
     diosändare.                                              konkurrenskraft hos alla storlekar av europeiska
     u Det övergripande syftet är att förenkla, förtyd­       företag. Regeringen förhandlade rådslutsatser om
        liga och modernisera reglerna för tillstånds­         strategin efter i2010 – mot ett öppet, grönt och
        givning i LEK samt att anpassa regelverket till       konkurrenskraftigt kunskapssamhälle – som an­
        den tekniska utvecklingen. I vissa delar är det       togs under svenskt ordförandeskap. Viktiga bidrag
        regelförenkling och administrativa lättnader          i dessa diskussioner har varit The Visby Declaration
        som ligger bakom förslagen. Det bör, i synnerhet      som är ordförandeskapets slutsatser från en kon­
        när det gäller tillståndstider, skapas ett långsik­   ferens kring den framtida IT­politiken som infra­
        tigt, förutsägbart och rättssäkert system för så­     strukturminister Åsa Torstensson stod värd för
        väl befintliga som kommande tillståndshavare.         i Visby 9­10 november 2009. Slutsatserna trycker
        Genom detta främjas långsiktiga investeringar.        främst på vikten av IT för att nå mål om tillväxt,
                                                              fler jobb, bättre välfärd och bättre klimat.
                                                                 En
                                                              u	 ambitiös digital agenda för Europa kommer
                                                                 vara till nytta för svenska och europeiska före­
                                                                 tags konkurrenskraft.




Vi slipper fel och
företagen får sina
pengar snabbare                                               Effektivitet och demokrati


     E-förvaltning handlar om att samordna och utveckla       och se till att företagens administrativa kostnader
     användningen av IT i statsförvaltningen. Målet är att    minskar.
     det ska vara enkelt för medborgare och företag att
     utöva sina rättigheter, fullgöra sina skyldigheter och   Nya e-tjänster på Skatteverket
                                                              För Skatteverkets del har effektivare e­förvaltning
     ta del av förvaltningens service. Det blir enklare för
                                                              lett till utvecklingen av nya tjänster på internet.
     företag att göra ansökningar och halverad väntetid för   Tidsåtgången för företag att ansöka om preliminär
     vissa tjänster.                                          skattereduktion för ROT­ och hushållstjänster har
                                                              exempelvis halverats med hjälp av en ny e­tjänst.
     Regeringen har inrättat en e­delegation bestående        De ansökningar som lämnas via Skatteverkets
     av chefer från de största och mest IT­intensiva          hemsida tar nu bara fem dagar jämfört med pap­
     myndigheterna i Sverige. Delegationens uppgift är        persansökan som tar tio dagar.
     att leda och samordna arbetet för en effektiv an­           – Felaktigt ifyllda blanketter har varit ett stort
     vändning av IT men också se till att demokratin          problem med det nya husavdraget. Nu hoppas vi
     stärks och att informationen som finns inom den          slippa många av de felen och företagen kan få sina
     offentliga sektorn förädlas och görs lättillgänglig.     pengar snabbare, säger Daniel Hedin Edlund, verk­
     En viktig del av arbetet är att stödja näringslivet      samhetsutvecklare på Skatteverket.




50
51
52