Sverigedemokraternas budget 2008 by nyx11518

VIEWS: 4 PAGES: 11

									Verksamhetsplan med budget
               2008

    samt ekonomiska förutsättningar

             2009-2010
       för Örebro läns landsting




                   1
Sammanfattning av budget 2008

Sverigedemokraternas budgetförslag kan sammanfattas i följande punkter:
    Tillbaka till kärnverksamheten
    Satsa på vården framför allt
    Skattebetalarnas pengar skall användas på ett klokt sätt
    Gör satsningar som bidrar till ekonomisk tillväxt
    Reducerade patientavgifter i öppenvård för studerande 20-29år
    Minskade vårdköer, ökad läkartäthet
    Högre service inom primärvården, genom nytt ersättningssystem
    Fler privata vårdgivare som komplement
    Satsa på folklig kultur, om pengarna räcker till
    Landstinget är till för att länsinvånarna ska må bra, inte tvärtom
    Kollektivtrafiken bör bli så miljövänlig som möjligt
    Öka partiernas internationella erfarenheter genom villkorat utbildningsbidrag
    Folkhögskolornas kurser bör ses över, vilka kurser leder till jobb?
    De hårt arbetande inom privat sektor ska få heder och ära för alla skatter de betalar in,
       utan företagarna och deras anställda skulle vi inte ha några pengar till vård




                                              2
Inledning

I tider då landstinget har långa vårdköer och tvingats till nedskärningar på många områden,
inte minst psykiatrin, så är det klokare att koncentrera sig på kärnverksamheten, d.v.s.
sjukvården.
Därför föreslår Sverigedemokraterna i Örebro län att landstinget ägnar all sin kraft på att få
ner vårdköerna och att göra andra satsningar för att få ner sjukskrivningarna. T.ex. utökade
satsningar på psykiatrin och primärvården. Genom att ge fler människor terapi i tid, så kan
man få ner sjukskrivningsantalet. Många människor som ”går i väggen”, ”blir utbrända”, eller
drabbas av psykisk ohälsa kan återvända snabbare till sitt arbete om de får terapi i tid.

Landstinget bör ägna sig åt den obligatoriska verksamheten som i huvudsak består av hälso-
och sjukvård, länstrafiken och vid sidan av det ägna sig åt att stödja verksamhet som
genererar intäkter. Turism och åtgärder för ökat företagande är sådana verksamheter som
genererar intäkter i längden.
Bidragen till kulturverksamhet bör ses över och reduceras. Varför ska ett fåtal medborgares
kulturella intressen subventioneras medan de flesta medborgarnas kulturella intressen istället
påläggs skatt och avgifter? I tider då pengarna inte ens räcker till att ge vård i tid, så är det
extra viktigt att inte lägga skattebetalarnas pengar på saker som inte tillhör kärnverksamheten.
Om det finns pengar över till att stödja kultur, så ska landstinget i första hand stödja kultur
som uppskattas av många. Festligheter på nationaldagen är ett bra exempel på detta. Att
anordna festivaler i länet som generar intäkter genom ökad turism är kultursatsningar som ur
skattebetalarnas och länsinvånarnas synvinkel är gynnsamma. Enkla trivselskapande åtgärder
för patienterna på vårdcentraler och sjukhus, är en annan form av kultursatsning som vi tror
skulle uppskattas av många. Men att pengarna räcker till att ge god vård snabbt är viktigare än
allt annat.

Socialdemokraterna har gjort mycket gott för vårt land och för vårt län, men det finns många
områden inom landstinget som är kraftigt eftersatta efter långvarigt socialdemokratiskt styre.
Mycket behöver förbättras, och lite nytänkande skulle vara bra. Vi ser det som absolut
nödvändigt att vi får en ny majoritet i landstinget, som bättre tillvaratar skattebetalarnas
pengar, och som kommer med nya fräscha idéer. Men vi tror att god förändring kan ske redan
nu, och föreslår därför en omfördelning av partistödspengar till ett villkorat utbildningsbidrag
som ska få partierna att öka sina internationella kontakter och dra lärdomar av andra länders
vårdarbete.



Satsning: ”utbrändhet” och lindrig psykisk ohälsa

Människor med psykisk ohälsa har fått extra lidande pga. nedskärningar inom psykiatrin. Vi
vill tilldela mer resurser till psykiatrin och primärvården, för att hjälpa de som blivit
”utbrända”, drabbats av psykisk ohälsa eller ”gått i väggen”. Dessa patienter ska få bättre
hjälp snabbt.
Blir man sjukskriven och bara får tabletter i månader/år istället för terapi, så riskerar
tillståndet att förvärras och bli livslångt. Får människor istället snabbt hjälp i form av terapi



                                                 3
med eventuell kombination av medicin, så kanske de inte hamnar i ett lika djupt
sjukdomstillstånd. De kan återvända till sitt arbete snabbare, lyckliga och hjälpta.
Genom att ge rätt vård i rätt tid kan man få ned antalet sjukskrivningar, folk mår bättre och
fler kan återgå till snabbare till sina arbeten efter en period av utbrändhet/psykisk ohälsa.
Detta ger inte bara effekter på medborgarnas hälsa, utan även på samhällsekonomin genom att
fler jobbar och betalar skatt. Välinriktade utgifter kan vara en besparing i längden.

Både de med lindrig psykisk ohälsa, och de med allvarligare psykiska sjukdomar ska bli
hjälpta på det sätt som passar bäst. I dagsläget förekommer det att många som har behov av
terapi istället ges tabletter. Om en person får terapi så kan denne bli hjälpt av detta för många
år framöver, och kan dessutom snabbare återvända till sitt jobb. Medan tabletter i många fall
inte löser problem långsiktigt, utan ger en tillfällig lindring.

Om personer får rätt hjälp snabbt, så kan de återgå till sina arbeten fortare och bidra till
samhällsekonomin genom skatt. Mer skatteintäkter gynnar landstinget mer än tillfälliga
vinster genom tablettutskrivning. Med andra ord så kan vissa välinriktade utgifter vara en
besparing i längden.



Vi värderar vården högst

Sverigedemokraterna värderar vården högst, därför väljer vi att höja anslagen till vården. Vi
ger 44,8 miljoner kronor i tillskott till psykiatrin och till primärvården och fortsätter ge höga
anslag till insatserna för att kunna hålla vårdgarantin.
Landstingets högsta uppgift är att ge god vård snabbt. När köerna växer så tvingas man till
nedskärningar inom mindre viktiga sektorer, för att kunna ge god vård inom rimlig tid. Vi
anser inte att det är rätt att gynna andra sektorer på vårdens bekostnad. Endast om det finns
pengar över, kan landstinget unna sig lyxen att ge pengar till mindre viktiga områden. Men vi
tror att de flesta länsinvånare skulle uppskatta sänka skatter, snarare än att landstinget
finansierar ett fåtal länsinvånares intressen.
Landstinget ska först och främst vara bra på att ge vård, det värdesätter Sverigedemokraterna,
och det tror vi att länsinvånarna värdesätter högst också.



Bättre service i primärvården

Hög tillgänglighet i vården och korta vårdköer är viktigt för att länsinvånarna ska vara nöjda
med vården. Vi tror på ett ekonomiskt system som ger vården mer pengar ju fler patienter som
blir hjälpta. Det ekonomiska system som finns nu gör istället att vårdcentralerna och
vårdpersonalen får det bättre ju färre patienter de hjälper. Vi tycker att primärvården bör ha ett
system där man belönas för att hjälpa många patienter.
Till en början föreslår vi att en tredjedel av bidraget till primärvården betalas ut baserat på
prestation. Men efter att ha använt detta system ett tag, så tror vi att en högre andel kan
komma att betalas ut baserat på prestation. Ett prestationsbaserat system kräver årliga
justeringar i början, för att sedan fungera optimalt. Men redan i ett initialt skede så skulle
servicen öka för patienterna, genom att detta ekonomiska system premierar förbättrad
patientservice.



                                                4
Ett prestationsbaserat system kommer att ge primärvården ytterligare incitament att ge god
hjälp snabbare.
När vårdcentralerna får ekonomiska incitament kanske patienter slutar mötas av vårdpersonal
som vänder ryggen åt en, långa väntetider och krångliga kösystem.
Ett prestationsbaserat system, kommer att minska vårdcentralernas ovilja att hjälpa patienter
som ”tillhör” andra vårdcentraler. I förlängningen så kommer det vara möjligt för patienterna
att välja vilken vårdcentral de vill, samt att behålla samma läkare i många år. Med vårt system
skulle patienterna efter en inledningsfas själva få välja vilken vårdcentral och läkare de vill
besöka. Vi tror att länsinvånarna kommer att uppskatta vårt patientinriktade
primärvårdssystem.



Privata vårdgivare som komplement

Många patienter föredrar privat vård, denna möjlighet ska alltid finnas parallellt med
landstingets egen verksamhet. Även en del vårdpersonal föredrar privat vård. Landstinget
skall uppmuntra privata etableringar i länet, för att öka läkartätheten och för att ge
länsinvånarna möjlighet att välja den vård de själva vill ha.



Effektiviseringar, minskade vårdköer och ökad läkartäthet

Vårdköerna som finns i Örebro län är inget man som landstingspolitiker är stolt över. Trots att
det inom vissa områden av sjukvården är dålig service så används ändå pengar till mindre
viktiga saker. Med det vill vi inte säga att någon satsning är dålig, utan bara att det prioriteras
fel. Många gånger har man tänkt att det måste gå att skära ner på mindre viktiga områden för
att ge mer pengar till att få ner vårdköerna. Med denna budget vill vi gå ett steg i rätt riktning
och göra det som måste göras, för att förbättra sjukvården. Omfördelningar ifrån
administration och områden med lägre prioritet, till områden med högre prioritet är viktiga för
att säkerställa tillräckliga resurser finns för att ge god vård inom rimlig tid.

Om vi får ner vårdköerna, så minskar kostnaderna för utomlänsvård som landstinget får betala
då länsinvånarna utnyttjar vårdgarantin.
Om vi får ner vårdköerna, så ökar skatteintäkterna eftersom många tvingas vara sjukskrivna
onödigt länge pga. köerna. Ökade skatteintäkter ger i sin tur mer resurser till landstinget.
Om vi får ner vårdköerna, så mår länsinvånarna bättre och känner att de får något tillbaka för
de höga skatter de betalar.
Det är helt enkelt bättre för alla om vi kan få ner vårdköerna.

I vår budget föreslår vi att mer pengar går till psykiatrin och primärvården, vilket kommer att
minska vårdköerna. Hela vården, även sjukhusen bör se över om det går att effektivisera
läkarnas jobb och underlätta deras arbete för att få ner vårdköerna. Vi måste se till att det blir
attraktivare för läkare och sjuksköterskor att jobba inom Örebro läns landsting, och att denna
viktiga resurs som högutbildad vårdpersonal är, används effektivare.
Eftersom det finns svårigheter att rekrytera läkare måste man finna andra lösningar för att öka
tillgängligheten. Att effektivisera läkarnas arbete och att tillåta övertid är bättre lösningar än
långa vårdköer. Men om vi skulle få fler läkare eller om läkarna jobbade mer, så skulle
lönekostnaderna stiga och då skulle landstinget behöva skära ner inom andra områden.


                                                5
Vi behöver använda den viktigaste resursen, vårdpersonalen, mycket effektivare än vad som
sker idag. Låt oss då skära ner inom mindre viktig verksamhet och effektivisera läkarnas jobb
för att medborgarna ska få vård i tid!
Örebro läns landsting behöver förändring! Länsinvånarna får lida pga. att landstinget
använder resurser ineffektivt. Det behövs nytänkande och mer patientfokus.



Satsa på kärnverksamheten, spreta mindre

Landstingets huvuduppgift är vård, i ett läge som detta när landstinget inte lyckas ge
medborgarna vård inom rimlig tid, så är det mycket ovist att lägga pengar på annat.
Landstinget bör ägna sig åt den obligatoriska verksamheten som i huvudsak består av hälso-
och sjukvård, kollektivtrafik, och vid sidan av det endast ägna sig åt att stödja verksamhet
som genererar intäkter eller sänker utgifter i längden. Turism och åtgärder för ökat
företagande är sådana verksamheter som genererar intäkter i längden. Dessa uppgifter har i
hög grad lagts ut på Regionförbundet.

Det är viktigt för landstinget att kärnverksamheten prioriteras och att verksamheten bedrivs på
ett effektivt sätt. Detta ställer stora krav på ledningssystemet. Onödiga administrativa
processer måste undvikas i största möjliga mån. Detta kräver en god struktur på
organisationen. Det är viktigt att planering, uppföljning och rapportering samordnas mellan
ägaren, beställaren och utföraren så att rutinerna är effektiva och att det administrativa arbetet
begränsas.

Landstinget har i åratal gett bidrag till vissa externa och interna verksamheter som man kan
ifrågasätta nyttan av. I tider då pengarna inte ens räcker till att ge vård i tid, så är det extra
viktigt att inte lägga skattebetalarnas pengar på saker som inte tillhör kärnverksamheten. Inom
många områden läcker skattebetalarnas pengar ut till verksamhet som inte är väsentlig eller
oumbärlig

Det är viktigt att komma ihåg att det är skattebetalarnas pengar vi som politiker förvaltar, vi
ska använda pengarna så att de ger bäst effekt åt länets invånare. Landstinget är till för
länsinvånarna, inte tvärtom.



Skattesatsen

Sverige har en mycket hög skattenivå, troligtvis högst i världen utan att fördenskull ge högst
service. De höga skatterna motverkar tillväxten och hindrar företagsetableringar i vårt land.
Örebro läns landsting har relativt hög skattesats bland landets län. Vi anser att det funnits
brister i landstingets ekonomiska prioriteringar som lett till höga skatter och låg tillväxt i
länet, något som medborgarna inte önskat. Vi inser istället att makthavarna och systemet är
till för medborgarna, och tänker agera därefter. Länsinvånarna betalar skatt för att få bra vård,
vi måste ge dem vad de önskar.
Det finns också en risk att de höga skatterna hindrar ekonomiskt sinnade medborgare ifrån att
flytta till vårt vackra län. Det är synd, för vi som bor här inser hur vackert vårt län är, och hur
lämpligt det vore med fler företagsetableringar här.


                                                 6
På sikt behöver skatten alltså sänkas, men i dagsläget är det viktigare att ge god vård i tid och
att spara till framtida pensionsutbetalningar. Därför föreslår vi att skattesatsen förblir
densamma nästa år, 10,68.
Men vi vill betona att vi ser de höga skatterna som ett stort problem för våra medborgare på
lång sikt. Det är därför vår avsikt att sänka skatten när ekonomin tillåter det. Till dess vill vi
vaka över att medborgarnas skattepengar används på ett klokt sätt, och inte läggs på onödiga
verksamheter.
God ekonomisk hushållning är mycket viktigt.



Studentrabatter

Studerande är idag den grupp som har det svårast ekonomiskt. De får en inkomst som ligger
långt under existensminimum. De flesta tar studielån för att finansiera studierna, lån som i
många fall stiger till flera hundra tusen kronor. De som studerar tar en stor ekonomisk risk,
för det finns ingen garanti för att man får jobb inom den studerade sektorn, och man vet heller
inte om man kommer att vara frisk resten av livet så att man kan arbeta och betala tillbaka
studielånet inom rimlig tid.
Sverigedemokraterna i Örebro län föreslår därför att studerande mellan 20 och 29 år ska
betala halv patientavgift för besök i öppenvård för att underlätta ekonomin samt förbättra
hälsan för studerande.

Många studerande avstår idag ifrån att gå till tandläkare pga. de höga priserna. Även där vill
vi införa studentrabatter, men vi väljer att avvakta den nya regeringens eventuella
tandvårdsreform. Men vårt mål är att tandvården ska ingå i den vanliga sjukvården med
betydligt lägre priser som följd, och att studerande ska betala ännu lägre priser.



Flygplatsen

Flygplatsen bör vara en separat enhet, och inte ingå i länstrafikbolaget.
Vidare bör det undersökas om flygplatsen ger ekonomiska effekter som överstiger dess
kostnader. Och medborgarna bör underrättas om flygplatsen orsakar förluster, samt att detta
påverkar vården och kollektivtrafiken negativt.
Med vår närhet till Stockholm, så undrar vi om det är motiverat att behålla en flygplats som
eventuellt ger nettoförluster till länet. Tidsvinsten av en flygresa som ändå mestadels går via
Stockholm, är minimal jämfört med en tågresa/bilresa till Arlanda. Och kostnaden är oftast
högre med flyget.

Företagsresenärer och flygtransporter av expressgods skulle kunna tänkas vara viktiga skäl att
behålla flygplatsen. Vi undrar om skatteintäkterna ifrån detta överstiger förlusterna?

De flesta företag med täta utlandskontakter, brukar etablera sig nära en internationell
flygplats, inte nära en liten inrikesflygplats med bara ett fåtal utrikesflygningar. Företag med
internationella kontakter etablerar sig oftast i t.ex. Stockholm, Göteborg eller Västra Skåne.

Därför föreslår vi som en första åtgärd att flygplatsen separeras ifrån kollektivtrafiken. Sedan
att landstinget och kommunerna gör en utvärdering om flygplatsens betydelse för länet


                                                7
överstiger förlusterna, och om det i fortsättningen är motiverat att ta ifrån vården för att ge till
flygplatsen.
Det skulle vara förödande om en nedläggning gav förminskade skatteintäkter som överstiger
de årliga förlusterna. Därför föreslår vi att en utvärdering görs angående flygplatsens
ekonomiska effekter i länet nu och hur det kan komma att se ut i framtiden.



Kollektivtrafiken och miljön

Kollektivtrafik är bra för att minska miljöskador på naturen. Men då krävs också att
kollektivtrafikens alla destinationer har tillräckligt med resenärer, annars blir dessa resor
istället en miljöbelastning! Dieseldrivna bussar drar mer bränsle än en bil, men ibland reser
färre passagerare i bussen. Ur miljösynpunkt är en miljövänlig bil oftast ett bättre färdmedel
än att åka dieseldriven buss med få passagerare.
En översikt över kollektivtrafikens resor och priser bör göras för att få bättre positiv effekt på
miljön.
Eventuellt kan det vara bättre för miljön att ha färre kollektivtrafikdestinationer, men tätare
trafik däremellan. Då kommer i längden de miljömedvetna länsinvånarna att bosätta sig runt
dessa kollektivtrafikdestinationer. Detta bör undersökas vidare, så att vi inte i miljöns namn
kör bussturer som egentligen är en miljöbelastning. Samtidigt så behöver kollektivtrafiken i
länet ha god tillgänglighet, också en viktig aspekt att ta med i beräkningarna.
Alla fordon inom kollektivtrafiken bör om möjligt övergå till att använda energi av
miljövänligt slag. Och nyköpta fordon bör inom rimliga ekonomiska gränser vara
miljövänliga. Lokalproducerade miljövänliga bränslen och energikällor är i regel bättre både
för den lokala ekonomin och för miljön.



Strategi för kultursatsningar

Kulturområdet tillhör inte landstingets huvudområden. Därför bör kultursatsningar enbart
göras om ekonomin tillåter det, om det ger en nettoökning av intäkterna ifrån turism, eller om
det gynnar en större andel av befolkningen. Flertalet kulturanslag som gjorts hitintills har gått
till kultur som man kan ifrågasätta värdet av eller som inte gynnat turismen nämnvärt. Ibland
har dålig marknadsföring lett till lågt besökarantal. Kulturpengar har även gått till
studieförbund. Vi undrar om det har gjorts någon utvärdering om samhällsnyttan av dessa
utgifter, och om vissa satsade pengar inom kulturområdet hade kunnat användas bättre inom
vården?
Den stora frågan är, varför ska ett fåtal människors kulturella intressen subventioneras genom
skatt? Medan den stora massans kulturella intressen istället påläggs skatt och avgifter!
Lanstinget bör stödja kultur som stärker självkänslan i länet, samt kultur som ger intäkter och
kan få egen bärkraft i längden, men enbart om ekonomin tillåter det.
Ständigt bidragsberoende kultursatsningar riskerar att skapa kultur som attraherar väldigt få,
eftersom den inte är beroende av popularitet eller intäkter ifrån köpare. Medan flera
kultursatsningar som skapar turism med tiden får allt större egen ekonomisk bärkraft, därför
att den är populär. Midsommarfirande, julfirande, nyårsfirande och påskfirande blir till av
ideella krafter år efter år, även om en del är finansierat av det offentliga eller den privata
sektorn. Dalahästar och svenska flaggor är kultur som är vinstdrivande verksamhet. Medan
annan kultur måste ges bidrag därför att den inte uppskattas av många.


                                                 8
Det är ur vårdtagarnas synvinkel vi granskar kultursatsningarna. Kultursatsningar är något
positivt, och vi som parti ställer oss positiva till populära kultursatsningar, men kan pengarna
användas bättre i vården?
Det ekonomiska läge vi befinner oss i nu, med kommande pensionsutbetalningar av
mångmiljardbelopp, och en växande svensk ekonomi, innebär att det nu är läge att dels satsa
på åtgärder som förkortar sjukskrivningslängden för att folk snabbt ska kunna återvända i
arbete, dels att koncentrera utgifterna till kärnverksamheten. Det innebär att i nuvarande
ekonomiska situation som landstinget befinner sig i så finns det inget utrymme för satsningar
på kultur som inte ger högre intäkter än utgifter för landstinget.



Ägande i fastigheter som inte rör kärnverksamheten

Det landstingsägda företaget Länsgården AB äger i dagsläget fastigheter som inte har med
kärnverksamheten att göra. Med tanke på de kommande pensionsskulderna, anser vi därför att
det nu är rätt läge att börja sälja dessa fastigheter.
Om det finns andra fastigheter som ägs av landstinget, men som inte rör kärnverksamheten
bör även dessa efter övervägande säljas för att bekosta pensionsskulder, så att inga pengar tas
ifrån vården för att finansiera pensionsskulderna.



Folkhögskolorna

Det är en utmärkt möjlighet att få studera på folkhögskola. Speciellt för de som inte klarar
normal studietakt.

Men två viktiga saker vill vi framhålla:
För det första så bör folkhögskolorna inrikta sig på kurser/program som leder till jobb. Det är
inte lämpligt att landstinget lägger pengar på utbildningar som inte senare leder till ökade
skatteintäkter. Alltså bör en utvärdering av programmen ske, för att säkerställa att landstinget
inte bidrar till att skattebetalarnas pengar går till kontraproduktiv utbildning. Det förekommer
inte sällan att folkhögskolor har utbildningar/kurser som leder till att väldigt få elever får
anställningar inom det studerade ämnet. Skattepengar bör i första hand gå till viktigare saker
än utbildning för nöjes skull. Därför kan det vara bra med en utvärdering av skolornas nytta
för samhällsekonomin.

För det andra så drivs många folkhögskolor mycket framgångsrikt av olika organisationer,
rörelser eller stiftelser. Landstinget bör i första hand ägna sig åt vård och kollektivtrafik, och
endast i undantagsfall gå in i andra samhällssektorer. Folkhögskolor är som sagt någonting
mycket bra, men de skulle med fördel kunna säljas eller överlåtas till någon annan huvudman
så att landstinget kan ägna all sin kraft och pengar till de viktigare uppgifterna, vård och
kollektivtrafik.
Dessutom så konkurrerar landstingets folkhögskolor med andra skolor i länet, och det bör
utredas om detta är kontraproduktivt eller om landstingets två skolor fyller en viktig
kompletterande roll som inte fylls av de andra skolorna i länet.




                                                9
Strategi för extrasatsningar

Till landstingets huvuduppgifter hör vården och kollektivtrafiken. Vården är den viktigaste
utgiften, därefter följer kollektivtrafiken.
Utöver detta så anser vi att landstinget ska göra satsningar som gynnar skatteintäkterna. Dit
hör t.ex. utgifter för att öka turismen, och företagsamheten i länet. Två uppgifter som nu
flyttats över till regionförbundet. Utgifter som gynnar turismen förbättrar ofta länsinvånarnas
välbefinnande i väldigt hög grad och självkänslan av att bo i ett vackert län. Dessa satsningar
ökar även inflyttningen till länet. Varvid man får en trippeleffekt av satsningar på turism.
Om det blir pengar över då ovanstående huvuduppgifter och satsningar gjorts, så anser vi att
det kan vara lämpligt för landstinget att göra extra satsningar som gynnar en stor del av
befolkningen. Hit hör satsningar på kultur som inte nämnvärt ökar turismen, men som ökar
välbefinnandet hos länsinvånarna. Givetvis så måste det falla inom ramen för god ekonomisk
hushållning.
Satsningar som landstinget helt bör undvika att (del-)finansiera är kulturverksamhet som bara
tilltalar mindre grupper av länsinvånarna. Dessa utgifter kommer väldigt få till del, och ökar
inte välbefinnandet för majoriteten av länsinvånarna. Tvärtom, det kan minska majoriteten av
länsinvånarnas vilja att betala skatt.
Alla landstingets extrasatsningar ska jämföras med effekten av en motsvarande
skattesänkning för att säkerställa att skattebetalarnas välbefinnande också tillgodoses genom
satsningarna.



Medlemskapet i regionförbundet

Landstinget bör utvärdera nyttan av det nybildade regionförbundet.
För oss i det nyaste partiet i landstinget, så ter det sig som om de administrativa kostnaderna
är oproportionerligt höga gentemot nyttan av att ha denna externa organisation.
Vinsten av samarbetet med kommunerna inom regionförbundet, verkar i mångt och mycket
ätas upp av de administrativa kostnaderna. Vi undrar om det verkligen kan innefattas i
begreppet ”god ekonomisk hushållning” att skapa ytterligare en kostsam organisationsstruktur
och ett till fullmäktige i länet. För oss som är nya ter det sig som om de ca 40 miljoner kronor
som landstinget gett till regionförbundet år 2007 hade använts bättre inom ramen för
landstinget. Ännu bättre hade pengarna kunnat användas om de direkt gått till
turismfrämjande åtgärder.
Vi hoppas att regionförbundet leder till ökad turism och många andra förbättringar i länet,
men vi anser att landstinget bör utvärdera nyttan kontra kostnaden.



Villkorat utbildningsbidrag för utlandskontakter

Länderna i världen har olika politiska värderingar, olika sätt att organisera sig, olika syn på
demokrati, olika organisationsstruktur inom vården, och prioriteringar skiljer sig åt. För att ge
svensk politik nya fräscha idéer och kunskaper, föreslår Sverigedemokraterna i Örebro läns
landsting att de politiska partierna i fullmäktige ges ett villkorat utbildningsbidrag om
10 000Kr per mandat och år. Villkoret är att pengarna används till att göra studiebesök i andra
länder, eller för att träffa partier ifrån andra länder för att utbyta idéer, eller till att bjuda hit
utländska politiker eller tjänstemän för att lära sig av andra länders vårdsystem.


                                                 10
För att finansiera detta behöver vi minska partistödet med samma belopp per mandat och år.
Detta utbildningsbidrag känner vi är väldigt viktigt för att svensk landstingspolitik ska
utvecklas. Speciellt i Örebro län tror vi att detta kommer gynna politiken, och i slutändan
länsinvånarna. Vi tror att vi kommer att finna att flera Europeiska länder har goda idéer som
vi kan använda oss av i Sverige.



Sjukvårdsrådgivning och förebyggande arbete

För att förbättra hälsan i länet, och för att minska vårdköerna, föreslår vi en utökning av
sjukvårdsrådgivningen. Vi lägger ytterligare en miljon per år till sjukvårdsrådgivningen, för
att förbättra vårdens tillgänglighet. Många vårdsökande klarar sig med goda råd över
telefonen, och sjukvårdsrådgivningen fyller där en viktig roll. Duktig personal och kortare
telefonköer hos sjukvårdsrådgivningen kan minska köerna till vård och tidsbokning på
vårdcentralerna.
Förebyggande arbete kan också minska vårdköerna. Landstinget skulle kunna bli mer aktivt i
att upplysa länsinvånarna om hur viktigt det är att använda preventivmedel, och då speciellt
kondom. Man skulle även kunna bli bättre på att upplysa utlandsresenärer om vaccinering och
hälsorisker i utlandet. Detta och annan viktig hälsoinformation skulle vi vilja se mer av i T-
bladet, på hemsidan, i landstingskatalogen och andra medier.



Sverigedemokraternas tack till dem som finansierar och utför vården

Tack till vårdpersonal
Vi vill rikta ett stort tack till dem som utför vården och till hela landstingsorganisationen. Vi
vill speciellt tacka dem som arbetar hårt, de med hög servicekänsla och de som genom sina
idéer förbättrar arbetsplatsen. Vi vill även tacka de entreprenörsinriktade anställda inom
landstinget som kommer på bra lösningar för att spara in skattepengar.

Tack till företagare och anställda inom privat sektor
Vi Sverigedemokrater är realister som står på de svaga svenskarnas sida: studerande,
pensionärer, sjuka och arbetslösa. Men tvärtemot vänsterretoriker, så skuldbelägger vi inte
företagarna, den privata sektorn och ”marknaden”. Inte sällan hör man vänsterretorik där det
talas illa om företagarna, och speciellt de som jobbar inom framgångsrika företag.
Men vi som är realister förstår hur skattesystemet fungerar, och inser att det är företagarna
som är samhällsekonomins yttersta inkomstkälla. Utan företagarna och deras anställda skulle
det finnas väldigt lite skattepengar att fördela. Speciellt alla exportföretag och deras anställda
bör få en stor eloge för den insats de kontinuerligt gör för vården, genom de skatter de betalar.
Utan dessa skulle vi inte ha råd att anställa läkare, sjuksköterskor, vårdbiträden, administrativ
personal, osv.
I Sverigedemokraternas första budgetförslag i Örebro läns landsting, så vill vi ge ett stort tack
till alla hårt arbetande människor i vårt län! Och ett speciellt stort tack till alla företagare och
deras anställda som för ekonomin framåt och som genom sina skatter gör det möjligt att
förbättra vården i Örebro län!




                                                11

								
To top