Docstoc

Att skapa en hemsida

Document Sample
Att skapa en hemsida Powered By Docstoc
					            Att skapa en hemsida
                      -
En presentation av det naturvetenskapliga programmet




                            Projektarbete läsåret 2004/2005
                            Mattias Persson
                            Klass: Nv 3E
                            Handledare: Lars Eriksson
                            2005-04-06
Innehållsförteckning
1. Sammanfattning ................................................................................ 1
2. Inledning och syfte............................................................................ 2
     2.1 Syfte .............................................................................................................. 2
3. Metod och genomförande ................................................................ 3
     3.1 Fakta ............................................................................................................. 3
     3.2 Intervjuer ...................................................................................................... 3
     3.3 Laborationer................................................................................................. 4
     3.4 Dataprogram ................................................................................................ 4
     3.5 Fotoutrustning ............................................................................................. 4
4. Resultat .............................................................................................. 4
     4.1 Text ............................................................................................................... 5
     4.2 Kodning och design .................................................................................. 10
       4.2.1 HTML .................................................................................................... 10
       4.2.2 Flash .................................................................................................... 12
5. Diskussion ....................................................................................... 13
     5.1 Diskussion i förhållande till idén, metoden och genomförandet .......... 13
     5.2 Diskussion i förhållande till resultatet ..................................................... 14
       5.2.1 Kritiska synpunkter på avsnittet Text ............................................... 14
       5.2.2 Kritiska synpunkter på avsnittet Kodning och design .................... 14
6. Källförteckning ................................................................................ 15
     6.1 Internet ....................................................................................................... 15


Bilagor
Bilaga 1 - Intervju med Anna Kjellgren .................................................. 16
Bilaga 2 - Intervju med Bengt Emanuelsson .......................................... 17
Bilaga 3 - Intervju med Joakim Suhr ...................................................... 18
Bilaga 4 - Frågesport ............................................................................. 19
Bilaga 5 - Exempelkod (HTML) ............................................................. 21
Bilaga 6 - Webbkarta ............................................................................. 24
 1. Sammanfattning
Inledning och syfte
 Valet till gymnasiet är viktigt för den blivande gymnasieleven därför är det påverkar
 det kommande yrkesvalet. Själv saknade information som riktade sig mer till det
 personliga planet när jag skulle göra mitt val till gymnasiet. Dagens ungdomar
 använder datorn praktiskt taget varje dag och är dessutom flitiga Internet användare
 alltså kom jag på idén att göra en hemsida med information om Naturprogrammet.
 Informationen till de kommande gymnasieeleverna skulle således kunna nå ut till
 största möjliga publik genom att publiceras som en hemsida.
 Syftet med detta projekt är:
 1) Att skapa en webbsida som skall fungera som informationssida om det
      naturvetenskapliga programmet på Bäckängsgymnaiset. Webbsidan riktar sig
      främst till de elever som ska välja gymnasieprogram, men den kan även fungera
      som information till allmänheten.
 2) Publicera webbsidan.
 3) Om möjligt locka fler elever till det naturvetenskapliga programmet.

 Metod och genomförande
 För att genomföra syftet använde flera metoder. Jag letade efter fakta om det
 naturvetenskapliga programmet och intervjuade lärare, studie- och yrkesvägledare
 samt en elev. Vidare konstruerade jag laborationer som jag förklarade och
 fotograferade. Kodning i HTML och Flash utfördes också av mig. För att hemsidan
 skulle nå ut till så stor publik som möjligt valde jag en ren HTML-version och en
 Flash-version.
 Hemsidan innehåller:
             Grundläggande information om programmet.
             Intervjuer med elever och lärare.
             Laborationer.
             ”Quiz”.
             Länkar till andra sidor av naturvetenskaplig karaktär.

 Resultat
 I resultatet presenteras hemsidans olika delar. Resultatdelen är uppdelad i två
 huvuddelar, Text och Kodning och design.
 De texter som finns publicerade på hemsidan är allt ifrån en beskrivning av HTML
 till de transkriberade intervjuerna.
 Jag förklarar HTML-tekniken genom att ge ett exempel på kodning av en HTML-
 sida och ger en beskrivning av hur man arbetar med Flash.
  Designen är hemsidans estetiska uttryck. Den är således en produkt utav de val jag
 gjort när det gäller bild, färg, form, grafik, teckensnitt, animationer och ljud.

 Diskussion
 Under denna rubrik diskuterar jag syftet, metoden och genomförandet samt resultatet
 av min studie. Av alla de erfarenheter som arbetet gett mig har jag valt att diskutera
 några av dom närmare.
 Till sist framhåller jag att mitt projektarbete absolut inte är en slutgiltig version. Det
 skulle mycket väl kunna utvecklas vidare av andra, vilket skulle göra att hemsidan
 blev bättre, mer allsidig och att den når ut till en bredare massa.



                                                                                    1
2. Inledning och syfte
 Jag vill att du som läsare föreställer dig att går i nionde klass i grundskolan. Gör du
det? Det spelar ingen roll om du redan gått i högstadiet eller inte. Föreställ dig också
att du just ska välja program för dina fortsatta studier i gymnasiet. Detta är ett viktigt
beslut för det kommande yrket. Vet du vad du vill bli? Vet du vad ditt val innebär?
Är du säker på att det är rätt val? Kvalen och funderingarna om jag valt rätt har inte
bara jag utan det har förmodligen tusentals svenska elever gått igenom. Vi fick
information om våra alternativ och vi hade ett flertal samtal med vår studie- och
yrkesvägledare. Men trots dessa ansträngningar från skolans sida, så kändes det
aldrig som om jag fick den där känslan av hur det skulle vara att gå Natur på
Bäckäng. Mina enda egentliga referenser och informationskällor var några
broschyrer och min far, som hade genomfört programmet för 30 år sedan! Det jag då
saknade som niondeklassare var ett annan slags information. Något som mer riktade
sig till det personliga planet, så att man kunde få ett hum om hur det fungerar på
gymnasiet. Valet föll på Naturprogrammet med inriktning Natur på
Bäckängsgymnasiet.
 Nu när jag har ”genomgått” gymnasiet och fått uppleva hur det var så ångrar jag mig
inte. Det har naturligtvis inte alltid varit en dans på rosor, men jag har trivts och det
har känts bra att jag genomförde programmet. Det har vart flera av mina
klasskamrater som försvunnit på vägen. Dessa har upptäckt att utbildningen inte har
passat dem och de har därför varit tvungna att välja om. Å andra sidan kanske det
fanns andra elever som hade tyckt att Naturprogrammet hade varit ett utmärkt val om
de hade vetat mer om hur Natur fungerar och vad man gör i praktiken på lektionerna.
 Ur dessa funderingar växte mitt intresse fram för att utveckla någon slags
information till de kommande gymnasieeleverna eller till någon annan individ som är
intresserad. Varför inte informera de elever som ska välja gymnasieprogram om det
naturvetenskapliga programmet från min vinkel det vill säga från en elevs synvinkel?
 Nu var det bara ett problem som kvarstod: vilket medium skulle jag välja? Jag har
aldrig varit särskilt bra på muntliga redovisningar, så att åka runt och prata på skolor
var uteslutet och att trycka upp ett häfte skulle bli för dyrt. Vid denna tid höll jag på
mycket med webbsidor och det var när jag arbetade med en sådan som jag insåg att
det perfekta mediet skulle vara Internet. Dagens ungdomar använder datorn praktiskt
taget varje dag och är dessutom flitiga Internet användare. Informationen till de
kommande gymnasieeleverna skulle således kunna nå ut till största möjliga publik
genom att publiceras som en hemsida. Det gav mig det engagemang som jag
behövde för att genomföra detta projektarbete.

2.1 Syfte

 Ovanstående funderingar har lett fram till projektarbetets syfte.
Syftet/målet med detta projektarbete är:
1) Att skapa en webbsida som främst skall fungera som informationssida för de
elever som ska välja gymnasieprogram, men även som information till allmänheten.
2) Publicera webbsidan.
3) Om möjligt locka fler elever till den naturvetenskapliga linjen.




                                                                                  2
3. Metod och genomförande
 Projektet ska vara upplagt så att jag skall få användning av de kunskaper som jag har
samlat på mig under mina studier på gymnasiet. Således ska jag använda mig av det
som jag lärt mig i naturämnena och matematik. Mitt val av medium stämmer in med
detta därför att ämnet för mitt projektarbete är det naturvetenskapliga programmet
och för att jag läst programmering A och webbpublicering som IV-kurser.
 Hemsidan skall innehålla:
             Grundläggande information om det naturvetenskapliga programmet.
             Intervjuer med elever och lärare.
             Laborationer.
             ”Quiz”.
             Länkar till andra sidor av naturvetenskaplig karaktär.

 När det gäller själva byggandet av hemsidan så förlitade jag mig mycket på min
egen kunskap, men också på Internet, i både inspirations- och utbildningssyfte. Bästa
sättet att bli inspirerad är att surfa runt och studera vad andra webbdesigners har gjort
och vilka lösningar dom har kommit på. Jag använde mig ofta av denna metod för att
lösa problem av både estetisk och funktionell karaktär. Jag ville göra min hemsida i
programmet Macromedia Flash, eftersom jag hade arbetat med programmet innan
och behärskade det ganska bra. Detta fungerar så, att man gör en Flash-produktion
som man sedan lägger in i en HTML-sida som sedan kan publiceras på Internet.
Samtidigt insåg jag att jag skulle bli tvungen att göra en annan version av hemsidan,
eftersom att Flash-produktionen kräver en tämligen god uppkoppling till Internet
samt ett hjälpprogram för att kunna se den. Vanliga hemsidor är gjorda endast i
HTML och kräver enbart att man har en webbläsare installerad. För att hemsidan
skulle nå ut till så stor publik som möjligt valde jag därför att jag måste ha en ren
HTML-version och en Flash-version. Här kan man fråga sig: Varför göra en version i
Flash, om den nu orsakar så mycket problem? Svaret är att Flash gör det möjligt att
skapa häftigare effekter och mer komplicerad programmering.


3.1 Fakta

 På Bäckängsgymnasiets hemsida
(www.boras.se/utbildning/gymnasieskolor/backang.4.633e5e10039748abd7fff12068
1.html) fann jag material till den grundläggande fakta i form utav redan existerande
programpresentationer och kursplaner. I stort sett använde jag mig endast av
övergripande information från det naturvetenskapliga programmets kurskatalog.


3.2 Intervjuer

 I detta projekt behövde jag inte i så stor utsträckning använda mig av
färdigproducerade texter och litteratur. Jag utgick istället från mina egna
erfarenheter. Jag tänkte mig att om jag ska kunna visa högstadieelever hur det är att
gå natur på Bäckängsgymnasiet, så måste jag också göra det från min synvinkel, eller
i alla fall från elevers synsätt. Men jag bestämde mig ändå för att göra intervjuer för
att få en grund att stå på. Jag gjorde också kompletterande intervjuer med lärare och


                                                                                 3
studie- och yrkesvägledare för att få en tydligare bild av det naturvetenskapliga
programmet. Intervjuerna bestod av ett tiotal frågor och tog ungefär en kvart att
utföra. Intervjuerna spelades in på band som jag lyssnade av och transkriberade. Den
transkriberade texten behövde sedan redigeras en aning för att låta bra. Efter att ha
fått klartecken från de intervjuade kunde jag använda texten.

3.3 Laborationer

 Laborationerna var viktiga därför att de på ett illustrativt sätt visar hur de
naturvetenskapliga ämnena kan användas och tillämpas i praktiken. Jag fick
dessutom användning av de naturvetenskapliga kunskaperna som jag inhämtat under
mina tre år på gymnasiet. Jag gjorde tre laborationer: En baserad på fysik, en på
baserad på kemi och en baserad på biologi. Laborationerna var välkända exempel
inom sina områden och utmaningen låg i att förklara dem för besökarna på ett enkelt
sätt.

3.4 Dataprogram

 Datorn var det verktyg som jag i huvudsak använde mig av. Skolans datorer hade
emellertid för mig en otillfredsställande kapacitet och inte heller de program som jag
var i behov av. Så jag använde mig i stor grad av min familjs dator hemma, många
program i denna var i synnerhet viktiga för produktionen av hemsidan. De
programmen jag använde mig av var: Adobe Photoshop 7.0; Adobe ImageReady 7.0;
Macromedia Dreamweaver MX 6.0; Macromedia Flash MX 6.0; ArcSoft Panorama
Maker 3.0.
 Photoshop är en bildredigerare som jag använde till att skapa bilder till hemsidan till
exempel bakgrunder, knappar mm. Detta program använde jag också för att redigera
fotografier. I ImageReady gjorde jag en del små animationer, främst kompletteringar
till bakgrunden till hemsidan. Jag skapade mina HTML-sidor i Dreamweaver och
alla Flash-produktioner i Flash. Den 360 panoramabild som förekommer i Flash-
versionen av hemsidan gjordes med hjälp av Panorama Maker.

3.5 Fotoutrustning

 Jag var fast besluten att inte använda någon annans bilder i mitt projekt utan valde
att själv fotografera alla bilder som skulle förekomma på hemsidan. Fotografierna är
tagna dels med en Nikon Coolpix 4500 och en Nikon Coolpix 2100. Dessa är båda
digitalkameror, vilket till skillnad från en vanlig systemkamera gör det möjligt att
digitalt ladda in bilderna direkt in datorn utan trassel med skanners och dylikt.


4. Resultat
Kommande resultatet presenteras hemsidanr olika delar. Min resultatdel är uppdelad
i två huvuddelar, Text och Kodning och design. Dessa två delar utgjorde naturliga
avgränsningar av resultatet därför att projektarbetet växte fram på detta sätt. Texten
kom först genom att jag planerade att skriva all text först och sedan göra design och
kodning parallellt.



                                                                                4
4.1 Text

 Nedan följer de texter som finns publicerade på hemsidan. Dessa texter är allt ifrån
en beskrivning av HTML till transkriberade intervjuerna. Före varje text finns det en
text inom hakparenteser [ ] som bildar namnet på den sida av hemsidan på vilket
texten ifråga finns publicerad (se bilaga 6 för en bild av webbkartan). Blå och
understruken text representerar en hyperlänk till en annan sida. De flesta texterna
följs av en kort kommentar där jag kan beskriva till exempel mitt ordval i just den
texten. Kommentaren föregås av /-- och avslutas med --\.

[Start]
Välkommen att upptäcka Naturvetenskap!

 Du väljer mellan två versioner av denna sida: En HTML- och en Flash-version.
 Flash-versionen kräver en hög anslutningshastighet och Flash-player. I denna
versionen finns extra-funktioner som ett quiz, en gästbok m.m.
 HTML-versionen är en något nerbantat version.

Vad är HTML? | Vad är Flash?

 /--Denna text var viktig därför att det är det första som den som besöker hemsidan
läser. Besökaren måste förstå vad det står och inte behöva undra var hon/han har
hamnat. Samtidigt får det inte stå för mycket om innehållet av de båda versionerna.
Därför beskrev jag bara kortfattat vad skillnaderna mellan de båda versionerna var.
Det viktigaste med denna sida är att besökaren inser vilken version som är bäst för
henne/honom.--\

[Vad är HTML?]
Vad är HTML?
 HyperText Markup Language, eller HTML, är ett kodspråk som uppfanns av
forskaren Tim Berners-Lee. HTML är grunden för alla hemsidor som är formaterade
efter denna standard. Dokument som är baserade på HTML kan läsas på alla
plattformar (t.ex. UNIX, PC eller Mac) som har en webbläsare (t.ex. Explorer eller
Netscape) installerad.
 HTML-koderna omges av taggar, varje element i koden har en starttagg <tagg> och
en sluttagg </tagg>. Taggarna beskriver hur texten ska se ut och ha för egenskaper,
till exempel om det ska vara kursivt, understruket eller en hyperlänk. Taggarna kan
också hämta en bild från en server och lägga in på bestämd plats på hemsidan.

Ex.) Fet text blir: <b>Fet text</b>

 Man kan skapa HTML-sidor i en enkel ordbehandlare men på senare år har
WYSIWYG-verktyg (What You See Is What You Get) såsom Dreamweaver och
Frontpage, blivit vanliga. WYSIWYG innebär att man använder ett layoutprogram
för att lägga in bild och text samtidigt som koden till sidan skrivs in automatiskt.

 /--Eftersom att jag har två versioner av min hemsida planerade jag också innan att ha
med någon liten beskrivning av de båda teknikerna så att besökare med begränsade
kunskaper inom områdena kunde läsa och sedan bestämma vilken version som
passade dem. Här gör jag en kortfattad redogörelse för HTML.--\


                                                                               5
[Vad är Flash?]
Vad är Flash?
 Flash är en teknik som används för att visa multimedia. Man kan skapa allt ifrån
stillbilder och animationer till interaktiva spel och hemsidor. Vanliga program är
Macromedia Flash eller Adobe LiveMotion.
 Flash-filer tar ganska stor plats och använder sig därför av vektorgrafik.
Vektorgrafiken gör att filen tar mindre plats och går därför snabbare att ladda ner.
Vektorgrafik baserar sig till skillnad från pixelgrafik, på vektorer, matematiska
punkter sammanbundna med linjer. Detta gör att en bilds kvalité kan bibehållas, även
om man förstorar den.
 För att kunna se produktionen måste du ha ett ”plug-in” installerat på din dator, till
exempel Flash Player som finns att ladda ner gratis på Internet.

/--Eftersom att jag har två versioner av min hemsida planerade jag också innan att ha
med någon liten beskrivning av de båda teknikerna så att besökare med begränsade
kunskaper inom områdena kunde läsa och sedan bestämma vilken version som
passade dem. Här gör jag en kortfattad redogörelse för Flash.--\

[Hem]
Välkommen!
 Detta är en informationssida om det naturvetenskapliga programmet på
Bäckängsgymnasiet i Borås. Den är skapad speciellt för dig som ska välja
gymnasieprogram. Här kan du få grundläggande fakta om det naturvetenskapliga
programmet, läsa intervjuer med elever och lärare på Bäckängsgymnasiet, eller
utföra laborationer, samt testa dina kunskaper i ett quiz. Under länkar kan du klicka
dig vidare till andra intressanta webbsidor som berör det naturvetenskapliga området.

 /--Denna text skulle i princip beskriva vad det är för någon hemsida och vad som
finns på den. Observera att ”quiz” inte finns med i HTML-versionen och således är
denna meningen inte med i den versionen.--\

[Grundläggande fakta]
Grundläggande fakta
 Det naturvetenskapliga programmet riktar sig till elever som i första hand är
intresserade av de naturvetenskapliga ämnena: Biologi, Fysik, Kemi och Matematik.
Utbildningen kan beskrivas som krävande men ger i gengäld ett brett spektra av
fortsatta utbildningar att välja mellan.
 Bäckängsgymnasiet erbjuder tre inriktningar:

 Naturvetenskaplig, för den allmänintresserade. Du får en basutbildning i de
naturvetenskapliga ämnena, samt möjlighet till att läsa moderna språk.

Matematik och Datavetenskaplig, är lämplig för den data- och
matematikintresserade. Du läser programmering och mer matematik.

Miljövetenskaplig, är idealisk för den miljömedvetne. Du inriktar dig på
miljökunskap och miljöpolitik.

Om du vill veta mer om skillnaderna mellan utbildningarna så hittar du en länk till


                                                                                6
Bäckängsgymnasiets hemsida under länkar, där kan du klicka dig vidare till skolans
programpresentationer.

 /--Den grundläggandefakta ska bara på ett mycket basalt sätt beskriva de olika
inriktningarna som elever kan välja mellan på Bäckängsgymnasiet. Anledningen till
att jag inte lade till alla kurser är att de redan fanns publicerade på
Bäckängsgymnasiets hemsida.--\

[Intervjuer]
Intervjuer
 För att du som är intresserad av det naturvetenskapliga programmet ska få en
djupare inblick i hur det är att vara naturvetare, så följer här intervjuer med en lärare,
en naturelev, samt studie- och yrkesvägledaren på Bäckängsgymnasiet.

- Intervju med Joakim Suhr, Elev år 3.
- Intervju med Bengt Emanuelsson, Lärare och årskursledare.
- Intervju med Anna Kjellgren, Studie- och Yrkesvägledare.

 /--Denna sida är bara tänkt som en samlingspunkt för länkarna till de egentliga
intervjuerna. Själva texten är här i själva verket inte särskilt viktig utan måste bara
tala om vart länkarna går.--\

[Intevju med Syo]
(Denna text finns att läsa i bilaga 1.)

 /--Genom denna intervju ville jag med hjälp av studie- och yrkesvägledaren Anna
Kjellgren berätta för besökaren vilka vidare yrkes- och studiemöjligheter hon/han har
efter studenten om hon/han läser Naturprogrammet.--\

[Intervju med lärare]
(Denna text finns att läsa i bilaga 2.)

 /--Denna intervju är menad att ge besökaren en bild av hur läraren ser på lektioner,
undervisning och inlärning på Naturprogrammet.--\

[Intervju med elev]
(Denna text finns att läsa i bilaga 3.)

/--Intervjun med eleven ska ge besökaren en inblick i naturelevens skolvardag. Jag
försökte koncentrera frågorna på sådant som jag trodde att niondeklassare var
intresserad av att veta mer av, till exempel prov och läxor.--\

[Laborationer]
Laborationer
 Laborationer är en viktig del i utbildningen. Här tillämpar man de kunskaper man
lärt sig ur läroböcker. Dessa "labbar" kan vara allt ifrån påvisning av protein i biologi
till experiment med magnetism i fysik. Nedan presenteras några enkla experiment
som kan utföras hemma:

Fysik - Laboration med glödlampa.


                                                                                   7
Kemi - Laboration med ägg.
Biologi - Laboration med blomma.

 Många laborationer utförs i Bäckängsgymnasiets laborationssalar. Nedan finns en
länk till ett 360 graders panorama i ett utav dem.

Panorama, laborationssal.

 /--Denna sida innehåller en kortfattad förklaring av laborationer som följs av länkar
till laborationerna. Observera att panoramat i laborationssalen inte finns med i
HTML-versionen och därför finns inte heller texten och länken som rör panoramat
med i HTML-versionen.--\

[Fysik]
Fysik - Laboration med glödlampa
Tid:        ca 2 min.
Materiell: En glödlampa (60W eller 40W), ett glas, en mikrovågsugn och vatten.
Utförande: Fyll glaset med vatten och lägg ner glödlampan i det. Ställ sedan glaset i
mikrovågsugnen. Sätt mikrovågsugnen på full effekt i några minuter. Vad händer?
Fundera på varför det händer.
Förklaring: När man slår på mikrovågsugnen fylls den med elektromagnetisk
strålning som har våglängden cirka 12 cm. En glödlampa är fylld av gas, ofta
ädelgasen argon (Ar). När den elektromagnetiska strålningen kommer i kontakt med
gasmolekylerna i lampan så tänds glödtråden men man ser också gasen lysa.
(Observera att glaset kan bli mycket varmt om man har glödlampan länge inne i
ugnen.).

[Kemi]
Kemi - Laboration med ägg
Tid:           ca 1 dygn.
Materiell: Ett rått ägg, ättika eller vinäger, ett glas.
Utförande: (Obs. ättika är irriterande för ögon och hud. Var försiktig!)
Lägg försiktigt ner ägget i glaset och fyll på med ättika, låt stå i ett dygn. Vad har
hänt med ägget? Fundera på varför det händer.
Förklaring: Äggskal består i huvudsak av kalk (kalciumkarbonat, CaCO3). Man ser
tidigt att det bildas bubblor i ättikan när det kommer i kontakt med ägget. Detta är
koldioxid som bildas i samband med att syran i ättikan löser upp karbonatet i skalet.
Efter ett dygn har skalet lösts upp helt, anledningen till att hinnan innanför skalet inte
löses upp beror på att den i hög grad består av proteiner.
(Om du använder en starkare syra löses skalet upp fortare)

[Biologi]
Biologi - Laboration med blomma
Tid:         ca 30 min.
Materiell: Blomma (vit, förslagsvis Vitsippa eller tulpan), karamellfärg, ett glas,
vatten.
Utförande: Häll i vatten i ett glas och droppa i karamellfärg. Snitta en blomma och
sätt ner den i vasen/glaset, låt stå på en ljus plats i ca 10-30 min.




                                                                                  8
Förklaring: För att kunna ta upp vatten har blommorna kanaler i stjälken som kallas
kärlsträngar. När man sätter ner blomman i det färgade vattnet, stiger färgen upp i
blommans kärlsträng och färgar till slut bladen.

[Quiz]
Quiz
 Här kan du testa dina kunskaper i ett quiz. När du väljer ett svar kommer ett
meddelande säga om det var rätt eller fel och automatiskt kommer nästa fråga upp.

Starta quiz!

 /--Denna sida ska bara fungera som en bas för länken till frågesporten och förklara
kortfattat hur frågesporten fungerar.--\

[Starta quiz]
(Denna text finns att läsa i bilaga 4)

 /--Jag ville att frågorna i detta quiz skulle vara en utmaning för de som gör det, men
bara tillräckligt för att de ska bli intresserade. Om det blir för svårt så tappar man
intresset eftersom att man inte förstår.--\

[Länkar]
Länkar
 Här följer några länkar till hemsidor som kan vara till nytta för dig som vill veta mer
om det naturvetenskapliga programmet:
            http://www.boras.se/utbildning/gymnasieskolor/backang.4.633e5e10039
748abd7fff120681.html
            http://www.studera.nu/
            http://www.naturvetenskap.net/default.asp
            http://www.tottitt.se

 /--Den första länken går till Bäckängsgymnasiets hemsida. Den andra länken går till-
-\

[Sidinformation]
Sidinformation
 Jag som skapat denna webbsida heter Mattias Persson och detta är resultatet av ett
projektarbete som jag utförde under hösten 2004 och våren 2005. Hela arbetet kan du
ladda ner och läsa här.
Om ni har några frågor eller vill kommentera arbetet så kontakta mig på e-
postadressen: thrawn_math@hotmail.com

 /--Denna sida ska endast berätta att det ät jag som gjort sidan och hur man kan
kontakta mig på min e-postadress. I teten finns också en länk till den skriftliga
rapporten.--\




                                                                                 9
4.2 Kodning och design

 Som jag redan nämnt använde jag mig av två olika tekniker för att skapa de två
versionerna av min hemsida. Nedan förklarar jag HTML-tekniken genom att ge ett
exempel på kodning av en HTML-sida och ger en beskrivning av hur man arbetar
med Flash.
 Designen är hemsidans estetiska uttryck. Den är således en produkt utav de val jag
gjort när det gäller bild, färg, form, grafik, teckensnitt, animationer och ljud. Ett
exempel på hur jag designade hemsidan finns i fig 3.2 i samband med nedanstående
beskrivning av HTML.

4.2.1 HTML

Jag kommer först att förklara koden och sedan visa hur sidan ser ut. Om du som
läsare är obekant med språket HTML så kan det vara bra att gå tillbaka till sida 7 i
detta arbete och läsa texten ”Vad är HTML?”.
 Själva koden finner du i Bilaga 5. Koden är där innesluten i en tabell där varje rad av
kod har numrerats för att underlätta förklaringen av koden. Numren är skrivna i ett
intervall av fem.

 Förklaring av koden
 På rad 1 och 136 finns taggen <HTML>. Den placeras i början och slutet på koden
för att visa att det är en HTML-sida.
 Rad 2 till 38 innesluts av taggen <HEAD>, som i sin tur innesluter främst taggen
<TITLE>, emedan taggarna <style>, <META> och <link> är tillägg för just denna
sida.
 Taggen <TITLE> (rad 3) talar om vad sidan ska heta, alltså vad som ska stå allra
längst upp i fönstret på sidan. I detta fall ska det stå: N A T U R V E T E N S K A P
(html).
 Rad 4 talar om att sidan skrivs i text och HTML. ”iso-8859-1” är en teckenkod som
innebär att texten som finns med på denna sida kan innehålla alla de vanligaste
skrivtecknen som används i Europa och USA. ”iso-8859-1” blev på 1980-talet en
standard och kallas ”Latin 1”, denna teckenkod håller emellertid nu på senare år att
ersättas av ”iso-8859-15” och ”UTF-8”, som till skillnad från ”iso-8859-1” bland
annat innehåller Euro-tecknet.
 Rad 5 anropar ett annat dokument, ”stilblad.css”, som finns sparat i samma mapp
som HTML-sidan. Koden för ”stilblad.css” har jag presenterat i figur 4.1.

Figur 4.1
.text {
                 font-family: Verdana, Arial, Helvetica, sans-serif;
                 font-size: xx-small;
                 padding-left: 5px;


}
.Underrubrik {
                 font-family: Verdana, Arial, Helvetica, sans-serif;
                 font-size: x-small;
                 font-weight: bold;
                 padding-left: 5px;



                                                                               10
}
.Rubrik {
              font-family: Verdana, Arial, Helvetica, sans-serif;
              font-size: medium;
              font-weight: bold;
              padding.left: 5px;
}

 CSS står för ”Cascading Style Sheets” och är en samling formateringsregler som gör
det möjligt att skapa formatmallar och ge dem namn så att man, när man skriver text,
lättare ange hur texten ska se ut. Jag återkommer till detta senare.
 Rad 6 till 37 omges av taggen <style>, detta är ett annat sätt att skapa mallar, som
både kan vara menade för text och bild. Man beskriver dessa mallar direkt i HTML-
koden, alltså istället för att anropa ett .css-dokument. I detta fallet kallar jag en mall
för ”projekt” och en annan för ”scrollbox”.
 Förklaring av ”projekt”: Denna mall kan bara tillämpas i en tabell. Rad 10 talar om
att om denna mall tillämpas för en tabell med text i, så kommer texten att tillhöra
”font-familjen” Verdana, Arial, Helvetica och sans-serif. Rad 11 till 14 säger att en
bakgrundsbild (”projekt_08.gif”) som hämtas i mappen ”Images” kommer att
placeras och fixeras i mitten av den tabellen samt att den inte kommer repeteras.
Raderna 15 och 16 informerar om att tabellen ska ha bredden 600 pixlar och höjden
290 pixlar.
 Förklaring av ”scrollbox”: Denna mall måste också tillämpas för en tabell. Rad 21
och 22 säger att text som finns i tabellen skall tillhöra ”font-familjen” Verdana,
Arial, Helvetica och sans-serif, samt att denna text kommer vara av storleken ”xx-
small”. Raderna 23 till 26 talar om att tabellen ska ha bredden 550 pixlar och höjden
290 pixlar samt att tabellen ska sakna både ram och bakgrundsfärg. Raderna 27 till
34 berättar att tabellen är rullningsbar om texten tar mer plats än vad tabellen är stor
samt att själva rullningslisten ska ha färgerna ”#ffffff” (=vit) och ”#cccccc”
(=ljusgrå).
 På rad 39 beskrivs att bakgrunden ska bestå av en bild (”projekt-15.jpg”) som
hämtas från mappen ”Images”. Denna rad säger också att alla hyperlänkar på sidan
ska ha färgen ”#006600” (=grön) om dom inte är använda, färgen ”#999999” (=grå)
om dom är använda och färgen ”#000000” (=svart) om dom är aktiva, samt att det
inte ska vara några marginaler mellan bakgrundsbilden och kanterna på fönstret. I
och med rad 39 börjar också taggen <body> som innefattar det egentliga innehållet
på sidan, taggen <body> avslutas på rad 135.
 Rad 40 talar om att texten ”<<Tillbaka till startsidan” ska vara en hyperlänk som ska
länkas till sidan ”start.htm”. Taggen <p class”text”> använder sig av det stilblad som
jag beskrev ovan och gör att texten kommer att följa mallen ”text”. Med <class=””>
klassificerar man alltså texten.
 Taggen <br> på rad 41 innebär en radbrytning.
 Raderna 43 till 101 innesluter och centrerar ett speciellt kodavsnitt, som har blivit
kodat i HTML automatiskt av programmet ”ImageReady”. Detta är en teknik som
man använder när man vill dela upp en bild i flera bilder därför att en del av dessa
bilder skall användas som hyperlänkar. Bilden ”projekt_06.psd” delas upp i 17 olika
bilder, som emellertid hålls ihop vilket gör att dom tillsammans bildar den
ursprungliga bilden med den förändringen att bilden har klickbara zoner som kan
länkas till andra sidor på hemsidan.



                                                                                 11
 Rad 102 till 112 innesluter en tabell som använder sig av mallen ”projekt” och en
annan tabell inom denna som tillämpar mallen ”scrollbox”. Raderna 104 till 110
innehåller själva texten som ska publiceras på sidan. Rad 111 hämtar bilderna
”projekt_27.jpg”, ”projekt_26.jpg”, ”projekt_29.jpg” och ”projekt_28” från mappen
”Images” och ger dem vardera en svart ram samt centrerar dem i mitten av fönstret
med två blankstegs mellanrum.
Raderna 114 till 134 innesluter ännu ett kodasvnitt som kodats automatiskt av
programmet ”ImageReady”, återigen är det bilden ”projekt_06.psd” som används.

I figur 4.2 nedan visar jag resultatet av exempelkoden i bilaga 1.

Figur 4.2




4.2.2 Flash

 Att skapa hemsidor med Flash är annorlunda jämfört med HTML därför att man i
Flash inte behöver skriva kod för allting. Flash går efter en tidslinje som består av
bildrutor. I varje bildruta kan man ha kod (som i Flash kallas ”actionscripts”,
svenska=”Åtgärder”) men man måste det inte. ”Actionscripts” kan också införas i
varje knapp och varje bild på hemsidan, därför är det väldigt svårt att redovisa den
kod som man använder i en Flash-hemsida eftersom koden är utspridd lite varstans.
Av denna anledning tar jag upp ett lite enklare exempel som för att förklara
grunderna i arbete med Flash. Allt som visas på denna sida ligger på samma tidpunkt
på tidsaxeln, men de behöver nödvändigtvis inte vara inom samma bildruta, man kan
arbeta i flera lager. Det är vanligt att man delar upp alla objekt som ska vara på en
sida i olika lager. Text och bild brukar ligga i samma bildruta, emedan de åtgärder
man vill ha brukar tilldelas en egen bildruta. Varje Flash-produktion fungerar som en
film där ett hjälpprogram, ”Flash-player”, spelar upp varje bildruta i tidslinjen. I detta



                                                                                 12
                    fallet vill jag inte att ”Flash-player” ska stanna på min sida så att besökaren kan titta
                    på under obegränsad tid. Därför infogar jag åtgärden:
                                    stop ( )
                    i bildruta 1 i lagret som jag kallar Åtgärder. Nu kommer ”Flash-player” att spela upp
                    min Flash-produktion men stanna på den första raden i tidslinjen och visa alla objekt
                    i bildruterna för den första raden i tidslinjen, oavsett lager. Det man kommer se är en
                    textruta med texten ”Detta är texten” samt en knapp med texten ”Knapp!”, knappen
                    ger jag förekomstnamnet ”knapp1”. Jag döper den existerande sidan till ”sida1” och
                    skapar en ny sida som jag döper till ”sida2” (jag infogar även här åtgärden ”stop (
                    )”). I sida två skapar jag en textruta med texten ”Detta är en annan text” och en
                    knapp med texten ”Tillbaka”, knappen tilldelar jag förekomstnamnet ”knapp2”. Jag
                    vill att knapp1skall fungera som en länk till sida2 och vise versa. Därför får knapp1
                    åtgärden:
                                   on (release){
                                                  gotoAndStop (”sida2”);
                                   }
                    och knapp2 får åtgärden:
                                   on (release){
                                                  gotoAndStop (”sida1”);
                                   }
                    Detta betyder alltså att om man trycker på knapp1 så visar ”Flash-player” rad 2 i
                    tidslinjen och stannar där. Anledningen till att den går till just rad 2 är att sida2 ligger
                    på den raden. Om man sedan trycker på knapp2 så visar ”Flash-player” rad 1 i
                    tidslinjen och stannar där.

                    5. Diskussion
                     Under denna rubrik diskuterar jag syftet, metoden och genomförandet samt
                    resultatet av min studie. Av alla de erfarenheter som arbetet gett mig har jag valt att
                    diskutera några av dom närmare.


                    5.1 Diskussion i förhållande till idén, metoden och genomförandet

                     I det PM om projektarbetet som varje elev på Bäckängsgymnasiet fick stod det så
                    här om projektarbetets syfte:

                                   ”Projektarbetet syftar till att utveckla förmågan att planera, strukturera
                                   och ta ansvar för ett större arbete och ge erfarenhet av att arbeta i
                                   projektform. Projektarbetet syftar också till att tillämpa och fördjupa
                                   kunskaper inom ett centralt kunskapsområde inom ett program eller en
                                   inriktning.1”

                     För att få igenom en idé till ett projekt så måste alltså projektet vara upplagt så att
                    man skulle få ordentlig användning av de kunskaper som man hade samlat på sig
                    under sina studier på gymnasiet. Man kan fråga sig om mitt projektarbete verkligen
                    följer dessa kriterier. Jag gick ju som sagt den naturvetenskapliga linjen med
                    inriktning natur och inte matte/data. De naturvetenskapliga ämnena fick jag förstås

1
    Skolverket. Projektarbete, 2001, sid.5


                                                                                                       13
användning av när jag arbetade med att ta fram intressanta laborationer och kanske
ännu mer när jag skulle formulera förklaringarna till vad som skett vid försöken.
Dessutom hade jag läst programmering A och webbpublicering som IV-kurser vilket
jag också ville utnyttja. Detta kändes som hållbara skäl för att jag trots allt skulle
kunna producera en hemsida som både var tilltalande och vetenskapligt korrekt.
 Ändå var det mest intressanta för mig när jag började arbeta på projektet egentligen
om jag skulle klara av det. Jag har aldrig tidigare gjort en hemsida som skulle bli
något riktigt och än mindre publicerat något. Detta utgjorde en begränsande faktor
eftersom att jag således inte hade någon erfarenhet och därigenom kanske hade gjort
en felaktig bedömning när jag utformade min projektplan. Detta fick jag emellertid
inte något svar på ehuru jag inte följde min projektplan till punkt och pricka. Ofta
uppstod situationer där jag själv hade otillräckligt med kunskaper och blev tvungen
att leta efter lösningar på just Internet. På Internet finns nämligen många, ofta av
privatpersoner skrivna, lektioner i Html såväl som Flash (på engelska mera känt som
”tutorials”), av vilka jag tog hjälp när jag inte kunde lösa problemet själv.
 Jag har använt mig av ett flertal metoder för att skapa hemsidan. Jag letade fakta om
     Naturprogrammet vidare intervjuade jag lärare, syo och en elev. Konstruerade
   laborationer där jag fotograferade försöken. Programmerade dataprogrammet för
    hemsidan. För att hemsidan skulle nå ut till så stor publik som möjligt valde jag
 därför att jag måste ha en ren HTML-version och en Flash-version. Det som saknas
     en filmsekvens men då krävs att besökaren inte endast har en uppkoppling via
      telefonmodem utan har bredband eller ADSL vilket man inte kan förutsätta.

5.2 Diskussion i förhållande till resultatet
I denna del av diskussionen kommer jag att kritiskt granska mitt resultat som har de
två underrubrikerna Text samt Kodning och design.

5.2.1 Kritiska synpunkter på avsnittet Text
 När det gäller textavsnittet så upptäcker jag att intervjuerna borde ha varit fler så att
man fick fler åsikter att jämföra och således också kunde arbeta fram en tydligare
bild av det naturvetenskapliga programmet. Framförallt borde jag intervjuat en
kvinnlig elev så att även de kvinnliga besökarna skulle kunna känna igen sig som en
blivande elev på Naturprogrammet.
 Laborationerna kanske kan synas lite väl enkla och banala i förhållande till de som
vi gjort under de tre åren men å andra sidan så måste besökaren ha de material som
krävs för försöken hemma. Därför kanske fler besökare kommer att pröva dem än om
de varit mer avancerade. Laborationerna täcker de fyra naturvetenskapliga ämnena,
biologi, fysik, kemi, och matematik men endast en liten del av innehållet i kurserna.
Det kunde kanske varit fler laborationer inom varje ämne men då hade inte den
avsatta tiden för projektarbetet räckt till.
 Frågesporten ”Quiz” är allmänbildande och täcker en del av det innehållet som kan
tyckas saknas när det gäller laborationerna. När jag tittar på helheten på textavsnittet
så kan denna del kanske locka fler av besökarna att åtminstone fundera på vad
naturvetenskap egentligen är för något.

5.2.2 Kritiska synpunkter på avsnittet Kodning och design
 Jag har i resultatet sagt att designen är hemsidans estetiska uttryck. Där har jag fått
skapa något som jag tyckt varit kul, intressant och lärorikt. Det är denna del av
projektarbetet som jag tycker är har den bästa kvaliteten och som jag är mest stolt
över men jag kan också se att en läsare som inte alls har kunskap om


                                                                                 14
 webbprogrammering kommer nog att få svårigheter att förstå hur jag lagt upp
 kodningen. Det som jag gjort kan nämligen göras på så många andra olika sätt.
 Till sist vill jag framhålla att mitt projektarbete absolut inte är en slutgiltig version.
 Det skulle mycket väl kunna utvecklas vidare av andra, vilket skulle göra att
 hemsidan blev bättre, mer allsidig och att den når ut till en bredare massa. Jag tänker
 mig då främst att man inte ska använda min hemsida som en mall utan som ett
 underlag för en ny och förbättrad version.

 5.2.3 Kritiska synpunkter i förhållande till mitt eget syfte
  Trots mina tidigare kritiska synpunkter på resultatet så kan jag se att både metoden
  och genomförandet faktiskt stämde överens med syftet jag haft med mitt
  projektarbete. Syftet:
                ”1) Att skapa en webbsida som främst skall fungera som
                informationssida för de elever som ska välja gymnasieprogram, men
                även som information till allmänheten.”
är uppnått eftersom att hemsidan är producerad och klar. Däremot är ännu inte
webbsidan publicerad och därför kan jag heller inte uttala mig ifall det möjligt locka
fler elever till den naturvetenskapliga linjen. Jag kan se att jag haft för många mål med
syftet. Det hade räckt med att haft med det första delsyftet som ett enda stort syfte.


 6. Källförteckning
 6.1 Internet
    www.boras.se/utbildning/gymnasieskolor/backang.4.633e5e10039748abd7fff12
 0681.html 2004-12-01
    www.kirupa.com. 2005-03-20
    www.tiger.se. 2005-04-01
    www.tomtitt.se. 2004-12-01
    www.webkunskap.com. 2005-02-10




                                                                                   15
Bilaga 1 - Intervju med Anna Kjellgren
Intervju med Anna Kjellgren, Studie- och Yrkesvägledare
Bäckängsgymnasiet, Borås

1.           På vilket sätt är det, ur yrkes-/utbildningsvalssynpunkt, positivt att välja
natur?
Utbildningen ger många valmöjligheter, vilket gör att man kan söka många
utbildningar efteråt. Detta förutsätter att man har höga betyg, ju högre betyg desto
mer finns att välja mellan.

2.          Är det många som hoppar av natur jämfört med andra program?
Nej, det kan jag inte säja. Men allmänt så är det fler som hoppar av de teoretiska
linjerna jämfört med de praktiska.

3.           Skulle du vilja ändra på något inom naturlinjen?
Om jag fick ändra på något skulle jag ha mer praktiska inslag i utbildningen, såsom
praktikplatser. Jag skulle också vilja att matematik skulle läras ut på hemspråk för
dem som behöver det.

4.         Vilka yrkesområden/utbildningar är tillgångliga för ”naturaren”?
Många, både inom naturvetenskap, teknik, beteende och vård. Inget är egentligen
omöjligt.

5.           Är naturlinjen ett bra alternativ om man inte vet vad man vill?
Ja, under förutsättning att man klarar naturämnena och matten. Det viktigaste är att
man vill gå natur och man tycker om ämnena.

6.           Vilken utbildning väljer de flesta efter natur?
Det är naturligtvis mycket olika men man kan säga att ungefär hälften av de som
söker vidare fortsätter med naturvetenskapliga utbildningar.

7.           Har de som gått natur lättare eller svårare än andra att få
arbete/utbildning?
De har samma möjligheter som för elever på övriga teoretiska program.

8.         Varför tror du att det är så få som söker till naturlinjen?
Många är rädda att de inte ska klara matten och de andra teoretiskt krävande ämnena.

9.           Hur kan man öka antalet sökande?
Det kanske inte ska vara målet. Jag tycker att man ska koncentrera sig på dem som
går just nu.

10.          Är det något du vill tillägga?
Välj det du tycker om. Med intresse kommer man långt.




                                                                                 16
Bilaga 2 - Intervju med Bengt Emanuelsson
Intervju med Bengt Emanuelsson, Lärare och Årskursledare.
Bäckängsgymnasiet, Borås.

1.           Vilka undervisningsmetoder använder ni er av?
Det är ganska mycket ren lektion med läraren vid katedern och eleverna där nere.
Men sen försöker man få det på diskussionsbasis, så att det inte bara blir ren
föreläsning. Eleverna ställer frågor och man försöker få en diskussion. Men det är en
metod för att träna VG och MVG kriterierna. Man måste analysera och sätta ihop
kunskap från olika ställen så man inte bara står och läser innantill i boken, det kan ju
eleverna göra själva. Diskussionslektionerna går ut på att träna begreppsbildning,
analys och sånt så att man förstår hur saker och ting hänger ihop. Sen försöker vi ju
få labbar som anknyter till det här.

2.            Vilken metod föredrar du?
Ja, jag tror man ska varva lite grann. Labbarna ska anknyta till lektionen och sen
försöker få lite eget arbete av olika slag, med projektbasis så att man tränar inför
projektarbetet. Det börjar redan i ettan.
Som lärare så kan vi ju lyfta nivån och komma vidare en tröskel, om man som elev
sitter med böckerna så är det ganska svårt att lyfta

3.           Är det någon skillnad mellan att lära ut naturämnen till naturelever och
t.ex. samhällselever?
Det är fler som är intresserade av natureleverna, och det är ju ganska naturligt. Men
sen finns det sådana på samhäll också, som är intresserade av bägge delarna. De
kanske har valt samhäll men är intresserade och duktiga i naturämnena också. Det
finns ju en del som satsar på att läsa samhällsprogrammet och sen går ett par år efter
gymnasiet och läser in naturämnena på Komvux.

4.           Det blir ju en del prov också. Hur många prov blir det i en kurs som t.ex.
Biologi A?
Biologi A är en hundrapoängskurs. Vi brukar ju ha ett par stora skriftliga prov som
dyker upp, och sen en stor inlämningsuppgift, i form utav ett ekologiarbete med
fältarbete. Men man får räkna med minst två prov i alla fall.
Det finns ju inga fasta regler, utan det står att som lärare så måste man ha underlag så
att man kan sätta betyg. Och hur man skaffar sig det i detalj blir olika från gång till
gång. Men ett par prov på en 100 poängskurs, det har dom flesta.

5.              Skulle du vilja ändra på något inom natur?
Ja, det är väl att man skulle vilja ha mera tid. Som i biologin t.ex. räcker ju inte tiden
till för att tränga in i det stoffet som står i målen på kursen att man ska göra. Det blir
ju korvstoppning så att säga, det blir ju inte så kul. Drömmen vore att man hade tid så
att man kunde jobba mera praktiskt och anknyta till teorin. Jag tror att det är väldigt
många som lär bättre den vägen, så sitter kunskaperna bättre än om man bara trycker
i eleverna texter från en bok.




                                                                                 17
Bilaga 3 - Intervju med Joakim Suhr
Intervju med Joakim Suhr, Elev år 3.
Bäckängsgymnasiet, Borås

1.           Varför valde du naturprogrammet?
Varför? Hmmm… Ja det var ju att jag inte riktigt visste vad jag ville göra och att det
ger en bra grund för fortsatta studier.

2.           Vad är roligast/tråkigast med natur?
Roligast? Skulle jag nog säga är att se sammanhanget i allting det man lär sig i
fysiken håller man även på med i matematiken. Det är kul. Tråkigast är väl alla läxor,
allt man måste göra.

3.           Har ni mycket läxor och prov?
Inte om man gör det när man ska göra det. Men eftersom man inte gör det när man
ska göra det så blir det ju mycket läxor.

4.            Hur mycket arbete lägger du i genomsnitt ner på läxor?
För lite tid. Kanske tre fyra timmar i veckan max. Men om jag hade pluggat mer
hade jag ju definitivt haft högre betyg.

5.           Är lärarna bra?
Ja.

6.           Vad vill du helst bli efter gymnasiet?
Jag skulle gärna vilja bli civilingenjör faktiskt, eller något fortsatt med natur… helst.
Miljöteknik kanske.

7.          Skulle du vilja ändra på något inom natur?
Möjligtvis att läsa mer natur i trean, så att man inte bara har samhällsämnen i trean.
Mer praktiska inslag skulle också vara intressant.




                                                                                 18
Bilaga 4 - Frågesport
1. Vilka partiklar består en atomkärna av?
a)           Neutroner och elektroner.
b)           Neutroner och protoner.
c)           Protoner och elektroner.

2. Vem formulerade relativitetsteorin?
a)         Max Planck.
b)         Isaac Newton.
c)         Albert Einstein.

3. En vätska har pH-värdet 3. Vätskan kan klassas som…
a)          Bas.
b)          Neutral.
c)          Syra.

4. Vad gick Charles Darwins revolutionerande teori ut på?
a)          Att människan härstammade från apan.
b)          Att gud skapade allt levande.
c)          Att utomjordingar skapade människan.

5. Vilken planet i vårat solsystem är mer än två gånger större än de alla andra
planeterna tillsammans?
a)           Jorden.
b)           Uranus.
c)           Jupiter.

6. Hur lång tid tar det för ljuset från solen att nå jorden?
a)           ca. 3 veckor.
b)           ca. 5 dagar.
c)           ca. 8 minuter.

7. Vad betyder ordet atom (från grek. Atomos)?
a)          Liten.
b)          Odelbar.
c)          Osynlig.

8. Hur många punkter har en hexagon?
a)         3.
b)         6.
c)         9.

9. Vid vilken temperatur kokar vatten?
a)          Vid 0C.
b)          Vid 50C.
c)          Vid 100C.

10. Vilket är nästa tal i serien: 7, 7, 8, 10, 13, 17, ? ...


                                                                              19
a)   17.
b)   22.
c)   27.




           20
Bilaga 5 - Exempelkod (HTML)

Rad   Kod
 1    <HTML>
      <HEAD>
      <TITLE>N A T U R V E T E N S K A P (html)</TITLE>
      <META HTTP-EQUIV="Content-Type" CONTENT="text/html; charset=iso-8859-1">
 5    <link href="stilblad.css" rel="stylesheet" type="text/css">
      <style type="text/css">
      <!--
      . projekt {
10                     font-family: Verdana, Arial, Helvetica, sans-serif;
                       background-attachment: fixed;
                       background-image: url(Images/projekt_08.gif);
                       background-repeat: no-repeat;
                       background-position: center center;
15                     width: 600;
                       height: 290;
      }
      -->
      <!--
20    .scrollbox {
                       font-family: Verdana, Arial, Helvetica, sans-serif;
                       font-size: xx-small;
                       width: 550;
                       height: 290;
25                     border: none;
                       backround-color: none;
                       scrollbar-face-color: #ffffff;
                       scrollbar-highlight-color: #ffffff;
                       scrollbar-shadow-color: #ffffff;
30                     scrollbar-3dlight-color: #cccccc;
                       scrollbar-arrow-color: #cccccc;
                       scrollbar-track-color: #ffffff;
                       scrollbar-darkshadow-color: #cccccc;
                       overflow: auto;
35    }
      -->
      </style>
      </HEAD>
      <BODY BGCOLOR=#FFFFFF background="Images/projekt_15.jpg" link="#006600"
      link="#999999" alink="#000000" LEFTMARGIN=0 TOPMARGIN=0
      MARGINWIDTH=0 MARGINHEIGHT=0>
40    <p class="text"><a href="start.htm">&lt;&lt;Tillbaka till startsidan</a></p>
      <br>
      <center><!-- ImageReady Slices (projekt_06.psd) -->
      <TABLE WIDTH=600 BORDER=0 CELLPADDING=0 CELLSPACING=0>
                       <TR>
45                                      <TD COLSPAN=11>
                                                          <IMG SRC="images/projekt_06_01.jpg"
      WIDTH=600 HEIGHT=29 ALT=""></TD>
                                        <TD>
                                                          <IMG SRC="images/spacer.gif"
      WIDTH=1 HEIGHT=29 ALT=""></TD>
                       </TR>
50                     <TR>


                                                                                       21
                                  <TD ROWSPAN=3>
                                              <IMG SRC="images/projekt_06_02.jpg"
     WIDTH=42 HEIGHT=47 ALT=""></TD>
                                  <TD>
                                              <A HREF="hem.htm">
55                                                         <IMG
     SRC="images/projekt_06_03.jpg" WIDTH=41 HEIGHT=17 BORDER=0
     ALT=""></A></TD>
                                  <TD ROWSPAN=3>
                                              <IMG SRC="images/projekt_06_04.jpg"
     WIDTH=10 HEIGHT=47 ALT=""></TD>
                                  <TD ROWSPAN=2>
                                              <A HREF="gfakta.htm">
60                                                         <IMG
     SRC="images/projekt_06_05.jpg" WIDTH=188 HEIGHT=21 BORDER=0
     ALT=""></A></TD>
                                  <TD ROWSPAN=3>
                                              <IMG SRC="images/projekt_06_06.jpg"
     WIDTH=10 HEIGHT=47 ALT=""></TD>
                                  <TD>
                                              <A HREF="inter.htm">
65                                                         <IMG
     SRC="images/projekt_06_07.jpg" WIDTH=85 HEIGHT=17 BORDER=0
     ALT=""></A></TD>
                                  <TD ROWSPAN=3>
                                              <IMG SRC="images/projekt_06_08.jpg"
     WIDTH=9 HEIGHT=47 ALT=""></TD>
                                  <TD>
                                              <A HREF="labb.htm">
70                                                         <IMG
     SRC="images/projekt_06_09.jpg" WIDTH=114 HEIGHT=17 BORDER=0
     ALT=""></A></TD>
                                  <TD ROWSPAN=3>
                                              <IMG SRC="images/projekt_06_10.jpg"
     WIDTH=8 HEIGHT=47 ALT=""></TD>
                                  <TD>
                                              <A HREF="link.htm">
75                                                         <IMG
     SRC="images/projekt_06_11.gif" WIDTH=61 HEIGHT=17 BORDER=0
     ALT=""></A></TD>
                                  <TD ROWSPAN=3>
                                              <IMG SRC="images/projekt_06_12.jpg"
     WIDTH=32 HEIGHT=47 ALT=""></TD>
                                  <TD>
                                              <IMG SRC="images/spacer.gif"
     WIDTH=1 HEIGHT=17 ALT=""></TD>
80                </TR>
                  <TR>
                                  <TD ROWSPAN=2>
                                              <IMG SRC="images/projekt_06_13.jpg"
     WIDTH=41 HEIGHT=30 ALT=""></TD>
85                                <TD ROWSPAN=2>
                                              <IMG SRC="images/projekt_06_14.jpg"
     WIDTH=85 HEIGHT=30 ALT=""></TD>
                                  <TD ROWSPAN=2>
                                              <IMG SRC="images/projekt_06_15.jpg"
     WIDTH=114 HEIGHT=30 ALT=""></TD>
                                  <TD ROWSPAN=2>
90                                            <IMG SRC="images/projekt_06_16.jpg"


                                                                            22
      WIDTH=61 HEIGHT=30 ALT=""></TD>
                             <TD>
                                                  <IMG SRC="images/spacer.gif"
      WIDTH=1 HEIGHT=4 ALT=""></TD>
                 </TR>
                 <TR>
95                           <TD>
                                                  <IMG SRC="images/projekt_06_17.jpg"
      WIDTH=188 HEIGHT=26 ALT=""></TD>
                             <TD>
                                                         <IMG SRC="images/spacer.gif"
      WIDTH=1 HEIGHT=26 ALT=""></TD>
                       </TR>
100   </TABLE>
      <!-- End ImageReady Slices --></center>
      <center><div class="projekt"><td valign="top"><div class="scrollbox" align="left">
           <p><b>Välkommen!</b><br>
            Detta är en informationssida om det naturvetenskapliga programmet på
105         Bäckängsgymnasiet i Borås. Den är skapad speciellt för dig som ska välja
            gymnasieprogram. Här kan du få grundläggande fakta om naturlinjen, läsa
            intervjuer med elever och lärare på Bäckängsgymnasiet, eller utföra
            laborationer, samt testa dina kunskaper i ett quiz. Under länkar kan
            du klicka dig vidare till andra intressanta webbsidor som berör det
110         naturvetenskapliga området.</p><br><br>
           <center><img src="Images/projekt_27.jpg" border="1">&nbsp;&nbsp;<img
      src="Images/projekt_26.jpg" border="1">&nbsp;&nbsp;<img src="Images/projekt_29.jpg"
      border="1">&nbsp;&nbsp;<img src="Images/projekt_28.jpg" border="1"></center>
          </div></td></div></center>

      <center><!-- ImageReady Slices (projekt_06.psd) -->
115   <TABLE WIDTH=600 BORDER=0 CELLPADDING=0 CELLSPACING=0>
                     <TR>
                                    <TD COLSPAN=3>
                                                    <IMG SRC="images/projekt_09_01.jpg"
      WIDTH=600 HEIGHT=6 ALT=""></TD>
                     </TR>
120                  <TR>
                                    <TD ROWSPAN=2>
                                                    <IMG SRC="images/projekt_09_02.jpg"
      WIDTH=542 HEIGHT=99 ALT=""></TD>
                                    <TD>
                                                    <A HREF="info.htm">
125                                                              <IMG
      SRC="images/projekt_09_03.jpg" WIDTH=43 HEIGHT=13 BORDER=0
      ALT=""></A></TD>
                                    <TD ROWSPAN=2>
                                                    <IMG SRC="images/projekt_09_04.jpg"
      WIDTH=15 HEIGHT=99 ALT=""></TD>
                     </TR>
                     <TR>
130                                 <TD>
                                                    <IMG SRC="images/projekt_09_05.jpg"
      WIDTH=43 HEIGHT=86 ALT=""></TD>
                     </TR>
      </TABLE>
      <!-- End ImageReady Slices --></center>
135   </BODY>
      </HTML>



                                                                                  23
Bilaga 6 - Webbkarta



                                                                 Start




                 Html                             Vad är Html?           Vad är Flash?                          Flash




                                                                                         Intro (film)




Hem
                                                                                            Hem

        Grundläggande fakta


                                                                                                        Grundläggande fakta
             Intervjuer


                                                                                                            Intervjuer
                            Intervju med lärare


                              Intervju med elev                                                                           Intervju med lärare


                              Intervju med syo                                                                              Intervju med elev


                                                                                                                            Intervju med syo

            Laborationer


                                                                                                           Laborationer
                                    Kemi


                                   Biologi                                                                                        Kemi


                                    Fysik                                                                                        Biologi


                                                                                                                                  Fysik

              Länkar
                                                                                                                          Panorama, laborationssal

           Sidinformation


                                                                                                               Quiz


                                                                                                                                   Starta quiz

                                                                                                              Länkar



                                                                                                           Sidinformation




      = HTML-baserad sida.

      = Flash-baserad sida.

                                                                                                                                      24

				
DOCUMENT INFO
Shared By:
Categories:
Stats:
views:144
posted:4/2/2010
language:Swedish
pages:26