License agreement for

Kunskapsområde Systembyggande Uppgjord luth/systemteknik/Ronny Pekkari PA1 Kunskapsområde Systembyggande Innehåll 1 2 3 4 5 6 Allmänt Uppdragsbeskrivning Förstudie Arenan etableras Förvaltning och uppföljning Exempel 2 4 14 16 16 16 Template: Universitetet projekt sm svensk rev A Universitstet Projekt Kunskapsområde Systembyggande Sparad Datum: 2002-07-16 09:45:00 LULEÅ TEKNISKA UNIVERSITET Universitetsområdet, Porsön, 971 87 Luleå. Tel. 0920-49 10 00, fax 0920-49 13 00. 1(18) Kunskapsområde Systembyggande Uppgjord luth/systemteknik/Ronny Pekkari PA1 1 ALLMÄNT Denna rapport är en redovisning av kunskapsområdet Systembyggandes utveckling. Systembyggande är än så länge bara ett arbetsnamn. Verksamheten på universitetet bygger idag på en väl fungerande grund av hög vetenskaplig kvalitet. Denna grund skall även fortsättningsvis vara stommen inom det föreslagna kunskapsområdet. I Det skapande universitetet ingår att utveckla nya kunskapsområden men även att ändra synen på kunskapsuppbyggande, se referens [3]. För att genomföra denna förändring kommer alla inriktningsbeslut och verksamhetsuppdrag som tas att stödja satsningen Det skapande universitetets. För att vi skall lyckas uppnå dessa mål inom projektet Kunskapsområde systembyggande måste vi söka samarbete med flera aktörer. Begreppet systembyggande skall ses i mycket vid mening. Förutom de rent tekniska aspekterna i form av funktionskrav och realiseringsmetoder kommer icke funktionella krav i form som flexibilitet och underhållbarhet eller systemkvalitet i vid mening. Vid utveckling och användning av komplexa tekniska system är också organisatoriska aspekter såväl vad gäller utvecklingen som användningen av största betydelse. Ofta är utvecklings- och användarorganisationerna internationella, varför även kulturella och etniska frågeställningar kan vara centrala. Vid uppbyggnaden av kunskapsområdet är samverkan mellan forskningsämnen, institutioner, universitet och omgivande samhälle av mycket stor vikt. Template: Universitetet projekt sm svensk rev A 1.1 TERMINOLOGI --- 1.2 REVISIONSHISTORIA PA1 02-07-15 Skapat och redigerat från dokumentet förundersökning systembyggande. Universitstet Projekt Kunskapsområde Systembyggande Sparad Datum: 2002-07-16 09:45:00 LULEÅ TEKNISKA UNIVERSITET Universitetsområdet, Porsön, 971 87 Luleå. Tel. 0920-49 10 00, fax 0920-49 13 00. 2(18) Kunskapsområde Systembyggande Uppgjord luth/systemteknik/Ronny Pekkari PA1 1.3 REFERENSER [1] [2] [3] Tekniska fakultetsnämnden. Tekniska fakultetsnämnden. Protokoll 2-12 DB 020617 Protokoll 4-02 DB 020226 Universitetet 2006 Det skapande universitetet –en mötesplats för integrerad kunskapsbyggande. Template: Universitetet projekt sm svensk rev A Universitstet Projekt Kunskapsområde Systembyggande Sparad Datum: 2002-07-16 09:45:00 LULEÅ TEKNISKA UNIVERSITET Universitetsområdet, Porsön, 971 87 Luleå. Tel. 0920-49 10 00, fax 0920-49 13 00. 3(18) Kunskapsområde Systembyggande Uppgjord luth/systemteknik/Ronny Pekkari PA1 2 UPPDRAGSBESKRIVNING Koordinator uppdraget är av konsultkaraktär och innebär inte en definition av forskningsinnehållet. För att vi skall lyckas presentera ett bra koordinator arbete krävs ett aktivt deltagande av alla parter som kommer att deltaga i arenan. Samhälle Nationell/ region Ökad tillväxt Nya aktörer Hårdare konkurrens Ändrade utbildningsformer Ökad flexibilitet Univers itet Univers itet Ökad samverkan Gränsöverskridande ForskÖppenhet ARENA SYSTEMBYGGNAD Forskarutbildning Forskning lyhördhet Deltagande ning Forskning Template: Universitetet projekt sm svensk rev A Större insikt Flexiblare lösningar Finansiärer Grundutbildning Större insikt Ökande krav Ökat inflytande Större ansvar Ökad tilltro till individen Ökade valmöjligheter Individuell planering Tillfredställa studenten Student Figur 1 Beskrivning av arenans samband. Målet för förstudien är därför att försöka samla in information bearbeta sammanställa denna i en rapport. Kunskapsområdet skall ha en IT-kärna och målet skall vara att etablera en ny arena med start ht 2004. Arbetssättet ska präglas av öppenhet och möjlighet för alla, både studenter och personal inom LTU att delta i utvecklingsarbetet med kunskapsområdet, vilket kan ske bland annat genom workshops. Arbetet skall utgå från existerande dokument och på beslut som avser Det skapande universitetet, se referens [2]. Universitstet Projekt Kunskapsområde Systembyggande Sparad Datum: 2002-07-16 09:45:00 LULEÅ TEKNISKA UNIVERSITET Universitetsområdet, Porsön, 971 87 Luleå. Tel. 0920-49 10 00, fax 0920-49 13 00. 4(18) Kunskapsområde Systembyggande Uppgjord luth/systemteknik/Ronny Pekkari PA1 2.1 FAKULTETSNÄMNDENS DIREKTIV. Direktiven från dekanus, se referens [1], till koordinatorer för utveckling av kunskapsområdet Systembyggande är att utveckla kunskapsområdet genom att : 1. Fördjupa och förtydliga innehållet och avgränsningarna för kunskapsområdet. 2. Beskriva det unika inom kunskapsområdet. 3. Lämna förslag på definition av kunskapsområdet. 4. Konkret beskriva forskning, grundutbildning och samverkan inom området. 5. Klarlägga vilken kompetens som finns idag inom LTU samt eventuellt behov av ytterligare kompetens. 6. Lämna förslag på arbetsformer inom kunskapsområdet. 7. Undersöka och redovisa vilka möjliga externa intressenter och samarbetspartners som finns. Template: Universitetet projekt sm svensk rev A 8. Identifiera aktuella problemkomplex. 9. Ge förslag på namn på kunskapsområdet /arenan. 10. Fortlöpande lämna rapport till fakultetsnämnden och US. 11. Lämna förslag på när kunskapsområdet kan starta som arena och om start ska ske i forsknings eller grundutbildning. 12. Utarbeta underlag för beslut om eventuellt start som arena till Universitetsstyrelsen och fakultetsnämnder Universitstet Projekt Kunskapsområde Systembyggande Sparad Datum: 2002-07-16 09:45:00 LULEÅ TEKNISKA UNIVERSITET Universitetsområdet, Porsön, 971 87 Luleå. Tel. 0920-49 10 00, fax 0920-49 13 00. 5(18) Kunskapsområde Systembyggande Uppgjord luth/systemteknik/Ronny Pekkari PA1 2.2 KRITERIUM FÖR ARENA SPECIFIKA KURSER Kriterium för arenaspecifika kurser är fastställda till 1. obligatorisk för examen inom aktuell arena. 2. ska i sitt innehåll tydligt kopplas till arenans kärna 3. ska inkludera samverkan mellan institutioner/avdelningar inom universitetet. 4. ska innehålla kunskapsbyggande 5. ska innehålla integration mellan grundutbildning och forskning inklusive samverkan med omvärlden. 6. ska i sitt innehåll tydligt kopplas till arenans kunskapsområde. Template: Universitetet projekt sm svensk rev A Universitstet Projekt Kunskapsområde Systembyggande Sparad Datum: 2002-07-16 09:45:00 LULEÅ TEKNISKA UNIVERSITET Universitetsområdet, Porsön, 971 87 Luleå. Tel. 0920-49 10 00, fax 0920-49 13 00. 6(18) Kunskapsområde Systembyggande Uppgjord luth/systemteknik/Ronny Pekkari PA1 3 FÖRTYDLIGANDE AV KUNSKAPSOMRÅDET SYSTEMBYGGANDE? Vi upplever idag en ökande grad av integrering av funktioner till allt komplexare system på de flesta håll i samhället. Funktionen hos tekniska system såsom flygplan, kraftverk, fabriker och bilar är i allra högsta grad avhängigt av att delsystemen samverkar på ett avsett sätt. System kan också ha en vidare innebörd; en organisation är ett system av samverkande avdelningar, i sin tur uppbyggd av medarbetare med sina uppgifter. Grunden för denna helhetsförståelse är ett gediget kunnande inom de olika delarna, och specifikt för arenan är att bygga upp kunskap om samverkan mellan dessa olika specialiteter, hur olika komponenter och delsystem samverkar och kan integreras till en fungerande och hanterbar helhet. De speciella problem som måste hanteras är beskrivning av och förståelse för växelverkan och gränssnitt mellan de olika delarna, övergripande gemensam systemförståelse vid nedbrytning av helheten till delsystem/delprojekt i utvecklingsfasen, projektorganisation och gruppdynamik när större grupper med olika synsätt, begreppsapparater och arbetsmetoder skall samverka mot ett gemensamt mål. Kvalitetssäkring, projekt- och systemdokumentation, ”användbarhet”, användargränssnitt är andra viktiga aspekter. Allra tydligast blir kanske detta i en projektorganisation, där uppgifter ska utföras enligt en sekventiell plan. Som den sammanhållande ”spindeln i nätet” för ett system av samverkande komponenter krävs ett makroskopiskt perspektiv, en helikoptersyn eller systemsyn. För att kunna hantera framtidens system krävs ett kunskapsbyggande över ett mycket brett kompetensområde Idag fokuseras utbildning vid våra lärosäten på att skapa experter på uppgifter med ganska snäv avgränsning; exempelvis företagsekonomi, maskinkonstruktion eller vägbyggnad. Denna expertkunskap kommer alltid att vara viktig även inom arena systembyggande men den bör kompletteras med en helhetsförståelse vad gäller komplexa system såväl med avseende på förståelse, utformning och utveckling som användning, drift och underhåll. En sådan helhetssyn är ständigt, och i ökad omfattning, efterfrågad på arbetsmarknaden och allmänt i samhället. Arenans huvudmål är inte att skapa generalister ”som kan lite av allt”, utan snarare specialister på att bygga, analysera och förbättra komplexa system, att skapa en kollektiv kompetens genom att bygga team av experter på detaljkunskaper, uppbackad av en god generalistkompetens, vars innehåll styrs av studenternas egna val. Organisation och samverkan såväl inom utvecklingssom inom användarorganisationen är självfallet begrepp med hög relevans. Template: Universitetet projekt sm svensk rev A Universitstet Projekt Kunskapsområde Systembyggande Sparad Datum: 2002-07-16 09:45:00 LULEÅ TEKNISKA UNIVERSITET Universitetsområdet, Porsön, 971 87 Luleå. Tel. 0920-49 10 00, fax 0920-49 13 00. 7(18) Kunskapsområde Systembyggande Uppgjord luth/systemteknik/Ronny Pekkari PA1 Just fokuseringen på systemförståelse och systemintegration i mycket vid mening är unik. I en sådan helhetssyn är samverkan, baserad på informationsutbyte, väsentlig. För ett sådant informationsutbyte krävs att man arbetar tillsammans och mer eller mindre i varje projekt utvecklar en för projektet anpassad gemensam begreppsapparat. Vi har i Luleå genom den gemensamma satsningen på Det skapande universitetet och vår institutionsstruktur betydligt bättre förutsättningar att realisera detta än man har på någon annan ort. Kunskapsområdet systembyggandes kärna finns i följande ämnen Systemvetenskap: Vad är ett system? Hur kan ett komplext system avgränsas och delas ned till hanterbara enheter Kvalitetsteknik: Uppgiften utförs alltid i någons intresse. Vilka intressenter har vi och hur vet vi om vi lyckats uppfylla och överträffa intressenternas förväntningar? Hur kan vi omforma kundernas behov till produktkoncept? Hur kan vi bryta ned komplexa verbala samband och tankar till strukturerad information som vi kan arbeta vidare med? Hur säkerställer vi att aspekter såsom hållbarhet, prestanda, miljövänlighet, utseende och driftsäkerhet såväl som tjänsterelaterade aspekter såsom tillgänglighet och tjänstvillighet tas hänsyn till? Riskhantering, miljöaspekter och annat måste tas hänsyn till redan i konstruktionsstadiet. (osv.) Template: Universitetet projekt sm svensk rev A IT: Avancerade IT-verktyg har i grunden förändrat arbetsuppgifter för många. Förändringen mot mer och tyngre IT-stöd fortskrider med snabb takt. Den explosionsartade utvecklingen som idag sker som möjliggör trådlös tillgång till globala nät samt portabla datorer till ett lågt pris gör att nya produkter och tjänster kommer att utvecklas. De komplexa systemen i sig kan vara inom telekommunikation, system för material- och persontransporter, betalningssystem, inom spel- och underhållning, sport, handel, turism, etc. Tanken med vårt förslag är att det skall finnas en kärna av IT-kunnande i de projekt/system som ingår, morgondagens systembyggare behöver besitta denna kompetens. Industriell organisation: Hur styr uppgiften behovet av organisation, hur interagerar beslutsfattande och motivation, hur agerar grupper av människor tillsammans? Hur fungerar projektorganisationer? Industriell ekonomi : Begreppet system ger kanske främst tekniska associationer. Man tänker på hur system konkret realiseras genom olika tekniska komponenter och lösningar. Vi avser med systembyggande något betydligt än så. De olika komponenterna måste passa ihop även affärsmässigt, ekonomiskt och marknadsmässigt. Hur ser den ekonomiska helheten ut? Hur påverkas totala marknadsmässigheten av kundbehovet för de olika tjänsterna? Helhetssynen och systemintegrationen gäller även för affärsmässiga, ekonomiska och sociala system. En god ekonomistyrning är grundläggande för att genomföra större projekt Dessutom hänger de olika aspekterna intimt ihop även på komponent och delsystemnivå. Universitstet Projekt Kunskapsområde Systembyggande Sparad Datum: 2002-07-16 09:45:00 LULEÅ TEKNISKA UNIVERSITET Universitetsområdet, Porsön, 971 87 Luleå. Tel. 0920-49 10 00, fax 0920-49 13 00. 8(18) Kunskapsområde Systembyggande Uppgjord luth/systemteknik/Ronny Pekkari PA1 Utöver kärnan ska studenten själv kunna specialdesigna sin utbildning mot olika karriärvägar. En projektledare för ett sjukhusbygge kanske förutom kärnkompetensen behöver läsa vårdämnen såväl som anläggningsteknik. En projektadministratör inom ett forskningsprojekt bör kanske studera forskningsmetodik, ansökningsteknik och språk. (Fyll på) Template: Universitetet projekt sm svensk rev A Universitstet Projekt Kunskapsområde Systembyggande Sparad Datum: 2002-07-16 09:45:00 LULEÅ TEKNISKA UNIVERSITET Universitetsområdet, Porsön, 971 87 Luleå. Tel. 0920-49 10 00, fax 0920-49 13 00. 9(18) Kunskapsområde Systembyggande Uppgjord luth/systemteknik/Ronny Pekkari PA1 4 KOPPLINGEN MELLAN GRUNDUTBILDNING OCH FORSKNING Kunskapsbyggande genom konkret systembyggande En väldigt naturlig modell för att bygga kunskap inom systembyggande är att just arbetas i gemensamma projekt och tillsammans bygga komplexa system. Detta ger en naturlig roll och hemvist för det traditionella ämneskunnandet och ämnesforskningen. I det gemensamma projektet bidrar lärarna och forskarna med sin unika kompetens, men genom samverkan i det gemensamma utvecklingsprojektet byggs en gemensam begreppsapparat och ett gemensamt synsätt. Grundutbildningen i systembyggandet Studenterna i grundutbildningen kan i denna helhetsmiljö börja med att studera avgränsade delproblem för att i slutet på utbildningen får överblick och handgriplig erfarenhet av systemintegration, projektorganisation, kvalitetsstyrning m.m. rent tekniskt ingår naturligen områden som datorstödd konstruktion, simulering och modellering, optimering, inbyggda elektroniksystem, distribuerade datorsystem, signalbehandling, trådlösa och trådbundna datornät, informationssäkerhet, m.m. Template: Universitetet projekt sm svensk rev A Forskarskolan och systembyggandet Kopplingen som redan idag finns mellan grundutbildningen och forskningen kommer att förstärkas genom att så många lärare som möjligt även deltar i forskningsprojekt. Studentens förståelse för forskningen kommer att stimulerar genom riktade kurser som tränar studentens vetenskapliga förmåga. För att få bättre koppling till forskningsutbildningen kommer en forskarskola att byggas upp. Forskarskolan skall fungera genom ett samarbete mellan flera institutioner. Doktorander som finns inom arenan skall kunna doktorera inom olika områden som signalbehandling, nationalekonomi, datakommunikation, kvalitetsteknik, informatik, industriell organisation, logistik, matematik etc. Studenter tränar förmåga att tillgodogöra sig forskningsresultat Studenter från olika årskurser skall deltaga i forskningsskolan aktiviteter och på så sätt under en lång tid skaffa sig en inblick i forskningsarbetet. Studenterna skall även deltaga i årligen återkommande symposier där både presentationsförmågan och skrivandet tränas. Målet skall vara att den studerande utvecklar och dokumenterar ett vetenskapligt ifrågasättande arbetssätt och en förmåga att tillgodogöra sig forskningsresultat. Universitstet Projekt Kunskapsområde Systembyggande Sparad Datum: 2002-07-16 09:45:00 LULEÅ TEKNISKA UNIVERSITET Universitetsområdet, Porsön, 971 87 Luleå. Tel. 0920-49 10 00, fax 0920-49 13 00. 10(18) Kunskapsområde Systembyggande Uppgjord luth/systemteknik/Ronny Pekkari PA1 5 KOPPLINGEN MELLAN TEKNISKA OCH FILOSOFISKA ÄMNEN Kopplingen mellan tekniska och filosofiska ämnen inte bara möjlig utan nödvändig De rent tekniska aspekterna: realisering av önskade funktioner på ett effektivt och ekonomiskt sätt finns naturligen med i bilden. Beteendevetenskapliga aspekter på vad som händer både i utvecklingsorganisationen och i användarorganisationen är mycket viktiga. Vid utformning av människamaskingränssnitt krävs ofta en mycket gedigen och grundläggande förståelse för perceptionspsykologi, estetik, bild- och ljudkomposition m.m. Handlar det om en internationell utvecklings- eller användarorganisation är förståelse för kulturella särdrag och mönster av avgörande betydelse. Vid utveckling och underhåll/hantering av komplexa system är de organisatoriska svårigheterna ofta av minst samma dignitet som de tekniska, och därför är områden som projektorganisation och projektstyrning mycket centrala. Filfakämnena Informatik och systemvetenskap och Data- och systemvetenskap är i hög grad relevanta för kunskapsområdet Systembyggande. Inledande kontakter med ämnesföreträdaren professor Ann Hägerfors har visat på en stor intressegemenskap och goda samarbetsmöjligheter framöver. Till detta kommer de olika tillämpningsområden som de utvecklade/studerade systemen avser, t.ex. vård/medicin för handikapphjälpmedel, ekonomi för betalnings/redovisningssystem, logistik för transportsystem, musik för audiosystemen, osv. Naturliga examina inom arenan De nya tjänster och produkter som kommer fram kräver även att användarna av dessa tjänster och produkter har god förståelse för hur systemen fungerar. Lärare inom utbildningsväsendet skall utbildas för att kompetensförsörjningen skall fungera bra i samhället. De som utvecklar systemen och tjänsterna skall ha kunskaper om hur vi bearbetar informationen. Utformningen av nya produkter kräver tvärvetenskapliga kunskaper som exempelvis psykologi, design och marknadsförnig. Examina som kan vara naturliga är lärarexamen, civilingenjör, högskoleingenjör, systemvetare, ekonom, kandidat- och magisterexamina med olika inriktningar, etc. 6 HUR SKA AVDELNINGAR/EXTERNA INTRESSENTER/STUDENTER FÅ INFLYTANDE PÅ OMRÅDETS UTFORMNING Den i bilaga 1 definierade listan kommer att utökas med fler personer och i projektorganisationen som skissats i avsnitt 3.1 kommer givetvis andra avdelningar och externa intressenter att ingå. Studieråd skall skapas för att tillgodose studenternas inflytande. Template: Universitetet projekt sm svensk rev A Universitstet Projekt Kunskapsområde Systembyggande Sparad Datum: 2002-07-16 09:45:00 LULEÅ TEKNISKA UNIVERSITET Universitetsområdet, Porsön, 971 87 Luleå. Tel. 0920-49 10 00, fax 0920-49 13 00. 11(18) Kunskapsområde Systembyggande Uppgjord luth/systemteknik/Ronny Pekkari PA1 7 VILKEN KOMPETENS FINNS INOM LUTH Kompetensen inom LUTH är inom flera områden god när det gäller spetskunskaper inom området systembyggande. Det som behöver förstärkas är dels ett ökat samarbete mellan olika institutioner, dels på sikt spetskompetens inom ytterligare något område. Att ständigt söka efter ny kompetens och personer som representera detta bör vara en av arenans viktiga komponenter. Så väl som den ovan skissade interna kompetenskomplettering via forskarskolan. 8 VILKEN KOPPLING FINNS TILL ANDRA KUNSKAPSOMRÅDEN/ARENOR? Uppenbar och naturlig samverkan/dialog finns med arenorna lärande, innovativ teknik, nätverk och media-musik-teknik. Kopplingar finns till andra arenor och när innehållet definieras kommer dessa kopplingar klart att framgå liksom den projektorganisation som skapas i projektet. 9 VILKA MÅLGRUPPER SKULLE OMRÅDET-KUNSKAPSOMRÅDET VÄNDA SIG TILL ? Template: Universitetet projekt sm svensk rev A Arenan vänder sig till alla studenter som vill vara delaktiga i ett framtida systembyggande och se en utmaning i utveckling och hantering av komplexa system. Det kommer att krävas i framtida system att personer med både teknisk och filosofisk inriktning deltar i systembyggandet. Möjliga utbildningsvägar kommer att därför att breddas. Utbildningarna på arenan förbereder för verksamhet inom utveckling, drift och användning av kraftfulla och komplexa system för t.ex. varuoch persontransporter, energianvändning, telekommunikation, kultur, spel och underhållning, vård och omsorg, utbildning och lärande. Universitstet Projekt Kunskapsområde Systembyggande Sparad Datum: 2002-07-16 09:45:00 LULEÅ TEKNISKA UNIVERSITET Universitetsområdet, Porsön, 971 87 Luleå. Tel. 0920-49 10 00, fax 0920-49 13 00. 12(18) Kunskapsområde Systembyggande Uppgjord luth/systemteknik/Ronny Pekkari PA1 Template: Universitetet projekt sm svensk rev A Figur 2 Beskrivning av arenans målgrupper. 10 OMVÄRLDSBEVAKNING INTERNT OCH EXTERNT – VILKA BEHOV FINNS EXTERNT OCH INTERNT FÖR ETT EVENTUELLT KUNSKAPSOMRÅDE. Om universitetet vill behålla sin starka position så måste omvärldsbevakningen förstärkas. Det är viktigt att följa utvecklingen inom industrin när det gäller utveckling av komplexa system, där avancerade informationstekniska lösningar utnyttjas. Exempelvis bör man etablera kontakt med och inhämta erfarenheter från genomförda forskningsprojekten inom Nuteks tidigare program om komplexa tekniska system. Vidare bör inverkan av besläktad standardisering beaktas, som exempelvis IEC 61508 har fått. MÖJLIGHETERNA TILL EXTERN FORSKNINGSFINANSIERING Här finns redan idag ett starkt nätverk med parter som samarbetar exempelvis inom ramen för CDT/ MRC. Det nya kunskapsområdet skulle kunna vara en motsvarighet till de amerikanska universitetens grupperingar som arbetar med Industrial engineering eller Systems engineering, där ämnen som kvalitets- och tillförlitlighetsteknik ingår. En verksamhet med en sådan inriktning har länge efterfrågats av svensk industri, Universitstet Projekt Kunskapsområde Systembyggande Sparad Datum: 2002-07-16 09:45:00 LULEÅ TEKNISKA UNIVERSITET Universitetsområdet, Porsön, 971 87 Luleå. Tel. 0920-49 10 00, fax 0920-49 13 00. 13(18) Kunskapsområde Systembyggande Uppgjord luth/systemteknik/Ronny Pekkari PA1 10.1 GROV TIDSRAM MILSTOLPE 1 Projekt start klart 2002-02-19 . MILSTOLPE 2 Förstudierapport 2002-03-01 se referens [1]. MILSTOLPE 3 Utvecklingsfas färdigställd våren 2003 MILSTOLPE 4 Arena etableras hösten 2004-MILSTOLPE 5 Uppföljning MILSTOLPE 6 Projektavslut Template: Universitetet projekt sm svensk rev A 11 FÖRSTUDIE Under förstudien togs en grov projektdefinition fram. Information från institutionen för systemteknik och kvalitetsteknik utgjorde grunden i informationen som skapades under denna fas av projektet. Cirka 100 personer kontaktades och några av dessa deltog aktivet i arbetet. Universitstet Projekt Kunskapsområde Systembyggande Sparad Datum: 2002-07-16 09:45:00 LULEÅ TEKNISKA UNIVERSITET Universitetsområdet, Porsön, 971 87 Luleå. Tel. 0920-49 10 00, fax 0920-49 13 00. 14(18) Kunskapsområde Systembyggande Uppgjord luth/systemteknik/Ronny Pekkari PA1 Template: Universitetet projekt sm svensk rev A Figur 3 Projektorganisation Fakultetsnämnden : Beställer och betalar projektet, En representant för nämnden sitter med i ledningsgruppen. Ledningsgruppen : Projektet ledningsgrupp bildas, dessa personer fatta alla beslut rörande projektets tid, kostnad och kvalité . Personerna är väl insatta i projektet och beslutsmöten hålls kontinuerligt under projektets gång. Projektledaren : Leder projektet inom givna tidsramar och med givna resurser. Referensgrupp : Rådgivande funktion, stor vikt i början av projektet. Förankring Arbetsgrupper : Arbetsuppgifterna fördelas mellan olika grupper. Projektet kommer att bedrivas mellan flera olika intresserade institutioner och avdelningar för att täcka in så många potentiella intressenter som möjligt. Alliansuniversitet kommer eventuellt att deltaga i uppbyggnaden av det nya kunskapsområdet. Nya kluster av forskningsämnen/kurser definieras och avtal om samverkan tecknas. Identifikation av nya finansiärer. Projektdirektiv som innehåller verksamhetskrav tas fram. Marknadsföring av arenan. En fördjupad och en mer detaljerad projektplan tas fram. Förutsättningar och beroenden definieras Universitstet Projekt Kunskapsområde Systembyggande Sparad Datum: 2002-07-16 09:45:00 LULEÅ TEKNISKA UNIVERSITET Universitetsområdet, Porsön, 971 87 Luleå. Tel. 0920-49 10 00, fax 0920-49 13 00. 15(18) Kunskapsområde Systembyggande Uppgjord luth/systemteknik/Ronny Pekkari PA1 12 ARENAN ETABLERAS Arenaråd bildas Operativa verksamhet startar Projektdirektiv tas fram som innehåller verksamhetskrav. En fördjupad och mer detaljerad förstudie tas fram. Förutsättningar och beroenden definieras. Utbildning av svenska och utländska studenter påbörjas. Forskarskola startas och doktorander antas. 13 FÖRVALTNING OCH UPPFÖLJNING Studenter i årskurs 2 och uppåt är ”delaktig” i några forskningsprojekt. Det bildas utvärderingsgrupper som reviderar och värderar arenan. 14 ETT KONKRET EXEMPEL PÅ SYSTEMBYGGANDE Nedan följer ett exempel på ett projekt som åskådliggör hur ett konkret systembyggande inom arenan kan se ut. Figur 5 visar hur ett tänkt system byggs upp. Systemet består av fyra hörnpelare. Detta konkreta systembyggande syftar till att vara den gemensamma ram som studenter i grundutbildningen, doktorander, lärare, forskare och externa intressenter samverkar inom. Kostnadsaspekter på systembyggande Template: Universitetet projekt sm svensk rev A Metoder och modeller för att förutse, styra och följa upp resursanvändning/kostnader inom ett utvecklingsprojekt är viktiga komponenter i systembyggandet. Med kostnad i detta fall tittar man inte bara på systemets kostnad utan även hur det omgivande samhället påverkas av det nya systemet. De ekonomiska aspekter skall givetvis beaktas i denna typ av projekt. Tidsaspekter på systembyggandet Tidsaspekten tenderar att få en alltmer överordnad roll vid utveckling av komplexa system. Kan man inte styra projekt så att resultatet blir tillgängligt vid avsedd tidpunkt hjälper det inte om funktioner och kostnader är de avsedda. Vilken tidsperspektiv talar vi om? Denna parameter påverkar oftast alla övriga parametrar i positiv eller negativ inriktning, när det gäller utvärderingen av projektet. Kvalitetsaspekter på systembyggandet Det handlar såväl om metoder för kvalitetsstyrning och kvalitetssäkring och som om hur man i efterhand avgör om resultatet kvalitetsmässigt verkligen blivit det avsedda. Aspekter och aktiviteter som systemintegration, systemtest, systemunderhåll och systemdokumentation hör till denna sfär. Universitstet Projekt Kunskapsområde Systembyggande Sparad Datum: 2002-07-16 09:45:00 LULEÅ TEKNISKA UNIVERSITET Universitetsområdet, Porsön, 971 87 Luleå. Tel. 0920-49 10 00, fax 0920-49 13 00. 16(18) Kunskapsområde Systembyggande Uppgjord luth/systemteknik/Ronny Pekkari PA1 Funktionsaspekter på systembyggandet Ett sammanhållande ramprojekt skulle kunna handla om ett globalt transportsystem, där olika kollin är utrustade med inbyggd elektronik som över trådlöst Internet med hjälp av t.ex. GPS-system kan rapportera om position och tillstånd. Sådana Internetnoder kan vara batteridrivna med strömsnåla lösningar med automatisk identifiering av varje kolli. Övergripande transportoptimering kan ske efter tids- och kostnads- eller miljömässiga kriterier. I kedjan kan ingå autonoma farkoster av olika slag, distribution till mottagare i glesbygd, betalsystem, beställningssystem. Övervakningssystem med olika former av användargränssnitt kan ingå, liksom utbildnings- och träningssystem som bygger på olika modeller för lärande. Ett sådant sammanhållande ramprojekt måste ha en sådan livslängd att såväl studenter i grundutbildningen som doktorander kan verka inom ramen under hela sin studietid. Ramprojektet ”är arenan”, dvs. den struktur som skapar samhörighet och samverkan mellan de medverkande forskarna, lärarna, doktoranderna och studenterna. Ramprojektet måste utformas med omsorg, så att ramen innehåller alla de frågeställningar man vill belysa och studera. Organisationen av arbetet måste utformas så att även de organisatoriska frågeställningarna ingår. Om man exempelvis anser att globalitet (olika kulturer, språk, lagar, tidszoner, osv.) skall ingå bland dessa frågeställningar, måste man se till att ramprojektet innebär samarbete mellan LTU och organisationer och människor i andra delar av världen. Template: Universitetet projekt sm svensk rev A Avhandlingsprojekt i kvalitetsteknik Avhandlingsprojekt i informatik Avhandlingsprojekt i datavetenskap Avhandlingsprojekt i logistik Avhandlingsprojekt i signalbehandling Avhandlingsprojekt i rehabilitering Avhandlingsprojekt i datorkommunikation Figur 4 Olika avhandlingsprojekt inom det övergripande ramprojektet. Universitstet Projekt Kunskapsområde Systembyggande Sparad Datum: 2002-07-16 09:45:00 LULEÅ TEKNISKA UNIVERSITET Universitetsområdet, Porsön, 971 87 Luleå. Tel. 0920-49 10 00, fax 0920-49 13 00. 17(18) Kunskapsområde Systembyggande Uppgjord luth/systemteknik/Ronny Pekkari PA1 Nya ramprojekt skapas om/när det tidigare inte längre kan tänjas till att innefatta de nya aspekter man vill ha med. Kanske ”tänjandet” ger tillräcklig flexibilitet, och då behöver man inte skapa något helt nytt projekt. Det är viktigt att det inom ramen finns traditionella ämnesinriktade doktorandprojekt, men naturligtvis men påtaglig koppling till den gemensamma ramen. Sådana rent ämnesmässigt motiverade avhandlingsprojekt tillför dels expertkompetens till arenan, men de tillför också den naturliga företeelsen att man får erfarenhet av kommunikation över ämnesgränserna, får erfarenhet av att utveckla en gemensam ny begreppsapparat, nya arbetsmetoder och beskrivningsmodeller. Arena systembyggande kan inte på något sätt ta bort behovet av att var och en måste just utveckla ett sådant samarbete; det är just själva utvecklandet som ger den specifika nya förståelsen och erfarenheten. Resurserna som behövs är människor med vitt skilda kompetenser, tillgång till datorstöd för simulering, konstruktion och realisering samt lokaler och projektspecifik utrustning. Förutom resurser från omgivande samhälle så skall både filosofiska och tekniska fakulteterna vara involverade i projektet. Beroende på systemets karaktär behövs olika expertområden som deltager i projekten. Sannolikt finns alltid områdena kvalitetsteknik, ekonomi, informatik och systemteknik med i projekten. Template: Universitetet projekt sm svensk rev A Figur 5 Schematiskt exempel på systembyggande. Universitstet Projekt Kunskapsområde Systembyggande Sparad Datum: 2002-07-16 09:45:00 LULEÅ TEKNISKA UNIVERSITET Universitetsområdet, Porsön, 971 87 Luleå. Tel. 0920-49 10 00, fax 0920-49 13 00. 18(18)