Material och Metod

Document Sample
Material och Metod Powered By Docstoc
					               Karolinska instutionen
               Odontologiska instutionen
               Tandhygienistprogrammet
               Examensarbete C-nivå, 10 poäng /
               Vårterminen 2007




              Jämförelse mellan el- tandborste och manuell
              tandborste i plackreduktion hos patienter med
              ortodontisk apparatur

              A comparative study where the electric toothbrush
              and the manuel toothbrush is compared in plaque
              reduction in patients with fixed orthodontic
              appliances




Författare: Joyce Abou-Hanna Zaraket
Handledare: Annsofi Johannsen, Med dr, Leg tandhygienist
Examinator: Birgitta Söder, Professor, Leg tandhygienist
                  Karolinska instutionen
                  Odontologiska instutionen
                  Tandhygienistprogrammet
                  Examensarbete C-nivå, 10 poäng /
                  Vårterminen 2007



Sammanfattning

Syfte. Syftet med litteraturstudien är att undersöka skillnaden i plackavlägsnande effekt mellan
el-tandborste och vanlig manuell tandborste hos patienter med ortodontisk apparatur.
Material och metod. Fakta till litteraturstudie har sökts på PubMed. Sökorden var Ortodontic
Oral Health, Orthodontic Oral Hygiene, Fixed Orthodontic Appliance, Powered Tooth Brushing
och Electric toothbrush vs. Manuell toothbrush. Sökorden gav sammanlagt cirka 4580 träffar,
vilket jag valde 30 artiklar av, då de innehöll det information som jag behövde till mitt arbete.
Resultat. Den elektriska tandborsten avlägsnar plack mer effektivt på den buccala och linguala
sidan än den manuella tandborsten, men för att uppnå denna effektiviteten bör varje individ få
information och instruktion om hur de ska använda den. Andra studier har även kommit fram till
att den elektriska tandborsten är lika effektiv approximalt som inderdentala hjälpmedel.
Konklusion. Den elektriska tandborsten är mer effektiv vid avlägsning av plack jämfört med den
manuella tandborste för individer med fastapparatur.




                                                                                                2
                      Karolinska instutionen
                      Odontologiska instutionen
                      Tandhygienistprogrammet
                      Examensarbete C-nivå, 10 poäng /
                      Vårterminen 2007




Abstract

Aim. The aim of this literature study was to investigate if the electric toothbrush is more effective
than the manual toothbrush when it comes to plaque removal on patients with fixed orthodontic
appliances.
Method and Material. The facts I got for this literature study was from PubMed and the
keywords were Orthodontic Oral Health, Orthodontic Oral Hygiene, Fixed Orthodontic
Appliance, Powered Tooth Brushing and Electric toothbrush vs. Manuel toothbrush. These
keywords gave me approximately 4580 hit and I choose 30 articles from there because the
contained the information that I need for the present study.
Results. The electric toothbrush was significantly more effective then the conventional
toothbrush in plaque removal in both the buccal and lingual sides, but to get this result the
individual had get information and instruction on how to use the toothbrush right. Some studies
showed also that the electric toothbrush was as effective in plaque removal between the
approximal surfaces as inderdental aids.
Conclusion. The electric toothbrush is more efficient in removing plaque than he conventional
toothbrush on patients with fixed orthodontic appliances.




                                                                                                   3
Inledning

Det krävs en hög nivå av oral hygien för att upprätthålla en god tandhälsa för patienter som
genomgår fast apparatur terapi inom ortodonti (Heintze et al. 1996, Clerehugh et al. 1998). Då
patienterna själva upplever att det förekommer mer plack, tandköttsinflammation, under
behandlingstiden än tidigare (Legott et al. 1984, Huser et al. 1990, Glans et al. 2003, Rafe et al.
2006). Vid användning av fast apparatur blir det svårt att hålla rent i munnen eftersom
ståltrådarna och fästanordningen fungerar som en barriär mot tandborstens strån samtidigt som de
samlar på sig plack och matrester. Detta kan så småningom leda till att patienten får gingivit och
ökad risk för karies (Heintze et al. 1996, Clerehugh et al. 1998). Därför är det viktigt att man
mäter plack nivån i förhållande till den fasta apparaturen och ståltrådarna, speciellt då dessa
regioner oftast försummas vid tandborstningen (Clerehugh et al. 1998). På så sätt förebygger man
förekomsten av parodontal nedbrytning och karies (Zachrisson 1974).
Personer som inte kan upprätthålla en god munhygien under ortodonti behandlingen har en ökad
risk för att förlora fäste för tanden (Boyd 1989). Även om de under behandlingen har fått
genomgå regelbunden proffosionell tandrengöring (polering). Av den orsaken kan det vara viktigt
att man utvecklar nya metoder/hjälpmedel när det gäller att borsta bort placken. I en studie som
man har gjort använde man sig av en elektrisk tandborste med ett huvud som var format som en
mellanrumsborste och man använde sig även av tre andra utbytbara borsthuven (Boyd 1989). Ena
huvudet var format som en kopp med korta strån i mitten och den var gjord för att ta bort plack
från buccala och linguala tandytan. Andra huvudet hade längre och tjockare strån och var gjord
för att användas approximalt och det sista huvudet använde man för att göra rent vid
tandköttskanten (Boyd 1989).
När patienten försummar sin egen orala munhygien och inte är så mycket motiverad kan det leda
till att det långsiktiga målet av ortodonti behandlingen kan komma att ifrågasättas, då den istället
gör mer skada än nytta. Därför är det viktigt att man som patient, förälder och ortodontist tar
ansvar för att munhygienen genomförs på ett tillfredställande sätt och att man samtidigt påpekar
de fel som görs (Zachrisson 1974). Detta är något man kan hjälpa patienten med både under och
efter ortodonti behandlingen genom att ge individ anpassad profylaktisk behandling regelbundet
(Yeung 1989) och även följa upp det genom att reinstruera patienten (Zachrisson 1974, Lazarescu
et al. 2003). Många kliniker har infört ett väl strukturerat munhygien program, som både
tandläkare och tandhygienister deltar i, vilket de använder på ortodontipatienter för att förebygga
komplikationer under själva ortodontin behandlingen (Feliu 1982, Yeung 1989). Ju mer plack det
är som fäster på apparaturen runt tandköttskanten desto större risk är det att få
tandköttsinflammation, gingivit (Yeung 1989). Vanligtvis efter profylaktisk
munhygiensbehandling försvinner inflammationen efter ca fem dagar (Burch et al. 1994), men
skulle inflammation vara kraftig så kan det leda till att parodontit utvecklas och det i sin tur
resulterar i förlust av stödjevävnad ((Boyd 1989, Yeung 1989). Denna möjliga risk är oacceptabel
för många ortodontister och deras patienter. Därför är det viktigt att tandköttet är friskt och att det
inte sker något parodontala förändring då man påbörjar en ortodontisk behandling (Yeung 1989).
Vid fast apparatur har det visat sig att god oral hygien och försiktig borttagning av överskott av
lim runt apparaturen resulterade i endast mild tandköttsinflammation. Det var större risk att få en
kraftigare inflammation kring underkäkens incinsiv region, på överlappade framtänder osv, då det
oftast var svårt för dessa individer att få rent vid dessa områden (Glans et al. 2003).

Många studier har gjorts för att undersöka om effekten av elektrisk tandborste kontra manuell
tandborste vid rengöring av tänderna vid ortodontisk apparatur, men resultaten har varit


                                                                                                     4
varierande (Burch et al. 1994). Roterande elektriska tandborstar är mer effektiva när det gäller att
upprätthålla parodontala hälsa än vanlig manuell tandborste (Clerehugh et al.1998, Heasman &
McCracken 1999). Denna studie pågick i 18 månader och patienter som hade fastsittande
apparatur deltog. I en annan studie som har gjorts visade det sig att om man t.ex. använde Braun
Oral-B plaque remover, Oral- Uk och Isleworth UK så reducerades placken signifikant jämfört
med en vanlig tandborste (Clerehugh et al.1998). Att få rent approximalt var svårt med både den
elektriska och manuella tandborsten (Mintel & Crawford 1992).
I vissa artiklar som har gjorts har man inte kommit fram till någon skillnad mellan vanlig
tandborste och eltandborste (Ainamo et al. 1991, Burch et al. 1994).

Syfte
Syftet är att undersöka skillnaden i plackavlägsnande effekt mellan el-tandborste och vanlig
manuell tandborste hos patienter med ortodontisk apparatur.

Sökord: Ortodontic Oral Health, Orthodontic Oral Hygiene och Electric toothbrush vs. Manual
toothbrush


Material och Metod
Litteraturen till denna studie har sökts på PubMed med sökorden: Orthodontic Oral Health,
Plaque removal, Powered Toothbrush, Electric Toothbrush, Fixed orthodontic appliance, Manual
toothbrush, Orthodontic Oral Hygiene och Electric toothbrush vs. Manual toothbrush. Dessa
sökord gav sammanlagt 4580 träffar, utav dessa valde jag ut 30 stycken artiklar eftersom de
innehöll det information som jag behövde till mitt arbete. När jag valde ut artiklar tog jag inte
hänsyn till utgivnings datum utan bara att de skulle vara relevanta för detta arbete.

Hickman J, Millett DT, sander L, Brown E, Love J. Powered vs manual tooth brushing in fixed
appliance patients: a short term randomized clinical trial. Angle Orthod 2002 Apr;72(2):135-40.
I Powered vs manual tooth brushing in fixed appliance patients var syftet med studien att
undersöka skillnaden mellan Braun Oral B Plaque Remover 3D och en manuell tandborste vid
effektiviteten av plackavlägsning och gingivit hos patienter med fast apparatur. I studien deltog
33 försökspersoner, 15 pojkar och 18 flickor, elektrisk tandborste och 30 försökspersoner, 13
pojkar och 17 flickor, manuell tandborste. Deltagarna var mellan 12 och 20 år gamla.
Medelvärdet i procent vid baseline för gingival blödning (GI) för både elektrisk och manuell
tandborste var 28,3 (+- 11,5) respektive 29,4(+-14,7). Tre personer kom att uteslutas från studien
då intresse saknades och inga orala skador på vävnaderna skedde varken med elektrisk eller
manuell tandborste.

Varje deltagare fick träffa en tandhygienist som gav munhygieninstruktion med den tilldelade
tandborsten. Först instruerade tandhygienisten på en plastmodell som hade tandställning på både
under käke och över käke. Varje deltagares borstnings teknik kontrollerades noggrant, då man
inte skulle ge mera instruktion under resten av experimentet. Deltagarna informerades att borsta
varje gång i två minuter efter frukost och på kvällen med den tilldelade tandborsten. De fick inte
använda mellanrumsborste under själva experimentet. Deltagarna skulle använda sig av en
manuell tandborste som kom med en digital nedräknare (Whatman International Ltd, Maidstone,
UK) och en el-tandborste som hade en två minuters intervalls timer. De fick med en skriftlig
instruktion om vad de skulle göra och hur och de fick även med en tandborsts dagbok där de

                                                                                                     5
skulle föra ner allt som hade hänt under själva experimentet. Undersökningen utfördes sedan
samma dag, fjärde och åttonde veckan, för att förhindra tids variationer. Deltagarna hade då
borstat sina tänder efter frukost som vanligt och anteckningar gjordes efter följande sekvenser:
ortodontisk modifikation av plackindex, gingivalindex, vattenrensning, Eastman mellanrums
blödningsindex och en bedömning av vävnads skador som kan ha skett under experimentet. Man
tog även fickdjupsmätning för att se om det hade tillkommit några djupa fickor under själva
experimentet (Hickman et al. 2002).

Boyd RL, Murray P, Robertson PB. Effect of rotary toothbrush vs. manual toothbrush on
periodontal status during orthodontic treatment. Am J Orthod Dentofacial Orthop
1989;96:342-347
I Effect of rotary toothbrush vs manual toothbrush on periodontal status during orthodontic
treatment ville man undersöka hurvida den elektriska tandborsten var bättre än den manuella
tandborsten vid upprätthållning av parodontal hälsa hos patienter med fast apparatur I studien
ingick det 20 unga patienter som skulle få tandställning. Inga av dem fick ha några allvarliga
sjukdomar som hjärtsjukdomar, diabetes osv. De delades in i en kontroll grupp, 10 personer och
en behandlings grupp, 10 personer. Innan dessa patienter fick tandregling fick de
tandborstsinstruktion. Patienterna i behandlings gruppen instruerades med en elektrisk tandborste
genom att använda den korta spetsiga borsten eftersom den kunde göra rent runt apparaturen. De
patienter som ingick i kontroll gruppen fick en mjuk konventionell tandborste t.ex. Oral B och de
instruerades att använda tandborsten horisontellt med skrubb metoden. Under själva
examinationen registrerades plackindex och gingivalindex (Boyd et al. 1989).


Preber H, Ylipaa V, Bergstrom J, Ryden H. A comparative study of plaque removing efficiency
using rotary electric and manual toothbrushes. Swed Dent J 1991;15:229-234.
I A comparative study of plaque removing efficiency using rotary electric and manual
toothbrushes jämfördes den plackavlägsnande förmågan mellan den manuella tandborsttekniken
och den roterande elektriska tandborsttekniken hos individer med fastapparatur. I studien deltog
19 tandhygienistsstuderande mellan 25 och 53 år. De delades upp slumpvis i två grupper: en där
man använde "roterande" tandborstar och en annan grupp där man använde "manuella"
tandborstar. De instruerades att borsta sina tänder i tre minuter två gånger dagligen i tre veckor
med antingen en "roterande" tandborste eller en manuell tandborste. Efter dessa tre veckor skulle
de sedan byta från "roterande" till manuell och så tvärtom och använda där också samma
instruktion som gavs tidigare. I båda studierna kom man fram till att med "roterande" tandborste
kom man åt bättre buccalt och lingualt ifrån när det gällde att få bort placket.
Under andra delen av studien avstod 10 studenter från att borsta tänderna i kvadrant tre och fyra
under fyra veckor. Därefter delades de in slumpmässigt igen i vardera grupper: antigen i en
"roterade" grupp, där de använde en Rota dent tandborste, eller manuell grupp, där de använde
Lactona M39 tandborste. Man registrerade sedan plackborttagningen genom att fotografera före 0
sekunder och efter 15, 30 och 60 sekunders tandborstning. Det man kom fram till i denna studie
var även att "roterande" tandborste var mera effektivare än vanlig manuell tandborste när det
gällde att reducera plackmängden (Preber et al. 1991).




                                                                                                   6
Trimpeneers L.M, I.A Wijgaerts, L.R Dermaut, P.A Adriaens. Effect of electric toothbrushes
versus manual toothbrushes on removal plaque and periodontal status during orthodontic
treatment. Am J Orthod Dentofac Orthop 1997;111:492-7.
I Effect of electric toothbrushes versus manual toothbrushes on removal of plaque and
periodontal status during orthodontic treatment ville man undersöka effektiviteten mellan tre
olika typer av elektriska tandborstar; Interplak, Philips och Rotadent, vid avlägsning av
supragingival plack och prevention av gingivit hos vuxna patienter med fast apparatur. I studien
valdes det systematiskt ut 36 friska deltagare, 19 flickor och 17 pojkar, mellan 12 och 13 år. De
kom att delas upp slumpvis i fyra jämlika grupper och de behandlades av samma tandläkare.
Studien påbörjas 1992 i januari och pågick under ett år. En pojke kom att hoppa av då det
saknades intresse för fortsatt ortodontisk behandling.


Varje patient använde alla fyra olika tandborstarna (tre elektriska och en manuell), Iinterplak,
Philips, Rotadent och Blend-a-Med Dental Plus Junior med medel styvhet, i en slumpvis
ordningsföljd. Varje experiment period varade i två månader och sedan registrerades alla kliniska
parametrar vid baseline, första månaden och andra månaden. Mellan varje experiment hade man
en ”wash out” period där försökspersonerna fick borsta en månad med eltandborste och den andra
månaden med manuell tandborste, så att man skulle få jämförbara värden. De instruerades att
borsta tänderna två gånger dagligen i tre minuter och de fick inte använda approximala
hjälpmedel, som tandtråd, mellanrumsborste osv eller fluorpreparat. Borsthuvudena och
tandborstarna bytes varje fjortondedag och dessa skulle lämnas tillbaka efter avslutat studie för
att se om de hade deltagit i studien som de skulle ha gjort.
Vid varje besök noterades, gingival index (GI), blödnings index (BI), plack index (PI), dels på
tanden och runt tandställningen (PIT), utav tre examinatorer (Trimpeneers et al. 1997).


Thienpont V, Dermaut L.R, Van Maele G. Comparative study of 2 electric and 2 manual
toothbrushes in paients with fixed orthodontic appliances. American Journal of Orthodontics and
Dentofacial Orthopedics October 2001;120:353-60.
I Comparative study of 2 electric and 2 manual toothbrushes in patients with fixed orthodontic
appliances ville man med studien evalluera effektiviteten av fyra olika tandborstar; Braun Oral-
B 3D Plaque Remover, Philips Jordan HP 510, Lactona orthodontic tandborste och Oral- B
Advantage Control Grip, hos barn som undergår fast apparatur för att se hur dessa tandborstar
påverkar gingivit och parodontal status. I studein deltog 36 friska deltagare, 18 pojkar och 18
flickor i åldern mellan 13- 24 år. Deltagarna skulle ha tandställningen i både överkäken och
underkäken. De kom att undersökas utav samma tandläkare under hela experimentet. Patienterna
uppmanades att gå på rutin kontroller var sjätte månad hos deras ordinarie tandläkare, men då
fick de inte behandlas med någon sorts fluorpreparat. Deltagarna fick inte heller använda sig av
tandtråd, mellanrumsborstar, munsköljningar eller andra hygien hjälpmedel under hela
experimentet. Tre pojkar ströks under experimentet de inte kom till undersökningen.
Alla 33 patienter fick använda sig av de fyra olika tandborstarna (Braun Oral- B 3D, Oral-B
Advantage, Philips Jordan och Lactona Orthodontic), men i en slumpvis ordningsföljd under ett
år. Varje tandborste fick deltagarna använda i en månad innan de skulle byta till nästa. De
instruerades att borsta tänderna två gånger dagligen med Oral- B tandkräm i tre minuter och för
att hålla tiden användes en timer. Borsthuvudena och tandborstarna lämnades lämna tillbaka efter


                                                                                                    7
varje avslutad experiment period för att se om deltagarna hade deltagit i studien enligt
föreskrifter. Varje patient fick efter avslutat studie 53 dollar.


Vid baseline och mellan varje experiment period hade man 1 månads ”washing out” period då
alla patienter använde sig av en likadan manuella tandborste, som inte inkluderades in i
experimentet., för att de skulle kunna få jämförbara värden som vid baseline. När varje patient
avslutade 2 ”wash out” och 2 experiment perioder (1 månad vardera) blev studien avbruten på
grund av sommarlov ( juli och augusti). Studien återupptogs igen i september. Det man
undersökte varje månad var gingival index (GI), blödnings index (BI), plack index (PI) och plack
index runt tandställningen (PIT). Efter varje avslutat undersökning fick alla patienter genomgå
professionell tandrengöring samt tandstens- och plackborttaggning (Thienpont et al. 2001).

Resultat

Resultatet vid baseline i Hickman et al. (2003) angående plack mängden var att det inte fanns
någon signifikant skillnad när det gällde använding utav elektrisk tandborste vid första besöket
fram till tredje (P=0, 131 och P=0, 145) (Tabell I). Däremot reducerades plackmängden
signifikant vid användning av manuell tandborste vid första besöket fram till tredje besöket
(P<0, 001 och P=0, 016). Den gingivala inflammationen visade liknande resultat som vid
förändring av plackmängden för den elektriska tandborsten (P=0, 096, P=0, 223 och P=0, 947),
men inte för manuella tandborsten där det gav en signifikant skillnad mellan första och andra
besöket (P=0, 004) men ingen skillnad mellan andra och tredje besöket (P=0, 096). Vid gingival
blödning kom man fram till att det fanns en signifikant skillnad vid reduktion av blödning vid
användning av elektrisk tandborste från första besöket till tredje besöket (P=0, 003 och P=0,
028), liknande resultat visades även vid användning av manuella tandborsten (P=0, 028).
Däremot fanns det ingen signifikant skillnad mellan andra besöket och tredje besöket när den
manuella tandborsten användes (P=0, 0319) (Hikman et al. 2002)
                  Tabell I. Medelvärdet och standardavvikelsen för plack index, gingival
                  index och blödnings index vid användning av elektrisk- och manuell
                   tandborste vid 1:a-, 2:a- och 3:e besöket.
                                          Elektrisk       Manuell
                                          Tandborste      Tandborste
                                           Medelvärde (SD) Medelvärde (SD)
                    Plack
                    1:a besöket                     0,55 (0,26)           0,58 (0,35)
                    2:a besöket                     0,47 (0,23)           0,40 (0,23)
                    3:e besöket                     0,46 (0,24)           0,46 (0,26)
                    Gingivit
                    1:a besöket                     1,17 (0,24)           1,18 (0,28)
                    2:a besöket                     1,12 (0,19)           1,09 (0,23)
                    3: e besöket                    1,12 (0,18)           1,12 (0,23)
                    Blödning %
                    1:a besöket                     53,0 (22,3)           47,3 (19,3)
                    2:a besöket                     39,4 (20,1)           40,9 (19,4)
                    3:e besöket                     43,4 (20,6)           44,0 (20,1)


                                                                                                   8
När studien av Boyd et al. (1989) avslutades kvarstod det 19 deltagare i experimentet och
kontroll gruppen. Nio personer i kontroll gruppen använde en manuell tandborste och 10 personer
i behandlingsgruppen använde en elektrisk tandborste (Rotadent). Resultatet visade inte någon
signifikant skillnad mellan grupperna av de kliniska parametrarna ( p<0,01) vid baseline.
Kontroll gruppens plack mängd ökade signifikant från baseline till 18 månaders perioden
(Figur 1). Däremot i behandlingsgruppen låg plackmängden vid baseline nivån under hela
studien. När det gällde gingival index ( Figur 2) och blödnings index (Figur 3) visade studien att
behandlingsgruppen gav bäst resultat under hela experimentet. (Figur 1, 2 och 3)


                                                Plack Index > 1


                     60
                     50
                     40                                                        Kontroll
                     30
                     20                                                        Rotadent
                     10
                      0
                             0      1       3     6     9        12   18
                                        Månader i behandling


                         Figur 1. Medelvärdet (%) för plack index för både behandlings-
                          gruppen och kontrollgruppen under 18 månaders studien.



                                                Gingival Index


                    80
                    60
                                                                               Kontroll
                    40
                                                                               Rotadent
                    20
                     0
                             0      1       3      6     9       12   18
                                        Månader i behandlingen


                     Figur 2. Medelvärdet (%) för gingival index för både behandlings-
                      gruppen och kontrollgruppen under 18 månaders perioden.




                                                                                                     9
                                                       Blödnings Index >1


                            80
                            60
                                                                                      Kontroll
                            40
                                                                                      Rotadent
                            20
                             0
                                    0       1      3       6      9   12     18
                                                Månader i behandling


                            Figur 3. Medelvärdet % för blödnings index för både
                            behandlingsgruppen och kontrollgruppen under 18 månaders
                            perioden.


Under behandlingsperioden fick deltagarna rutin mässig tandvård hos deras ordinarie tandläkare
där de fick proffosionell tandrengöring. Under denna 18 månaders studie var man bara en gång
tvungen att lämna tillbaka en av Rotadent borstarna då den var defekt (Boyd et al. 1989).
I första delan av studien av Preber et al. (1991) kom man fram till att medianvärdet för plack
index för test gruppen var 28% för alla ytor, 3% för buccala och linguala ytorna tillsammans och
22% för de approximala ytorna (Tabell II). För kontrollgruppen var medianvärdet för plack index
39% för alla ytor, 6% för buccala, linguala ytorna tillsammans och 34 % för de approximala
ytorna. Skillnaden mellan test och kontroll gruppen är statistiskt signifikant för alla ytor och för
buccala och linguala ytorna tillsammans (p<0.05), men inte för de approximala ytorna (p>0.05).

              Tabell II. Plack index (%) för 32 individer i test- och kontrollgrupp
              efter 3 veckors tandborstning med elektrisk och manuell tandborste.

               Index             Test                  Kontroll              P
                                 n=16                  n=16
                                 Median (range) Median (range)

               Buccal+           3 (0-12)              6 (0-40)            <0,05
               Lingual

               Approximal 22 (7-49)                    34 (10-51)          NS

               Total             28 (8-60)             39 (23-75)          <0,05
                                  P> 0,05: NS (icke signifikant)


I den andra delen av studien var även här skillnaden mellan test och kontroll gruppen statistiskt
signifikant (p<0.001). Resultatet visade att plackreduktionen efter 15 sekunder var 75%, 30


                                                                                                    10
sekunder var 86% och 60 sekunder var 92% hos test gruppen och i kontrollgruppen var
plackreduktionen efter 15 sekunder var 64%, 30 sekunder var 74% och 60 sekunder var 86%
(tabell II) (Preber et al. 1991).

Tabell III. Plackreduktion hos test- och kontroll gruppen efter 15-, 30-, och 60 sekunder.

                      Sekunder                 Test                     Kontroll

                      15                       75%                      64%

                      30                       86%                      74%

                      60                       92%                      86%


I Trimpeneers et al. (1997) studie fanns inte några statistiska skillnader mellan den Manuella-,
Interplak-, Philips- och Rotadent tandborsten (Tabell III). Vilket man kom fram till genom att
jämföra borstarna två och två för att se om det blev någon skillnad mellan första och andra
månaden när det gällde de olika parametrarna. Vid första delen av studien gavs inga statistiska
skillnader mellan tandborstarna när det gällde gingival index, men den manuella tandborsten
visade sig ha bättre prestation än Philips tandborsten vid avlägsnande av plack. Rotadent
tandborsten visade ingen signifikant skillnad i de olika kliniska parametrarna jämfört med de
andra tandborstarna.

                  Tabell IIII. Medelvärden för de kliniska parametrarna från de olika tandborstarna.

                                    Manuell Interplak Philips Rotadent P-värdet
                     Gingival       1.38    1.36      1.38    1.40     0.08 NS
                     Index
                     Blödnings 0.47              0.45        0.44        0.44         0.10 NS
                     Index
                     Plack index 1.07            1.10        1.03        1.18         0.06 NS
                     Plack index 1.35            1.35        1.26        1.33         0.75 NS
                     runt
                     bracketsen
                                   P> 0,05: NS (icke signifikant)

Vid andra delen av studien kom man fram till att den manuella tandborsten inte visade några
skillnader vid blödnings index jämfört med de elektriska tandborstarna. Den manuella
tandborsten var däremot bäst när det gällde gingival index. Varje patient fick sedan efter avslutat
studie rangordna vilken tandborse de föredrog bäst att använda och samtliga deltagare föredrog
Philips tandborste ( Trimpeneers et al. 1997).

Resultatet visade i studien av Thienpont et al. (2001) att det inte framkom någon signifikant
skillnad mellan patienterna vid baseline i avseende de kliniska index efter att ha använt Braun


                                                                                                       11
Oral-B 3D-, Oral-B advantage-, Philips- Jordan- och Lactona Orthodontic tandborsten (Figur 5).
Det fanns inte heller någon skillnad i avseende effektiviteten utav någon av dessa tandborstar i
överkäken och underkäken. De fyra olika tandborstarna gav även här samma resultat vid alla de
fyra parametrarna förutom att plack index på vänster käke med Philips Jorden tandborsten visade
bäst resultat vid reducering av plack. Resultatet visade vidare att det var lättare att få rent i
underkäken än i över käken oavsett vilken tandborste man använde och att det inte fanns någon
skillnad mellan pojkar och flickor när den gällde den orala hygienen (Thienpont et al. 2001).


                     0,3
                    0,25
                                                               Braun Oral-B 3D
                     0,2
                                                               Oral-B Advantage
                    0,15
                                                               Philips Jordan
                     0,1
                                                               Lactona Orthodontic
                    0,05
                       0
                            GI       BI       PI      PIT


                  Figur 5. Medelvärde och standardavvikelse för gingival index (GI),
                  blödnings index (BI), plack index (PI) och plack index runt tand-
                  ställningen (PIT) för de olika tandborstarna.



Diskussion

Syftet med detta arbete var att undersöka skillnaden mellan el-tandborste och vanlig manuell
tandborste vid rengöring av fast apparatur och det jag har kommit fram till i denna litteraturstudie
är att den elektriska tandborsten är bättre än den manuella tandborsten i avseende att reducera
plack runt fast apparaturen (Walsh et al. 1986, Preber et al. 1991). Detta har konfirmerats av
andra studier (Mueller et al. 1987, Boyd et al. 1989). Där kom man även fram till att den
elektriska tandborsten påverkade gingiviten ( Mueller et al. 1987) och parodontiten genom att
dämpa inflammationen (Love et al. 1988). Den elektriska tandborsten gav bättre resultat än den
manuella tandborsten på buccala och linguala tandytorna vid avlägsning av plack, men vid
registrering av de approximala ytorna noterades mer frekvent mängd plack och blödning både vid
användning av den elektriska- och manuella tandborsten (Conroy 1965, Jackson et al. 1991,
Preber et al. 1991, Sander et al. 2006). I Glavind & Zeuner (1986) kom man däremot fram till
motstridiga resultat där man ansåg att den elektriska tandborsten var lika effektiv approximalt,
vid plackrengöring, som vid användning av inderdentala hjälpmedel (Anerud et al. 1979,
Clerehugh et al. 1998). Skillnaden i denna studie kan bero på att man har använt två olika
tandborsthuvud (elektrisk och manuell) och inte haft någon tidsbegränsning alls (Glavind &
Zeuner 1986).

Den tid som krävs för att nå en nivå av 75% plackreduktion visade sig vara 15 sekunder hos test
gruppen mot 30 sekunder för kontroll gruppen (15- vs 30 sekunder) och om en sådan observation
kan tas för vana vid tandborstning kommer den elektriska tandborsten ge tidsvinst (Preber et al.
1991), speciellt då de får den information och instruktion som krävs för att man ska kunna
använda den elektriska tandborsten på rätt sätt (Preber et al. 1991, Sander et al. 2006).



                                                                                                 12
I en studie av Preber et al. 1991 som gjordes på unga tandvårdsstudenter som var parodontalt
friska och mycket motiverade. Därför kan man inte generalisera resultaten utan bara betona hur
viktigt det kan vara för individer med parodontala sjukdomar att använda den elektriska
tandborsten, för att på så sätt motverka fortskridning utav denna sjukdoms process. Någon
långtidsuppföljning på denna studie är inte gjord och behövs det flera studier som sträcker sig
under längre perioder. Samtidigt finns det behov att även undersöka om det kan behövas designa
nya borsthuvuden för den elektriska tandborsten, som är mera lämpade för patienter med
tandställning så att de lättare kommer åt de approximala ytorna och kan förhindra inflammation i
gingivan. (Jackson et al. 1991, Preber et al. 1991, Sander et al. 2006).
I flera studier har man använt sig av en digital timer och instruerat deltagarna att borsta tänderna
två gånger dagligen i två minuter med antingen en elektrisk eller en manuell tandborste
(Clerehugh et al. 1997, Trimpeneers et al. 1997, Heasman et al. 1998) och resultatet har visat att
den elektriska tandborsten är bättre än den manuella tandborsten när det gäller att få rent runt
tandställningen. Därför kan det vara bra att rekommendera den elektriska tandborsten för
individer som har svårt att upprätthålla en god munhygien, speciellt då de har tandställning
(Heintze et al. 1996, Clerehugh et al. 1997, Hickman et al. 2002).

Det finns studier som har visat motsägande resultat, där den manuella tandborsten visade
signifikant bättre plackreduktion jämfört med den elektriska tandborsten efter åtta veckor. Den
manuella tandborsten gav bättre plackreduktion vilket kan bero på den tidsbegränsning, som
innebar att de skulle borsta sina tänder i två minuter varje morgon och kväll och personen fick
information och instruktion. Fastän deltagarna med den elektriska tandborsten fick samma
information och instruktion visades ingen signfikant plackreduktion under hela studien. Detta kan
bero på att de var tvugna att lära sig använda en ny tandborste som innebar en ny tandborstteknik
(Löe et al. 1963, Löe 1967). En annan förklaring kan också vara det att dessa studier är ganska
gamla och det var inte så vanligt med den el-tandborste på den tiden. Även resultaten från
gingival index visade att den manuella tandborsten var bätre än den elektriska tandborsten, då den
minskade inflammationen men bara under de fyra första veckorna i studien sedan såg man inga
förändringar. Detta kan bero på att deltagarna först var entusiastiska och sedan föll de tillbaka i
sina gamla vanor (Spindel et al. 1993). Den elektriska tandborsten visade ingen förändringar alls
under hela studien vid notering av gingivala index (Caton et al. 1985).

Många studier har gjorts angående effektiviteten av den elektriska tandborsten Interplak där man
har kommit fram till att den tandborsten hade en tendens till att vara mer effektiv än den manuella
tandborsten (Long et al. 1985, Trimpeneers et al. 1997) då den reducerar plack med 70 procent
jämfört med den manuella tandborsten som reducerar plack med 65 procent (Killoy et al. 1989).
Förutom att Interplak tandborsten reducerar plack effektivt är den dessutom lika abrasive på
emaljen och dentintet som den manuella tandborsten är, men man vet ännu inte hur Interplak
tandborsten påverkar mjukvävnaderna (Glavind et al. 1986). Därför behövs det flera studier, där
man studerar längre tid av användning med de olika tandborstarna. För att undvika bias är det
även bra om undersökaren inte är medveten om försökspersonerna tillhör antingen test- gruppen
eller en placebo- gruppen och att man har många täta kontroller (Baab et al. 1989).

Konklusion
Den elektriska tandborsten är mer effektiv vid avlägsning av plack jämfört med den manuella
tandborste för individer med fastapparatur.



                                                                                                  13
Referenslista

Ainamo J, Hernina M, Kauriasho K, Sorsa T, Suomalainen K. Effect of manual versus powered
toothbrushes. Journal of Dental Research 1991;70: 557.

Anerud A, Löe H, Boysen H, Smith M. The natural history of periodontal disease in man.
Changes in gingival health and oral hygiene before 40 years of age. J Periodont Res
1979;14:526-40.

Baab D.A, Johnson R.H. The effect of a new electric toothbrush on supragingival plaque and
gingivitis. J Periodontol 1989;60:336-41.

Boyd RL, Murray P, Robertson PB. Effect of rotary toothbrush vs. manual toothbrush on
periodontal status during orthodontic treatment. Am J Orthod Dentofacial Orthop
1989;96:342-347.

Burch JP, Lanese R, Ngan P. A two-month study of the effects of oral irrigation and automatic
toothbrush use in an adult orthodontic population with fixed appliances. Am J Orthod
Dentofacial Orthop 1994;106:121-126.

Caton JG, Polson AM. The inderdental bleeding index: a simplified procedure for montitoring
gingival health. Compend Contin Educ Dent. 1985;6:88, 90-2.

Clerehugh V, Williams P, Shaw WC, Worthington HV, Warren P. A practise-based randomised
controlled trial of the efficacy of an electric and a manual toothbrush on gingival health in
patients with fixed orthodontic appliances. J Dent 1998;26:633-6329.

Conroy CW. Comparison of automatic and hand toothbrushes´cleaning effectiveness. J Am Dent
Assoc. 1965;70:921.

Feliu JL. Long-term benefits of orthodontic treatment on oral hygiene. Am J Orthod
1982;82:473-477.

Glans R, Larsson E, Ogaard B. Longitudinal changes in gingival condition in crowded and non
crowded dentitions subjected to fixed orthodontic treatment. Am J Orthod Dentofacial Orthop
2003;124:679-682.

Glavind L, Zeuner E. The effectiveness of a rotary electric toothbrush on oral cleanliness in
adults. J Clin Periodontol 1986;13:135-138.

Heasman P, Wilson Z, Macgregor I, Kelly P. Comparative study of electric and manual
toothbrushes in patients with fixed orthodontic appliances. Am J Orthod Dentofacial Orthop.
1998;114:45-49.

Heintze SD, Jost- Brinkmann PG, Loundos J. Effectiveness of three different types of electric
toothbrushes compared with a manual technique in orthodontic patients. Am J Orthod
Dentofacial Orthop. 1996;110:630-38.


                                                                                                14
Hickman J, Millett DT, sander L, Brown E, Love J. Powered vs manual tooth brushing in fixed
appliance patients: a short term randomized clinical trial. Angle Orthod 2002 Apr;72(2):135-40.

Huser MC, Baehni PC, Lang R. Effect of orthodontic bands on microbiological and clinical
parameters. Am J Orthod Dentofac Orthop 1990;97:213-8.

Killoy WJ, Love J, Fed PF, Tira DE. The effectiveness of a counter-rotary action powered
toothbrush and conventional toothbrush on plaque removal and gingival bledding: a short term
study. J Periodontol 1989;60:473-7.

Lazarescu D, Boccaneala S, Illiescu A, De Boever JA.Efficacy of plaque removal and learning
effect of a powered and a manual toothbrush. J Clin Periodontol 2003;30:726-73.

Legott PJ, Boyd RL, Quinn RS, Eakle WS, Chambers DW. Gingival disease pattern during fixed
orthodontic treatment adolescents vs adults. J Dent Res 1984;63:309(Abstr 1245).

Love J.W, Drisko C.L, Killoy W.J, Tira DE, Sackuvich D.A. Effectiveness of a rotary action
versus a manual toothbrush. J Dent Res 1988;67(Abst 98):125.

Long DE, Killoy WJ. Evaluation of the effectiveness of the Interplak home plaque removal
instrument on plaque removal in orthodontic patients. Compend Contin Educ Dent
1985;6:S156-60.

Löe H. The gingival index, the plaque index and the retention index systems. J Periodontol.
1967;38:610-16.

Löe H, Silness J. Periodontal disease in pregnancy I. Prevalence and severity. Acta Odontol
Scand. 19963;21:533-551.

McCracken G.I, Heasman L, Stacey F, Kelly P.J, Heasman P.A. Testing the efficacy of plaque
removal of a prototype brush head for a powered toothbrush. Journal of Clinical Periodontology
2000;27:542-548.

Mintel T.E & Crawford J. The search for the superior toothbrush design technology. Journal of
Clinical Dentistry 1992;3:1-4.

Mueller L.J, Darby M.L, Allen D.S, Lynne Tolle S. Rotary electric toothbrushing. Clinical effects
on the presence of gingivitis and supragingival dental plaque. Dental Hygiene 1987;61:546-550.

Preber H, Ylipaa V, Bergstrom J, Ryden H. A comparative study of plaque removing efficiency
using rotary electric and manual toothbrushes. Swed Dent J 1991;15:229-234.

SanderFM, Sander C, Sander FG. Dental care with manual toothbrushes during fixed orthodontic
treatment—a new testing procedure. J Orofac Orthop 2005; 66:299-306.

Spindler LM, Chaunccy HH, Person P. Plaque reduction unaccompanied by gingivitis reduction.
J Periodontol. 1986;57:551-54.


                                                                                                15
Thienpont V, Dermaut L.R, Van Maele G. Comparative study of 2 electric and 2 manual
toothbrushes in paients with fixed orthodontic appliances. American Journal of Orthodontics and
Dentofacial Orthopedics October 2001;120:353-60.

Trimpeneers L.M, I.A Wijgaerts, L.R Dermaut, P.A Adriaens. Effect of electric toothbrushes
versus manual toothbrushes on removal plaque and periodontal status during orthodontic
treatment. Am J Orthod Dentofac Orthop 1997;111:492-7.

Walsh T.F, Glenwright H. Relative effectiveness of rotary and conventional toothbrush in plaque
removal. Community Denistry Oral Epidemiology 1984;12:160-164.

Yeung SC, Howell S, Fahey P. Oral hygiene program for orthodontic patients. Am J Orthod
Dentofacial Orthop 1989;96:208-213.

Zachrisson BU. Oral hygiene for orthodontic patients: current concepts and practical advice.
Am J Orthod 1974;66:487.




                                                                                               16

				
DOCUMENT INFO