SPSS for Windows 16 - a guided tour by czl10931

VIEWS: 42 PAGES: 18

									Socialhögskolan
Lunds Universitet
Lars Wahlgren / Per-Erik Isberg




                 SPSS for Windows 16
                    - a guided tour




                                  SOPA11 / Lund HT2008
                                                                                      1

Introduktion
En gång i tiden betydde SPSS Statistical Package for the Social Sciences. Idag betyder
bokstäverna ingenting utan SPSS är ett mjukvaruföretag som utvecklar och säljer flera
olika program. SPSS är ett av de ledande generella statistikprogrammen.
När man startat programmet ser det ut ungefär så här i bildskärmen.




               OBS! Två flikar i
               det här fönstret.




Vad man ser är det SPSS-fönster som finns öppet från start.

Data      Fönstret består av två flikar. ”Data View” är det rutnät där data matas in.
Editor    Värdena kan man mata in själv via tangentbordet eller så kan man läsa in
          färdiga datafiler skapade av SPSS eller av andra program, t ex Excel.
          Den andra fliken är ”Variable View”. Där definierar man vilken typ av data
          varje variabel (dvs kolumn) innehåller. Text eller numeriska värden? Vilken är
          variabelns datanivå? Ska det vara två decimaler eller inga decimaler alls mm?

Ett nytt fönster som så småningom öppnar sig är

SPSS      Detta är SPSS Output-fönster. Här hamnar alla resultat av de analyser vi så
Viewer    småningom ska klicka oss fram till; korstabeller, medelvärden, diagram mm.
          Det är endast när beräkningarna innebär att man skapat en ny variabel
          (kolumn) som resulutatet hamnar i datafönstret.
       2

       Inmatning av data – definition av variabler
1.     Till en universitetskurs har bland annat nedanstående sex personer anmält sig. Kolumnen
       Poäng visar hur många universitetspoäng studenten har vid kursens start. Variabeln
       Terminer är hur många terminer studenten läst hittills.

                          Förnamn       Kön     Födelseår    Poäng      Terminer
                      1   Lasse            1        1983     112,5              4
                      2   Bosse            1        1988      45                2
                      3   Lisa             2        1989      30                1
                      4   Anna             2        1978      52,5              2
                      5   Britta           2        1976     240                6
                      6   Olle             1        1985     270                8

     a) Välj fliken Data View. Skriv sedan in samtliga uppgifter i de vita fälten ovan innan du
        går vidare. Bry dig inte om att det ser lite annorlunda till att börja med – decimaler och
        konstiga kolumnrubriker. Vi ska strax snygga till det.
       Färdig med inmatningen av allt ovan? Då går vi vidare, men allt blev inte bra:
           Observera att det blev lite problem med Britta. SPSS accepterar inte sista bokstaven i
           namnet. Detta beror på att bredden på kolumnen bestämdes av att Lasse – som skrevs
           in först – har fem bokstäver, medan Britta ju består av sex bokstäver. Men lugn bara
           lugn, detta ska vi strax fixa till.
           Samtliga numeriska värden fick två decimaler och det vill vi inte ha. Även det ska
           ändras om ett ögonblick.
           VAR00001, VAR00002 etc står det som kolumnrubriker och det begriper ju ingen
           människa vad det är. Allt detta ska vi nu ändra genom att …
       • … välja fliken Variable View längst ner till vänster. Då hamnar du i ett annat rutnät
         där man kan se information om de olika variablerna. Rubrikerna är ”Name”, ”Type”,
         ”Width”, ”Decimals”, ”Labels”, ”Value” m.m. Observera att på översta raden i
         kolumnen ”Type” står det ”String”. Det betyder att Namn är en teckenvariabel. Alla
         övriga variabler är numeriska. På första raden står det en 5:a i kolumnen ”Width”.
         Ändra detta till en 6:a (minst) och gör detsamma i kolumnen ”Columns”. Gå därefter
         tillbaka till Data View och skriv in Brittas namn på nytt. Den här gången gick det
         bättre, eller hur?
       • Gå tillbaks till Variable View och ändra de obegripliga variabelnamnen VAR00001
         etc till Förnamn, Kön, Födelseår, Poäng och Terminer. Variabelnamn får vara högst 64
         tecken långa och får endast innehålla bokstäver (A–Ö), siffror (0–9) samt några
         specialtecken bl.a. # och _. Blanktecken, + - * och / får naturligtvis inte användas.
       • Passa också på att ändra antalet decimaler från 2 till 0 på samtliga ställen utom för
         Poäng som ska ha 1 decimal. Gå tillbaka till Data View så ser du nu att de numeriska
         variablerna blivit av med onödiga decimaler och kolumnerna har fått vettiga namn.
                                                                                            3

  • Ytterligare en liten förbättring ska vi göra. Variabelnamet (kolumnrubriken) Poäng
    och Terminer är behändiga att ha vid arbetet i SPSS men i de resultattabeller och
    figurer vi så småningom får fram är det inte tillräckligt upplysande för en person som
    inte är så insatt i materialet. Gå ytterligare en gång tillbaka till Variable View-fliken.
    På rad 4 (som definerar variabeln Poäng) ska du under ”Label” skriva t.ex. ”Högskole-
    poäng t.o.m. VT 2008”. Dessa etiketter kan innehålla alla tecken på tangentbordet,
    även blanka, och de kan vara hela 256 tecken långa – längre än de flesta SMS du
    skickar.
  • Avsuta inmatningen med att lägga till era egna namn och värden på raderna under
    Olles data.

b) Spara datamaterialet i ”Mina dokument”, File > Save (eller Save As). På samma sätt
   som i alla andra Windows-program väljer man var data ska sparas. Varje gång man gjort
   ändringar bör man spara sina data på nytt.

c) Värdet 1 för män och 2 för kvinnor är naturligtvis praktiskt vid inmatning av data men i
   resultattabeller vill man hellre se det riktiga värdet, dvs. Man eller Kvinna. Då använder
   man s.k. Value Labels. Gör så här:
  Gå till fliken Variable View och klicka på ordet ”None” i kolumnen ”Values” på raden
  för variabeln kön, dvs på rad 2.
  Klicka på knappen med de tre
  punkterna. Då bör du få upp meny-
  rutan här till höger. Skriv in 1 i rutan
  Value och Man i rutan Value Label.
  När du sedan klickar på Add hoppar
  definitionen ner i rutan under.
  Upprepa för kvinnorna, glöm inte
  Add, avsluta med OK.
  Syns inte etiketterna direkt i data-
  fönstret klickar du på View och
  väljer Value labels. Alternativt kan
  du klicka på den andra lilla ikonen från höger överst i Data View-fliken. Det är den som
  ser ut just som en liten etikett.




d) Innan vi går vidare ska vi också se ett enkelt exempel på hur man kan beräkna en ny
   variabel, en ny kolumn med data. Vi – eller rättare sagt SPSS – ska räkna ut studenternas
   ålder och lägga värdena i en ny kolumn. Klicka på Transform > Compute.
  4

                                                         I rutan uppe till vänster (under ”Target
                                                         Variable”) skall man först skriva namnet
                                                         på den nya variabeln, ÅLDER t ex. I den
                                                         stora rutan till höger (”Numeric
                                                         Expression”) skriver man ett uttryck för
                                                         hur den nya variabelns värden skall
                                                         beräknas. Om vi vill beräkna hur gamla
                                                         personerna blir under år 2008 så räknar
                                                         man ut åldern med uttrycket
                                                         2008 – Födelseår.


  Gör så här: Skriv in 2008 – i rutan ”Numeric Expression”. Markera sedan födelseår i
  listan till vänster och klicka på lilla svarta pilen (trekanten ) precis till höger om
  variablerna. Variabeln FÖDELSEÅR hoppar då in i rutan till höger. Klicka på OK och ta
  en titt i Data View.
  Räknade SPSS rätt? Hur gammal är Anna? Svar: __________

e) Som avslutning på uppgiften ska vi också beräkna genomsnittslålder och medelpoäng för
   studenterna i datafilen (Analyze > Descriptive Statistics > Descriptives).
  Variablerna Poäng och Ålder marke-
  ras i variabellistan till vänster och
  med ett klick på flyttas de över till
  den högra rutan.
  Avsluta med OK.
  Nu händer det saker. Ett nytt fönster
  öppnas – SPSS Viewer eller Output-
  fönstret. I detta fönster hamnar alla
  resultat    som     SPSS      beräknar;
  medelvärden, frekvenstabeller mm.
  Här är resultatet för de sex studenterna. Men eftersom du lagt till ditt eget värde på rad 7
  stämmer ditt resultatet bara nästan.

                                          Descriptive Statistics

                                  N         Minimum      Maximum        Mean      Std. Deviation
           Högskolepoäng t.o.m.
                                      6          30,0        270,0      125,000       104,9643
           VT 2008
           Ålder                      6            19              32     24,83           5,269
           Valid N (listwise)         6



  Hur många poäng har studenterna i genomsnitt tagit? _________

  Vad är medelvärdet för åldern? _________ och standardavvikelsen? _________
                                                                                               5

2.   Innan du börjar med denna uppgift ska du starta om SPSS så att allt gammalt försvinner.

     Vi skall nu börja bearbetningen av ett större datamaterial som redan är inmatat. På
     webbsidan http://www.stat.lu.se/utbildning/student/znivaa/sopa11 finns filen UPPVÄXT
     som du laddar ner till ditt skrivbord (Desktop) eller till Mina dokument.

     Öppna den i SPSS; File > Open > Data.

     På sidorna 13–14 hittar du en lite utförligare beskrivning av undersökningen som
     datamaterialet är hämtat från. Här är kortversionen.

     I filen finns en delmängd av ett datamaterial som kommer från den svenska delen av ett
     nordiskt samarbetsprojekt ”Projekt Uppväxtnätverk”. En närmare beskrivning av
     materialet och resultat finns beskrivet i rapporten: Andersson & Linge (1997) –
     Tioåringars kompetens och levnadsförhållanden – Meddelanden från Socialhögskolan
     1997:13. I projektet har man undersökt hur tioåringar ser på sig själv med avseende på
     sociala färdigheter t ex samarbete, självkontroll och empati. Man har även intervjuat
     lärare och föräldrar.

     Flera av undersökningens centrala variabler är standardiserade skattningsskalor. Dessa
     bygger oftast på frågeformulär där svaret på enskilda frågor vägs ihop med olika
     poängsystem till ett totalt mått på någonting, t ex ”social kompetens”. Exempel på
     använda skalor är:

     Gresham & Elliot’s Social Skills Rating System – Här delas en total skala för sociala
     färdigheter upp i fyra delskalor: samarbete (följa regler och riktlinjer), självhävdelse
     (initiera kontakt och hävda sig själv), självkontroll (hantera konfliktsituationer) och
     empati (deltagande och respekt för andras åsikter och känslor).

     Skaalvik – Motivation för skolarbete – en skattningsskala om barnens intresse för skolan.

     Så här ser de första dataraderna ut:




     och i Variable View (överst nästa sida) ser du även de 13 variablernas ”Labels”.
6




I tabellen härunder finns antal observationer (N), minsta värde, största värde, medelvärde
och standardavvikelse för samtliga skalor och delskalor i materialet. Ett högt värde tyder
på stora sociala färdigheter, högt självförtroende, hög motivation för skolarbetet etc.

                                           Descriptive Statistics

                                                                                          Std.
                                              N       Minimum       Maximum    Mean     Deviation
    Gresham - Sociala färdigheter totalt       245          75           126   100,64      10,293
    Gresham - Samarbete                        246          18            39    30,40       4,038
    Gresham - Självhävdelse                    246          19            39    28,09       3,601
    Gresham - Självkontroll                    244          19            39    27,22       3,709
    Gresham - Empati                           244          20            39    31,39       3,735
    Skaalviks skolmotivationsskala             244          12            48    34,72       8,266




Dessutom finns i materialet uppgifter om barnets kön samt svaret på några intervjufrågor
från intervjun av föräldrarna.

BARN               Antal barn i hushållet
SKOLSTART          Lätt eller svårt att börja skolan
TRIVSEL            Barnets trivsel i klassen
SKOLARBETE         Hur klarar barnet skolarbetet
BOENDE             Typ av boende
                                                                                       7

2 Lär känna ditt datamaterial
  På rad 2 i datafönstret finns information om det barn som har ID = 2. Titta noga på den
  raden så kan du säkert svara på de här frågorna om honom/henne.

  a) Är det en pojke eller flicka? ____________

  b) Hur bor familjen? Friliggande villa, radhus eller hyreshus? ________________

  c) Har hon några syskon? Hur många i så fall? ____________ (tänk efter!)

  d) Hur går skolarbetet (SKOLARBETE)? ________________

  e) Vilken skolmotivationspoäng (SKAALVIK) har hon? __________

  f) Är det ett högt eller lågt värde? ________ (och hur vet man det?)

  g) Hur är hennes ”sociala färdigheter” (GRESHAM)?
     Hur långt över eller under medelpoängen ligger hon? ____________



3 Enkel beskrivande statistik
  a) Konstruera först enkla frekvenstabeller för de båda variablerna BARN och BOENDE;
     Analyze > Descriptive Statistics > Frequencies (kap 4.1 i SPSS steg för steg).
     Svara sedan på de här frågorna.
    Hur många barn ingår i undersökningen? ___________

    Hur många av barnen kommer från 2-barnsfamiljer? __________

    Hur stor andel av barnen kommer från familjer som bor i hyreshus? ________ %


  b) Åskådliggör variabeln BARN med ett stapeldiagram (Graph > Legacy Dialogs >
     Bars… > Simple > Define, kap 5.1 i boken SPSS steg för steg).
    Hur många av barnen kommer från 2-barnsfamiljer? __________
    (Du avläser ett ungefärligt svar ur diagrammet.)


  c) Åskådliggör även variabeln BOENDE med ett stapeldiagram med procenttal (%) på y-
     axeln; Graph > Legacy Dialogs > Bars > Simple > Define igen. Men hur får man
     procent? Se alternativen under ”Bars represent:”.

    Hur många procent av barnen kommer från familjer som bor i hyreshus? ________ %

    Stämmer dina svar i b) och c) med de du fick i a)?    JA / NEJ
    8

  d) Konstruera ett cirkeldiagram för variabeln BOENDE (Graphs > Legacy Dialogs
     > Pie > Define och boende ska in som pajbitar, ”slices” ).
     Vilken boendekategori är vanligast och ungefär hur stor andel av barnen bor så?

    _______________________________________________________________________

  e) Låt SPSS beräkna beskrivande mått – medelvärden å sån’t – för de fyra delskalorna
     (Samarbete, Självhävdelse, Självkontroll och Empati) på Gresham-skalan. (Analyze >
     Descriptive Statistics > Descriptives, kap 6.1) Uppställningen kommer att
     innehålla medelvärde, standardavvikelse, min, max och antal observationer. På vilken av
     delskalorna värderar sig barnen i snitt högst? På vilken är spridningen störst?

    Störst medelvärde: _________________             Störst variation: _________________


  f) Variabler som har många olika värden, kontinuerliga variabler, illustreras ofta bäst med
     histogram. Konstruera ett histogram (SPSS kap 5.5) för variabeln GRESHAM (Sociala
     färdigheter – Totalt), Graphs > Legacy Dialogs > Histogram. Klicka in variabeln i
     rutan ”Variable:” och avsluta med OK. SPSS gör själv klassindelningen. Är variabeln
     ungefär normalfördelad? JA / NEJ


4 Gruppjämförelser
  a) Vilka klarar skolarbetet bäst, pojkarna eller flickorna? Konstruera en korstabell (SPSS
     kap 4.2) mellan KÖN och SKOLARBETE (Analyze > Descriptive Statistics >
     Crosstabs) för att besvara frågan. Eftersom pojkarna och flickorna inte är lika många
     måste man räkna om frekvenserna till procent på ett lämpligt sätt (se den tomma tabellen
     nedan) för att kunna svara på frågan. Var står det 100 %? Ledning: Innan du klickar på
     OK, klicka på knappen Cells och kryssa för rätt procentruta. Har du gjort rätt har du fått
     en korstabell som ser ut ungefär som här under. Fyll i dina siffror nedan, både frekvenser
     och procenttal. Nå, vilka klarar skolarbetet bäst? __________________
                  Kön * Hur klarar barnet skolarbetet Crosstabulation

                                           Hur klarar barnet skolarbetet
                                           Medel/under
                                              medel         Över medel         Total
        Kön      Pojke    Count                                                   109
                          % within Kön                                         100,0%
                 Flicka   Count                                                   100
                          % within Kön                                         100,0%
        Total             Count                       107            102          209
                          % within Kön                                         100,0%

    Kopiera över denna tabell till Word. Kopieringen kan göras på två sätt. Först markeras
    tabellen i SPSS Viewer med ett högerklick och därefter väljer du
                                                                                             9
  •   Copy. Gå därefter över till Word och
  •   välj Klistra in special (Paste Special). Välj något av formaten som heter
      Picture så blir tabellen en bild som kommer att se likadan ut i Word som i SPSS
  •   välj Klistra in (Paste) så blir det en Word-tabell.
  Prova båda metoderna och jämför resultatet. Är du bra på Words tabellfunktion är det
  andra metoden bästa annars kan det vara säkrast med den första.


b) Konstruera ett grupperat stapeldiagram (SPSS kap 5.2) för SKOLARBETE och KÖN
   under Graphs > Legacy Dialogs > Bar > Clustered > Define. Välj inte % utan låt
   staplarna visa ”N of cases” dvs ”Antal obervationer”. Det finns två varianter vad gäller
   placeringen av variablerna (på ”Category Axis:” eller ”Define Clusters:”). Pröva gärna
   båda, vilket visar könsskillnaden tydligast tycker du. Hur klarar barnen skolarbetet (enligt
   föräldrarnas bedömning)? Går det bäst för pojkarna eller flickorna?

  Slutsats av diagrammet: ___________________________________________________

  _______________________________________________________________________

c) Åskådliggör nu samma variabler (SKOLARBETE och KÖN) med ett uppdelat stapel-
   diagram (Graphs > Legacy Dialogs > Bar > Stacked > Define) där varje stapel
   för kön delas upp på hur man klarar skolarbetet. Se till att KÖN som är
   bakgrundsvariabel hamnar vid ”Category Axis” och SKOLARBETE som är
   analysvariabel kommer som ”Stacks”, OK.
   När diagrammet är ritat ska du ändra skalan så att varje stapel summerar till 100 %. Så
   här gör man det: Dubbelklicka först i diagrammet för att få in det i Chart Editor. På
   översta menyraden i rutan väljer du nu Options > Scale to 100 %. Och vips, skalan på
   y-axeln ändrade sig! Nu kan du svara på frågan ”Hur stor andel av flickorna/pojkarna
   klarar skolarbetet bra (dvs över medel)?”

  Flickor: ca _________ %           Pojkar: ca _________ %
  Fick du samma procenttal i diagrammet som i korstabellen i 4a)?       JA / NEJ
  OBS! Fick du inte samma procenttal så jämför med din kompis bredvid eller kalla på den
  hjälpsamme läraren så förklarar hon/han gärna.


d) Panel by – en liten finess! Nu ska du rita två cirkeldiagram för variabeln BOENDE, den
   ena cirkeln för pojkarna och den andra för flickorna. Gör likadant som i uppgift 3 d) men
   lägg till variabeln KÖN under Panel by vid ”Columns” (eller ”Rows:”), OK.


e) Vill man jämföra två eller flera gruppers värden på en kontinuerlig variabel med ett
   diagram är en box-and-whiskersplot ett lämpligt hjälpmedel. Har pojkar eller flickor
   störst sociala färdigheter (GRESHAM)? Graphs > Legacy Dialogs > Boxplot >
   Simple > Define med GRESHAM vid ”Variable” och KÖN vid ”Category Axis:”. Inga
   dramatiska skillnader men medianpoängen är högst för _______________ .
    10


  f) Som alternativ till boxplotten kan man göra två histogram för GRESHAM med KÖN vid
     ”Panel by”. Börja som i 3f).


  g) Antag att vi vill göra samma medelvärdesberäkningar som i uppgift 3e) men uppdelat på
     kön så att vi kan jämföra flickornas och pojkarnas resultat. SPSS har då flera alternativ.
     Det enklaste är Analyze > Compare Means > Means (kap 6.2). Lägg in analys-
     variablerna (de fyra Gresham-delskalorna) på Dependent List och gruppvariabeln KÖN
     på Independent List. Finns några skillnader mellan pojkar och flickor?

    Svar: __________________________________________________________________

    _______________________________________________________________________


5 Omkodning av variabelvärden
    Ibland vill man inte använda de numeriska värdena på en variabel utan man vill istället
    dela in individerna i två (eller flera) grupper, t ex olika åldersgrupper. Vi ska dela in
    barnen i tre grupper efter deras värde på variabeln GRESHAM. I tabellen nederst på
    sidan 6 ser vi att medelvärdet för denna variabel är 100,64 och standardavvikelsen 10,3.
    Vi ska dela in barnen i de tre grupperna:
    Grupp 1: ”Lågt värde”            = under 90 (dvs upp till 89,99)
    Grupp 2: ”Runt medel”            = 90 till 110
    Grupp 3: ”Högt värde”            = över 110 (dvs 110,01 eller högre)

    Omkodningar kan göras Transform > Recode into Different Variables som du kan
    läsa mer om i kapitel 3 i SPSS-boken.




    Gör så här:

    i. Klicka över variabeln GRESHAM från listan till vänster till mittrutan.
                                                                                      11
ii. Skriv namnet på den nya variabeln (Ggrupp t ex) ute till höger under ”Output
     Variable”. Sätt även på en etikett (Label) om du vill.
iii. Klicka på knappen Change. Nu ska det se ut som ovan.

iv. Nästa steg blir att definiera hur grupperna skall bildas. Klicka på Old and New
     Values….
v. I menyrutan som då kommer fram – se överst nästa sida – fyller man under ”Old
     Value” i vänsterdelen i vilka klassgränserna för den gamla variabeln är, en i taget.
vi. Uppe till höger under ”New Value” fyller man i den nya variabelns värden; 1, 2
     respektive 3. Klicka på Add efter varje så byggs översättningstabellen upp.
vii. Avsluta med Continue och OK så finns nu längst ut till höger i fliken Data View en
     ny variabel med 1:or, 2:or och 3:or.




Nu är det dags att sätta Value Labels på värdena på samma sätt som i uppgift 1 c) där du
gjorde det i fliken Variable View. På raden med din nya variabel GGRUPP ska du
klicka på ordet None i kolumnen ”Value”. Använd etiketterna ”Lågt värde” för grupp 1,
”Runt medel” för grupp 2 och ”Högt värde” för grupp 3.

Avsluta med att i en korstabell räkna ut hur stor andel av flickorna respektive pojkarna
som hamnar i de tre grupperna. Här skall du givetvis använda KÖN och den nya
variabeln GGRUPP när du gör din tabell. (Crosstabs med procenttal som i uppgift 4a).

Av flickorna återfinns _______ % i gruppen med högt värde.

Av pojkarna återfinns _______ % i gruppen med högt värde.
    12


6 Spridningsdiagram – samband mellan kvantitativa variabler
    Rita ett s.k. spridningsdiagram som visar sambandet mellan barnens värde på ”Gresham –
    Självhävdelse”          och      ”Gresham        –       Självkontroll”.      (Graphs
    > Legacy Dialogs > Scatter > Simple > Define). Ange den ena som Y- och den
    andra som X-variabel. Finns det något samband? Är det starkt eller svagt? Vad är
    korrelationen mellan variablerna (Analyze > Correlate > Bivariate)?

    Svar: __________________________________________________________________

    _______________________________________________________________________

    _______________________________________________________________________



    Sammanfattning av SPSS

    File>Open>Data                                    Öppnar en SPSS-datafil
    File>Save (från Data-fönstret)                    Sparar data
    File>Save (från Output-fönstret)                  Sparar allt i Output-fönstret
    Transform>Compute                                 Bildar nya variabler
    Transform>Recode>Into different variables         Kodar om en variabel

    Analyze> Descriptive Statistics> Frequencies      Frekvenstabeller
    Analyze> Descriptive Statistics> Descriptives     Beskrivande mått
    Analyze> Descriptive Statistics> Crosstabs        Korstabeller
    Analyze> Compare Means> Means                     Beskrivande mått uppdelat på grupper
    Analyze> Correlate> Bivariate                     Korrelationer

    Graphs> Legacy Dialogs> Bar                       Stapeldiagram
    Graphs> Legacy Dialogs> Pie                       Cirkeldiagram
    Graphs> Legacy Dialogs> Histogram                 Histogram
    Graphs> Legacy Dialogs> Scatter                   Spridningsdiagram



         På SPSS webbplats www.spss.com och den svenska www.spss.com/se/ finns
         ytterligare information om företaget SPSS och deras produkter. Bland annat
         finns en 14-dagars demoversion som man kan ladda ner fritt.
                                                                                        13

Utdrag ur: Andersson, Gunvor & Linge, Lotta – Tioåringars kompetens och
levnadsförhållanden, Meddelanden från Socialhögskolan 1997:13, s 53-55.


Sociala färdigheter
Gresham (1983; 1986) menar att social kompetens och sociala färdigheter är nära
relaterade, men inte identiska begrepp. Sociala färdigheter kan ses som specifika
beteenden som är nödvändiga för att uppträda kompetent i olika sociala situationer,
Social kompetens, å andra sidan, är en värderande term som reflekterar kvaliteten hos ett
uppträdande vid en given social situation. Gresham och Elliott (1984; s 1) definierar
sociala färdigheter enligt följande: ”Social skills are socially acceptable learned
behaviors that enable a person to interact effectively with others and to avoid socially
unacceptable responses”. Barnversionen av Sociala färdigheter innehåller delskalorna
samarbete, självhävdelse, självkontroll och empati. Delskalan samarbete inkluderar
aspekter som att kunna följa lärarens regler och riktlinjer och att kunna klara arbets-
uppgifter i klassen under utsatt tid. Delskalan självhävdelse inkluderar att kunna initiera
kontakt och kunna hävda sig själv; exempelvis genom att kunna be om information,
introducera sig själv och delta i aktiviteter. Delskalan självkontroll inkluderar beteenden
som uppstår i konfliktsituationer, som till exempel att kunna ignorera den som retas eller
att be vuxna om hjälp och stöd. Delskalan empati belyser deltagande och respekt för
andras åsikter och känslor. Skalan består av 34 påståenden med svarsalternativen aldrig,
ibland, ofta eller mycket ofta (värderas 1, 2, 3, 4). För de enskilda påståendena redovisas
medelvärden och standardavvikelser för hela barngruppen, medelvärden för pojkar och
flickor, samt anges om det föreligger en signifikant skillnad mellan pojkar och flickor.

I likhet med den norska undersökningen (Ogden, 1995) kan vi i vår undersökning
konstatera att svenska tioåringar inte skiljer så tydligt mellan olika dimensioner av
sociala färdigheter att vi finner det motiverat att redovisa resultat på delskalenivå. Vi
nöjer oss här med totalresultat. Resultaten visar att det totala medelvärdet för
barngruppen är 100,6 med en standardavvikelse på 10,3 Ingen signifikant skillnad kan
uppvisas mellan pojkars och flickors medelvärden (99,5 respektive 102,0).

Om vi däremot ser till alla de 34 påståenden var för sig, finner vi sex påståenden där
flickorna värderar sig högre än pojkarna:

           håller ordning i skolbänk; vägrar att förarga de vuxna; ber vuxna om hjälp; har
           annan uppfattning/utan bråk; blir ledsen/andra har tråkigt; frågar först/vid lån
           av saker

och omvänt i tre påståenden, där pojkarna värderar sig högre än flickorna:

           använder fritiden; deltar i aktiviteter; tycker om beröm/visar det
14

Vid en jämförelse mellan barnen i de två kommunerna föreligger ingen märkbar skillnad.
Medelvärdet för barnen i AB-kommunen är 101,2 och i XY-kommunen 99,6. Vid en
jämförelse mellan de nordiska ländernas medelvärden kan vi se att Norge, Sverige och
Island har ganska lika medelvärden med 100,9, 100,6 respektive 99,6, följt av Finland
med 94,4. Danmarks medelvärde 79,3 är inte jämförbart med de övriga ländernas, då man
använt en annan form av svarsalternativ. Bortsett från Sverige visar resultaten
signifikanta skillnader mellan pojkar och flickor i alla de nordiska länderna (dvs flickorna
skattar sig högre än pojkarna).

Tabell 4. Barnens bedömningar av sina egna sociala färdigheter. Medelvärden (m) och standard-
avvikelser (s) för hela barngruppen, medelvärden för pojkar och flickor, samt signifikansnivå (p).

Påståenden i förkortning                        m     s     pojkar    flickor    p
Samarbete
22. Klar i tid med uppgifter                    3.0   0.8   2.9       3.0        ns
10. Gör läxorna i tid                           3.1   0.9   3.0       3.2        ns
25. Följer lärarens riktlinjer                  3.6   0.6   3.5       3.6        ns
21. Lyssnar till läraren                        3.2   0.8   3.2       3.2        ns
 8. Håller ordning i skolbänk                   2.8   1.0   2.4       3.3        ***
15. Lyssnar till vuxna                          3.4   0.7   3.4       3.4        ns
32. Talar i lugn samtalston                     3.0   0.8   2.9       3.1        ns
30. Använder fritiden                           3.3   0.9   3.4       3.1        *
18. Vägrar att förarga de vuxna                 2.4   1.0   2.3       2.6        *
 6. Säger ifrån                                 2.7   0.9   2.7       2.7        ns

Självhävdelse
23. Startar samtal                              3.2   0.8   3.2       3.1        ns
 1. Får lätt vänner                             2.9   0.8   3.0       2.9        ns
 9. fleltar i aktiviteter                       3.0   1.1   3.2       2.9        *
 4. Ignorerar pajasen i klassen                 1.9   0.8   1.9       2.0        ns
28. Ignorerar den som vill retas                2.5   1.0   2.5       2.5        ns
33. Ber vuxna om hjälp                          2.6   1.0   2.5       2.7        *
22. Klar i tid med uppgifter                    3.0   0.8   2.9       3.0        ns
16. Tycker om beröm/visar det                   3.0   0.9   3.1       2.9        *
10. Gör läxorna i tid                           3.1   0.9   3.0       3.2        ns
31. Inbjuder andra barn till lek                2.9   0.9   2.9       2.8        ns

Självkontroll
33. Ber vuxna om hjälp                          2.6   1.0   2.5       2.7        *
34. Talar med kamrater om problem               2.9   0.8   2.8       3.0        ns
12. Behärskar sig                               2.5   0.8   2.5       2.6        ns
19. Blir överens efter bråk                     3.3   0.8   3.3       3.3        ns
27. Vid problem/ber om hjälp                    2.7   0.9   2.6       2.8        ns
13. Säger ifrån vid orättvisa regler            2.9   0.8   2.9       2.8        ns
28. Ignorerar den som vill retas                2.5   1.0   2.5       2.5        ns
 7. Har annan uppfattning/ utan bråk            2.8   0.9   2.6       2.9        *
11. Presenterar sig                             3.2   0.9   3.3       3.2        ns
 4. Ignorerar pajasen i klassen                 1.9   0.8   1.9       2.0        ns

Empati
 5. Blir ledsen/andra har tråkigt               2.4   0.9   2.3       2.5        *
17. Lyssnar till vänners problem                3.5   0.7   3.4       3.6        ns
26. Förstår hur vänner känner sig               3.1   0.8   3.0       3.1        ns
29. Accepterar människor                        3.7   0.6   3.7       3.7        ns
 3. Frågar först/vid lån av saker               3.5   0.7   3.4       3.6        *
20. Säger lovord till andra                     3.3   0.8   3.3       3.3        ns
14. Visar vänskap                               2.7   0.8   2.6       2.7        ns
15. Lyssnar till vuxna                          3.4   0.7   3.4       3.4        ns
24. Berättar för vuxna det som är bra           3.4   0.8   3.4       3.3        ns
 2. Ler, vinkar eller nickar                    2.6   0.8   2.5       2.6        ns
                                                                    15


Tips för inmatning av data i SPSS

• En enkät = en rad

• Numrera enkäterna – mata även in detta nummer som den
  första variabeln
   Kommentar: Om det skulle bli fel så underlättar det mycket om man
      lätt kan identifiera individerna och gå tillbaka till fråge-
      formulären och kontrollera. I SPSS finns ett internt nummer på
      respektive rad som eventuellt stämmer i inmatningsögonblicket
      men om man sorterar om data fungerar det inte.

• Mata in data med numeriska koder
   Kommentar: Undantaget är rena namn. Det finns flera fördelar med
      att använda sifferkoder. I tabeller får man alltid alternativen i
      rätt ordning. Det är lättare att skriva villkor om man vill välja
      ut delar av materialet (Data > Select Cases).

• Tänk igenom hur många variabler (kolumner) som finns i data
   Kommentar: Oftast är det så att varje fråga är en variabel/kolumn.
      Undantaget är om man kan kryssa för flera svarsalternativ på
      en fråga (s.k. multipel respons). Då är det oftast mest praktiskt
      att se varje möjligt svarsalternativ som en egen fråga som man
      svarar antingen ’Ja’ eller ’Nej’ på. Oftast används koderna
      0=Nej och 1=Ja. Rådgör alltid med din lärare om du har frågor
      där respondenten kan kryssa för flera svar!

• Sätt etiketter på både variabler (Labels) och värden (Values)
   Kommentar: Detta ger mycket tydligare utskrifter. Dessutom får
      man en dokumentation av vad materialet innehåller.

• Spara data ofta
   Kommentar: Visserligen går det mycket snabbare att mata in data
      andra gången – men det är inte lika kul.
      16

      Svar på frågorna i häftet:

2      På raden med ID=2 hittar vi en flicka som bor i ett friliggande hus. Hon har ett (!)
       syskon, dvs det är 2 barn i familjen. Skolarbetet går bra, hon ligger över medel
       och har en skolmotivationspoäng på 45 vilket är nästan maximum. (Hur vet jag att
       det är så högt? Jo, jag tittar i sammanställningen på nedre halvan av sidan 6.) I
       sociala färdigheter har hon 110 vilket är ungefär en standardavvikelse mer än den
       genomsnittliga tioåringen (sidan 6 igen). Hon tillhör alltså den bästa sjättedelen.


3 a) 259 114 20,9 % (eller är det 17,4 %? Varför skiljer sig värdena åt?
     Diskutera det med din bänkgranne.)
    b, c) Samma som i a) hoppas jag, annars får du fråga den som sitter bredvid dig
        igen.
    d) Ca 60 % bor i fritt liggande enfamiljshus
    e) Medelvärde: Empati Variation: Samarbete
    f) Ja, ungefär


4 a) Över medel: Flickor 54,0 %, Pojkar 44,0 %
    b) Flickorna klarar skolarbetet bättre (enligt föräldrarna)
    c) Flickor ca 55 %, Pojkar ca 45 %
    e) Flickorna har något högre medianpoäng (det tjocka strecket inne i boxen). En
       annan sak som också frmgår är att det är större spridning bland flickorna.
    f) Även här ser man en tendens till att flickorna har högre värden.
    g) Flickorna högre utom för självhävdelse


5      Hög social kompetens: Flickor 24,3 %, Pojkar 11,5 %


6      Det verkar finnas ett visst positivt samband. Låga värden på självkontroll
       hänger ihop med låga värden på självhävdelse och höga värden på den ena ger
       höga värden på den andra. Sambandet är dock inte vara jättestarkt, låter du
       SPSS räkna ut korrelationen blir den 0,57.

								
To top