Docstoc

Tidningen Släktdata nr 3 2012

Document Sample
Tidningen Släktdata nr 3 2012 Powered By Docstoc
					Nr 3 - 2012




                                                Nr 3 2010
                                               Nr 3 --2012




                                         Vad är detta ??

      Föreningens hedersmedlem
        95-årige Martin Persson
    hyllad för förtjänstfulla insatser
                                                                                        Nr 3 - 2012


         Martin Persson hyllad med medalj på sin 95 års dag

E    n av föreningen Släktdatas
     allra flitigaste och duktigaste
registrerare under åren är Martin
                                       Åren gick och nu i som-
                                       mar fyllde Martin 95 år.
                                       Lika entusiastisk som tidi-
Persson från Uddevalla. Med en         gare med glöden i ögonen
otrolig och glödande entusiasm         och med en otrolig kun-
har han under två decennier för-       skap om registrering från
sett släktforskare med uppgifter       otydliga, slarvigt skrivna
från kyrkans tre ministerialböcker,    namn, orter och inte minst
födda, vigda och döda.                 prästernas egna anteck-
                                       ningar.
Under Släktforskardagarna i Gö-
teborg 2005 fick Martin, Victor   Tack vare Martins ihär-              Bilden från Martins skrivarlya
Örnbergpriset, som betraktas som  diga översättningsarbete kan vi                   2005
det finaste man kan få i släktfors-
                                  idag med lätthet läsa resultatet i
karkretsar.                                                            avskrivna registerposter från böck-
                                  föreningens registerbank som är till
                                                                       erna födda, vigda eller döda till
                                  hjälp för alla släktforskare.
I samband med festligheterna 2005                                      Släktdata. Då skulle inte bara vi i
utsågs Martin till hedersmedlem i Tänk om alla släktforskare hade föreningen bli jätteglada utan även
föreningen Släktdata.                                                  alla släktforskare som besöker vår
                                  denna sunda idé att skänka sina
                                                                       webbplats:
                                                                               www.slaktdata.org

                                                                        Vi hoppas att detta blir en verklig-
                     Nya medlemmar                                      het.

        Vi hälsar välkomna följande personer som nya medlemmar i        Släktdata har i samband med
                          Föreningen Släktdata:                         Martins 95-års dag överlämnat en
        Andersson Ingrid                        Iowa, USA               specialmedalj med inskriptionen:
        Birgersson Bo                           Horndal
        Calissendorf Birgitta                   Visby                           Martin Persson
        Hallberg Peter                          Torslanda                  För förtjänstfulla insatser
        Halmfors Maria                          Stockholm                    Föreningen Släktdata
        Isberg Sven                             Skärholmen
        Johansson Gun Brith                     Partille                Björn Jönsson
        Kristiansen Trude Mette                 Norge
        Olsson Inger                            Torslanda
        Persson Åsa                             Örebro
        Petersson Anders                        Göteborg
        Pettersson Helena                       Heby
        Skeppsvik Hans                          Borlänge                Redaktion för
        Strand Birgitta                         Lomma                   Tidningen SLÄKTdATA
                                                                        Solveig Blomstrand
                                                                        tidningsmakare(at)slaktdata.org
                                                                        0523-41165
                                        Ansvarig Släktdatas
                                        register                        Artikelförslag sänds till:
                                        Mårten Sjöbris                  Lennart Larsson
                                        register(at)slaktdata.org       kassor(at)slaktdata.org
      Webbmaster
                                        Guldringen 42                   Mossaledsvägen 61
      Mats-Olof Sander                  426 52 Västra Frölunda          429 34 Kullavik
      webmaster(at)slaktdata.org        031-29 06 40                    031-93 33 70
 2
Nr 3 - 2012


SLÄKTDATA                                                 Styrelse för SLÄKTDATA
är en ideell förening för släkt- och         Ordförande Björn Jönsson                         Ledamot Karl-Gustav Rosborg
datorintresserade.                           ordf(at)slaktdata.org                            karl-gustav.rosborg(at)slaktdata.
Föreningen bildades 1989.                    Ulvedalsgatan 93                                 org
                                             442 43 Kungälv                                   Källarvinkeln 8
Föreningen verkar för att sprida in-                                                          425 30 Hisings Kärra
formation om såväl släktforskning som        0303-642 52
                                                                                              031-57 31 76
datorteknik för densamma.
                                             Ledamot Hans-Erik Englund
Föreningen verkar också för att fram-        hasse.englund(at)slaktdata.org                   Ledamot Håkan Andersson
ställa dataregister till låg kostnad över    Svanbäcksg 39 B, III                             hakana(at)slaktdata.org
födda, vigda och döda men också hus-         414 71 Göteborg                                  Kvintettvägen 1
förhör och domböcker.                        031-14 73 20                                     451 70 Uddevalla
                                                                                              0522-704 21
Föreningen har medlemmar såväl i             Kassör Lennart Larsson
Sverige som övriga länder.                   * ansvarig för medlems-                          Suppleant Björn Bergdahl
                                               registret                                      rex(at)slaktdata.org
Medlemsavgiften är 125 kr per år och                                                          Hällesås byväg 30
                                             * tar emot adressändringar
inkluderar Tidningen SLÄKTdATA.                                                               427 51 Billdal
                                               för tidningen
Prenumerationsavgiften för Tid-              kassor(at)slaktdata.org                          031-91 07 88
ningen SLÄKTdATA är 125 kr per år.           Mossaledsvägen 61
Medlemsavgiften/prenumerationsav-            429 34 Kullavik                                  Suppleant Birgitta Krantz
giften betalas till föreningens plusgiro     031-93 33 70                                     birgitta.krantz(at)slaktdata.org
410 40 40 – 3                                                                                 Gitarrgatan 3, lgh 2105
Föreningens adress är:                                                                        421 41 V. Frölunda
Föreningen SLÄKTDATA                                                                          031-91 20 29
c/o Lennart Larsson
Mossaledsvägen 61
429 34 Kullavik
kassor(at)slaktdata.org                                                            Innehåll:
Föreningens webbplats:                          Martin Persson hyllad med medalj på sin 95 års dag........................ 2
http://www.slaktdata.org                        Nya medlemmar ................................................................................ 2
Tidningen SLÄKTdATA utkommer                    Ordföranden har ordet ....................................................................... 4
med fyra nummer per år. Bidrag i form
av artiklar, notiser och tips är välkomna.      Årets Eldsjäl 2012 ............................................................................. 6
Redaktionen förbehåller sig rätten att          Vi söker Dig…..…..som har något att berätta! ................................. 6
ändra i insänt material. Privata annonser
och upplysningar tas in i mån av plats.         En prickig yta - (QR-kod) ................................................................. 7

För innehållet i artiklarna står varje          Nu finns nyheter i Rötterbokhandeln ................................................ 7
enskild författare och är inte alltid           Dopnamnets form.............................................................................. 8
föreningens Släktdatas åsikter.
                                                Vintertinget i Tanums häradsrätt AIa:35 i Bohuslän ......................... 9
Tidningens adress:
tidningen(at)slaktdata.org                      Håkans notiser................................................................................. 10

Tidningens webbplats:                           Skolminnen från Kållered ............................................................... 11
http://www.slaktdata.org/index.php/             Kom i gång med släktforskarprogrammet Disgen .......................... 14
tidningen/
                                                DIS-VÄST fyller 25 år.................................................................... 14
Nästa manusstopp: 14 nov. 2012
Ansvarig utgivare:                              Nya register i Släktdatas databas .................................................... 15
Lennart Larsson                                 GöteborgsRegionens Släktforskare GRS ........................................ 16

Tryckeri: Proline Offset Tryckeri AB
Göteborg, www.prolinetryckeri.se

                                                                                                                                               3
                                                                                           Nr 3 - 2012


                                  Ordföranden har ordet

Hör upp alla släktforskare ! Detta innebär konkret att försam- anses över hälften av tillfrågade
                                     lingar och socknar kommer att          myndigheter, företag och organisa-
På Sveriges Släktforskarförbunds försvinna, inte bara i arkiven utan        tioner att deras verksamhet påver-
riksstämma i Gävle i slutet av även att våra viktiga ortnamn för-           kas negativt om församlings- och
augusti tog man ett väldigt viktigt svinner genom att sockennamnen          sockenindelningen skulle försvinna.
ställningstagande till att inte för- inte förblir i bruk.
ändra vårt nuvarande folkbokfö-                                             Nu pratar vi alltså om Lantmäte-
ringssystem. Uttalandet återfinns i Varför gör man så här ?                 riet, Domstolsverket, Skolverket,
sin helhet nedan.                    Man påstår att det bör bli billigare   Statistiska Centralbyrån, Posten,
                                     och mer rationellt att använda kom-    Upplysningscentralen, Sveriges
Anledning till upproret är att Fi- munindelningen som en statistisk         Försäkringsförbund och framförallt
nansdepartementet struntar i Folk- bas vid jämförelse med alla andra        de myndigheter och organistationer
bokföringsutredningens förslag statistiska värden för samhällsut-           som arbetar inom kulturområdet
(SOU 2009:75) och nu valt en vecklingen.                                    såsom Sveriges Hembygdsförbund,
egen väg där man föreslår att folk-                                         Riksantikvarieämbetet, Riksarkivet
bokföringsindelningen enbart skall Vad innebär detta rent praktiskt?        mm. I andra ringhörnan står Skatte-
grundas på kommun och fastighet. Enligt nämnda utredningens enkät           verket, som sköter folkbokföringen




 4
    Nr 3 - 2012


idag och som är den tyngsta instan-        i den offentliga statistiken.         frågan är faktiskt en demokrati-
sen, att förslaget är bra. Striden har                                           fråga. Frågan måste upp till debatt.
börjat.                                 4. Forskningen drabbas, inte bara        Frågan kommer att debatteras av
                                           historisk forskning, utan även        våra riksdagspolitiker med start i
En klok människa inser snabbt att          forskning inom medicin, ekono-        oktober.
även kommuner och fastigheter              mi och samhällsvetenskap, och         • Du kan ta kontakt med lo-
kommer att förändras i tiden. Det          hembygds- och släktforskning.             kalpressen i din hembygd.
var inte så länge sedan man läste i
tidningarna att man måste radikalt 5. Ett internationellt omistligt              •   Du kan ta kontakt med någon
förändra många kommungränser för           kulturarv försvinner. Försla-             rikspolitiker i din hemtrakt.
att vi hade för många i Sverige. Om        get strider mot grundläggande
då kommunerna blir ännu större vad         bestämmelser i KML och mot            •   Du kan mejla våra riksdagspo-
händer då med de detaljer som vi           UNESCO:s konvention om det                litiker.
släktforskare så gärna vill ha reda        immateriella kulturarvet, där
på. Det kommer inte att fungera !          just den svenska folkbokfö-           •   Du kan skicka vykort med tex-
                                           ringen, sockenindelningen hör             ten ’Stoppa förslaget om ’Nytt
Lite av vad jag här har beskrivet          till Sveriges viktigaste bidrag.          folkbokföringssystem’ eller
återfinns på vår webbplats, mittko-                                                  ’Rädda folkets historia – NEJ
lumnen på första sidan.                 6. Våra viktigaste ortnamn för-              till nytt folkbokföringssystem’.
                                           svinner genom att socken-
På ordförandekonferensen i Gävle           namnen inte förblir i bruk.           Vad händer i övrigt i Släktdata
noterade jag ett antal bra argument                                              under hösten ?
från Ingela Broströms föreläsning 7. Kontinuiteten bryts. Som en                 Jo, vi kommer att ha en monter på
om förslaget. Ingela sitter i Sve-         stor sax klipper förslaget av         släktdagen i Borås den 13 oktober
riges Hembygdsförbunds styrelse,           sambandet mellan förr och nu.         och även en monter den 20 oktober
vars riksstämma tog samma beslut           Allmänheten kommer inte att           på Bohusläns Museum i Uddevalla
i ärendet som Sveriges Släktfors-          kunna relatera till samlingarna i     då DIS-Väst arrangerar en släktdag.
karförbunds riksstämma.                    museer och arkiv, och inte heller     Kom gärna förbi så får vi prata en
Här följer några av argumenten:            till litteratur och forskning om      stund.
                                           förhållanden i äldre tid.
1. Man försitter chansen att ge                                                  Hjärtligt välkomna!
     folkbokföringen långsiktig Vad kan vi släktforskare göra ?
     stabilitet.Kommunindelningen En hel del faktiskt. Folkbokförings-
                                                                                 Björn Jönsson
     kommer sannolikt att förändras
     och blir därför lika instabilt som
     de nuvarande församlingarna.

2. Ingen geografisk indelning
   av landet på mindre nivå än
   kommun drabbar offentlig
   och enskild verksamhet -- och
   landsbygden särskilt hårt, ef-
   tersom indelningen är en grund
   för social sammanhållning och
   lokal föreningsverksamhet,
   och därmed en del av gles-
   bygdens överlevnadsförmåga.

3. Samhällsplaneringen försvå-             Hans-Erik Englund och Solveig Blomstrand i Släktdatas monter på Släktfors-
   ras, när statistiska uppgifter          kardagarna i Gävle
   om mindre geografiska enheter           Foto: Mats-Olof Sander
   än kommun inte längre ingår
                                                                                                                        5
                                                                                              Nr 3 - 2012

                                           Årets Eldsjäl 2012
            Göran Larsson från Sotenäs Personhistoriska Förening

Varje år delar Sveriges Släkt-
forskarförbund ut ett pris under
namnet ’Årets Eldsjäl’.

Ett pris som vill belöna initiativ
och framåtanda inom släktforskar-
rörelsen.

Utmärkelsen gick till Göran Lars-
son, som över 20 år inte bara varit
kassör i Sotenäs Personhistoriska
Förening utan även med stort en-
gagemang, kunnighet och på ett
väsentligt sätt bidragit till att sprida
kunskap om släktforskning.

Redan 1984 startade Göran torp-
vandringar i Tossene och har allt-
sedan dess byggt upp och katalo-
giserat föreningens stora arkiv i
Bovallstrand.

Göran fyller 85 år i november.

Föreningen Släktdata tackar Gö-
ran för hans utmärkta insatser.

Text: Björn Jönsson
Foto: Kent Lundvall

                                                          Göran Larsson, Årets Eldsjäl 2012




                Vi söker Dig…..…..som har något att berätta!
Du kanske har träffat på något under Din släktforskning som kan vara av intresse för våra läsare.

Vi tar emot bidrag i form av artiklar, notiser och tips. Hör gärna av Dig till mig eller någon annan på sidan 2-3.

Hälsningar
Lennart Larsson
kassor(at)slaktdata.org




 6
    Nr 3 - 2012

                                 En prickig yta - (QR-kod)
Du har säkert sätt dessa prickiga den växer.                                      Spännande !
ytor som dyker upp på allt fler
ställen i vårt samhälle.               Vad är då QR-koden ?                       Hur mycket data som kan kodas
                                       QR står för ’quick response’ och ut-       beror på vilken upplösning koden
                                       vecklades ursprungligen av Toyotas         har. Det finns därför olika versio-
                                       dotterbolag Denso Wave, för han-           ner av QR-koder, som har olika
                                       tering av bilar under tillverknings-       upplösning.
                                       processen. Koderna blev snabbt po-
                                       pulära i andra brancher, inte minst        Låt oss ta som exempel version 4,
                                       eftersom de kan innehålla mer data         som har en upplösning på 33x33
                                       än de tradionella streckkoderna.           punkter, och kan innehålla 50
Det började på produktförpack-                                                    tecken. Eller version 10, som har en
ningar men nu förekommer det Denso Wave har patent på tekniken,                   upplösning på 57x57 punkter, och
på alla ställen som kan fånga vår men har valt att inte ta betalt för             kan innehålla 174 tecken.
nyfikenhet att scanna in den i vår användningen. Tekniken är därmed
mobil. Det är en kod som fått be- fri att använda utan licens och finns           QR-koden på tidningens framsida
teckningen QR-kod. Den bygger en dokumenterad som ISO-standard.                   innehåller webbadressen till Släkt-
länk mellan den fysiska världen och                                               data (www.slaktdata.org).
den digitala, mobila världen.          Den första qr-standarden definiera-
                                       des i oktober 1997, men det är inte        Var kan man förvänta sig att
Det har aldrig tidigare varit så förrän nu som den har uppmärk-                   finna QR-koden?
enkelt att fånga upp intresserade sammats med full kraft genom den                Överallt. Det finns egentligen ingen
mottagare av ett reklam-, informa- mobila världen. När man ser en                 begränsning. Fundera själv på vad
tions- eller upplysningsbudskap, för qr-kod som man vill läsa av så öpp-          följande exempel kan ge dig som
att få mottagaren att titta närmare på nar man appen och läser av koden           mottagare ytterligare information.
exempelvis produkten eller tjäns- med mobilens kamera. Hittills har
ten. Tjänsten kan vara att man via man i de flesta fall skickats till en          Kassakvitto – visitkort – affischer-
mobilen får lyssna på en berättelse webbsida men genom apptekniken                broschyrer – tidningar – museér-
om en sevärdighet som man just börjar man nu se andra möjligheter.                kartblad – biljetter - matsedelar–
står framför eller att man lämnar en Mottagaren kan välja på vilket sätt          prislappar – gps-punkter.
intresseanmälan. Troligvis kommer informationen skall presenteras,
QR-koden att utvecklas inom alla visas eller utföras.
fronter allteftersom mobilmarkna-                                                 Björn Jönsson


   Nu finns nyheter i Rötterbokhandeln                                            Under kategorin nyheter i Röt-
                                                                                  terbokhandeln hittar du det allra
De böcker och CD/DVD-skivor             Släktforskning fortsättning - Fort-       senaste.
som släpptes under Släktforskarda-      sättningen på Gunilla Didrikssons             http://www.genealogi.se/
garna finns nu i Rötterbokhandeln.      populära handbok i släktforskning.
Om du inte slog till då så finns föl-
jande titlar att köpa på online:  Soldatforska! - Professor Lars
                                  Ericsson Wolkes ger i sin nya bok
Begravda i Sverige II - Version 2 mängder av tips för släktforskare
av Begravda i Sverige på DVD.     med militära förfäder.

Svenska Ortnamn - Är nu upp-            Vild och oregerlig - En berättelse
daterad och fungerar på alla Win-       om hur en ung man dömd för kniv-
dowsversioner.                          överfall får en ny riktning i livet. Av
                                        Urban Johansson
                                                                                                                   7
                                                                                                  Nr 3 - 2012

                                         Dopnamnets form
                                     av professor Olof Brattö
Artikeln är hämtad från första Denna standardisering gjorde sig                 Andreas. Svårare blir det för oss
numret av Släktdatas medlems- främst gällande inom själva kyrko-                att betrakta Tor - Tore – Tord – Tol
tidning utgiven 1989.                   bokföringen. Men denna kom snart        – Tolie som samma namn, vilket
                                        att bli mönsterbildande också för       man gjorde långt in på 1600-talet,
En släktforskare tvingas ofta ställa annan folkbokföring, den statliga          i enstaka fall ännu senare. Härtill
sig frågan: Är detta verkligen det och den militära.                            kommer att Tolle i sällsynta fall kan
namn min släkting hade? Eller:                                                  vara ett kvinnonamn.
Jag vet att hon hette Maria, men En särskild ställning intar ofta
varför står det då ibland Maren om domböckerna. De skrevs i regel               För ovanliga dopnamn träffar man
henne? Eller: Han döptes till Jon, av personer som inte direkt hörde            på större variationer. Den skrivna
men varför kallas han som vuxen till trakten, som hade fått en annan            formen hade ännu inte stabiliserats,
alltid Johan eller Johannes?            uppfostran än den bland vanligt         och därför använde skrivarna ofta
                                        folk, eller som kom från en helt        talspråkets former.
Man ställs alltså inför problemet annan miljö än den där de hade sin
att veta vart de olika formerna av verksamhet.                                  Vad är Ranel och Revel för namn?
ett personnamn (förnamn) hör, el-                                               Först lägger man kanske märke till
ler snarare vart de ansågs höra vid Att ge svar på alla de frågor som           att Ranel aldrig förekommer som
tiden ifråga.                           uppstår kring förnamnet är inte         fadersnamn. Det torde alltså vara ett
                                        möjligt. Jag skall dock försöka att     kvinnonamn. Så småningom stöter
Om man för detta problem tillbaka i med hjälp av material från Bohuslän         man på varianten Ragnel, och då är
tiden ända till själva dopet, inställer ange några allmänna riktlinjer.         det lätt att sluta sig till att detta är
sig frågan: Det namn föräldrarna                                                en form av namnet Ragnhild. För
uppgav till prästen, vilket var det? I 1500- och 1600-talens längder            Ravel blir slutledningarna likadana,
Var det i den form som står införd i hade skrivaren stor frihet att välja       då man får varianten Ragvel eller
dopboken? Eller hade far och mor den form han själv föredrog. För-              Ranvel. Vi kommer tillbaka till
en annan form eller rentav ett annat namnet Olof använder en skrivare           de ganska ovanliga mansnamnet
namn i tankarna?                        formen Olluff, medan en hans kol-       Ragnvald.
                                        lega föredrar formen Olle för i flera
Har man några gånger stött på fall samma personer.                              Att Gunia är en folklig form av
detta problem, märker man snart                                                 Gunhild torde inte vara svårt att
att det i detta avseende går en tydlig Denna variation vållar oss ju egent-     sluta sig till. Lösningen på dessa
skiljelinje omkring år 1700. Före ligen ingen svårighet, eftersom vi            enskilda problem får man oftast när
1700-talet ser man att skrivaren av fortfarande brukar dessa båda for-          man förfogar över ett tillräckligt
handlingen, jordeboken, mantals- mer om samma person. Betydligt                 stort material, där man - om man
längden e.a, behandlade namnet ef- svårare blir problemet när vi efter          har tur – kan träffa på samma person
ter eget tycke och smak, naturligtvis ett tag kommer på att det vid sidan       upptagen i olika längder eller vid
inom de gränser som utstakades av av mansnamnet finns ett kvinno-               olika tillfällen.
vad man då visste eller trodde sig namn Olleff eller t.o.m Olle. Enda
veta om dopnamnens samhörighet. möjligheten att hålla isär de båda              Ibland kan också genealogier ge en
                                        namnen har vi i de fall då de står      viss ledning. Detta gäller givetvis de
Fr.o.m 1700-talet lägger vi märke i ett sammanhang som anger kön,               fall då ett i släkten omtyckt namn
till en standardisering såväl i själva utmärkt genom man, son eller dräng       ges i olika former till olika personer
namnskicket som i namnets form. resp. hustru, dotter eller piga.                i samma släktled eller i olika led.
Detta är givetvis en följd av den                                               Under dessa århundraden hade man
allmänna kyrkobokföring som i Inte heller variationen Andreas –                 heller inte så stor vördnad för den
hela Sverige infördes genom 1686 Anders – Anners känns oss främ-                ”riktiga” formen. Man kunde utan
års kyrkolag.                           mande, så länge vi vet att Anders är    betänkligheter använda familjära
                                        en form utvecklad ur apostlanamnet      former och vardagsformer, inte bara
 8
    Nr 3 - 2012


Lasse, Nisse, Olle och liknande utan   En del av dessa latinska former har   och man skall absolut inte ombilda
Ebbe och Espen för Esbjörn, Siul       sedan slagit an och använts ”på       det namn eller den form som skri-
för Sigurd o.a. sådana.                riktigt”.                             varen uppgett. Detta kan man göra
                                       Det är sannolikt på detta sätt som    bara i yttersta nödfall, d.v.s. om man
I en bevarad kyrkobok för tiden lärda former såsom Andreas, Johan-           är säker på att han verkligen begått
1664 - 1685 på Sotenäset tycks nes, Kristina och Margareta under             ett misstag, gjort ett skrivfel.
kyrkoherden både för de vuxna och 1700-talet trängde ut de gamla
barnen vid dopet ha tagit upp de folkliga formerna.                          Först när man verkligen förstått
former som församlingsborna själva                                           namnformen, kan man använda sig
använde. Han skriver Eli, Karl, Den svenska namnskatten hade                 av en standardiserad form, t.ex. i ett
Mali, Mari och Siri för traktens folk, visserligen redan vid medeltidens     register. Denna standardisering bör
medan han för inflyttade och främ-                                           dock ske med stor återhållsamhet..
mande personer använder Helena
(Elin), Katarina (Karin), Magdalena                                                        ***
(Malena), Maria och Sigrid. Man                                              Följande verk kan vara till hjälp att
kan således här se en medveten                                               förstå personnamn:
social skiktning i namnskicket.
                                                                             Danmarks gamle Personnavne,
I vissa fall tycks skrivarna eller                                           G.Knudsen og M.Kristensen, 1936-
studerat folk ha velat briljera med          Foto: www.fotoakuten.se         48.
latinska former för sina inhemska      slut blivit avsevärt begränsad, men   Sveriges medeltida personnamn,
namn. Augustinus är en sådan           man kan fortfarande under följande    (A-Gunnor),1967.
”förfinad” form för Östen, Barto-      århundraden stöta på namn som ver-    Norsk personnamnleksikon, 1982
lomeus för Bertil och Heliodorus       kar egendomliga och ovanliga. Men     (med många äldre former och dia-
för Haldor.                            man skall inte låta sig avskräcka,    lektformer).



        Vintertinget i Tanums häradsrätt AIa:35 i Bohuslän
Den 30 mars 1893 paragraf no           en liten backe vägrade att gå fram,   Fredrika Johansson: Vittnet, som
77. Fällande dom för misshandel varför svaranden Lång grep en stör           bor intill Lur kyrka, hörde vid
av hästar                              och därmed drev på hästen, varvid     omstämde tillfälle, väsen ute på
                                       stören brast sönder. Svaranden        vägen. Vittnet gick då ut och fick
Kronolänsmannen J A Hansson Olsson fattade nu själv tömmarna,                se svarandena i färd med att driva
har å tjänstens vägnar till tinget under det Lång hämtade en annan           hästen uppför backen.
instämt Ludvig Olsson i Backa och stör som också slogs av på hästen.
båtsmannen August Lång i Hogen Det syntes inga märken efter slagen           Svaranden Olsson körde och sva-
att ansvara för det de under inne- och störarna voro genomfrusna             randen Lång slog hästen flera
varande år visat uppenbar grymhet och därför sköra. Svaranden Ols-           gånger med en gärdesgårdstör, tills
mot djur.                              son, som rådde om hästen, ville       stören brast sönder, men hästen
                                       nödvändigt tvinga hästen fram för     vägrade fortfarande att gå vidare.
Vid upprop av detta mål inställa att djuret icke skulle få den ovanan        Nu tog Lång en annan stör och
sig parterna personligen, av vilka att tredskas.                             förnyade slagen, så att även denna
åklagaren anförer, att åtalet avser                                          stör gick av. Under tiden ryckte sva-
ett tillfälle under nu gångna vintern, Vittnesförhör                         randen Olsson hästen vid tömmarna
då svarandena nu hava i närheten av Åklagaren anhåller om vittnes för-       och manade på.
Lur kyrka misshandlat och med en hör med änkan Fredrika Johansson
gärdesgårdsstör slagit en häst, så att och Gustafva Lysell under Backa,      Sedan av en annan tillskyndad
stören brustit av.                     vilka äro vid rätten tillstädes och   person gjorts någon förändring
                                       få, utan hinder av känt jäv, svärja   vid seldonet som kommit i olag,
Svarandena berätta, att de voro på vittneseden, varefter de, varnades        gick hästen självmant och genast
väg från Galtö till Långö med 2 tun- för dess missbruk, en i sänder hörde,   uppför backen. Vittnet ansåg det
nor sill, då hästen vid Lurs kyrka i berätta sålunda:                        vara grymt att så slå hästen och
                                                                                                           9
                                                                                                Nr 3 - 2012

uppmanade Lång att upphöra där- tredskas självmant uppför backen.              Utslag avsagt den 24 maj 1893
med. Det var på svaranden Olssons Vittnet tycket att misshandeln å             Häradsrätten finner icke skäl att
uttryckliga begäran som svaranden hästen såg ”stygg” ut. Vidkänt.              för uppgivna ändamålet bifalla
Lång misshandlade hästen. Vidkänt.                                             svarandenas uppskovsanhållan utan
                                     Ersättning till vittnena                  företager målet i befintligt skick till
Gustafva Lysell: Att vittnet, som Vittnena tillerkännes i ersättning           avgörande.
bor bredvid backen ifråga, vid om- för sin inställelse vid tinget att av
stämda tillfället genom fönstret såg allmänna medel förskjutas 1 krona         Och som det är lagligen styrkt,
svarandenas ansträngningar att få 50 öre var för vardera och två i             att svaranden Lång en dag under
hästen uppför backen, varvid sva- vittnesärendet använda dagar jämte
                                                                               förliden vinter på allmänna vägen
randen Lång höll hästen vid betslet skjutspenningar efter en häst från
och Olsson i tömmarna.               deras hemvist till tingsstället och       invid Lurs kyrka upprepade gånger
                                     åter.                                     slagit ett svarande Olsson tillhörigt
Lång släppte därefter betslet och                                              hästkreatur över längden med två
slog hästen över längden flera Åklagaren anser åtalet styrkt och               gärdesgårdsstörar, så att dessa brutit
gånger med en stör som han häm- överlämnar fördenskull målet till              sönder, samt att svaranden Olsson
tade vid vägkanten och gick stören häradsrättens prövning. För att visa        vid misshandeln varit svaranden
av under slagen. Vittnet ropade till att ej något djurplågeri förelåg, enär    Lång behjälplig och uppmanat ho-
svarandena, att de ej skulle plåga hästen ifråga understundom vägrar           nom därtill, alltså prövar, med stöd
djuret, men vittnets röst nådde ej att gå fram, anhålla svarandena             av 18 kap 16 paragrafen strafflagen
fram till dem eftersom vinden låg emellertid om uppskov vilket åkla-           jämförd 3 kap 3 paragrafen i samma
emot.                                garen såsom onödigt bestrider.            lag, häradsrätten lagligt döma en
                                                                               var av svarandena att för uppenbar
Vittnet skyndade nu till stället och   Svaranden Olsson medgiver att           grymhet med djur böta tio kronor
uppmanade svarandena att ej slå        det var på hans uppmaning, som          samt att ersätta statsverket vad som
hästen vartill svarandena gemäldt,     Lång slog hästen. På fråga intyga
att det endast var okynne av hästen,                                           utbetalats eller kan komma att utbe-
                                       vittnena, som ånyo förekallas, att de   talas till de i målet avhörda vittnen.
att han icke ville gå fram. Sedan en   störar, varmed hästen misshandla-
annan person som jämväl kommit         des voro av askträd samt att de icke
tillstädes, ordnat seltyget, vilket    voro ruttna, men att de dock voro Håkan Andersson
råkat i olag, gick hästen utan att
                                       några år gamla.


                                           Håkans notiser
Smånotiser funna i olika kyrko-        medelst intaget nitrobenzal, ett s.k.   honom liggande död på marken
böcker.                                oäkta bittermandelolja som blandats     dock alldeles skadd till kroppen,
                                       till toddy”                             allenast skiortan var rutten. Han
Om Lars Ersson, född 1/5 1838 Backa F:1 s.5                                    begrovs christerligen 5/11 1786.
i Gällivare församling, står det                                               Harg C:2 s.206
antecknat i husförhörslängden: Om Karl Johan Ture Erikssons son
”Dömd av Gällivare häradsrätt den Karl Axel, född 10/11 1874, står             Drängen Olof Henriksson, född
13 april 1881 för 1:a gången stöld antecknat följande: ”Dömd av Norr-          24/5 1798 och bosatt på Mölneby
m.m. till straffarbete i 3 år 12 dagar tälje rådhusrätt den 3/11 1884 till     Sörgård i Långelanda församling.
och 8 års förlust av medborgerligt aga i hemmet för olovligt tillgrepp”        Om honom står det antecknat i
förtroende. Är absolverad i Lång- Norrtälje AI:19c s.171                       husförhörslängden: ”Har genom
holmen”                                                                        Sundals häradsrätts beslut den 21/4
Gällivare AI:8 s.116                   Erik Larssons dumma och fåniga          1835 blivit sakförd såsom vållande
                                       son Lars i Södra Harg som 14 dagar      till pigan Maria Danielsdotters
Om Johan Olsson Haga, torpare efter midsommar lopp till skogen                 död”.
och f.d. båtsman, från Bäckebol och ehuru halva församlingen gick              Långelanda AI:10 s.126
(Fredrikshamn) avled 1/8 1881 i en skall och sökte honom i många da-
ålder av 36 år 5 månader och 12 da- gar, kunde han icke ertappas men
gar, står det antecknat ”Förgiftning 17 veckor därefter fann hans broder       Håkan Andersson

 10
    Nr 3 - 2012

                                  Skolminnen från Kållered
Jag gick i skolan i Kållered i fyra år   med patentkork. Ibland fick skol- Skolbarnen hade alltid varit mina
– sedan blev det Kjellbergska Kom-       barnen dock sitta inne i klassrum- lekkamrater. Allra, allra mest tyckte
munala Flickskolan i Göteborg.           met och äta.                           jag om Rudolf Andersson, som
Eftersom jag föddes 1939 var min                                                fastän han gick i femman eller
skolgång i Kållered mellan hösten        Vinkelrätt mot skolhuset och sam- sexan gärna lekte med mig, som var
1946 och våren 1950.                     manbyggt med det fanns vaktmäs- betydligt yngre och inte ens gick i
                                         tarbostaden. Där bodde tant och skolan. Jag hade varit med i skolan
På våren innan man började skolan        farbror Eliasson. Jag fick säga så, vissa dagar, vissa lektioner, så länge
var det s.k. inskrivning. Då skulle      eftersom mina föräldrar och vakt- jag kunde minnas. När mamma
alla barn, som skulle börja skolan       mästarparet inte ”lagt bort titlarna”. skulle åka till stan fick jag vara med
till hösten, komma till skolan och       Annars hette tant Eliasson Davida i klasserna. Då fick jag också ha
inför Jessie Thölén, som var till-       och farbror Eliasson Amandus i smörgås och saft med mig och sitta
synslärare, svara på några frågor.       förnamn. Han jobbade på Papyrus med de andra barnen i korridoren
Inskrivningen hölls i ”lilla skolan”,    i Mölndal och hade väl vaktmästar- och äta medhavd matsäck.
den gamla ursprungliga skolan på         jobbet som någon sorts extraknäck.
skoltomten. Alla andra barn kom i                                               På eftermiddagarna höll jag ofta
sällskap med en eller båda föräldrar.    De hade en vuxen son, som hette vaktmästaren, ”farbror Eliasson”,
Jag fick faktiskt gå ensam och jag       Lennart och som lekte med mig sällskap medan han städade. Det
var först, ganska kavat kan jag tänka    ibland. Det hade funnits en son till, var där jag exempelvis var, när jag
mig. Drillad på frågorna var jag, så     men han hade dött. Jag har för mig, upptäckte de stora, svarta molnen,
jag kunde uppge alla namn, födel-        att han drunknade i Tulebosjön. som visade sig vara brandröken,
sedata, adress och telefonnummer         Tant Eliasson och hennes katt gick som kom från den stora ladugårds-
samt föräldrars namn och pappas          man och hälsade på, när man inte branden på Stretered. Då farbror
yrke. Sedan var det bara att vänta       hade något annat att göra. Dessutom Eliasson städade, hällde han ut
på hösten.                               hade tant Eliasson en fascinerande någon sorts dammsamlande, olje-
                                         apparat – en kaffekvarn. Det var baserat pulver på golvet och det
Skolmiljön var ju välkänd för mig        alltid roligt att hjälpa till och mala sopade han sedan ihop med en lång
så någon oro kände jag inte. Jag         kaffe. Mamma köpte alltid färdig- kvast. Varje tung dubbelbänk lyfte
var bokstavligt talat uppväxt på         malt.                                  han upp på högkant och sopade un-
skolgården. Skolvägen var i det                                                 der. Man fick också åka skottkärra
närmaste obefintlig – ett tiotal me-     Ovanpå vaktmästarbostaden fanns med honom när han krattade löv på
ter, en trappa med fyra eller fem        det en lägenhet till. Innan jag bör- höstarna. Denna skottkärra var av
trappsteg och sedan var skolgården       jade fjärde klass och det kom en mörkt rödmålat trä.
där, kanske var det 25 meter från        ny lärarinna (Gunhild Holmqvist)
vår ytterdörr till skolans ytterdörr.    användes den inte till annat än för- Jag kände en del av mina blivande
                                         råd för planscher och böcker och klasskamrater, men inte alla. Vi var
Skolhuset var stort. Första och          till läkarundersökningar av skolbar- 16 barn, som började skolan samma
andra klass hade var sitt klassrum,      nen. En gång om året kom doktor år – 12 flickor och 4 pojkar. Med
tre-fyrans klassrum var betydligt        Malmström med den bullriga rösten tiden skulle vi komma att utökas
större. Korridoren var gemensam.         från Mölndal ut och lyssnade på med ytterligare en pojke.
Längst in fanns ett tvättställ med       skolbarnens hjärtan, tittade dem i
rinnande vatten – bara kallvatten.       öronen och vaccinerade dem som Två kamrater, som var födda sam-
Längs väggarna i korridoren var          behövde bli vaccinerade.               ma år – 1939 – började inte skolan
det klädhängare och därunder bän-                                               nu. Gun Svensson, som var född i
kar, där skolbarnen för det mesta        Femman och sexan hade klassrum januari, hade börjat ett år tidigare
fick sitta och äta sin medhavda          ihop. De hade t.o.m. eget hus att och Ellinor Benkel, som var född
matsäck, smörgåsar och saft eller        vara i, fast det låg på samma gård. i december, började ett år senare.
mjölk. Smörgåsarna brukade vara          Där undervisade pappa – den Alla pojkarna var s.k. snälla pojkar.
förpackade i aluminiumaskar och          manlige läraren – ända tills vi fick Vår lärarinna hette Greta Hernqvist
drycken i gröna vichyvattensflaskor      årskurs 7 i Kållered.                  och hon bodde i samma hus, som
                                                                                                                  11
                                                                                                    Nr 3 - 2012



jag, Lärarebostaden. Alla flickor       På hösten har jag ett svagt minne av       slöjd. Jag hade lärt mig sticka, och
hade kjol eller klänning, på vintern    att jag satt bredvid Asta Eriksson,        sticka bra, redan vid fem års ålder.
kunde vi kanske ha skidbyxor. Näs-      men på våren vet jag, att det var          En gång var jag med då flickorna
tan alla flickor hade dessutom rosett   Solveig Malmqvist.                         hade syslöjd. Jag hade med mig mitt
i håret, min var alltid röd. Pojkarna                                              eget sticke, en halsduk, röd- och
hade golfbyxor, s.k. äppelknyckar-      Jag har två, mycket påtagliga skol-        vitrandig. Mönster var det också, 5
byxor, och kortbyxor under den          minnen, som är från tiden innan            aviga, 5 räta. Efter fem varv bytte
varma årstiden.                         jag uppnått skolålder och blivit           jag, så att räta kom ovanför aviga
                                        skolbarn ”på riktigt”. Det ena var         o.s.v och så bytte jag färg också.
Vårt klassrum låg längst in i kor-      då jag fick vara med i en förstaklass      Detta klarade jag galant på egen
ridoren, till höger. Det var lång-      på ”kinesfest”.                            hand och hade nog redan stickat c:a
smalt och med fönster åt två                                                              50 cm vid det här tillfället.
håll, dels mot vaktmästarens                                                              Jag stickade på flitig som en
gård, dels mot vår trädgård.                                                              liten myra. De andra stickade
För att vi inte skulle för-                                                               alltifrån grytlappar till vantar
svinna ut i våra tankar och                                                               och sockor, beroende på vil-
distraheras, var de nedersta                                                              ken klass de gick i. Lilla jag
fönsterrutorna målade med                                                                 var för duktig. Inte var det
någon gråvit färg. Väggarna                                                               roligt, att sitta där i bänken
var av pärlspont och målade                                                               och bara vara duktig, när
ljusblå. Målade fönster och                                                               de andra fick gå fram och
pärlsponten med den ljusblå                                                               få hjälp med både tappade
färgen var gemensam för                                                                   maskor och felstickningar.
alla klassrummen. På väg-                                                                 Men inte var jag dum. Jag
gen mot grannklassrummet               ”Kinesfesten”. Jag sitter närmast                  upptäckte snabbt vad man
sattes planscher på bokstäver och             kameran i randig jumper.             skulle göra för att få uppmärksam-
siffror upp allteftersom vi lärde oss.                                             het. Sagt och gjort – jag tappade
Där sattes också våra teckningar Det var hösten -43. Alla barn hade                maskor och lät dem löpa flera varv
upp.                                    fått göra hattar, ett stort pappersark,    ner. Då kunde jag också gå fram
                                        som häftats ihop så det fått den ty-       och ställa mig i led för att få hjälp.
Längst fram till höger, i hörnet, var piskt asiatiska hattformen och klätts        Varken fröken eller mamma begrep
katedern med en svart tavla bakom. med glanspapper och sedan deko-                 varför jag stickat så dåligt.
Någon tramporgel fanns inte i de rerats med kvistar och blommor i
två småskoleklasserna. Bänkarna klisterpapper. Där bak hängdes en                  Vad minns jag från årskurs 1? Det
stod i två rader, alla vända framåt. lång fläta i svart trikå. Hur mycket          första minnet måste vara från nå-
Bänkarna var av en modell, där jag själv var involverad i tillverk-                gon av de allra första dagarna. Vi
man satt två och två tillsammans ningen av hatten minns jag inte.                  skulle ju lära oss läsa. Ingen av oss
och sittbänken var fast med bänk- Däremot minns jag, att det kom en                kunde läsa innan vi började skolan.
delen. Mycket viktigt var, att när pressfotograf och tog kort för någon            Fröken ritade ett stort och ett litet
man skulle svara på en fråga, fick tidning. Vi fick alla stå med armarna           m på svarta tavlan. En och en fick
man inte sitta kvar på bänken, utan korslagda över bröstet och buga.               vi gå fram, låna pekpinnen, peka på
skulle resa på sig och stå ordentligt                                              förts det ena, sedan det andra m:et
bredvid bänken.                         Själva festen bestod i att vi fick sitta   och ljuda., mmmmm…….
                                        i bänkarna och dricka saft och äta
Sittbänken var gemensam, men vi bullar och tårta. Det syns på kortet,              Nästa minne är att vi fick rita en
hade var sitt fack för böcker och som finns i mitt album. Lärarinna                björk och göra mörkt blå konturer
pennor. Vi hade var sitt bläckhorn, för klassen var Greta Andersson.               och lite andra blå streck. När vi
för redan nästan ända från början (Hon sjöng med stort vibrato. Min                skulle lära oss skriva de bokstäver
lärdes vi att skriva med bläck. Vi syster Innon fick henne som fröken              vi lärt oss, hade vi en bok med grått,
fick välja sittplats och bänkkamrat och började också sjunga så.)                  poröst papper och med svagt blå
själva, en på hösten och en på våren. Det andra minnet handlar om sy-              rutor. Formatet var stort, A3 eller
  12
    Nr 3 - 2012


något ditåt. Med rutorna som hjälp så”. Solveig och jag tyckte det var          och tvåan, Greta Hernqvist, och jag
och stöd skulle vi forma stora och extra bra att det inte gick att sudda        var inte riktigt på samma våglängd.
små a:n, b:n och så vidare i textstil. bläckskriften.                           Jag tyckte hon hade fjäsk och dess-
I den boken fick vi använda blyerts.                                            utom var hon stelbent. En gång i
                                        Ett annat minne från just första        tvåan skulle vi ha s.k. fri skrivning.
Eftersom jag började skolan -46, klass härrör från ett tillfälle då vi          Vi fick halvfärdiga meningar, som
fick vi redan från början även lära övade inför examen då det gällde            vi skulle fylla i.
oss skrivstil – man gjorde så på den att visa upp sig. Det var ju en vik-
tiden. Den – skrivstilsboken – hette tig begivenhet och enda tillfället         En mening var: ”På rasterna leker
Tomten. Den var i en orange-skär föräldrarna fick komma till skolan.            jag…..”. Förgäves försökte jag få
färg och utanpå fanns en blå tomte Vid detta tillfälle stod jag tillsam-        fröken att låta mig ändra lite på me-
med fjäderpenna uppe i ett hörn. mans med några andra barn och                  ningen. Jag sa:” Jag kan inte skriva
Inuti fanns massor av linjer och ra- vi övade barnvisor. Närmast mig            Jag leker hoppa hage eller jag leker
der, allt för att vi elever skulle lära på ena sidan stod min bänkkamrat        hoppa rep. Då hoppar jag inte rep
oss rätt proportioner och lutningar. Solveig. Plötsligt vände hon sig           eller hage. Då bara låtsas jag,” men
Vi använde inte fjäderpennor, som mot mig och sa ”Usch Gerd, vad                fröken ändrade sig inte utan det vara
tomten på omslaget. Vi hade penn- du sjunger fult!”.                            bara att göra som hon sagt.
skaft och lösa stift, som vi doppade
i mörkt blå-svart bläck. Det gällde, Då började jag mima och det har            Det slutade med att jag argt skrev
att få lagom mycket bläck i stiftet jag i stort sett hållit på med sedan        ” på rasterna leker jag gömme”. Så
och rätt lutning och tryck på pen- dess, då jag hamnat i situationer då         kunde man i alla fall uttrycka sig –
nan, när man skrev. Annars blev si- jag förväntats sjunga.                      men sant var det inte (just då). Ett
dan blåprickig. Jag var inte särskilt                                           annat ex på lärarinnans stelbenthet
road. Men jag satt där i min bänk Jag minns det inte tydligt själv,             är den gången jag tvingades skriva
och plitade med mina bokstäver men Solveig har berättat ett tydligt             uppsats om ”min skolväg”, den som
och det blåsvarta bläcket. Fingrarna minne, av hur en av våra klass-            var i det närmaste obefintlig.
blev blå. Fröken vandrade upp och kamrater, inte ville klä av sig vid
ner i gångarna i vårt avlånga klass- läkarundersökningen. Han hade
rum. Hon var, som nästan alltid, inga kalsonger och ville ju inte stå           Gerd Rölander
iförd sin blommiga artistrock.          där helt naken. Min lärarinna i ettan

Den beige charmeuseunderkjolen
hängde under (vilket jag en gång
påpekade, då blev hon jättearg och
sa att jag var uppnosig), hårrullen
var väl hoprullad i nacken, hennes
röda, hamsterliknande kindpåsar
med sina ytliga blodkärl darrade
och pekpinnen hade hon hela tiden
i handen. Min bänkkamrat Solveig
och jag småbusade lite på flickors
vis. När vi plitade som bäst med
bokstaven S, skulle vi egentligen
skriva ”Svea”. Det tyckte vi var ett
gammalmodigt och tråkigt namn. Vi
skrev istället namnen på två pojkar,
som vi gillade. Jag skrev Sven (An-
                                        Vi som började skolan hösten1946 i Kållered. Jag är nr 2 från vänster
dersson från Risåsbacke) och min                                  i översta raden.
bänkkamrat skrev Sten. När fröken
upptäckte det och bannade oss, sa
                                                   Gerds artikel om skolminnen från Kållered 1946
vi helt oskyldigt ”det bara blev                fortsätter i vårt nästa nummer av tidningen Släktdata
                                                                                                                  13
                                                                                           Nr 3 - 2012

          Kom i gång med släktforskarprogrammet Disgen
Föreningen DIS, Datorhjälp I Släktforskningen har för avsikt att starta en distansutbildning i hur man använder
släktforskarprogrammet Disgen. I programmet kan Du bland annat registrera Dina släktingar och skriva ut en
egen antavla.

Mer information om ”Distansutbildning – Kom igång med Disgen” hittar Du på
www.kj2.se/test/start.shtm


                                    Disgen - uppdateringar
Senaste versionen av Disgen 8.2d är nu klar för uppdatering. Den innehåller bland annat nya och förbättrade
kartfunktioner
Se www.dis.se




                                   DIS-VÄST fyller 25 år
Jubileumsfirandet ägde rum på Scandic Hotell i Mölndal lördagen
den 8 september.

Dagen startade med två mycket intressanta föredrag där kartman-
nen Björn Johansson gick igenom hur man på ett digitalt sätt kan
utnyttja kartor i sin släktforskning.

Därefter berättade Synnöve Nilsson om Salt Lake City och dess
fantastiska släktforskningscenter.

Senare på kvällen var det stor jubileumsmiddag.

Släktdata gratulerade DIS-VÄST och överlämnade en blomgrupp
som ett tack för ett gott samarbete under de gångna 25 åren och
önskade föreningen en god fortsättning.

Björn Jönsson


                                                                     Ordföranden Björn Jönsson överlämnar
                                                                      25-års- presenten till DIS-VÄSTs ord-
       Söker Du efter släkt i Norge?                                          föranden Jonny Holm


 Tag kontakt med ”Norsk Slekthistorisk forening”. Den bildades
 1926 och ger ut medlemsbladet ”Genealogen. Man hjälper
 släktforskare och driver kurser av olika slag inom släktfors-
 karområdet.

 Deras hemsida når man på www.genealogi.no

 14
Nr 3 - 2012

                      Nya register i Släktdatas databas
Dokument                      Län   Period      Registrerare                                     Poster
Alingsås stadsförsamling H7   (P)   1817-1824   Dan Höglund för Alingsås Släktforskarförening     2 919
Björlanda V1                  (O)   1793-1860   Björlanda-Torslanda Hembygdsförening                680
Björlanda V2                  (O)   1861-1863   Björlanda-Torslanda Hembygdsförening                 18
Björlanda V11                 (O)   1863-1874   Björlanda-Torslanda Hembygdsförening                111
Björlanda V12                 (O)   1874-1881   Björlanda-Torslanda Hembygdsförening                 81
Björlanda V21                 (O)   1881-1894   Björlanda-Torslanda Hembygdsförening                148
Björlanda V22                 (O)   1895-1935   Björlanda-Torslanda Hembygdsförening                240
Björlanda V3                  (O)   1936-1937   Björlanda-Torslanda Hembygdsförening                 11
Börstil F5                    (C)   1840-1860   Lisbeth Wahlström                                 1 710
Börstil V11                   (C)   1861-1886   Lisbeth Wahlström                                   906
Börstil D5                    (C)   1840-1862   Lisbeth Wahlström                                 1 380
Göteborgs Oscar Fredrik F1    (O)   1888-1888   Gerd Rölander                                       396
Göteborgs Oscar Fredrik F2    (O)   1888-1892   Gerd Rölander                                     3 774
Hällaryd F9                   (K)   1869-1886   Carin Gustavsdotter                               1 687
Lärbro F2                     (I)   1766-1839   Boris Wall                                        1 744
Morlanda V13                  (O)   1861-1895   Rolf Berlin                                         955
Månstad F1                    (P)   1728-1814   Laila Hedlund, Trollhättans Släktforskarför.        613
Månstad V1                    (P)   1728-1814   Lars Eriksson, Trollhättans Släktforskarför.        229
Norra Kedum F1                (R)   1861-1894   Kerstin Marberg, Trollhättans Släktforskarför.      254
Norra Kedum F2                (R)   1895-1920   Kerstin Marberg, Trollhättans Släktforskarför.      135
Norra Kedum V2                (R)   1895-1920   Kerstin Marberg, Trollhättans Släktforskarför.       39
Norra Kedum D1                (R)   1860-1894   Kerstin Marberg, Trollhättans Släktforskarför.      137
Norra Kedum D2                (R)   1894-1920   Kerstin Marberg, Trollhättans Släktforskarför.       91
Näshulta F8                   (D)   1895-1917   Lena Johnsson                                       966
Näshulta V11                  (D)   1895-1913   Lena Johnsson                                       239
Näshulta D11                  (D)   1895-1911   Lena Johnsson                                       438
Partille D2                   (O)   1828-1828   Björn Jönsson                                        39
Partille D3                   (O)   1829-1860   Björn Jönsson                                     1 282
Partille D4                   (O)   1861-1861   Björn Jönsson                                        45
Rommele F3                    (P)   1831-1860   Laila Hedlund, Trollhättebygdens släktforskare      757
Rommele F4                    (P)   1861-1894   Laila Hedlund, Trollhättebygdens släktforskare      632
Rommele F6                    (P)   1895-1920   Laila Hedlund, Trollhättebygdens släktforskare      295
Rommele D2                    (P)   1730-1741   Laila Hedlund, Trollhättebygdens släktforskare      155
Skokloster F4                 (C)   1832-1860   Lisbeth Wahlström                                   388
Skokloster D2                 (C)   1761-1861   Lisbeth Wahlström                                 1 215
Skokloster D11                (C)   1861-1894   Lisbeth Wahlström                                   305
Ucklum F2                     (O)   1766-1846   Rune Eyram                                        2 397
Ucklum V2                     (O)   1766-1846   Rune Eyram                                          531
Ucklum D2                     (O)   1766-1846   Rune Eyram                                        1 405
Valla F8                      (O)   1926-1929   Marit Karlsson, Tjörns Släktforskarförening          97
Öckerö H6                     (O)   1820-1824   Öckerööarnas Släktforskarförening                 1 913

                                                Summa                                            31 357




                               www.slaktdata.org

                                                                                                     15
                                                                                                       Nr 3 - 2012

                        GöteborgsRegionens Släktforskare GRS
    Måndag 8 oktober kl. 18.30. Ordinarie HÖSTMÖTE med föredrag med val av funktionärer och beslut om
    budget samt medlemsavgift år 2013. Efter förhandlingarna får vi höra
    Föredrag av Ann Lindholm: “Resandefolket i Västsverige”.
    Anmälan senast torsdagen innan (4/10)
    Avgift 50:-
    Lokal Erik Dahlbergsgatan 36B
    Kaffeservering

    Måndag 12 november kl. 18.30. Allmänt föredrag i Hörsalen på Landsarkivet, Arkivgatan 9 A
    Lars Ericson Wolke om ‘Lasse i Gatan, konungens kapare‘.

    Lars Ericson Wolke, professor i militärhistoria vid Försvarshögskolan och tidigare i många år verksam vid
    Krigsarkivet, bl.a. som ansvarig för dess forskarservice. Han har författat ett 25-tal böcker bl.a. Svenska knek-
    tar (2:a uppl 2002) och Lasse i Gatan. Kaparkriget och det svenska stormaktsväldets fall (2:a uppl 2006), men
    också bidrag till Släktforskarförbundets årsbok, Släkt och Hävd samt Släkthistoriskt Forum. Han är hösten 2012
    aktuell med Soldatforska! Hur jag finner mina militära förfäder (Sveriges släktforskarförbunds handbok 4).

    Hörsalen rymmer 60 pers. varför vi ser fram emot att många kommer !
    Allmänheten inbjudes. - Rolf Ekelunds minnesfond.
    Anmälan senast torsdagen innan (8/11) Max 60 deltagare
    Ingen avgift
    Lokal Hörsalen på Landsarkivet, Arkivgatan 9 A, obs adressen!

    ANMÄLAN görs i så god tid som möjligt till Karin/Holger, tel. 031 – 40 85 20.
    Entrén till samlingssalen på Erik Dahlbergsgatan sker genom GRS egen lokal, vilken måste låsas under själva
    mötet. Kom således i god tid.
    Vi har öppet 1 timma före föreningsmötet. Samlingssalen rymmer 40 personer.
    Mycket välkomna !

    Eventuellt återbud måste anmälas!
    Arrangemangen kan vara fulltecknade och medlemmar stå på reservlista.
    https://www.genealogi.se/grs/




                                            www.slaktdata.org


Trycksaker? Ring oss på telefon 031 - 690 555




Brevpapper - Visitkort - Kuvert - Folders - Broschyrer - Blanketter - Etiketter - Nyhetsbrev.....   Fiskhamnsgatan 2 • SE-414 58 Göteborg

				
DOCUMENT INFO
Shared By:
Stats:
views:318
posted:9/24/2012
language:Swedish
pages:16