Tips på för- eller efterarbete till Bada med Arkimedes by Honey Claws

VIEWS: 31 PAGES: 8

									 Tips på för- eller efterarbete till Bada med
                  Arkimedes




Buktande vatten
Material: ett glas, vatten, torra penslar, rakborste

Gör så här:
1. Fyll en kopp eller ett glas med vatten ända till kanten. Du kan nu se
    hur ytspänningen drar ihop vattenytan så att den buktar upp över
    koppens kanter.
2. Ta en pensel och se på borstens form. Doppa den sedan i vatten
    och observera borsten under tiden. Prova likadant med en
    rakborste.

Du kan se hur ytspänningen drar ihop penseln till en spets.

Varmt eller kallt vatten
Material: en röd ballong, en blå ballong, en balja, varmt och kallt vatten

Gör så här:
1. Fyll en röd ballong med varmt vatten och knyt till den.
2. Lägg ner den försiktigt i en balja med kallt vatten. Se vad som
    händer.
3.   Fyll sedan den blå ballongen med kallt vatten, knyt till den och lägg
     den försiktigt i en balja med varmt vatten.
4. Vad händer?
Ballongen med varmt vatten flyter i en balja med kallt vatten. Ballongen
med kallt vatten sjunker i en balja med varmt. Kallt vatten är alltså tyngre
än varmt vatten.

Kan du knyta vattenknut? Trolla med hjälp av ytspänningen i
vatten.

Material: plastburk, nål eller spik, rinnande vattenkran

Gör så här:
1. Gör fem stycken jämna hål i en rad bredvid varandra nära
    plastburkens botten. Hålen bör inte vara för små och ska vara cirka
    en halv centimeter mellan varje.
2. Håll burken under rinnande vatten. Försök föra ihop vattenstrålarna
    till en sammanbunden med hjälp av fingrarna.
3. Kan du ”knyta upp” vattenknuten så att du får tillbaka de fem olika
    vattenstrålarna?

Kan du styra rinnande vatten? Kan du hälla vatten från en
kanna ner i en skål som inte står rakt under?

Material: en kanna med vatten, en tom bunke, en halv meter snöre

Gör så här:
1. Knyt ena änden av snöret högst upp i kannans handtag.
2. Håll kannan med en hand. Ta tag i snöret med den andra handen
    och sträck det så att det vilar över pipen på kannan.
3. Försök nu att försiktigt hälla vattnet rakt ner i skålen längs snöret.
4. När detta fungerar, försök flytta kannan medan du häller, så att
    kannan kommer utanför skålen.

Ytspänningen håller kvar vattnet så att det rinner utefter snöret.
Isberget
Material: en stor isbit, en glasskål, vatten

Gör så här:
1. Lägg isbiten i en vattenfylld skål och se hur den flyter. Vattnet är
    unikt på så sätt att det i fast form, is, väger mindre än dess flytande
    form. Isen får en lägre densitet eftersom volymen ökat.
2. Observera att det är en liten del av isbiten som befinner sig ovanför
    vattenytan, en tiondel ungefär. Därför är isberg så lömska för stora
    båtar.



Fryser söt- eller saltvatten fortast?
Material: 3 st plast- eller pappersmuggar, vatten, salt, sked

Gör så här:
1. Fyll alla muggarna med vanligt kranvatten.
2. Låt en mugg vara som den är, dvs. med sötvatten.
3. Blanda i lagom mycket salt i den andra muggen och rör tills det löst
    sig.
4. Blanda mycket salt i den tredje muggen.
5. Ställ alla tre i en frys och kontrollera med jämna mellanrum vad som
    händer.
6. Vilken mugg fryser fortast?

Kan detta ha någon betydelse i naturen? I trafiken?

Fiska is.
Material: Papper, (eller karamellfärg), sax, vatten, frysfack för isbitar,
snöre, pinnar.

Gör så här:
1. Klipp ut fiskar eller andra djur i papper. Eller färga vattnet med
    karamellfärg för att få vackra iskuber att meta efter istället.
2. Lägg i frysfack.
3. Fyll på med vatten och frys in. När vattnet frusit har du fått ”isfiskar”
    att fiska efter.
4. Gör ett metspö genom att binda fast ett snöre på en pinne. Eller
    fiska enbart med rev (snöre) utan spö.
5. Lägg änden av din metrev på en iskub och strö lite salt på isen.
6.   Låt snöret ligga på iskuben en liten stund. Snart har du napp!
7.   Man kan tävla genom att flera samtidigt saltar fast metreven och ser
     vem som först kan rycka upp en fisk.

Hur kan det bli så?
Saltet smälter lite av isen. Smältvattnet sugs sedan delvis upp av snöret
och späds också ut av vattnet runt omkring. Snart fryser isen igen och
snöret fryser fast.

PH-surt, neutralt eller basiskt
”Försurning” har vi alla hört talas om. Regn, sjöar och vatten kan vara
försurade, men vad innebär det egentligen? ”pH” är det man använder
för att beskriva hur surt något är, eller hur basiskt. Surt och basiskt är
motsatser precis som varmt och kallt, hårt och mjukt osv.

För att göra en modell kan man jämföra pH-skalan med
temperaturskalan (Celsius).
Minusgraderna skulle kunna motsvara surheten och plusgraderna hur
basiskt det är.
Skillnaden är att ”nollpunkten” i pH-skalan är 7. Vid pH 7 är det varken
surt eller basiskt.

Nedan följer några uppgifter som kan hjälpa barnen att bekanta sig med
pH-skalan.

Kan socker ta bort syra?
Material: Citronsaft eller utspädd ättiksyra i en liten bägare, rödkålssaft
eller annan indikator, socker, bikarbonat.

Gör så här:
1. Är vätskan i bägaren sur eller basisk?
2. Ändras det om man häller i socker?
3. Vad händer med pH om du häller i lite bikarbonat?

Är regnet surt?
Placera burkar på olika ställen i naturen, förslagsvis på öppen mark,
under lövträd och barrträd med olika avstånd till stammen.

Mät pH efter ett tag. Får du någon skillnad i värdena?
Gror frön lika bra även om surheten är olika?
Material: Frön t.ex. smörgåskrasse, burkar med lock, hushållspapper,
olika slags vatten att vattna med, t.ex. kramvatten, citronvatten, vatten
från en närliggande sjö, regnvatten.

Gör så här:
1. Lägg hushållspapper i botten på burkarna.
2. Lägg fröna på papperet och vattna med olika ”vattnen” i de olika
    burkarna. De får inte torka ut, när de börjat gro.
3. Finns det skillnader i hur fröna gror?

Ett par tankeexperiment
En sten på 5 kg flyter om den ligger inne i en stor badboll. Hur kan den
göra det? Om den inte vore i badbollen skulle den ju sjunka.

Tänk dig en badboll som innehåller 1000 liter luft. Hur tung ska din sten
vara i badbollen för att badbollen ska sjunka?

FRÅN MORGON TILL KVÄLL
Zeb är 10 år. hon bor i Namibia i södra Afrika. Precis som du och jag
behöver Zeb och hennes familj vatten varje dag. De behöver vatten för
att dricka, tvätta sig i, borsta tänderna, laga mat, diska och tvätta kläder.
Så här ser en vanlig vattendag ut i
Zebs vardagsliv…

Morgontoaletten
När Zeb vaknar tvättar hon sig. Hon delar 3 liter uppsamlat regnvatten
med sina föräldrar och syskon.

Frukosten
Därefter hjälper hon till med morgonmålet. Familjen använder 3 liter
vatten. Zeb får ½ liter vatten att dricka till gröten.
Två gånger om dagen går Zeb, hennes mamma och syster, till en
vattenpost som ligger 2 km bort. Där fyller de var sin hink som rymmer
15 liter vatten. Eftersom Zeb och hennes syster bara orkar bära en hink
var måste de vara väldigt sparsamma
med vattnet.
När de kommer hem med hinkarna är de noga med att täcka över dem
så att det inte ramlar ner smuts i vattnet. Men vattnet är ändå inte så rent
att de kan dricka det direkt.
Först måste de koka det i en gryta över öppen eld. Men det är inte alltid
så lätt att få tag på ved.

Skolan
På vägen till och från skolan passerar Zeb en brunn där hon dricker
ungefär ½ liter vatten. Till mellanmål dricker Zeb ontaku, en hirsdryck,
som hon tagit med hemifrån. Den gjorde Zebs mamma i ordning kvällen
innan.

Efter skolan
Efter skolan hjälper Zeb till att tvätta vid kanalen. Sen går hon för andra
gången till vattenposten för att bära hem vatten till familjen.

Kvällsmålet
För att laga familjens kvällsmat går det åt 3 liter vatten. Zeb dricker ½
liter vatten till gröten. Sen hjälper hon sin mamma att diska kastruller och
matskålar i 2 liter vatten som de kokat upp.

Sängdags
Efter att ha gjort läxan är Zeb trött. Innan hon går och lägger sig borstar
hon tänderna och tvättar sig. Hon delar 3 liter vatten med familjen och
borstar tänderna och tvättar sig i ½ liter vatten.
Gissa om hon är trött när hon lägger sig för att sova.

Uppgift 1
Eleverna läser denna text och får sedan göra en jämförelse med sin
egen vardag med hjälp av följande frågeställningar:

   • Hitta fem skillnader i Zebs vardag jämfört med din egen vardag när
      det gäller att använda vatten.
   • Vilken är likheten med din egen vardag?
   • Hur skulle det vara att leva som Zeb? Berätta vad du tycker.
   • Hur mycket vatten går det åt för hela Zebs familj under en dag?

Uppgift 2
Låt eleverna räkna på sin konsumtion av vatten.
   • På ett år dricker man 5 gånger sin vikt. Hur mycket dricker du då på
      en dag? (1 kg = 1 liter)
   • Hur många dricksglas blir det på ett år? Ett glas 2 dl.

Uppgift 3
Hur mycket vatten använder ni på en dag och till vad?
Låt eleverna skriva en berättelse om sin dag och deras användning av
vatten.
Vad använder de vattnet till och hur mycket vatten används?
(Eleverna får uppgifter om hur mycket vatten som går åt då man spolar i
toalettstolen, vattenmängd då man duschar och får sedan själva fundera
över hur mycket de dricker, och vad som går åt då de tvättar händerna,
borstar tänder osv).

Uppgift 4
Att värna om miljön är något alla människor borde göra.
Vatten är en tillgång som vi människor använder oss av. Det är dock inte
förnybart.
Låt eleverna komma på hur vi människor kan påverka vattnets renlighet?
Vad kan ni göra för att spara vatten?
Varför ska vi spara vatten?
Då man talat om vad man kan göra för att spara vatten kan man låta
eleverna mäta hur mycket vatten som går åt om man borstar tänderna
med rinnande vatten respektive vatten i en mugg.

Dykaren
Dykare tillverkas på UPPTECH och tas med till skolan.
Ge eleverna i läxa att ta med PET-flaska med lock. Helst utan etikett.
Obs! Skall ej tas med till UPPTECH.

Hur använder jag min dykare?

Fyll din dykare med lite vatten
Prova din dykare i en ganska djup skål. Sjunker den har du för mycket
vatten i den.
Flyter den är det förhoppningsvis lagom mycket vatten i.
Lägg din dykare i en PET-flaska full med vatten och skruva åt korken.
Kläm runt PET-flaskan med båda händerna tills dykaren sjunker. Om
den inte sjunker har du för lite vatten i dykaren. Fyll då på lite till.

Efter ett tag kan det vara så att din dykare ligger på botten. Då har den
fått i sig lite för mycket vatten. Börja då om från början.
Så här fungerar det

Om du trycker på flaskans sidor så trycks luften i dykaren ihop och blir
mindre, mer vatten kommer då in i dykaren. Titta noga på din dykare när
du trycker på flaskan så kan du se detta.
Dykaren blir tyngre och sjunker mot botten.
När du slutar trycka på flaskan får luften större plats igen i dykaren och
den stiger då uppåt i flaskan.

Gör en liknande dykare och använd apelsinskal. Skär gärna skalet i
”båtform”.
Skalet innehåller små luftblåsor så den sjunker och flyter upp igen på
samma sätt som din dykare. Du kommer att märka att ”apelsindykaren”
alltid flyter med orangefärgade sidan ner därför att den sidan av skalet är
tyngre.

								
To top