handlingsplanen deltar kommunen aktivt i satsningen Komplit by h1fpa24f

VIEWS: 0 PAGES: 89

									Kvalitetsredovisning 2009
Barn- och Utbildningsförvaltningen
Innehållsförteckning


1 INLEDNING ...................................................................................................... 4
   1.1 KVALITETSARBETE OCH METOD ............................................................... 5
   1.2 SYFTE ........................................................................................................... 6
2. VERKSAMHETSBESKRIVNING, GRUNDFAKTA OM
ORGANISATION OCH LEDNING ................................................................... 7
   BARN- OCH UTBILDNINGSFÖRVALTNINGEN ................................................... 7
   2.2 PERSONALSTATISTIK ............................................................................... 10
   2.3 BUDGET OCH RESURSFÖRDELNING ....................................................... 14
   2.4 SAMARBETE MED HÖGSKOLA OCH UNIVERSITET –
   KOMPETENSFÖRSÖRJNING ............................................................................ 15
3 VERKSAMHETSREDOVISNING FÖRSKOLA ........................................ 15
   3.1 FÖRUTSÄTTNINGAR, PERSONALTÄTHET OCH KOSTNADER –
   NYCKELTAL ...................................................................................................... 15
   3.2 ARBETSPROCESSER OCH RESULTAT I FÖRSKOLAN ............................... 20
       3.2.1 Med utgångspunkt från resultaten i förra årets redovisning har
       följande åtgärder vidtagits under 2009 ........................................................ 20
       3.2.2 Redovisning och resultat av arbetet inom Läroplanens områden ....... 21
       3.2.3.Sammanfattande analys avseende Förskoleverksamheten .................. 25
       3.2.4 Åtgärder för utveckling avseende Förskolan ....................................... 26
4 VERKSAMHETSREDOVISNING GRUNDSKOLA .................................. 26
   4.1 FÖRUTSÄTTNINGAR, KOSTNADER OCH PERSONALTÄTHET –
   NYCKELTAL ...................................................................................................... 26
   4.2 ARBETSPROCESSER I GRUNDSKOLAN .................................................... 31
     4.2.1 Med utgångspunkt från resultaten i förra årets redovisning har
     följande åtgärder vidtagits under 2009 ........................................................ 31
     4.2.2 Redovisning och resultat av arbetet inom Läroplanens områden ....... 31
   4.3 UTBILDNINGSRESULTAT I GRUNDSKOLAN ............................................ 36
     4.3.1 Uppföljning utifrån en samlad bedömning i år 2 ................................ 37
     4.3.2 Läs- och skrivutveckling i tidiga år ..................................................... 37
     4.3.3 Uppföljning av måluppfyllelse i år 3 och år 5 ..................................... 39
     4.3.4 Uppföljning av betygen vårterminen 2009, år 9 .................................. 42
     Matematikuppföljning ................................................................................... 49
     4.3.5 Merit- och Salsavärde i år 9 ............................................................... 50
     4.3.6 Sammanfattande bedömning av grundskoleverksamhetens
     arbetsprocesser och utbildningsresultat:...................................................... 52
     4.3.7 Sammanfattande analys avseende Grundskolan .................................. 52
     4.3.8 Åtgärder för utveckling avseende Grundskolan .................................. 53
5 VERKSAMHETSREDOVISNING SKOLBARNSOMSORG .................... 53
   5.1 FÖRUTSÄTTNINGAR, KOSTNADER OCH PERSONALTÄTHET –
   NYCKELTAL ...................................................................................................... 53
   5.2 ARBETSPROCESSER OCH RESULTAT I SKOLBARNSOMSORGEN ............ 57
      5.2.1 Med utgångspunkt från resultaten i förra årets redovisning har
      följande åtgärder vidtagits under 2009 ........................................................ 57
      5.2.2 Redovisning och resultat av arbetet inom Läroplanens områden ....... 57
      5.2.3 Sammanfattande analys avseende Skolbarnsomsorgen ....................... 59
      5.2.4 Åtgärder för utveckling avseende Fritidshem ...................................... 60
6 VERKSAMHETSREDOVISNING GYMNASIESKOLA ........................... 60
   6.1 FÖRUTSÄTTNINGAR, KOSTNADER OCH PERSONALTÄTHET –
   NYCKELTAL ...................................................................................................... 60
   6.2 ARBETSPROCESSER I GYMNASIESKOLAN ............................................... 63
     6.2.1 Med utgångspunkt från resultaten i förra årets redovisning har
     följande åtgärder vidtagits under 2009 ........................................................ 63
     6.2.2 Redovisning och resultat av arbetet inom Läroplanens områden ....... 63
   6.3 UTBILDNINGSRESULTAT I GYMNASIESKOLAN ....................................... 68
     6.3.1 Uppföljning av betygen vårterminen 2009, gymnasieskolan ............... 68
     6.3.2 Grundläggande högskolebehörighet och andel elever med slutbetyg . 70
     6.3.3 Andel ungdomar i förvärvsarbete efter gymnasiestudier..................... 71
     6.3.4 Sammanfattande bedömning av gymnasieskolans utbildningsresultat:
     ....................................................................................................................... 73
     6.3.5 Sammanfattande analys avseende Gymnasieskolan ............................ 74
     6.3.6 Åtgärder för utveckling avseende Gymnasieskolan ............................. 74
7 VERKSAMHETSREDOVISNING SÄRSKOLA ......................................... 75
   7.1 FÖRUTSÄTTNINGAR, KOSTNADER OCH PERSONALTÄTHET –
   NYCKELTAL ...................................................................................................... 75
   ORGANISATION .................................................................................................. 75
   7.2 ARBETSPROCESSER I SÄRSKOLAN ........................................................... 78
     7.2.1 Med utgångspunkt från resultaten i förra årets redovisning har
     följande åtgärder vidtagits under 2009 ........................................................ 78
     7.2.2 Redovisning och resultat av arbetet inom Läroplanernas områden .... 79
   7.3 UTBILDNINGSRESULTAT I OBLIGATORISKA SÄRSKOLAN ...................... 81
     7.3.1 Sammanfattande analys avseende obligatoriska Särskolan ................ 81
     7.3.2 Åtgärder för utveckling avseende Särskolan ....................................... 82
8 VERKSAMHETSREDOVISNING MUSIKSKOLA ................................... 83
   8.1 FÖRUTSÄTTNINGAR, KOSTNADER OCH PERSONALTÄTHET –
   NYCKELTAL ...................................................................................................... 83
   8.2 ARBETSPROCESSER OCH RESULTAT I MUSIKSKOLAN ........................... 85
      8.2.1 Redovisning och resultat av arbetet inom Läroplanens områden ....... 85
      8.2.2 Sammanfattande analys avseende Musikskolan ................................. 87
      8.2.3 Åtgärder för utveckling avseende Musikskolan ................................... 87
9 SAMMANFATTNING .................................................................................... 88
1 Inledning
Kommuner och dess skolor, förskolor och fritidshem är enligt Förordning om
kvalitetsredovisning, (1997:702) skyldiga att årligen upprätta skriftliga
kvalitetsredovisningar som ett led i den kontinuerliga uppföljningen och
utvärderingen av verksamheten. Kvalitets- och förbättringsarbete är ett medvetet
skolutvecklingsarbete som bygger på att
    fokusera på mål och resultat
    skapa delaktighet
    arbeta långsiktigt och uthålligt

Under åren har det också framgått att det är viktigt att göra arbetet så enkelt och
tydligt som möjligt. En bild av målstyrningsprocessen har här varit till god hjälp i
att synliggöra och skapa gemensamma bilder av kvalitetsarbetet på olika nivåer.




Nationella och kommunal mål går ofta hand i hand men har olika tyngd i olika
sammanhang. Det är viktigt att se sambanden men även att kunna särskilja dem.
Bilden visar också på vikten av varje elevs och verksamhets resultat för helheten.

Denna förvaltningsövergripande kvalitetsredovisning bygger på de resultat som
redovisats i alla verksamheters kvalitetsredovisningar från läsåret 2008/2009 samt
de skolinspektionsrapporter som tillkännagavs i juni 2009. Dessutom har olika
uppföljningar, kartläggningar, redovisade nyckeltal, statistiska uppgifter,


                                                                                  4
sammanställningar av barn, elevers, föräldrars respektive personalens
uppfattningar, förstudier och resultatinsamlingar på enhets- och förvaltningsnivå
samt kommunövergripande uppföljningar och mätningar använts som underlag
för redovisningen, som i sin helhet omfattar kalenderåret 2009.

Falköpings kommuns flerårsplan och budget har med åren blivit ett
inriktningsdokument som tydligt sätter kommunala mål och beskriver önskade
kommunala resultat. Arbetet med kvalitetsredovisningen och den nationella
måluppfyllelsen samfasas med kommunens lokala mål i skolplan, flerårsplan och
årsredovisning.


1.1 Kvalitetsarbete och metod
Verksamheternas kvalitetsredovisningar är organiserade efter befintliga
huvudområden i våra läroplaner. Följande utvecklingsområden är dessutom
prioriterade i kommunens skolplan som avser åren 2008-2011.

      Normer och värden
      Kunskaper
      Hälsa
      Skolan och omvärlden

De nationella målen och kommunens mål tolkas och konkretiseras i enheternas
arbetsplaner. För att samordna arbetet har ett strukturerat arbetssätt vuxit fram
som innebär att varje enskilt utvecklingsområde, t.ex Normer och värden,
beskrivs efter följande arbetsstruktur i verksamhetens arbetsplan.

      Nulägesanalys
      Mål
      Strategier för måluppfyllelse
      Strategier för uppföljning och utvärdering

I verksamheternas kvalitetsredovisning redovisas

      Resultat och måluppfyllelse
      Analys
      Grund för bedömning
      Åtgärder för utveckling

Olika verktyg används för att avläsa resultat. Enkäter, dagboksanteckningar,
självvärdering, observationer, videoinspelning och pedagogiska diskussioner är
exempel på sådana hjälpmedel. Verksamheterna har de senaste åren arbetat
medvetet med att förbättra uppföljningen från olika perspektiv. Elevers och
föräldrars upplevelse av måluppfyllelsen tas tillvara bättre och påverkar idag i
högre grad både åtgärdsförslagen och den sammanfattande bedömningen än
tidigare. Genom utökade uppföljningar från fler perspektiv säkerställs också
möjligheten till ett bättre analysarbete. Vid värdering och analys av resultaten
bedöms varje område efter en fyrgradig skala. Från hösten 2008 har förvaltningen



                                                                               5
beslutat att använda sig av benämningarna i Skolverkets fyrgradiga skala som
tidigare synliggjorts i dess inspektionsrapporter. Skalan har följande benämningar.

Mycket god                 kvalitet innebär att styrdokumentens mål och krav
                           väl uppfylls
God                        kvalitet innebär att styrdokumentens mål och krav i
                           huvudsak uppfylls
Mindre god                 kvalitet innebär att styrdokumentens mål och krav
                           endast delvis uppfylls
Ej godtagbar               kvalitet innebär en avsevärd avvikelse från
                           styrdokumentens mål och krav

I verksamheternas redovisningar framskrivs vilken grund verksamheten har för
sin bedömning och hur man hittat bevis för sina bedömningar ur personal men
även ur elev- och föräldraperspektiv.
Förvaltningen har under några års tid utvecklat arbetsformer där utsedda
arbetsgrupper ur ett förvaltningsperspektiv kartlägger olika utvecklingsområden i
en förstudie. Dessa rapporter har blivit goda underlag för förvaltningens
förbättringsarbete och bidragit till underlag inför beslut, överblick och samsyn.
I årets kvalitetsredovisning har även de inspektionsrapporter som gavs efter
skolinspektionens besök i Falköping våren 2009 tagits tillvara.
Kvalitets- och utvärderingsarbetet i förskola och skola syftar till att stödja och
stimulera utvecklingsprocessen i den pedagogiska verksamheten, ge information
om verksamheten samt om vilka resultat som nås. Pedagogernas gemensamma
arbete och reflektion är en förutsättning för analys av och utveckling i
verksamheten. Utvärderingsarbete är förbättringsarbete i syfte att medvetet
reflektera över egna och andras erfarenheter, för att pröva nytt eller pröva om.

En       elevreferensgrupp      på      grundskolenivå       träffar   regelbundet
förvaltningsrepresentanter för att ge elevperspektiv på olika frågor och förslag
inför beslut. Det har visat sig vara ett bra sätt att hämta in elevsynpunkter och
gruppen har genomfört flera elevundersökningar under året som även kopplats
mot       barn-     och     utbildningsnämnden.        Förvaltningsledning     och
nämndsrepresentanter träffar kontinuerligt de olika föräldraföreningarnas
ordföranden för att samråda och informera om aktuella områden.
Fokusgruppsintervjuer hålls med elever, föräldrar och personal för att skapa
underlag inför beslut. Dessa intervjuer kompletterar på ett bra sätt enheternas
uppföljningar och utvärderingar och bidrar till att fler perspektiv synliggörs.
Under 2009 har Falköpings kommun börjat använda sig av Lean-kartläggningar,
främst avseende administrativa processer. Arbetet syftar till att synliggöra
processer, hitta eventuella slöserier av tid och utefter vad som framkommit hitta
förbättringsidéer som kan kvalitetshöja arbetsrutiner och processer.
Samtliga verksamheters kvalitetsredovisningar inlämnas i slutet av augusti månad
till Barn- och utbildningsförvaltningen. Där analyseras resultaten på
förvaltningsnivå, sammanförs med resultat från centralt genomförda uppföljningar
och utvärderingar samt sammanställs till den årliga kvalitetsredovisningen för
Barn- och utbildningsförvaltningen.

1.2 Syfte
Enheternas kvalitetsredovisningar tjänar olika syften.



                                                                                 6
      Att ge en övergripande bild och bedömning av kvaliteten och
       måluppfyllelsen i verksamheten med stöd av faktauppgifter och
       beskrivningar.
      Att ta upp särskilda insatser som gjorts i syfte att förbättra verksamheten.
      Att fungera framåtsyftande och ligga till grund för verksamhetsplanering
       och förbättring, fördelning av uppdrag och ansvar eller beslut.
      Att vara ett aktuellt och levande dokument som bidrar till ökad delaktighet
       och samsyn i verksamhetens kvalitetsarbete och skolutveckling för såväl
       barn/ elever, föräldrar som personal.

Även om redovisningarna blivit tydligare och mer verksamhetsbundna är de inte
heltäckande. Förvaltningen arbetar kontinuerligt för att bl.a. förbättra resultat- och
analysdelen i redovisningen. Denna kommungemensamma redovisning syftar till
att ge en helhetsbild av förvaltningens alla verksamheter, dess samlade
utbildningsresultat och måluppfyllelse.


2.   Verksamhetsbeskrivning,                            grundfakta              om
organisation och ledning
2.1 Barn- och utbildningsförvaltningen

Förvaltningen har en traditionell decentraliserad organisation.




                                                                                    7
Diagram 1. Barn- och utbildningsförvaltningens organisation


Ledning och administration
Barn- och utbildningsnämnden och dess förvaltning har en traditionell
organisation med en förvaltningsledning och tillhörande stabsfunktioner enligt
diagram 1. Förvaltningen kännetecknas som en mål- och resultatstyrd verksamhet
och organisatoriskt tillhör förskola, fritidshem, förskoleklass, särskola,
fritidsgårdar och grundskola samma enhet i de olika områdena och styrs av en
gemensam ledning och administration. Vid varje enhet arbetar ett ledningsteam
bestående av rektor och biträdande rektor/er samt administrativ resurs.
Kommunen har som strävansmål att varje ledare skall ha max 25 underställd
personal men fortfarande har Barn- och utbildningsförvaltningen långt kvar innan
målet är uppnått. För närvarande har 89% av rektorerna och 40% av de biträdande
rektorerna genomgått eller deltar för närvarande i rektorsutbildningen.


FN:s barnkonvention ligger till grund för nämndens arbete och
förvaltningens organisation.

 ”Barnen är framtiden.
 De skall ges god omvårdnad och trygghet. De skall bemötas med respekt för sina
 egna åsikter och erfarenheter och de ska ges goda möjligheter till delaktighet och
 utveckling.
 Barns bästa måste sättas i främsta rummet och vuxna skall skapa
 förutsättningarna för att ge dem en god självbild och ett gott liv.”             8
 (Citat från Handlingsprogram för barnkonventionen, Falköpings kommun)
I nedanstående diagram 2 synliggörs fördelningen mellan nämndens verksamheter
och i nedanstående tabell 1 redovisas antalet barn/elever i respektive verksamhet
samt antalet besök i fritidsgårdsverksamhet. Grunden i utbildningen är att arbeta
med helhetssyn i utbildningen för barn från 1 till 19 år och att skapa
förutsättningar för progression i lärandet. Samarbete ska ske inom och mellan
enheter med barnet/eleven i centrum.


                                  Övrigt 3%
                                              SPC inkl särskola 8%

       Förskola 24%                                 Musikskola 1%



                                                                               Förskola
                                                                               Grundskola inkl fri-
                                                                               tidshem
                                                             Gymnasium 23%
                                                                               Gymnasium
                                                                               Musikskola
                                                                               SPC inkl särskola
                                                                               Övrigt




             Grundskola inkl fritidshem 42%



Diagram 2. Procentuell fördelning mellan Barn- och utbildningsnämndens verksamheter

Tabell 1 Antal barn/elever inskrivna i respektive verksamhet.
Verksamhet För- Fritids- Familje- Grund- Gymnasie- Sär- Musik-                               Fritids-
Antal       skola hem    daghem skola skola        skola skola                               gårds-
barn/elever                                                                                  besök
2006/2007 1293 991         63     3700 1178        109 783                                   13762

2007/2008       1381 1019               50       3569        1194            113   723       13558

2008/2009       1497 1065            41          3526        1201            116   800       9361

Antalet elever i grundskola sjunker över tid. Förskolans och fritidshemmets
omfattning ökar liksom särskolans, där främst gymnasiesärskolans elever blir fler.
Ökningen på gymnasiet är liten trots att fler elever uppnått gymnasieålder och
elevminskningen närmar sig även denna verksamhetsform. Antalet besök på
fritidsgårdarna sjönk under läsåret 2008/2009 men har ökat kraftigt under hösten
2009 i samband med att Ungdomens Hus öppnade i Falköpings tätort.




                                                                                                      9
2.2 Personalstatistik
Siffrorna i nedanstående tabeller är tagna från skolverkets statistik i september
2009 och avser läsåret 2008/2009 med mättidpunkt 15 oktober 2008. Andel
årsarbetare med pedagogisk högskoleutbildning inom de olika verksamheterna
redovisas i nedanstående tabell.

Tabell 2 Andel personal med pedagogisk högskoleutbildning i förskola och fritidshem i Falköping
jämfört med riket samt andel personal med pedagogisk högskoleexamen i grund- och
gymnasieskola.
Läsår                      Falköping       Falköping         Falköping        Riket
                           2006/07         2007/08           2008/09          2008/09
Förskola                   71%             71%               69%              53%
Enskild Förskola           67%             65%               71%              43%
Fritidshem                 58%             52%               52%              57%
Grundskola                 87%             87%               86%              87%
Gymnasieskola              69%             68%               67%              78%
Obligatorisk               93%             95%               94%              87 %
särskola
Källa: Skolverkets statistik
Personalens behörighet kan beskrivas på många sätt. Ett sätt är andelen lärare med pedagogisk
högskoleutbildning. Ett annat är andelen med formell behörighet för hela tjänsten (ålder och
ämne). Den officiella statistiken visar andelen lärare med pedagogisk högskoleutbildning vid
mätning 15 oktober 2008.

Andel årsarbetare/lärare med högskoleutbildning ligger i snitt med riket avseende
grundskollärare. Avseende andel högskoleutbildade årsarbetare inom förskola har
personalens behörighet sjunkit, men ligger fortfarande över rikssnittet. Det är
svårare att rekrytera förskollärare än tidigare. Motsvarande siffror för
fritidshemspersonal och lärare inom gymnasieskolan visar en betydligt lägre andel
än i riket. Behörighet för fritidshemspersonal har sjunkit inom en tvåårsperiod. En
högre andel lärare i den obligatoriska särskolan har pedagogisk behörighet än
snittet för riket. Under 2008/2009 har en omfattande kartläggning gjorts för att
säkra att utbildad personal tagit ut sin lärarexamen. Satsningar genomförs inom
ramen för Lärarlyftet för att höja personalens behörighet inom ämnen och
årskurser.

Tabell 3 Andel behöriga studie- och yrkesvägledare inom i Falköpings kommun 2008/09
År                             Andel i Falköping                Andel i Riket
för grundskola                 71%                              65%
för gymnasieskola              81%                              77%
Källa: Skolverkets statistik
Andelen behöriga studie- och yrkesvägledare i kommunen ligger något över
snittet för riket. Under flera år har kommunen medvetet satsat på att stärka
vägledningen för elever. Andelen studie- och yrkesvägledare per 100 elever ligger
däremot något under snittet för riket.

Tabell 4 redovisar antal anställda respektive antal årsarbetare inom Barn- och
utbildningsförvaltningen.
Tabell 4 Antal årsarbetare inom Barn- och utbildningsförvaltningen, Falköpings kommun
År                             Antal anställda                  Antal årsarbetare


                                                                                            10
2006                        1043                            883
2007                        1093                            883
2008                        1107                            876
Källa: Falköpings kommuns personalekonomiska redovisning

Övervägande delen av Barn- och utbildningsförvaltningens personal är kvinnor,
ca: 80%. Siffran har varit konstant under flera år. Medelåldern har ett snitt på 45,6
år.

Pensionsavgångar
För att ha en fortsatt god ekonomi i kommunen behöver det göras en neddragning
av budgetramarna. Detta kräver att omställningar och organisatoriska förändringar
behöver göras inom kommunens förvaltningar, ofta med en minskad
personalstyrka som följd. Personal erbjuds frivilliga alternativa pensionslösningar
från 61år – 65 år.
     Arbetstidsminskning med ordinarie tjänstepensionsinsättning och
        möjlighet till ytterligare avsättning.

       Pensionsförstärkning vid förtida pensionsavgång

       Avgångsvederlag

Inom Barn- och utbildningsförvaltningen har 28 personer, de flesta verksamma
inom skolverksamheten eller administration, ansökt om någon av de tre
möjligheterna from jan 2010 tom aug 2010. Personal som arbetar inom förskolan
har arbetsgivaren svårigheter att erbjuda denna möjlighet pga att dessa personer
måste ersättas till skillnad mot tidigare nämnda grupper.

Vid uppföljning av 2007 års pensionsavgångar framkom att 33 %, 8 av 24
anställda födda 1942, valde att fortsätta förvärvsarbeta. Under 2008 valde 44%, 8
av 18 anställda födda 1943 att fortsätta arbeta, dock inte på heltid. Under 2009
valde 14%, 3 av de 21 anställda födda 1943 att fortsätta arbeta.

Hälsotal 2009
I tabell 5 redovisas siffror för sjukfrånvaron bland samtliga anställda inom Barn-
och utbildningsförvaltningen. Siffrorna för 2009 avser resultatet fram till 30/11
2009. Sjuk- och aktivitetsersättning ingår i siffrorna.

Tabell 5 Sjukfrånvaro
År                           Totalt            Kvinnor            Män
2006                         5,4%              6,3%               2,2%
2007                         5,2%              5,9%               2,4%
2008                         4,3%              4,7%               2,9%
2009                         3,5%              3,8%               2,4%
Källa: Falköpings kommuns personalekonomiska redovisning.

Förvaltningens sjukfrånvaro ligger även under genomsnittet för kommunen som
helhet och står sig också bra i förhållande till budgetmålet där sjukfrånvaron ska
minska till 6%. Under ett flertal år har förvaltningen arbetat aktivt med att följa
upp korttids- och långtidssjukskrivningar. Personal erbjuds olika insatser som
stresshanteringskurser och kontakt med företagshälsovård eller kommunens


                                                                                  11
     ergonom. Genom att följa frånvaron och erbjuda stöd i tidigt skede kan ett antal
     långtidssjukskrivningar motverkas. Hälsocoacher finns på varje arbetsplats och
     personal erbjuds friskvårdstimma under arbetstid. Det sista årets minskning har
     givetvis också samband med förändringarna inom försäkringskassans
     regelsystem.

     Övergripande kompetensutvecklingsinsatser
     Medel för kompetensutveckling fördelas till enheterna och ligger under rektors
     ansvar. En liten del sparas för att kunna göra gemensamma strategiska
     kompetensutvecklingsinsatser mot verksamheter och för att kunna hantera stöd till
     enskilda personer samt till Lärar- och Förskolelyftet. Kunskapsöverföring har
     pågått bl. a. genom mentorskap i läs- och skrivutveckling, matematik, IKT- och
     aktionsforskning inom förskolan. Flera satsningar har gjorts inom ramen för
     stadsbidraget ”Läsa - skriva – räkna” och alla lärare har erbjudits föreläsningar
     och inspirationspass inom områdena svenska och matematik. Under läsåret har
     även en rad kompetensutvecklingstillfällen anordnats gällande värdegrundsfrågor
     och genuskunskap.
     Under hösten erbjöds en av förskolorna i Falköpings kommun att ingå i en
     internationell forskningsstudie i samverkan med Göteborgs Universitet med
     utgångspunkt från den aktionsforskning som bedrivits i kommunen. Samtidigt
     påbörjades planeringen av ett deltagande i ett forskningsprojekt med
     utgångspunkt från ”Learning Study” och matematikutveckling i samverkan med
     Skövde Högskola.

     Under 2009 har 29 lärare deltagit i fortbildning inom ”Lärarlyftet” och 5
     förskollärare har påbörjat sina studier inom ramen för ”Förskolelyftet”.
     Ytterligare 11 lärare har beviljats delta i ”Lärarlyftet” under våren 2010 inom
     olika ämnesområden. Kommunen har nyttjat ungefär hälften av de tilldelade
     högskolepoängen.

     Nedan i diagram 3 visas en övergripande bild av centralt planerade och pågående
     kompetensutvecklingsinsatser inom Barn- och utbildningsförvaltningen
     2008/2009

                                 Pågående och planerade "centrala" aktivieter inom kompetensutvecklingsstrategin
                                                                                                                  Läsåret 2008/09
AKTIVITET

                                    ?                                               Prioriterade områden
                       ?            ?                                   Språk-, läs- och skrivutveckling/*Mentorskap
                                    ?                                                    IKT; PIM etc
                                                         Brandutbildning/"Hjärt-och-lungutbildning"
                                                                    Pedagogiska caféer
                                                          Aktionsforskning förskolan/mentorskap
                                                                     Forskarutbildning
                                                             Mentorskap för nyrekrykterade…
                                                      Lärarlyftet* och stöttning till enskilda pedagoger
                            Miljöcertifiering
                                                          Arbetsmiljöutbildning Kinnekullehälsan
                                                                    Rektorsutbildningen
                                                                   Mellanchefsutbildning
                           PIM för skolledare
            Upptakt

                                                                                                                                    TID
             Aug      Sep         Okt           Nov        Dec         Jan        Feb        Mar           Apr   Maj      Jun


                                                                                                                                      12
Diagram 3. pågående och centralt planerade aktiviteter 2008/09

IKT- skolutveckling
I januari 2008 antogs en ny IKT-strategi för Barn- och utbildningsförvaltningen i
syfte att fortsatt stimulera utvecklingen kring IKT och pedagogik för såväl lärare
som elever. Strategin innehåller bl.a en årlig handlingsplan som fokuserar de
aktiviteter som prioriteras under året. Som en del av handlingsplanen deltar
kommunen aktivt i satsningen Komplit, där Högskolan i Skövde tillsammans
med Skaraborgs kommuner har fått medel från KK-stiftelsen för att stärka
lärares IKT-kunskaper i undervisningen. Projektet skall utveckla en gemensam
webbtjänst som hjälper pedagoger att hitta och börja samarbeta kring
utvecklingsprojekt med stöd av IT i Skaraborg. Tjänsten finns på webbadressen
www.komplit.se/iktkartan.

Under 2008 lanserades en ny unik pedagogisk webb-resurs för elever och
föräldrar. På www.teacherondemand.se kan elever och föräldrar få hjälp och stöd
när det passar dem själva via en I-Pod, mobiltelefon eller dator. Tjänsten
innehåller en samling undervisningsfilmer som illustrerar och förklarar de
problem och frågeställningar elever och föräldrar ofta ställs inför. Arbetet med
den pedagogiska webbtjänsten har uppmärksammats nationellt. Representanter
från Falköping inbjöds och deltog vid en nationell IT-pedagogisk mässa i
Stockholm under våren. FliS, Företagsamt Lärande i Skaraborg, använder också
tjänsten som en del i arbetet med att sprida information om entreprenöriellt
lärande. Just finns 858 registrerade användare från Sverige och Norge som har
eller är på väg att publicera(t) pedagogiskt material på ToD. På Google.se finns
drygt 11300 hänvisningar till ToD. Antalet unika besök per dag under terminen
(jan-maj, sep-dec) pendlar mellan 5-25.000.
I oktober 2008 tilldelades en av Falköpings IT-pedagoger utmärkelsen
”Guldäpplets särskilda pris” av föreningen ”Datorn i utbildningen” vid Skolforum
i Stockholm. 2009 deltog vår förre pristagare i juryn.
Barn- och utbildningsförvaltning har startat upp tre pilotprojekt för att skapa en
lärplattform som är såväl pedogogiskt och funktionsmässigt som tekniskt och
ekonomiskt intressant. Ett projekt genomförs på Ållebergsgymnasiet och de två
andra på två av grundskoleenheterna. Arbetet kommer att följas upp under 2010.
För att fortsatt utvecklas inom området har kommunen inrättat några tjänster som
IKT-mentorer. De arbetar med workshops som utgångspunkt och stödjer mindre
erfarna lärare i arbetet. Under hösten har tematräffar arrangerats kring ToD,
Google Earth och e-Twinning.

Kvalitetsgarantier
Följande kvalitetsgarantier finns antagna.
Vi garanterar:
     Att ta tillvara synpunkter från elever och föräldrar via t.ex. rådslag,
       enkäter, fokusgrupper och klagomålshantering samt bjuda in
       representanter från föräldraföreningar till gemensamt samråd 2 ggr/år
     Att alla heltidsbarn i förskoleverksamhet vistas utomhus varje dag
     Att erbjuda barnomsorgsplats inom tre månader.
     Att alla elever i grund- och gymnasieskolan får utbildning i Trafiksäkerhet
       och Första hjälpen under skoltiden


                                                                                13
      Att protokoll från Barn- och utbildningsnämndens möten finns utlagda på
       kommunens webbplats senast tre dagar efter justering

Säkerhetsutbildning
I linje med beslutade kvalitetsgarantier har förvaltningen arbetat fram en plan för
säkerhetsutbildning av elever och personal. Samarbete sker med räddningstjänst,
kommunens trafiksamordnare och polis. Samtliga elevgrupper i år 2 och år 5
besöker räddningstjänsten och eleverna i år 8 genomför en säkerhetsdag med både
praktiska och teoretiska inslag. Under 2007 förändrades arbetet innehållsmässigt
efter att synpunkter beaktats i elevutvärderingar. Fler praktiska moment tillkom.
En uppföljning under hösten 2008 visade att en stor andel av eleverna i år 8
upplevde utbildningen positivt. Under 2009 har ingen uppföljning gjorts.

Internationella kontakter
Läroplanerna anger vissa prioriterade övergripande perspektiv. Ett av dessa är den
internationella förståelsen och solidariteten samt de internationella kontakterna.
Kommunens förskolor och skolor har under året varit fortsatt aktiva i utbyten och
kontakter internationellt. Under de senaste åren har exempelvis lärare och
förskollärare deltagit i utbyten och projekt tillsammans med kommunerna i
Parma-regionen, Italien. Samtliga aktiviteter har finansierats genom EU-medel.
Skolprojekt genom EU:s skolprogram Comenius är för närvarande två skolor
delaktiga i. Under 2009 har några förskolor och skolor haft besök av en grupp
förskollärare och lärare från Ukraina. Ållebergsgymnasiet har ett årligt utbyte
med flera länder, både vad gäller personal och elever.


2.3 Budget och resursfördelning
Inför ett nytt kalenderår tilldelas enheterna budget utifrån beslutade
fördelningsmodeller. Kontinuerliga prognoser och konsekvensanalyser görs under
året och förvaltningsekonom och respektive ansvarig rektor träffas inför varje
bokslut. Ett gott samarbete med fasta rutiner har utvecklats. För ett antal år sedan
fattade nämnden ett principbeslut om resultat mellan budgetår. Överskott
motsvarande högst 1 % av budgeterade kostnader ombudgeteras automatiskt
medan underskott i sin helhet förs över till nästa år. Detta har inneburit en mycket
stor kostnadsmedvetenhet och flexibilitet i organisationen.
Den resursfördelningsmodell som används för att fördela resurser mellan
förskolor, skolor och fritidshem tar genom tilläggsresurser hänsyn till olika
faktorer såsom andel barn med utländsk bakgrund, behov av modersmålsstöd,
barn i olika svårigheter etc. Utifrån den förvaltningsövergripande fördelningen har
varje rektor ansvar för att fördela sina resurser efter enhetens och barns/elevers
behov.
Alla kommuner står inför stora utmaningar, så även Falköpings kommun.
Elevtalen minskar i grundskolan och det krävs en fortsatt anpassning av
verksamheten för att möta det behov som finns den närmaste tiden. Falköpings
kommuns kostnader per invånare för skola och vuxenutbildning ligger i linje med
rikets och kommungruppens siffror medan kostnaderna för förskoleverksamhet
och skolbarnsomsorg ligger långt under jämförbara siffror både för riket och
kommungruppen. För kommande budgetår ligger ett stort rationaliseringskrav
som medför förändringar i verksamheten framöver. Besparingarna har främst
riktats mot ledning och administration samt mot kommunens gymnasieskola.


                                                                                 14
2.4 Samarbete med Högskola och Universitet –
Kompetensförsörjning
Lärarna i Falköping är engagerade som lärarutbildare i den förnyade
lärarutbildningen och får därigenom en del av sin kompetensutveckling samtidigt
som kommunen får en god grund för rekrytering.
Falköpings kommun har avtal och samarbete med följande högskolor och
universitet:
     Göteborgs Universitet
     Högskolan i Jönköping
     Högskolan i Skövde
     Högskolan i Borås
     Karlstads Universitet
     Högskolan i Dalarna
     Umeå Universitet

Tack vare samarbetet och avtalen är kommunen en del av lärarutbildningen och
dess verksamhetsförlagda utbildning. Genom detta samarbete erbjuds kommunens
lärarutbildare kompetensutveckling av olika slag, genom handledarträffar,
inbjudan       till  föreläsningar      och     seminarier  samt     via    särskilda
handledarutbildningar. Flera lärare har genomgått handledarutbildning i olika
omfattning från 7,5 – 15 högskolepoäng. Praktiskt taget samtliga enheter i
kommunen är engagerade i den verksamhetsförlagda utbildningen från förskola
till gymnasium. De ersättningar som utbetalas av universitet och högskolor bidrar
till att stärka möjligheterna till ytterligare kompetensutveckling för personalen på
våra förskolor, fritidshem och skolor.

3 Verksamhetsredovisning Förskola
3.1 Förutsättningar, personaltäthet och kostnader –
Nyckeltal

Kommunen bedriver efter viss omorganisation förskoleverksamhet på 20
förskolor som tillsammans utgör 59 avdelningar samt hos någon dagbarnvårdare.
Förskolan organiseras traditionellt i avdelningar. Utöver de 20 kommunala
förskolorna finns 10 enskilda förskolor med tillsammans 14 avdelningar som
drivs i samspel mellan personal och föräldrar, som personal- eller
föräldrakooperativ eller i samverkan med olika kyrkor. På fyra av de enskilda
förskolorna bedrivs fritidshemsverksamhet integrerat.

Siffrorna i nedanstående tabeller är hämtade från Skolverkets statistik. Siffran för
2009 är ett jämförelsetal som avser läsåret 2008/2009 med mättidpunkt 15
oktober 2008.

Personaltäthet
Nedan redovisas personaltätheten per barn i kommunal och enskild förskola.
Tabell 6. Antal barn per årsarbetare i kommunal förskola
                                    2005/06        2006/07   2007/08   2008/09
Falköping                           6,4            6,1       6,2       6,1


                                                                                  15
Kommungruppen                         5,3             5,2         5,2            5,3

Tabell 7. Antal barn per årsarbetare i enskild förskola
                                      2005/06         2006/07     2007/08        2008/09
Falköping                             6,5             6,2         6,8            6,9
Riket                                 5,5             5,2         5,2            5,4

Statistiken visar att personaltätheten i Falköpings förskolor är låg jämfört med
kommungruppen och riket. Andelen barn per årsarbetare i såväl kommunal som
enskild förskola ligger vid tidpunkten för mätningen, 15 oktober 2008, fortfarande
långt över genomsnittet. Under 2009 har Falköpings kommun riktat särkilda
medel till Förskolan med 6 miljoner kronor och den önskade effekten går att
avläsa i den statistik som lämnas till SCB i oktober 2009 men som fortfarande inte
är officiell.Målet för Falköpings kommun är att personaltätheten skall hamna på
5,8 barn/årsarbetare och lämnade uppgifter visar att kommunen når målet. Vid
skolinspektionen under våren 2009 riktades kritik mot barngruppernas storlek och
att inte personalen kände till de konsekvensutredningar som genomförs.
Kommunen har haft långt fler barn per avdelning än Allmänna rådens
rekommendation vad gäller personaltäthet.

Inom kommunens förskolor har barngruppernas sammansättning varit traditionellt
fördelade. Grupper finns med småbarnsavdelning 1-3 år, syskonavdelning 3-5 år
eller utökade barngruppsavdelningar med barn 1-5 år. Under 2009 har en av
kommunen förskolor genomgått en omfattande renovering och vid nystarten
hösten 2009 ses hela förskolans barngrupp som utgångspunkt för fördelningen.
Barnen fördelas i grupper efter hur många barn som finns på förskolan/dag.
Gruppstorlekens genomsnitt 2009 är 19 barn. Detta varierar utifrån lokala beslut
och förutsättningar och varje förskola har frihet att forma sin egen organisation.
I Barn- och utbildningsförvaltningen tillämpas ett resursfördelningssystem där
barnens närvarotider styr tilldelningen. Fler barn med lägre timvolym innebär
större barngrupper. Detta regleras med det rörliga kommunbidraget som utgår
från antalet inskrivna barn varje månad. Bidraget viktas utifrån barnets tid i tre
nivåer, upptill 15 timmar, mellan 15 och 35 timmar och över 35 timmar. Det nya
ekonomiska tillskottet som tillskjutits under 2009 har höjt personaltätheten även
om det ännu inte är synligt i den statistik som presenteras. Statistiken utgår från
mätsiffror den 15 oktober 2008. Under tre veckor på hösten mäts barnens närvaro
på förskolan och förvaltningen följer upp faktisk närvaro. Vid dessa tidsstudier
har kunnat påvisas att antalet faktiskt utnyttjade platser sällan är det samma som
antalet placerade barn och att förmiddagstiden är högst belagd.

Nedan i tabell 8 följer en sammanställning på hur personaltäthet och behörighet
sett ut under de sista 10 åren.

Tabell 8. Antal barn per årsarbetare i kommunal förskola och andel personal med ped. behörighet
                                      Andel barn Andel barn Andel utb. Andel utb.
                                      Fkp        riket      Personal   Personal
                                                            Fkp        riket
1996                                  5,8        5,4
1997                                  6,0        5,7



                                                                                             16
1998                                6,6            5,6
1999                                6,0            5,3       57%       54%
2000                                6,3            5,4       63%       54%
2001                                6,2            5,3       71%       52%
2002                                6,1            5.3       74%       51%
2003                                6,2            5,4       75%       52%
2004                                6,8            5,4       74%       51%
2005                                6,4            5,2       73%       51%
2006                                6,1            5,1       71%       51%
2007                                6,2            5,2       71%       52%
2008                                6,2            5,3       69%       53%

Vid analys bör nämnas att andelen barn med deltidsnärvaro ökat betydligt under
senare år pga de ändrade reglerna för förskoleverksamhet. Denna förändring syns
inte i statistiken men påverkar gruppstorleken som varierar under dagen. I
dagsläget har cirka 27% av barnen en vistelsetid som understiger 15 timmar i
veckan och ungefär 24% av barnen har en vistelsetid som överstiger 35 timmar i
veckan. Den statistik som lämnas i oktober 2009 indikerar att personaltätheten
förbättrats betydligt i kommunen.

Personalens behörighet och tidsförutsättningar
Av förskolans personal har 69 % av personalen förskollärarutbildning 2009 vilket
bedöms som mycket bra även om siffran är lägre än under tidigare läsår. I
dagsläget är det svårt att rekrytera förskollärare. Jämfört med genomsnittet i riket
som är 52% förskollärare har Falköping hög kvalitet på personalens behörighet
och goda förutsättningar för att bedriva pedagogisk verksamhet.
Förskolepersonalen har fyra planeringsdagar per läsår då verksamheten är stängd,
vilket gör det möjligt att kunna diskutera och reflektera runt verksamheten samt
vidareutveckla det pedagogiska arbetet. Övrig planeringstid varierar från förskola
till förskola och utifrån olika personalkategorier.

Kostnader
I tabell 9 kan utläsas att Falköpings kommun fortfarande ligger lägre än
kommungruppen när det gäller kostnader per inskrivet barn i kommunal förskola.
Antalet dagbarnvårdare har minskat för varje år och i dagsläget finns endast en
anställd dagbarnvårdare kvar i kommunen. Statistiken blir därmed inte tillförlitlig
och har uteslutits.


Tabell 9. Kostnad per inskrivet barn i kommunal förskola
                                    2005/06        2006/07   2007/08   2008/09
Falköping                           78 500         84 300    86 500    88 400
Kommungruppen                       96 400         103 000   106 100   112 000

Den stora skillnaden i kostnader för barn i förskola beror till stor del på den
skillnad i personaltäthet som finns mellan Falköpings kommun och
kommungruppen.



                                                                                 17
Lokaler
Under 2009 har en översyn av alla kök inom förskola och grundskola genomförts
efter lagen om livsmedelshantering. Där det i dagsläget endast finns
mottagningskök i verksamheten kan det framöver bli aktuellt med att tillskapa
tillagningskök efter gällande krav. På flera av kommunens förskolor krävs många
och omfattande åtgärder. I samband med översynen görs en översyn av
förskolelokalerna och förslag diskuteras om att eventuellt flytta vissa
förskoleavdelningar till befintliga förskolor som då byggs ut till större enheter.
Förändringen är tänkt att genomföras under en längre tidsperiod.
Skolinspektionen framförde i sin förskolerapport att det vid intervjuer
framkommit att lokalerna är små i förhållande till det antal barn och vuxna som
vistas i dem. Flera av de synpunkter personalen tagit upp rörde den fysiska
arbetsmiljön vilken Skolinspektionen inte tillser, men det fanns även vissa
synpunkter på ändamålsenligheten.
Förskolans personal har på ett medvetet sätt under de sista åren förändrat och
anpassat lokaler och materialutbud både inom- och utomhus efter barnens intresse
och behov och för att ge flickor och pojkar samma förutsättningar och
möjligheter. Benämningar på miljöer har ändrats till mer genusneutrala, tex. har
ordet dockvrå bytts ut mot lägenhet, husvagn eller kök.

Utemiljö
Sedan 2008 har förskolor i kommunen fått hjälp med att utveckla sin utemiljö.
Arbetet har utgått från studier av barnens behov och flera av förskolorna har
aktionsforskat inom arbetsområdet innan man beslutat om åtgärder.
Syftet med satsningen är att ge möjlighet att skapa nytänkande och hållbara
utegårdar som utmanar barnen och som tar hänsyn till miljön.
Projektet har resulterat i mer kreativa utemiljöer som skiljer sig från de
traditionellt utformade och på senare år från olika håll kritiserade
förskolegårdarna. Förhoppningen är att miljöerna skall vara lika inbjudande för
både flickor och pojkar och inbjuda till nya lekar. Skolinspektionen bedömde att
förändringarna i vissa fall utvecklat förskolornas utomhuspedagogik vilket lett till
framgångar i det pedagogiska arbetet.

Inomhusklimatet i kommunens förskolor
Miljöförvaltningen i Falköpings kommun bedriver tillsammans med
folkhälsorådet ett treårigt projekt inom barn- och utbildningsförvaltningen i syfte
att förbättra inomhusklimatet. En enkätundersökning genomfördes under 2007
som skall bilda underlag för nulägesanalys inför de mätningar som planeras att
genomföras under 2009 och 2010.

Öppettider, Tillgänglighet, Omsorg på obekväma tider
Förskolor och skolbarnsomsorg i kommunen har grundöppettider mellan kl. 06.00
eller 06.30 – 18.30. Sedan maj månad 2006 erbjuder Falköpings kommun även
barnomsorg på helger och nätter till föräldrar med dessa arbetstider.
Verksamheten blev från årsskiftet 2007/2008 permanent efter att ha drivits i
projektform. Barnomsorgsplacering erbjuds sedan hösten 2006 inom tre månader
och uppföljning visar att kommunen klarar att erbjuda alla barn plats inom given
tidsram. Utanför tätorten placeras barn ofta inom en kortare tidsperiod.
Falköpings kommun arbetar övergripande med att erbjuda e-tjänster för
kommuninvånarna. Den första tjänsten som tagits i bruk är ”barnomsorg på nätet”


                                                                                 18
som infördes hösten 2008. Föräldrar med barn i förskolan erbjuds bl.a att ansöka
om plats, ändra schema och säga upp sin förskoleplats via webben och
målsättningen är att detta skall underlätta och öka tillgängligheten för föräldrar.
Vid uppföljning under senvåren 2009 framkom att föräldrar inte utnyttjar tjänsten
i den grad kommunen önskar varför marknadsföringen ökade markant under
senhösten 2009.

Vårdnadsbidrag
Hösten 2008 beslutades om att införa vårdnadsbidrag från 1/1 2009.
Vårdnadsbidraget är 3 000 kronor (obeskattat) per barn och månad till förälder
och barnet skall ha fyllt 1 men inte 3 år. Förälder måste vara folkbokförd i
Falköpings kommun. Under 2009 har ca: 70 vårdnadsbidrag beviljats och i snitt
40 vårdnadsbidrag betalats ut per månad.

Barnomsorgspeng och Pedagogisk omsorg
Från och med 1 juli 2009 infördes i skollagen en kommunal bidragsskyldighet
(barnomsorgspeng) till enskild förskola, fritidshem och pedagogisk omsorg.
Verksamheterna måste uppfylla kommunens kvalitetskrav och kan ha olika
inriktningar/profiler. Pedagogisk omsorg kan till exempel vara familjedaghem
eller flerfamiljslösningar. Vid en ansökan om kommunens godkännande ska
regelverket för aktuell verksamhet vara uppfyllt. Nämnden har antagit fyra olika
regelverk som finns presenterade på kommunens hemsida. Sedan tidigare finns 10
enskilda förskolor etablerade i kommunen. En ansökan om att starta pedagogisk
omsorg har inkommit under hösten 2009 och beslutats i nämnden.



Profilering
De enskilda förskolorna i kommunen har på ett tydligt sätt tidigt profilerat sina
verksamheter som tex. kristen, eller inriktat verksamheten mot hälsa, rörelse och
kost eller utevistelse. Vissa av de kommunala förskolorna profilerar också sin
verksamhet utifrån olika pedagogiska inriktningar som t.ex. Montessori eller
Reggio Emilia, språk, matematik eller hälsa. Andra har satsat på att utveckla både
inne- och utemiljön för att stimulera leken och förutsättningarna för barnens
lärande. De kommunala förskolorna har fått i uppdrag att utveckla profileringen
av sina verksamheter.

Mentorskap
Intresserade förskolor har erbjudits handledning och introduktion i
aktionsforskning. Arbetet har blivit en del av förvaltningens kvalitetsarbete och
sedan hösten 2008 är 13 förskolor inbegripna i arbetet med aktionsforskning.
Satsningen har höjt medvetenheten om vikten av ett strukturerat kvalitetsarbete
och hjälpt personalen att hitta utvecklingsmöjligheter i vardagen. Förskollärarna
som arbetar som mentorer har blivit efterfrågande av både Lärarförbundet,
Göteborgs Universitet och andra kommuner som föreläsare. Uppföljningen visar
att förskollärarna fått ökad medvetenhet och känt sig stärkta i sin yrkesroll samt
att detta bidragit till att förbättra och underlätta bedömningen av verksamhetens
kvalitet.

Stöd – handledning


                                                                                19
SPC, Specialpedagogiskt centrum,           erbjuder hjälp till förskolorna med
utredningar, handledning och stöd i frågor runt barn i svårigheter. Specialpedagog
och logopeder ansvarar för detta stöd. Sedan hösten 2009 finns en integrerad
förskoleavdelning för barn med grava funktionshandikapp även om den största
andelen barn i behov av särskilt stöd är integrerade i den ordinarie verksamheten.
SPC samordnar kompetensutveckling och stöd till förskolorna kring barns
språkutveckling och materialet TRAS – Tidig registrering av språkutveckling.

Stöd – Modersmålsstöd i förskolan
Enligt förskolans läroplan, LPFÖ 98, skall förskolan bidra till att barn får
möjlighet att utveckla både det svenska språket och sitt modersmål. Andelen barn
i Falköpings förskolor med annat modersmål än svenska 2009 är 16% vilket är en
liten minskning jämfört med föregående år. Av gruppen berättigade barn har 28%
modersmålsstöd vilket är en något bättre andel än för riket. Modersmålstränare
finns anställda med placering ute på de förskolor med högst andel inskrivna barn
med utländsk bakgrund. Stöd ges i albanska, arabiska och kurdiska.
Vid skolinspektionen framkom synpunkter på fördelningen av modersmålsstödet
varför detta ses över och synliggörs under läsåret 2009/2010.

Tabell 10. Andel inskrivna barn i förskola som får modersmålsträning
År                     Inskrivna barn i Andel barn med                 Därav som får
                       kommunal         annat modersmål                modersmålsträning
                       förskola
2006                   1085             10%                            36%
2007                   1127             10%                            27%
2008                   1190             13%                            22%
2009                   1139             16%                            28%


Personaltätheten inom förskolan har förbättrats och kommunen har gjort
satsningar på att öka bemanningen och minska gruppstorlekarna under 2009. Den
sammanfattande måluppfyllelsen avseende förutsättningar har höjts sedan 2008
och bedöms vara God.

Sammanfattande bedömning av Förskolans förutsättningar:
Ej godtagbar   Mindre god      God              Mycket god
                               X



3.2 Arbetsprocesser och resultat i Förskolan
3.2.1 Med utgångspunkt från resultaten i förra årets redovisning har
följande åtgärder vidtagits under 2009
Arbetet med att minska barngruppernas storlek och öka personaltätheten har
fokuserats under 2009 då 6 miljoner kronor tillskjutits budget för att riktas mot att
öka personaltätheten inom förskolan och för att finansiera vårdnadsbidraget.
De traditionella gruppindelningarna kvarstår men fler förskoleavdelningar väljer
ålderspannet 1-5 år och förskolorna arbetar företrädesvis med att göra grupper



                                                                                     20
inom gruppen för att möta olika barns intresse och behov. Någon förskola arbetar
med flexibla grupperingar dag för dag utifrån vilka barn som finns på förskolan.
Arbetet med nätverksträffar för genusinspiratörer och språkombud har mottagtis
mycket positivt av förskoleverksamheten och satt fortsatta spår i verksamheten.


3.2.2 Redovisning och resultat av arbetet inom Läroplanens områden
Nedan redovisas resultatet från några av läroplanens områden. Respektive
förskolas egen bedömning är markerad i den sammanfattande bedömningen för
respektive läroplansområde. 1 För att få en heltäckande bild hänvisas till
förskolornas egna kvalitetsredovisningar.

Normer och värden
En kommunövergripande webbenkät genomfördes under våren för att mäta
föräldrarnas nöjdhetsgrad avseende kvalitet i förskolan.
Sammantaget visar resultatet att:
     97% av föräldrarna känner sig trygga eller mycket trygga när de lämnar
        sina barn
     97% av föräldrarna anser sig få ett gott eller mycket gott bemötande
     97% av föräldrarna anser att barnen får ett gott eller mycket gott
        bemötande
     96% av föräldrarna anser att barnen får god eller mycket god stimulans

Webbenkäten ger en mycket positiv bild av föräldrars upplevelse. Det positiva
resultatet kan bero på att Falköpings kommun har stor valfrihet inom förskolan
och erbjuder många alternativ och även enskilda förskolor. Andra anledningar kan
vara att kommunen har en hög andel utbildade förskollärare och att många
föräldrar med barn i förskolan upplever att de har inblick i och känner stor
delaktighet i verksamheten.
Förvaltningen har för avsikt att göra om samma mätning nästa år igen.

Under 2009 har arbetet med revidering och förbättring av likabehandlingsplaner
och planer mot kränkande behandling fokuserats. Varje förskola har en egen
likabehandlingsplan och efter skolinspektionens besök utgår de flesta från
kartläggningar av hur verksamheten fungerar i nuläget. Barn och föräldrar kan
involveras i högre utsträckning i arbetet. Att personalens förhållningssätt och
bemötande ligger till grund för ett framgångsrikt arbete framkommer tydligt när
arbetet med att skapa trygghet och tillit beskrivs. Förskolor redovisar hur de på ett
medvetet sätt prioriterar värdegrundsarbetet och stödjer barns utveckling inom
området och att de kan se bevis för att arbetet ger resultat i barngrupper och
verksamhet i form av glada, trygga och kreativa barn som visar hänsyn, är
hjälpsamma och bidrar till en god kamratanda.
Likabehandlingsplanerna har ökat medvetenheten om jämställdhets- och
genusarbete. Flera förskolor arbetar med att utnyttja och förändra miljöer för att
bidra till att utveckla leken och kamratrelationer och förhållningssätt. Barnböcker
och lekmaterial ses över i ett genusperspektiv för att ge lika möjligheter och
förutsättningar för flickor och pojkar.

1
 Några förskolor har inte lämnat bedömning av måluppfyllelse för alla läroplansområden vilket
medför att antalet bedömningar inte alltid stämmer överens med antalet förskolor.


                                                                                                21
Flera förskolor har prövat nya komprimerade inskolningsrutiner med goda
resultat. Förskolornas föräldrauppföljningar påvisar att resultatet av förskolornas
arbete är gott och att barn och föräldrar känner sig trygga på förskolorna.

    Normer och värden
Sammanfattande bedömning av kommunal Förskola:

Ej godtagbar         Mindre god            God                  Mycket god
                                           17                   3

    Normer och värden
Sammanfattande bedömning av enskild Förskola:

Ej godtagbar         Mindre god            God                  Mycket god
                     1                     4                    4



Barns inflytande
I förskolorna tas barns nyfikenhet och intresse tillvara och pojkar och flickor skall
ges samma förutsättningar och möjlighet till inflytande. Detta blir tillsammans
med personalens ökade medvetenhet om betydelsen av det egna förhållningssättet
utgångspunkt för det fortsatta arbetet. På så sätt får barnen ett större reellt
inflytande över verksamheten. Flera förskolor arbetar med gruppstärkande
övningar och teater och låter barnen i hög utsträckning både välja, pröva och
disponera sin tid utifrån behov och önskningar. Pedagogerna strävar efter att låta
barnen komma till tals och att undvika stress.
Föräldrarnas delaktighet efterfrågas i högre grad av personalen och de lägger kraft
på att hämta in synpunkter inför olika förändringar och beslut. Förskolorna har
inarbetade och bra rutiner för inskolningen av nya familjer och strävar efter att
skapa förtroende och tillit och en bra daglig kontakt med barnens föräldrar vid
lämning och hämtning. Personalen informerar och skapar delaktighet genom tex.
bildspel,digitala fotoramar, dagböcker, bilder, månadsbrev och portfolio.
Utvecklingssamtal bedöms fungera mycket bra. Enheterna har olika forum för
samråd, delaktighet och inflytande. Det framkommer tydligt att enskilda
förskolor och särskilt de som är föräldrakooperativ redovisar ett tydligare och
större föräldraengagemang än övriga förskolor.
Förskolorna presenterar olika bevis för måluppfyllelse i sina redovisningar som
hämtas från såväl barnobservationer och intervjuer som föräldraenkäter. På så sätt
finns olika perspektiv med som grund i bedömningen av måluppfyllelse.

    Barns inflytande
Sammanfattande bedömning av kommunal Förskola:

Ej godtagbar         Mindre god            God                  Mycket god
                                           11                   4

    Barns inflytande
Sammanfattande bedömning av enskild Förskola:

Ej godtagbar         Mindre god            God                  Mycket god
                                           9




                                                                                  22
Utveckling och lärande
Förskoleverksamheten strävar efter ett lekfullt lärande. Generellt har planering,
uppföljning och dokumentation systematiserats och bidrar nu på ett tydligt sätt till
verksamhetsutveckling. Det har skett en förskjutning av fokus från aktiviteter till
intresse för barns lärande. Det är tydligt att förskolepersonalen har ett djupare och
bredare kunnande om hur pedagogisk dokumentation kan användas i förskolans
dagliga arbete för att synliggöra lärande och utveckling och bidra till utveckling.
Detta gäller såväl enskilda barns som barngruppens utveckling och
förskoleverksamhetens arbetsprocesser.
Pedagogernas möjlighet att stimulera och stödja barns språkutveckling har fortsatt
fokuserats och TRAS2-materialet används runt om i kommunens förskolor som ett
hjälpmedel och verktyg för att observera och dokumentera barns språkutveckling.
En högre medvetenhet om vikten av att nyttja språkutrymmet under hela dagen
finns hos personalen. Varje förskolas språkombud har deltagit i
kompetensutvecklingsinsatser och utbildning för att kunna stödja barns
språkutveckling. Språkombudsträffarna upplevs som betydelsefulla och viktiga
och ombuden har under 2009 besökt varandras förskolor för att ta del av arbetet.
Förvaltningens logopeder och specialpedagog för förskola samordnar innehåll och
kunskapsöverföring inom området. Vid uppföljning framkommer att TRAS är ett
uppskattat arbetsredskap på förskolorna och personalen upplever att deras
kompetens kring barns språkutveckling har utvecklats i samband med införandet
av TRAS och språkombud.

Arbetet med att sprida aktionsforskning, Q i förskolan, har stärkt berörd personal
och bidragit till ett ökat intresse för förbättringsarbete. All förskolepersonal har
fått möjlighet att ta del av berörda förskolors utvecklingsarbete och vilka resultat
de givit i verksamheten. Vid uppföljning är det tydligt att det sker en progression
för deltagande personal. Som exempel kan nämnas att 90 % av personalen ser att
utvecklingsarbetet gagnar barnen. På frågan om detta har satt spår i verksamheten
svarar 85% av personalen att de upplever det. Följande faktorer har bedömts som
viktiga och upplevs ha fungerat bra vid uppföljningar.
      jag har fått kunskap om aktionsforskning
      jag har sett spår i verksamheten
      jag ser att utvecklingsarbetet har gagnat barnen
      jag kan tillämpa aktionsforskningen i min verksamhet

Under 2009 har Falköpings arbete med aktionsforskning fortsatt uppmärksammats
och flera studiebesök har tagits emot. Kommunen har fått erbjudande om och
beslutat att delta i en internationell forskningsstudie under ledning av Karin
Rönnerman och föreläst vid Göteborgs universitet vid några tillfällen.

Resultaten av de arbetsprocesser som synliggörs i de enskilda förskolornas
kvalitetsredovisningarna ligger i linje med processer inom den kommunala
förskolan. Från förvaltningen bedöms kvaliteten inom dessa förskolor på ett bra
sätt överensstämma med kvaliteten i de kommunala förskolorna.

          Utveckling & lärande


2
    TRAS - Tidig registrering av barns språkutveckling


                                                                                  23
Sammanfattande bedömning av kommunal Förskola:

Ej godtagbar         Mindre god            God                  Mycket god
                                           15                   6

    Utveckling & lärande
Sammanfattande bedömning av enskild Förskola:

Ej godtagbar         Mindre god            God                  Mycket god
                                           6                    4



Förskolan – omvärld - VISA
Personalens medvetenheten om vikten av att inspirera barnens kreativitet och
entreprenörsanda och att tidigt vägleda barn inför kommande studier och arbetsliv
har ökat och resultatet 2009 är jämnt. Att visa på olika yrkesgrupper och
medverka till att sprida kunskap om närsamhälle och omvärld är ett naturligt
inslag i vardagen på kommunens förskolor. Det medvetna arbete som under några
års tid genomförts har satt tydliga spår. I den utvärdering som gjorts av
kommunens arbete framgår tydligt att vägledning och entreprenörskap fått större
genomslag i förskoleverksamheten än man förväntat sig. Arbetet har även
påverkat genusarbetet inom förskolan och höjt personalen medvetande.
Lekmiljöer och materialinskaffande liksom utemiljön har förändrats i takt med att
barnen fått en vidare bild av närsamhället. Många föräldrar vittnar om barnens
nyvunna nyfikenhet på omvärlden.

    Förskola - omvärld
Sammanfattande bedömning av kommunal Förskola:

Ej godtagbar         Mindre god            God                  Mycket god
                                           15                   3

    Förskola - omvärld
Sammanfattande bedömning av enskild Förskola:

Ej godtagbar         Mindre god            God                  Mycket god
                     2                     4                    2



Hälsa och livsstil
Hälsa och livsstil är ett prioriterat område i Falköpings kommun som genomsyrar
all verksamhet och som har stärkts och fått större utrymme i förskolornas
verksamhet. Kommunens nyvunna utmärkelse som ”Cittaslow-kommun” kan
skymtas i förskolornas kvalitetsredovisningar.
Tretton av kommunens förskolor har certifierats som godkända för ”Grön flagg”
och eftersträvar en harmonisk lugn miljö med tillgång till rörliga aktiviteter och
hälsosam kost. Massage och avslappning förekommer på flera förskolor och några
har inrett s.k. vita rum. Barnen är delaktiga i miljöarbetet. Matsituationer har
förändrats för att skapa lugn och ro. Aktionsforskning har bedrivits för att få bukt
med hög ljudnivå. En av de kommunala förskolorna har en egen köksträdgård
som bidrar till grönsaksutbudet men även ger möjlighet till reflektion och




                                                                                 24
avslappning. Vissa av de enskilda förskolorna i kommunen har profilerat sig med
uteverksamhet, kost och social utveckling.
Ett samarbete med folkhälsorådet pågår och flera förskolor redovisar även att de
arbetar med rutiner för hygien och att handhygienen har förbättrats. Detta arbete
har intensifierats under hösten 2009 i samband med att en handlingsplan för
eventuellt utbrott av pandemi togs fram.

    Hälsa och livsstil
Sammanfattande bedömning av kommunal Förskola:

Ej godtagbar         Mindre god           God                  Mycket god
                     1                    12                   7

    Hälsa och livsstil
Sammanfattande bedömning av enskild Förskola:

Ej godtagbar         Mindre god           God                  Mycket god
                                          5                    4



Sammanfattande bedömning                 av     kvaliteten    på     Förskolans
arbetsprocesser och resultat:
Ej godtagbar     Mindre god               God                  Mycket god
                                          X



3.2.3.Sammanfattande analys avseende Förskoleverksamheten
Måluppfyllelsen inom läroplanens områden är jämn och hamnar företrädesvis på
”God”. De enskilda förskolornas måluppfyllelse är jämförbar med den
kommunala. Även de enskilda förskolornas redovisningar vittnar om en högre
förståelse för ett systematiskt kvalitetsarbete än vad som tidigare framkommit.
Skolinspektionen bedömde under våren 2009 att förskolorna bör förbättra
innehållet i kvalitetsredovisningarna och ge utförligare information om
verksamhetens förutsättningar och arbetet i verksamheten. Förbättringar kommer
att genomföras med sikte på kvalitetsredovisningarna för 2010 eftersom 2009 års
redovisningar till stor del redan var klara då inspektionsrapporterna publicerades.

Generellt kan sägas att Falköpings kommun har mindre god nivå på
personaltätheten inom förskolan även om resultatet förbättrats avsevärt under
2009 med hjälp av det stora budgettillskott. Andelen utbildad personal är hög och
det bidrar till ett gott utvecklingsarbete som synliggörs i förskolornas
kvalitetsredovisningar. Arbetsprocesserna inom förskoleverksamheten har god
kvalitet. De senaste årens satsningar på genusinspiratörer, språkombud,
utemiljöprojekt och arbetet med Grön Flagg samt fokus på kreativitet och
entreprenörskap har tillsammans med kompetensutvecklingsinsatser i
aktionsforskning på ett märkbart sätt höjt personalens medvetande om vikten av
genusarbetet, att ge flickor och pojkar lika förutsättningar och möjligheter. Det
ges många bilder av detta i förskolornas egna redovisningar både avseende 2008
och 2009.



                                                                                25
3.2.4 Åtgärder för utveckling avseende Förskolan
Här redovisas ett antal övergripande åtgärder som synliggjorts av Barn- och
utbildningsförvaltningen, i olika arbetsgruppers kartläggningar, i enheternas
kvalitetsredovisningar men även i den skolinspektion som genomfördes under
våren 2009 i Falköpings kommun.

       Förskolorna skall förbättra innehållet i kvalitetsredovisningarna och ge
        utförligare information om verksamhetens förutsättningar för och arbetet i
        verksamheten.
       En översyn av modersmålstödet inom förskolan behöver genomföras för
        att säkra fördelningen utefter barnens behov
       Fortsatt sprida kunskap om aktionsforskning som ett redskap för att
        utveckla kunskapen om systematiskt kvalitetsarbete
       Arbetet med verksamheternas Likabehandlingsplaner skall utvecklas och i
        högre grad utgå från en kartläggning av verksamheten. Barn och föräldrar
        skall involveras i arbetet.




4 Verksamhetsredovisning Grundskola
4.1 Förutsättningar, kostnader och personaltäthet –
Nyckeltal

Grundskoleverksamhet bedrivs på 18 skolor organiserade i 11 enheter. Samtliga
skolor som undervisar barn/elever från 6 – 12 år har fritidshem integrerat i sin
verksamhet. Alla enheter arbetar i arbetslag med olika stor spännvidd.
Organisatoriskt knyts även förskoleverksamheten till enheterna.

Siffrorna i nedanstående tabeller är hämtade från Skolverkets statistik. Siffran för
2009 är ett jämförelsetal som avser läsåret 2008/2009 med mättidpunkt 15
oktober 2008.

Personaltäthet
Tabell 11 Antal lärare per 100 elever i grundskolan
                                     2005/06          2006/07   2007/08   2008/09
Falköping                            8,4              8,6       8,6       8,6
Kommungruppen                        8,2              8,4       8,4       8,4




                                                                                    26
I tabell 11 kan utläsas att antalet lärare per 100 elever legat konstant under
tidsperioden och att Falköpings kommun ligger över genomsnittet jämfört med
kommungruppen.

Kostnader
Tabell 12 Kostnad totalt per elev i grundskolan
                              2005/06      2006/07      2007/08      2008/09
Falköping                     64 700       68 200       68 600       70 200
Kommungruppen                 67 500       70 600       74 500       79 100
I tabell 12 kan däremot utläsas att kostnaderna per elev är lägre i Falköping än
inom kommungruppen. Det är positivt att Falköping får ut en högre lärartäthet för
mindre kostnad än kommungruppen.

Personalens behörighet och tidsförutsättningar
Falköpings kommun håller samma eller något bättre nivå än
genomsnittskommunens avseende lärares behörighet och lärartäthet. Avseende
lärares behörighet har en kartläggning genomförts under 2008/2009 för att säkra
att behöriga lärare tagit ut sina examensbevis och fullgjort sina studier. Hur
lärartätheten kommer eleverna tillgodo är givetvis avhängigt antalet lärare, deras
kompetens och behörighet, men även hur lärare disponerar sin tid. En viktig
faktor som avgör om eleverna får ämnesbehöriga lärare är tjänstefördelningen.
Vid skolinspektionen våren 2009 fick Falköpings kommun kritik för att
”klasslärarsystemet” var för genomgripande. Även om behörighet för alla ämnen
fanns användes inte resurserna optimalt för att eleverna skulle få ämnesbehöriga
lärare på alla skolenheter. I Falköping är tidsanvändningen traditionell och
tjänstefördelningen trogen det gamla ”klasslärarsystemet” och det finns områden
att förbättra och utveckla.




Lokaler
Grundskolornas lokaler bedöms av personalen ha en varierad kvalitet men ofta
finns tillgång till en bra utemiljö med naturen tätt in på knuten. Inredning och
utrustning ses generellt som god och en medveten satsning har gjorts för att öka
innehav och användning av IKT som verktyg i undervisningen. Falköping är en
till ytan stor kommun som gjort en medveten satsning för att behålla ett stort antal
skolor på landsbygden. Eftersom elevunderlaget minskar i skolan krävs
kontinuerlig omdisponering av gemensamma lokaler för att effektivisera resurs-
och lokalanvändningen.

Inomhusklimatet i kommunens grundskolor
Miljöförvaltningen i Falköpings kommun bedriver tillsammans med
folkhälsorådet ett treårigt projekt inom barn- och utbildningsförvaltningen i syfte
att förbättra inomhusklimatet. En enkätundersökning genomfördes under 2007
som skall bilda underlag för nulägesanalys inför de mätningar som planeras att
genomföras under 2009 och 2010.

Elevers uppfattning av IKT-användningen



                                                                                 27
Medievanorna har förändrats radikalt under de senaste åren och svensk skola har
svårt att hänga med ungdomskulturen. Förvaltningen har tagit fram en IKT-
strategi som visar på målsättning och riktning i arbetet för såväl elever som
anställda. För att följa upp arbetet har tidigare en IT-enkät använts och under 2009
har elevreferensgruppen haft en gemensam dialog med kommunens IT-chef och
förvaltningens IKT-strateg för att ge synpunkter ur ett elevperspektiv på
utvecklingen. Föregående uppföljningar visar att det är troligt att skolans
organisation påverkar resultatet och att den enskilde eleven i tidiga år som har
samma lärare i flertalet ämnen kan riskera att få en bättre eller sämre grund för
IKT-användning beroende på den enskilde lärarens intresse och kunskap. Den
enskilde läraren blir avgörande för varje elevs förutsättningar i högre utsträckning
än för elever i senare år som möter olika lärare i nästan alla ämnen.

Mentorskap
Barn- och utbildningsförvaltningen har arbetat med mentorskap inom olika
områden för att bidra till kunskapsöverföring i praktiken. För lärare i tidiga år
med behov av kompetensutveckling inom området läs- och skrivutveckling samt
matematikutveckling finns mentorer att tillgå. Sedan 2009 finns även IKT-
mentorer som arbetar med kunskapsöverföring inom området.

Stöd – modersmålundervisning
I grundskolan har en elev rätt till undervisning i modersmål om en eller båda
vårdnadshavare har annat språk än svenska som modersmål och om språket utgör
dagligt umgängesspråk för eleven. I Falköping anordnas undervisning som
grundskoleförordningen anger om minst fem elever önskar undervisning och
lämplig modersmålslärare finns. Ungefär 10% av eleverna i förskoleklass och
grundskola har annat modersmål än svenska och för närvarande ges
modersmålsundervisning i albanska, kurdiska, arabiska, bosniska och spanska.
Modersmålstöd i minoritetsspråk har hittills endast efterfrågats i romani men
lärare i ämnet har inte kunnat rekryteras. Några av skolorna i kommunen har
betydligt högre andel elever med utländsk bakgrund än övriga.

Elevhälsa
Specialpedagogiskt Centrum, SPC, ansvarar för tvärprofessionella insatser till
barn och elever i svårigheter eller i behov av särskilt stöd inom Falköpings
kommuns skolor – från förskola till gymnasium. Detta sker på olika sätt, bl. a
genom rådgivning, konsultation, handledning och kompetensutvecklingsinsatser.
SPC ansvarar också för tre särskilda undervisningsgrupper – ”resursskolor” samt
för träningsskolans särskoleverksamhet inom sin enhet.
I kompetensdelen av SPC återfinns specialistkompetens i form av
specialpedagoger, logopeder, skolpsykologer, integrationspedagog, skolläkare
samt elevstödjare. Dessa arbetar konkret tillsammans med varje skolas respektive
elevvårdsgrupp i enskilda ärenden, för handledning och/eller med
kartläggning/utredning. Ett samarbete finns med Tidaholms och Essunga
kommuner, som upphandlar vissa av dessa tjänster från SPC.
Inom SPC finns, enligt ovan, 3 specialpedagoger riktade mot förskola, de yngre
samt äldre åren. Därutöver finns ca 25 utbildade specialpedagoger anställda på
kommunens skolenheter, inklusive gymnasieskolan. En av SPC:s uppgifter i detta
sammanhang          är      att     analysera       det      specialpedagogiska
kompetensutvecklingsbehovet samt samordna nätverk för denna yrkesdel. Ett


                                                                                 28
resultat av detta är bl a kartläggningen och kompetensutvecklingsplanen kring
grundläggande läs- och skrivinlärning, upphandling, TRAS-utbildning och
installation av talsyntes och stödprogram över skolnätverket.
SPC har varit starkt delaktiga i framtagandet av ett stödmaterial till
basutredningar inom Västbus-arbetet i regionen samt Utvecklingsplan för barn
och ungdomars psykiska hälsa i Skaraborg. Riktlinjerna inom Västbus reglerar det
gemensamma ansvaret kring barn och ungdomar med sammansatt
psykisk/psykiatrisk och social problematik. Likaså har i kommunen framtagits
gemensamma underlag och riktlinjer för åtgärdsprogram, beslutsunderlag för
olika elevvårdsbeslut med mera.
Skolhälsovårdens verksamhetsansvar är delegerat till rektor för SPC och det
medicinska ledningsansvaret innehas av skolläkaren. Sedan tidigare pågår ett
införande av journalhantering över data samt nya vaccinationsrutiner.
Rektor SPC är därtill ansvarig inom förvaltningen för ledningssamarbetet kring
Familjecentralen samt Ungdomsmottagningen.
I kommunens grundskolor och gymnasium finns åtta skolkuratorer /
elevkonsulenter anställda, vilka inom elevvårdsarbetet på varje enhet bedriver ett
förebyggande socialt stödarbete.
Skolor i kommunen kan genom SPC, samt ofta i samarbete med socialtjänsten, få
hjälp med elever, som har svårigheter med sin skolnärvaro. En elevstödjare har ett
uppsökande och mobilt uppdrag att stödja dessa elever till normal skolgång. Ett
litet antal elever fullgör efter placeringsbeslut i socialnämnden sin skolgång i
annan kommun. För uppföljningen av resultat och planering kring dessa elever
gör integrationspedagogen terminsvisa besök.
Samordning av särskoleverksamheten i kommunen ligger under SPC:s ansvar. En
särskolegrupp med ansvariga skolledare samlas regelbundet för elevplanering,
kompetensutvecklingsplanering etc.


Stöd – Särskilda undervisningsgrupper
SPC, Specialpedagogiskt Centrum, hjälper skolorna med utredningar,
handledning och stöd i frågor runt barn / ungdomar i olika svårigheter.
Kommunen erbjuder i vissa fall elever efter särskild utredning att få sin utbildning
förlagd till någon av kommunens särskilda undervisningsgrupper. De särskilda
undervisningsgrupperna arbetar utifrån elevens speciella och individuella behov.
Eleverna arbetar i liten grupp och personaltätheten är hög. Eleven har hela sin dag
förlagd till gruppen och studierna sker efter ordinarie kursplan men med mycket
inslag av andra aktiviteter. Som regel deltar eleven någon/några lektioner i
verksamheten på sin ordinarie skola. Strävan är alltid att eleven skall kunna återgå
till ordinarie verksamhet efter en tid. Uppföljning visar att elever som placeras i
särskild undervisningsgrupp i de tidiga åren har en genomsnittlig placeringstid på
tre terminer och placeringarna ger positiva utvecklingsresultat och ökad
självkänsla. För de senare åren är framgångsfaktorn en motivationsskapande,
genomtänkt, anpassad och genomförd gymnasieutbildning. Styrkorna som
framhålls är gruppstorleken, ”familjekänslan i grupperna”, fritidsaktiviteterna och
de varierade arbetsformerna. Här får elever som ofta tidigare skolvägrat en ny
chans och nya förväntningar att leva upp till. Under 2008 framarbetades lokala
riktlinjer för placering av elev i särskild undervisningsgrupp och den
dokumentation som görs i samband med olika elevärenden fick goda omdömen
vid skolinspektionsbesöket.


                                                                                 29
Stöd – Sommarskola - Prövning
Under sommaren 2009 anordnade förvaltningen en sommarskola för elever i år 8
som inte nått målen i svenska, matematik och engelska i syfte att bidra till högre
måluppfyllelse. Ett 35-tal elever deltog i satsningen och fullföljde
utbildningsveckorna. Vid uppföljning med elever, sommarskolepersonal och
ordinarie personal har liksom för sommarkursen 2007 och 2008 positiv respons
framkommit. Som genomförare och arrangör för sommarskolan anlitades
personalen vid kommunens vuxenutbildning, Lärcenter. Vid diskussioner med
elevdeltagare har det framkommit att det var en uppskattad satsning och att
eleverna känt sig nöjda med
    1. att få träffa elever från andra skolor med liknande problem
    2. att sommarverksamheten var förlagd till helt andra lokaler än ordinarie
        klassrum
    3. att de blivit undervisade av helt ny personal

I elevuppföljningen framkommer att undervisningen bedöms ha fungerat väl och
att bemötandet från lärarna har upplevts som mycket bra.
Lärare i årets sommarskola upplevde också att undervisningen fungerat väl.
Under 2009 har även möjligheten till handledning och enskild prövning i
kärnämnen givits till elever i år 9 i samarbete med vuxenutbildningen. Av de
elever som ansökte om att få genomföra prövning resulterade åtta prövningar i
fyra godkända betyg.

Stöd - Integrationsarbete
Integrationsarbetet har under året riktats mot skolor och dess lärare, ledare och
elever. Arbetet kretsar kring att diskutera, informera, kompetensutveckla och
stödja arbetet med elever i frågor som rör värdegrund och alla dess variabler.
Arbetet rör framförallt integrationen i vår skola och i vårt samhälle av
marginaliserade elever och elevgrupper. Samordning och stöd kring arbetet med
elever med utländsk bakgrund och koordination av svenska som andraspråk och
modersmål är arbetsuppgifter som hanteras av SPC och en integrationspedagog
som finns anställd. En särskild integrationsgrupp med ansvariga och berörda
skolledare finns inrättad som diskussions- och referensgrupp. Även lärare i
svenska som andraspråk har fått ett forum att diskutera och utbyta erfarenheter i,
och en SO-lärargrupp träffas regelbundet för att ytterligare förstärka arbetet med
vikten av gemensam värdegrund och aktioner mot främlingsfientlighet på
skolorna. Några lärare har fått möjlighet att fördjupa sina kunskaper i ämnet
svenska som andraspråk inom ramen för lärarlyftet. SPC har tagit fram ett
individuellt och generellt kartläggningsmaterial för bedömning av elevers
språkutveckling inom svenska som andraspråk. Övriga områden som prioriterats
är genusarbetet, hedersproblematik och arbetet med att revidera
likabehandlingsplaner.    Ett    tätt    samarbete    med     socialförvaltningens
integrationsavdelning har upprättats för uppföljning av nyanlända elevers
situation.


Sammanfattande bedömning av Grundskolans förutsättningar:
Ej godtagbar   Mindre god      God             Mycket god
                                            X



                                                                               30
4.2 Arbetsprocesser i Grundskolan
4.2.1 Med utgångspunkt från resultaten i förra årets redovisning har
följande åtgärder vidtagits under 2009
På olika sätt har arbetsprocesser startats i syfte att öka elevers måluppfyllelse så
att fler elever blir behöriga till gymnasieskolan och lämnar gymnasiet med
slutbetyg. På skol- och förvaltningsnivå har rutiner och stöd tagits fram för att
förbättra analysarbetet ute på respektive skolenhet. Sommarskola för de
grundskoleelever som ej nått målen i svenska, matematik och engelska har
erbjudits elever mellan skolår 8 och 9 för att på sikt minska antalet elever på IV-
programmet.
Vid skolinspektionen framkom kritik mot att likabehandlingsplanerna inte utgick
från kartläggningar på respektive skolenhet. Arbetet med att förbättra
nulägesbilderna har startats under hösten 2009.

Nya arbetsgrupper har tillsatts inom flera olika utvecklingsområden för att
kartlägga och identifiera samt utveckla olika förbättringsområden som lyftes i
förra årets redovisning. Inom ”lärarlyftets” ram har Falköpings kommun
prioriterat bl.a. insatser för att öka behörigheten i svenska som andra språk,
matematik och engelska.
Mentorer inom IKT, läs- och skriv- samt matematikutveckling har arbetat med
kunskapsöverföring inom dessa ämnen.


4.2.2 Redovisning och resultat av arbetet inom Läroplanens områden
Under denna rubrik redovisas pågående arbetsprocesser inom några av
läroplanens områden och dess resultat. Respektive grundskolas egen bedömning
är markerad i bedömningen under respektive läroplansområde.3



Normer och värden
Från 1 januari 2009 stärktes kraven på skolorna i o m att en ny lag antogs,
diskrimineringslagen. Varje skola skall ha en plan för både likabehandling och för
förebyggande av kränkande behandling. Kraven sammanställs i en
”likabehandlingsplan”. Vikten av att förankra Likabehandlingsplanen framhålls,
liksom vikten av att aktivt arbeta med att diskutera frågor rörande demokrati och
kulturella skillnader och likheter. Uppföljning av likabehandlingsplanen har varit
mycket skiftande mellan skolor men ett förbättringsarbete pågår efter den kritik
som skolinspektionen gav. Information och handledning har erbjudits till
skolledare under hösten 2009 och            resultatet kommer att följas upp i
kvalitetsredovisningen för 2010.
Generellt kan sägas att det krävs ökade insatser och mer förebyggande arbete för
att upprätthålla kvalitet och trygghetskänsla på grundskolorna.


3
 Några skolor har inte lämnat bedömning av måluppfyllelse för alla läroplansområden vilket
medför att antalet bedömningar inte alltid överensstämmer med antalet grundskolor.


                                                                                             31
Intervjuer, enkäter och samtal med föräldrar med barn i för- och grundskola visar
att trygghet och det förebyggande arbetet mot mobbing hör till de viktigaste
områdena i förskolors och skolors arbete.

Under våren 2009 genomförde elevreferensgruppen en återkommande webbenkät
i syfte att ”ta tempen på skolan” och uppmanade alla grundskoleelever att svara.

Analys av resultat på elevreferensgruppens webbundersökning med tre
korta frågor om skolan i Falköping.

Elevreferensgruppen har valt att använda samma frågeställningar som under 2008
för att och kunna jämföra resultaten.
Svarsfrekvensen har ökat och 60% av grundskoleeleverna har svarat på enkäten.
Svarsfrekvensen skiftar mellan skolorna. Kanske kan det vara så att ”yngre
elever” inte svarat i lika hög grad som elever i mellanåren och i de senare åren.
Resultatet har förbättrats för alla tre frågorna. Det verkar som om skolorna har
arbetat med att nå bättre resultat. Nedan finns elevernas analys av resultatet.

Trivs du i skolan?
Slutsats:
Fler elever trivs i skolan jämfört med 2008. Resultatet har förbättrats från 87 till
91%. Det kan bero på att fler skolor arbetat med tex. Friends eller andra
kamratstödjande insatser. Det är fortfarande alldeles för många elever som svarat
att de inte trivs i skolan, 9% är fler än 200 elever.



                                   Trivs du i skolan?

                                   Nej
                                   9%




                                                   Ja
                                                  91%




Är maten god i skolan?
Slutsats:
Även här syns en liten förbättring av resultatet jämfört med 2008. Sedan förra året
har många insatser gjorts runt skolmaten. Många av köken har eller skall byggas
om. När det är klart kanske vi får ännu bättre resultat. Vid tex. Mössebergsskolan
upplever elevrepresentanterna att maten fått bättre kvalitet efter ombyggnationen.




                                                                                  32
                                       Är maten god i skolan?


                         Nej
                         47%
                                                                    Ja
                                                                   53%




Har du arbetsro i skolan?
Slutsats:
Något fler elever har arbetsro än vid mätningen 2008, men fler än 500 av de
svarande eleverna saknar lugn och ro. Det känns alldeles för mycket. Stora
grupper, sen ankomst, elever som pratar med varandra under lektionstid,
korridorljud osv. kan störa undervisningen. Fläktljud och surr och blinkningar i
lampor stör också. Vissa lektioner har sämre arbetsro än andra. Det behövs
ytterligare åtgärder. Elevreferensgruppen skulle önska mindre grupper, fler
gruppindelningar och mer respekt mellan lärare och elever.



                                     Har du arbetsro i skolan?

                               Nej
                               24%




                                                                  Ja
                                                                 76%




Elevernas analys får avsluta verksamhetsbeskrivningen och nedan presenteras
grundskolornas bedömning av måluppfyllelse ur ett helhetsperspektiv.
Bedömningen är mycket jämn mellan de olika skolenheterna.


    Normer och värden / Likabehandlingsplanen
Sammanfattande bedömning av Grundskolans måluppfyllelse:
Ej godtagbar         Mindre god                  God                     Mycket god
                                                 16                      2


Elevers ansvar och inflytande
Falköpings kommun har arbetat fram en handlingsplan för FN:s barnkonvention.
Den uttrycker att barn ska uppmuntras och inbjudas till att delta i
samhällsbyggandet, lämna synpunkter och få uttrycka sin mening.
Handlingsplanen synliggörs i kommunens skolplan och vid nämndernas
sammanträden.



                                                                                      33
Medvetenheten om vikten av att ta tillvara barn/elevers och föräldrars förslag,
åsikter och synpunkter har ökat. Fler frågor diskuteras och analyseras i blandade
grupper idag och det är vanligare att elever och lärare tillsammans planerar och
följer upp verksamheten än tidigare. I skolornas redovisningar ses exempel på hur
man arbetar med gemensamma utvärderingar i grupp, omröstningar och
diskussioner för att skapa utrymme för elevinflytande. Elevernas synpunkter i
olika utvärderingar har gett idéer om hur arbetet behöver utvecklas. Några skolor
påpekar även vikten av att ge feed-back till eleverna efter utvärderingar.
Att barns och elevers ansvar och inflytande ökar med åldern redovisas generellt i
skolornas kvalitetsredovisningar men skolinspektionen påpekade att
medvetenheten om vad som kan påverkas behöver öka hos eleverna.
Måluppfyllelsen är jämn mellan olika skolenheter och bedömningen visar på god
kvalitet. Grundskolorna presenterar tydliga bevis för elevuppfattningar i sina egna
redovisningar där konkreta exempel på mål, strategier, måluppfyllelse och
åtgärder för utveckling kan utläsas.

    Elevernas ansvar och inflytande
Sammanfattande bedömning av Grundskolans måluppfyllelse:

Ej godtagbar          Mindre god           God                   Mycket god
                      1                    10                    1



Hälsa och livsstil
Hälsa och livsstil är ett prioriterat område i kommunens skolplan och alla skolor
arbetar aktivt men på olika sätt. Arbetet innefattar allt från undervisning i hållbar
utveckling och arbetet med att miljöcertifiera skolorna efter Grön Flagg till att
stimulera rörelseaktiviteter, goda kostvanor eller arbeta med livsstils- och
arbetsmiljöfrågor. Vid uppföljning påpekar flera skolor att Citta-slow-andan
genomsyrar verksamheten genom arbetet med Grön Flagg och Hållbar utveckling.
Samarbetet med och information från polis, fältassistenter och nattvandrare samt
utbildning inom ÖPP, Örebro PreventionsProgram, är andra områden som lyfts i
enheternas redovisningar som goda exempel på framgångsrikt arbete som satt spår
i verksamheten och gjort skillnad för eleverna. Påvisbara resultat hos eleverna är
svåra att fånga men skolorna bedömer att pågående arbetsprocesser är av god
kvalitet och bidrar till bättre välbefinnande och förbättrad arbetsmiljö.
Grundskolornas bedömning av måluppfyllelsen visar på god kvalitet.


    Hälsa och livsstil
Sammanfattande bedömning av grundskolans måluppfyllelse:

Ej godtagbar          Mindre god           God                   Mycket god
                      1                    8                     7



Skolan och omvärlden / Näringsliv / Sysselsättning / Utbildning –
VISA
Falköpings kommun har uppmärksammats för sitt arbete med att förbättra såväl
vägledning inför studier och arbetsliv som det entreprenöriella lärandet och
samverkan mellan skola och omvärld. Under senare år har arbetet hårdprioriterats


                                                                                  34
och alla verksamheter har arbetat fokuserat med olika aktiviteter och
förbättringsåtgärder. Under 2008 blev Falköpings kommun utsedd till
modellkommun för sitt arbete och har medverkat på ett antal
spridningskonferenser. När grundskolorna bedömer sin måluppfyllelse blir det
också tydligt att området utvecklats positivt. Vi ser idag att barn och elever får en
entreprenöriell stimulans och vägledning tidigt och kontinuerligt. Flera skolor har
under 2009 tagit del av och påbörjat utbildning av arbetslag i Entreprenöriellt
Lärande med hjälp av Flis-medel. Höstupptakten för skolledare genomfördes i
samarbete med Götene kommun och med föreläsaren Christer Westlund som gav
information om grunden och strukturen för ett entreprenöriellt förhållningssätt.
Utmaningar och framgångsfaktorer fokuserades. Enligt den utvärdering som IM-
gruppen Uppsala gjort har inställningen hos rektorer och lärare blivit mer positiv
och fler ser nyttan av VISA-arbetet. Studie- och yrkesvägledarna har idag ett
tätare samarbete med lärarna framför allt i år 8 och 9 och på gymnasiet och det
finns en större efterfrågan av deras stöd i undervisningen. I mån av tid deltar
också vägledarna i undervisningen av yngre elever vilket är en intention i VISA-
arbetet. Grundskolorna framhåller att vägledningen inför fortsatta studier har
förbättrats. De elever som gjort sitt gymnasieval de sista åren har erbjudits en
betydligt större kunskap om olika yrken och framtidsmöjligheter än tidigare
årskullar. Och allt eftersom kommer elevkullarna som varit med längre i VISA-
arbetet att ha ännu mer erfarenhet.
Verksamheterna har naturligt fört in kontakter med arbetsliv i undervisningen
kopplat till olika ämnen och uppmuntrat och stöttat eleverna i deras
framtidsplaner. Betydligt fler arbetsplats- och studiebesök genomförs men
skolorna upplever att det fortfarande är svårt att få företagen naturligt kopplade
till skolorna.
Efterhand kommer förvaltningens stödjande arbete att avta och enheternas ansvar
för vägledning och olika aktiviteter att öka.
Nedan redovisas en sammanfattande måluppfyllelse som visar att kvaliteten
avseende områdets arbetsprocesser och dess resultat bedöms som god.

    Skolan och omvärlden / Näringsliv / Sysselsättning / Utbildning – VISA
Sammanfattande bedömning av Grundskolans måluppfyllelse:

Ej godtagbar          Mindre god           God                   Mycket god
                                           13                    4


Kunskaper
I skolornas egna kvalitetsredovisningar finns en mångfald av beskrivningar av hur
skolor konkret arbetar och anpassar undervisningen för att bidra till utveckling
och lärande för eleverna och i redovisningarna för 2009 har analysen över
kunskapsresultaten förbättrats. Vissa skolor har fokuserat analysen mer på vissa
ämnesområden. Resursfördelningen inom skolorna har varit traditionell och
kommunen fick påpekande om att på ett bättre sätt nyttja ämneskompetenserna
hos lärargrupperna vid tjänstefördelning av skolinspektionen. I Lägesrapporten
för 2009 kan man läsa följande meningar. ”Skillnaden mellan olika lärare och
deras undervisning är den viktigaste påverkansfaktorn på elevernas resultat. De
studier som redovisats kring betydelsen av variationen mellan lärare visar att
minst 10-15% av variationen i elevernas resultat kan hänföras till skillnader
mellan lärare. Forskningen visar vidare att lärares ämneskunskaper är nödvändiga


                                                                                  35
men inte tillräckliga för att utveckla de ämnesdidaktiska kunskaperna.” Skolorna
framhåller kompetensutvecklingsinsatser, lärarlyftsstudier och att de arbetet med
studiecirklar och måldiskussioner för att öka kompetensen. Variationen av
arbetssätt bedöms ha ökat och tidsanvändningen diskuteras för att hitta bästa
möjlig förutsättningar för elevers utveckling. Den garanterade undervisningen och
hur tiden för elevens val används har diskuterats efter skolinspektionens besök.
En översyn pågår för att garantera elevens rätt till undervisningstid. Och för att
öka samsynen i kommunen. Att varje ämnes måluppfyllelse i högre grad granskas
och analyseras leder förhoppningsvis till undervisningsutveckling framöver men
det betyder inte att elevers måluppfyllelse automatiskt förväntas öka. Det
framkommer tvärtemot att ämnen med mindre resurser har högre måluppfyllelse i
dagsläget.
En arbetsgrupp har tagit fram underlag för en kommungemensam struktur/mall
för Skriftliga omdömen efter beslut i rektorsgruppen. Förslaget har använts ute på
skolorna under 2008/2009 och revideras under hösten 2009. Elevreferensgruppen
för grundskola har lämnat synpunkter på förvaltningens utformning av omdömena
som också fick påpekande om att vara för betygsliknande av skolinspektionen.
I samband med införandet av Skriftliga omdömen har också analys- och
bedömningskraven skärpts avseende måluppfyllelse i samtliga ämnen vilket
upplevts svårt av flera lärargrupper. Kompetensutvecklingsinsatser genomfördes
gemensamt under våren 2009 för grundskolans lärare. Rektorer och biträdande
rektorer har genomgått en utbildning i samverkan mellan Skolverket och
Göteborgs universitet samt Skövde Högskola och under hösten har mycket arbets-
och kompetensutvecklingstid lagts på att förbättra såväl utvecklingssamtal som
skriftliga omdömen på grundskolorna.
Vid den grundskola som har högst andel elever med utländsk bakgrund finns en
plan för mottagandet av nyanlända fram till slutbetyg framtagen.

    Kunskaper
Sammanfattande bedömning av Grundskolans måluppfyllelse:

Ej godtagbar         Mindre god           God                 Mycket god
                                          12                  5

4.3 Utbildningsresultat i Grundskolan
I denna resultatöversikt redovisas en gemensam bild av elevernas samlade resultat
gentemot de nationella målen. Avstämningar sker efter varje läsår ute på
respektive grundskola men denna övergripande redovisning koncentreras
avseende år 2, år 3, år 5, vid betygssättning i år 8 och 9 i grundskolan samt vid
avslutade gymnasiestudier. Respektive grundskola analyserar resultaten årsvis.
Undantag görs för ämnet matematik som här även redovisas för hela
grundskoleperioden       i    diagram      16.     Under     2009     har   flera
kompetensutvecklingsinsatser gjorts för att på sikt öka elevers måluppfyllelse i
ämnet eftersom tidigare års resultat och en övergripande kartläggning visat på
stora behov.

I år 2 görs bedömningen utifrån följande kriterier:
      De elever som bedöms nå målen i år 3,
      De elever som inte bedöms nå målen i år 3




                                                                               36
I år 3 och år 5 redovisas både resultaten för de nationella proven och en
sammantagen bedömning av i måluppfyllelsen gentemot kursplanemålen för år 3
respektive år 5 i samtliga ämnen.
I år 8 och 9 redovisas betygsresultatet och andel elever som ej uppnått målen,
EUM, samt resultatet från de nationella proven i år 9.

Resultaten är redovisade i tabellform så att man kan se skillnader i resultat mellan
olika ämnen och mellan kön. I diagram redovisas jämförelser över tid i de olika
ämnena. Under rubriken redovisas också det sammanfattande resultatet av den
kartläggning över elevers läs- och skrivutveckling som gjorts mellan 2005 - 2009
i Falköping.


4.3.1 Uppföljning utifrån en samlad bedömning i år 2
Resultaten nedan redovisar elever som i skolår 2 bedöms ha en utveckling som
leder till att målen i svenska och matematik i skolår 3 uppnås. Tabellerna 13 och
14 ger en bild av resultaten i år 2 i ämnena svenska och matematik. Även
könsfördelning redovisas.
Tabell 13 Andel elever i år 2 som bedöms uppnå målen i svenska
                        Bedöms uppnå målen                 Bedöms ej uppnå målen

pojkar                  85%                                15%
flickor                 90%                                10%


Tabell 14 Antal elever i år 2 som bedöms uppnå målen i matematik
                        Bedöms uppnå målen                 Bedöms ej uppnå målen

pojkar                  88%                                12%
flickor                 87%                                13%

I tabell 13 och 14 kan utläsas att 12-15 % av eleverna i år 2 inte bedöms nå målen
i svenska och matematik i år 3. Resultatet är svårt att jämföra över tid eftersom vi
efterfrågat hur många som beräknas ha svårigheter att nå målen vid tidigare
redovisningar. Årets siffror visar en jämnare och bättre måluppfyllelse i både
svenska och matematik än tidigare resultat. Kanske kan högre fokus på
kunskapsmål och skriftliga omdömen ha bidragit till förbättringen.


4.3.2 Läs- och skrivutveckling i tidiga år
Under hösten 2009 genomfördes en lässcreening för fjärde året i rad med samtliga
elever i år 3. Resultaten för årets screening visas i diagram 4. De test som används
för att svara på frågeställningen ”Hur läser våra elever?” är ett avkodningstest
(”Läskedjor” av docent Christer Jacobson) och ett läsförståelsetest (”Vilken bild
är rätt” av professor Ingvar Lundberg). Resultatet från testet som avser
ordavkodning redovisas inte pga. osäkerhet i testgenomgången.
Resultat från läsförståelsetesten har överförts till en s.k. Stanineskala, vilken är en
niogradig skala som bygger på ”normalfördelningskurvan”, där 5 är medelvärde.
Elevernas medelvärde för 2009 hamnar på 5,1 vilket är något bättre än för


                                                                                    37
föregående läsår. Gruppen elever som har stora svårigheter med sin läsförståelse
(1 och 2 på stanineskalan) är ca: 13,5 %, vilket är ett bättre resultat än föregående
år. Nedan i diagram 4 och 5 redovisas först årets resultat avseende läsförståelse
och sedan görs en jämförelse mellan de fem år som testerna genomförts avseende
läsförståelsen.
Vid granskning av screeningresultaten ses ett något bättre resultat i jämförelse
med föregående år. Det resultat som i denna redovisning presenterats avseende
bedömning av måluppfyllelse i år 2 avser samma elevgrupp eftersom det första
resultatet utgår från en bedömning på vårterminen och screeningentesten
genomförts på hösten samma kalenderår. Resultaten visar att måluppfyllelsen i
svenska är bättre än under föregående år vid båda tillfällena vilket stärker
trovärdigheten.
Berörda specialpedagoger och lärare framhåller att mycket tid lagts på olika
läsprojekt och att tiden för läsning generellt har utökats för elever i de tidiga åren.
Vid uppföljning med samtliga skolor med elever i tidiga år anger 15 av 16 skolor
att de upplever att läs- och skrivutveckling är och varit ett prioriterat område i
kommunen och på skolan. Av de 16 grundskolorna har 13 en framtagen
handlingsplan för läs- och skrivutveckling. Alla skolor uppger att de för en
regelbunden dokumentation över elevernas läs och skrivutveckling.
Uppföljningen som gjorts under 2009 kommer att ligga till grund för de
revideringar i kommunens ”handlingsplanen för läs- och skrivutveckling” som
skall prsenteras i början av 2010. I februari 2010 skall arbetet också presenteras
på Skolverkets nationella konferens, ” Språk- läs- och skrivutveckling pågår”.


                                                            2009
                                              Läsförståelse "Vilken bild är rätt"
                             25
    andel elever i procent




                             20
                                                          16,2              16,8
                                                                     15,6
                             15                                                             12,5
                                                  11
                             10         7,7                                          7,7
                                                                                                      6,7
                                  5,8
                              5

                              0
                                  1     2          3       4          5        6      7       8       9
                                                               staninevärden
                                            andel elever i procent          normalfördelningskurvan




Diagram 4. Resultaten för 2009 visas i procent efter staninevärden (staplar) jämfört med
normalfördelningskurvan (linje).




                                                                                                            38
                                              Jämförelse 2005-2009
                                         Läsförståelse "Vilken bild är rätt"

                            25




                            20
   andel elever i procent




                            15




                            10




                             5




                             0
                                 1   2     3        4           5             6      7   8   9
                                                           staninevärde


                                                  2005   2006   2007   2008   2009


Diagram 5. Resultaten i jämförelse mellan 2005-2008 visas i procent efter staninevärden (staplar).




4.3.3 Uppföljning av måluppfyllelse i år 3 och år 5

Redovisningen avser alla elever i kommunen i respektive år läsåret 2008/2009.
Först redovisas andel elever som klarar kravnivån för godkänt vid de nationella
provens olika delmoment i matematik och svenska i år 3. I tabellerna 15 och 16
ges en procentuell sammanfattande bild av resultaten i år 3 i ämnena svenska och
matematik. Resultaten redovisas här per ämne och jämförs med resultaten från
nationella prov. Sedan följer en liknade redovisning av resultaten i år 5. Diagram
8 redovisar måluppfyllelsen i samtliga ämnen i år 5.

Nationella prov i år 3
Sedan juni 2008 finns mål att uppnå för år 3 i matematik och svenska. De
nationella proven för år 3 är nya och används för första gången 2009. De prövar
inte samtliga mål som finns för årskursen men ger ändå en god bild över
måluppfyllelsen.
Resultatet för elever i år 3 i Falköping ligger i linje med det resultat som insamlats
av Skolverket för 400 provskolor och som vi här använder som en nationell
jämförelse.
I ämnet matematik syns en hög samstämmighet mellan nationell och lokal mål-
uppfyllelse mellan de olika delproven. Det är dock en lägre andel elever i
Falköping som nått kravnivån för delprov H som handlar om förståelse för de fyra
räknesätten. I Falköping nådde 67% kravnivån mot 73% för riket.

I svenska klarade eleverna delprov A bäst både i Falköping och i den nationella
sammanställningen. De delprov som eleverna hade lägst måluppfyllelse på var D
och F som prövade läsning av faktatexter respektive skrivning av berättande text.
Resultaten på de nationella ämnesproven i år tre för Falköpings kommun följer i
hög grad resultaten för de nationellt sammanställda ”provskolorna”.


                                                                                                 39
diagram 6. Resultat ämnsprov i matematik för år 3 i Falköping




diagram 7. resultat ämnesprov i svenska för år 3 i Falköping

Nedan följer en jämförelse över hur lärare bedömt elevernas måluppfyllelse och
hur de klarat kravnivån på nationella proven sammantaget. Bedömningarna
innefattar här även elever som läser svenska som andra språk.


                                                                           40
Tabell 15 Andel elever som når målen i år 3
Uppnått målen i ämnet                    Totalt
Matematik vid:                           2008/09
Nationella prov                          84%
Sammanfattande bedömning                 86%

Tabell 16 Andel elever som når målen i år 3
Uppnått målen i ämnet                    Totalt
Svenska vid:                             2008/09
Nationella prov                          86%
Sammanfattande bedömning                 88%


Jämförelse mellan nationella prov och sammanfattande bedömning i år 5
I tabell 17, 18 och 19 visar siffrorna hur stor procentandel av eleverna som nått
målen i respektive ämne vid nationella prov i jämförelse med den
sammanfattande bedömningen.
Tabell 17. Andel elever som når målen i år 5
Uppnått målen i ämnet                    Totalt    Totalt
Matematik vid:                           2007/08   2008/09
Nationella prov                          80%       86%
Sammanfattande bedömning                 81%       89%

Tabell 18. Andel elever som når målen i år 5
Uppnått målen i ämnet                    Totalt    Totalt
Svenska vid:                             2007/08   2008/09
Nationella prov                          80%       89%
Sammanfattande bedömning                 80%       87%

Tabell 19. Andel elever som når målen i år 5
Uppnått målen i ämnet                    Totalt    Totalt
Engelska vid:                            2007/08   2008/09
Nationella prov                          82%       86%
Sammanfattande bedömning                 81%       87%

Enligt tabellerna och i jämförelse med tidigare års resultat kan utläsas att andelen
elever i år 5 som bedöms nå målen i redovisade ämnen är betydligt högre än
under tidigare år och även högre än rikets genomsnitt. Den sammanfattande
bedömningen ligger mycket nära resultaten av de nationella proven.
Sammanfattningsvis kan konstateras att cirka 11-15 % av eleverna i år 5 inte
bedöms nå målen i svenska, matematik och engelska. Den siffran har varit högre
och legat runt 20% under flera år även om resultatet för vissa årskullar avviker
något. Resultatet har diskuterats i rektorsgruppen och ute på respektive skola men
någon säker analys har inte kunnat göras. Kanske har den ökade fokuseringen på
kunskapsmålen och de skriftliga omdömena påverkat bedömningarna och gjort att
den ansvarsförskjutning som tidigare skett till lärare i senare år istället har tagits
av lärarna i tidiga år. Förhoppningsvis har vi en mer likvärdig och rättvis
bedömning av kunskapsmålen än under tidigare år.


                                                                                   41
Måluppfyllelse i samtliga ämnen i år 5
Under 2009 har varje skola gjort en samlad bedömning av måluppfyllelse i
samtliga ämnen. Resultatet redovisas kommunövergripande och ämnesvis i
diagram 6 nedan. En bedömning har även gjorts avseende simkunnigheten i år 5.
Vid analys framkommer tydligt att måluppfyllelsen är sämst i svenska, matematik
och engelska även om den bedömts som betydligt högre än under föregående
läsår. Eleverna når bäst resultat i praktiskt/estetiska ämnen. Det är tydligt att för
de ämnen som skolan avsätter mest tid, resurser och uppföljning, matematik,
svenska och engelska, är måluppfyllelsen för eleverna låg. En trolig orsak kan
vara att lärare i dessa ämnen har ett bättre underlag för rättvis bedömning. Att
sträva efter att säkerställa en rättvis bedömning genom att kontinuerligt arbeta
med att utveckla samsyn vid bedömning av elevers prestationer är en viktig
uppgift som pågår hela tiden såväl inom enheterna men också vid
förvaltningsövergripande träffar, kompetensutvecklingsdagar och analysmöten.
Sedan skriftliga omdömen infördes har kravet på bedömningskunskap ökat.




Diagram 8. Måluppfyllelse i samtliga ämnen i år 5

Elever i kommunens elevreferensgrupp har analyserat måluppfyllelsen i år 5 och
uppger att de känner igen sig i resultatet och att de upplever att lärare i
praktiskt/estetiska ämnen inte ställer samma höga krav på dem som lärare som
undervisar i svenska, matematik och engelska. Eleverna upplever att det är mer
man skall kunna i svenska, engelska och matematik om man jämför med praktiskt
estetiska ämnen. De påpekar också att ”lärare är och bedömer jätteolika”.

4.3.4 Uppföljning av betygen vårterminen 2009, år 9
Resultatredovisningen visar andelen elever i skolår 9 som fått betygen Mycket väl
godkänd, Väl godkänd, Godkänd och vilka som ej uppnått målen, EUM, i


                                                                                  42
svenska, matematik och engelska. Resultaten redovisas och jämförs också i
diagram 20, 21 och 22 där elevernas resultat i år 8 , nationella proven i år 9 och
elevernas slutbetyg i år 9 jämförs för den elevgrupp som fick slutbetyg läsåret
2008/2009 i Falköpings kommun.

I tabellerna 20, 21och 22 redovisas betygen i respektive ämne. Könsfördelning
redovisas också.
Tabell 20 Antal elever som fått respektive betyg i svenska år 9 och sva år 9
            MVG                   VG                     G                     EUM
pojkar       5%                   35%                    54%                   7%
flickor     13%                   49%                    32%                   5%

Tabell 21 Antal elever som fått respektive betyg i matematik år 9
            MVG                   VG                     G                     EUM
pojkar      9%                    29%                    55%                   7%
flickor     9%                    35%                    48%                   8%

Tabell 22 Antal elever som fått respektive betyg i engelska år 9
            MVG                   VG                     G                     EUM
pojkar      10%                   40%                    42%                   8%
flickor     11%                   43%                    39%                   7%

Betygsresultaten skiljer sig åt mellan flickor och pojkar och i tabellerna 20, 21
och 22 framgår det att flickorna lämnar grundskolan med högre slutbetyg. Störst
är skillnaden i ämnet svenska. Betygen är jämnare avseende engelska och
matematik och andelen flickor som inte når godkänt i matematik är högre än för
pojkarna. Skillnaderna mellan flickor och pojkars resultat i Falköping är
jämförbara med de resultat som kan utläsas i ett nationellt perspektiv. I
”Skolverkets Lägesrapport” framgår att pojkar i genomsnitt uppnår 90 procent av
flickors resultat. Även när det gäller lägre åldrar finns det en nationell skillnad,
framförallt gäller det läsförståelse och skrivandeförmåga i svenska/svenska som
andraspråk och skrivandeförmåga i engelska. Däremot finns inte samma skillnad i
matematik i nationella jämförelser enligt Skolverket. Störst är skillnaden i
svenska och minst i matematik vid slutbetyget i grundskolans år 9 enligt
nationella mätningar, vilket stämmer överens över tid med resultaten i Falköping.




                                                                                     43
Jämförelse mellan betyg i år 8, nationella prov och slutbetyg i år 9


                                           Engelska

   60%
   50%
   40%
   30%
   20%
   10%
    0%
                   G




                                                    G




                                                                                G
             EUM




                                           EUM




                                                                         EUM
                           VG




                                                          VG




                                                                                      VG
                                    MVG




                                                                MVG




                                                                                            MVG
                   Betyg år 8                    Nationella prov år 9          Betyg år 9

Diagram 9.


                                          Matematik

   60%
   50%
   40%
   30%
   20%
   10%
    0%
         EUM       G      VG MVG          EUM       G    VG MVG         EUM     G    VG MVG

                       Betyg år 8                Nationella prov år 9          Betyg år 9

Diagram 10.


                                            Svenska

   60%
   50%
   40%
   30%
   20%
   10%
    0%
         EUM       G      VG    MVG       EUM       G    VG    MVG      EUM     G    VG     MVG

                       Betyg år 8                Nationella prov år 9          Betyg år 9

Diagram 11. Redovisningen innehåller även de elever som fått betyg i svenska som andra språk.




                                                                                                  44
Antalet elever som når målen ökar när man ser till resultaten i år 9 jämfört med
resultaten i år 8. För denna årsgrupp ökar andelen godkända elever mest i ämnet
engelska. Det är tydligt att en betygsförskjutning sker mellan åren och att fler
elever får högre betyg i år 9 än de hade i år 8.
Störst skillnad mellan resultaten på nationella prov och slutbetyg syns i ämnet
matematik. Rektorer i Falköpings kommun framhåller efter analys på skolnivå att
en orsak kan vara ämnets struktur och karaktär. Eleverna arbetar självständigt
under för stor del av undervisningstiden. Matematik är det mest
läromedelsbundna ämnet av ämnena svenska, matematik och engelska och många
elever har svårigheter med att det är för mycket textmassa i uppgifterna.
Upplägget på de nationella proven kan också påverka resultatet. Skillnaden
mellan andelen godkända på nationella prov och andelen godkända vid slutbetyg i
matematik i år 9 har varit stor under flera år. Under 2009 har skillnaden ändå
minskat och Falköpings kommun följer de nationella resultaten. I Skolverkets
lägesrapport för 2009 kan utläsas att stora avvikelser i sig inte behöver ge
anledning till oro men för att säkerställa en så rättvis och likvärdig betygsättning
som möjligt förutsätter systemet kollegiala diskussioner och erfarenhetsutbyte
kring principer och underlag för bedömning och betygsättning. Det är rektorers
ansvar att se till att möjligheter till samsyn, diskussion och medbedömning finns.
Tabell 23, 24 och 25 visar hur stor procentandel av eleverna som ej nått
kravnivån/godkänt i respektive ämne vid nationella prov i jämförelse med
slutbetyg och över tid. Årets resultat är sämre än föregående års resultat i samtliga
ämnen.

Tabell 23 Andel ej godkända elever i år 9
Ej uppnått godkänt i                        2006/07   2007/08         2008/09
ämnet Matematik vid:
Nationella prov                             14,5      17              12,5
Slutbetyg                                   5,8       6               7,7

Tabell 24 Andel ej godkända elever i år 9
Ej uppnått godkänt i                        2006/07   2007/08         2008/09
ämnet Svenska + Sva vid:
Nationella prov                             2,9       5               4,6 / ”
Slutbetyg                                   1,8       4               4,0 / 56,3

Tabell 25 Andel ej godkända elever i år 9
Ej uppnått godkänt i                        2006/07   2007/08         2008/09
ämnet Engelska vid:
Nationella prov                             4,4       7               6,7
Slutbetyg                                   3,6       7               8,0

I ”Provbetyg-Slutbetyg- Likvärdig bedömning” som Skolverket gav ut 2007 och i
Skolverkets Lägesbedömning 2009 samt i Skolverkets statistik redovisas också att
en stor del av elevgruppen som inte nått godkända resultat på nationella prov i
matematik ändå får godkänt i slutbetyget. Vid analyser av ovanstående har man
nationellt kunnat påvisa att elever från skolor med stora avvikelser mellan
bedömning av nationella prov- och slutbetyg klarar sig sämre på gymnasiet i
ämnet matematik än elever från skolor där betygen stämmer bättre överens.
Resultatet i både svenska och engelska är betydligt sämre än för bara några år


                                                                                   45
sedan. Falköpings betygsresultat för ämnet svenska hamnar på 4% men en
betydligt högre andel elever, 56%, når inte godkänt i svenska som andra språk.
Gruppen elever med betyg i sva är liten vilket påverkar procentandelen snabbt i
olika riktningar. Vid jämförelser framkommer att Falköpings elever 2009 har
sämre genomsnittligt betygsvärde i både svenska, matematik och engelska än
genomsnittet för riket. Under året har Skolverket konstaterat att föräldrars
utbildningsnivå har mycket stor betydelse för elevers utbildningsresultat. I den
nationella sammanställnigen av NP i år 9 kan utläsas att detta är särskilt tydligt i
ämnet matematik.
I Falköping påbörjas under 2010 en forskningsstudie inom ämnet matematik på en
av skolorna för senare år under ledning av Högskolan i Skövde.

Jämförelse mellan åren av andel elever som når målen i samtliga ämnen

Tabell. 26 Sifforna visar andelen elever som är godkända/ fått betyg i samtliga ämnen som ingår i
elevernas utbildning enligt det mål- och kunskapsrelaterade betygssystemet.
Andel elever som når godkänt 2005/06                 2006/07         2007/08         2008/09
i samtliga ämnen
Falköping                    77,5                    80,7            76,9            75,7
Riket                        76,0                    76,1            76,6            77,0

Av tabell 26 framgår att elever i Falköping knappt håller sig i linje med
genomsnittet för riket i jämförelsen av hur man når målen i samtliga ämnen och
skillnaden i måluppfyllelse mellan kommunens olika grundskolor är stor.
Variation finns mellan 63 och 89 procent.

Jämförelse av måluppfyllelse mellan samtliga ämnen


                Måluppfyllelse i år 9 - SVENSKA, SPRÅK OCH
                    SAMHÄLLSORIENTERADE ÄMNEN

   60%                                                             Engelska
   50%                                                             Geografi
   40%                                                             Historia
   30%                                                             Moderna språk, språkval
   20%                                                             Religion
   10%                                                             Samhällskunskap
    0%                                                             SO
          2008 2009 2008 2009 2008 2009 2008 2009                  Svenska
             EUM            G            VG          MVG           Svenska som andraspråk

Diagram 12




                                                                                              46
                   Måluppfyllelse i år 9 - MATEMATIK OCH
                       NATURORIENTERADE ÄMNEN

  60%
                                                                               Biologi
  50%
                                                                               Fysik
  40%
                                                                               Kemi
  30%                                                                          Matematik
  20%                                                                          NO
  10%                                                                          Teknik
   0%
         2008      2009   2008        2009   2008   2009    2008   2009
              EUM                 G               VG            MVG

Diagram 13


                    Måluppfyllelse i år 9 - PRAKTISKA ÄMNEN

  60%
                                                                      Bild
  50%
  40%                                                                 Hem- och
  30%                                                                 konsumentkunskap
                                                                      Idrott och hälsa
  20%
  10%
                                                                      Musik
   0%
         2008 2009 2008 2009 2008 2009 2008 2009                      Slöjd
             EUM              G              VG           MVG

Diagram 14


                Måluppfyllelse i år 9 - samtliga ämnen 2009

  50%
  45%
  40%                                                              Praktisk/estetiska
  35%                                                              ämnen
  30%                                                              Matte, NO
  25%
  20%                                                              Svenska, språk, SO
  15%
  10%
   5%
   0%
             EUM          G             VG          MVG

Diagram 15


                                                                                         47
Vid granskning av måluppfyllelse i samtliga ämnen framgår att kommunens
elever har hög måluppfyllelse i praktiskt-estetiska ämnen vilket synliggörs i
diagram 14. Resultatet beror troligen på olika orsaker där grunden för
bedömningen spelar in. Lägst måluppfyllelse har eleverna i Svenska som andra
språk, No, Fysik och Kemi.
Störst skillnad i måluppfyllelse vid jämförelse mellan 2008 och 2009 har skett i
ämnet svenska som andra språk. Vid analys framkommer att det är ett fåtal elever
i kommunen som får betyg i ämnet vilket förklarar den stora procentuella
skillnaden. Flera lärare har under de sista åren fått utbildning svenska som andra
språk genom Lärarlyftet.
Elever i kommunens elevreferensgrupp har fått analysera måluppfyllelsen och
poängterar att måluppfyllelsen ser olika ut mellan olika ämnen. Det är många som
fortfarande är godkända i praktiskt-estetiska ämnen och i dessa ämnen får fler
elever MVG. Det är svårast att nå målen i samhällsorienterande ämnen och i kemi
och fysik i år 9. Jämför man resultaten mellan år 5 och år 9 ser man att inte
svenska, engelska och matematik särskiljer sig på samma sätt längre.
Skolledare med ansvar för de äldre åren poängterar att det är bra med stora skolor
vid betygssättning. Ett större elevunderlag och en större lärargrupp skapar god
grund för likvärdighet.
Betygen i svenska, matematik och engelska stiger från år 8 till år 9. I matematik
skiljer sig resultaten från nationella prov i jämförelse med betygen i år 9 men
skillnaden är mindre än under de senaste åren.

I år 9 var det 2009 totalt 51 elever, dvs. 11,6 % som saknade betyg i ett eller flera
av ämnen som krävs för behörighet till nationellt program. Årets resultat är lägre
än tidigare års.
Nedan i tabell 27 redovisas antalet elever som hade åtgärdsprogram upprättade av
de som ej var behöriga till nationellt program vid slutbetyget i år 9, 2009.

Tabell 27

Skola       Centra Floby Gudhe       Kinnar Kyrker Sten-          Var-      Totalt
            l            m           p      ör     storp          tofta
Antal       82     59    8           41     141    55             35        441
elever
totalt
Antal     17        8      2         4         6        8         5         50
elever
utan
behörigh
et
Varav     13        7      2         4         1        8         3         38
med
åtgärdspr
ogram




                                                                                     48
Matematikuppföljning
Under 2009             har matematikundervisningen fokuserats och flera
kompetensutvecklingsinsatser genomförts i kommunen. Nedan visas en
sammanställning över hur lärare i Falköpings grundskolor bedömer
måluppfyllelsen för eleverna år från år. Vi har tidigare synliggjort att
måluppfyllelsen är lägre i svenska, matematik och engelska än i de flesta övriga
ämnen. Ämnet matematik skiljer sig också från denna grupp genom att under flera
år visa stora skillnader i bedömning av måluppfyllelse avseende nationella prov
och betygsstatistik i år 9. Denna skillnad har minskat något under 2009.
Skolinspektionen påpekade att undervisningen var alltför läromedelsstyrd. Några
grundskolor har gjort noggranna orsaksanalyser i sina kvalitetsredovisningar och
vid några av kommunens skolor pågår olika matematikprojekt i syfte att öka
måluppfyllelsen. Uppföljningarna av den fortbildning som genomförts har varit
positiv och fått höga bedömningar på en femgradig skala. Lärare som deltagit i
den fördjupningskurs som anordnats i samarbete med Skövde Högskola påpekar
att de fått nya insikter och förstått vikten av att diskutera kritiska aspekter med
kollegor.
Denna redovisning kan förhoppningsvis bli ett första steg i att skapa kommun-
övergripande bilder och samsyn inom ämnet. Under våren 2010 kommer en
arbetsgrupp inom ämnet matematik att presentera en handlingsplan för utveckling
inom ämnet i syfte att nå högre måluppfyllelse. Där tar man utgångspunkt i de
nationella utvärderingar som lyfts under året och fokuserar på strategier som skall
leda till högre måluppfyllelse för eleverna.
Nedan i diagram 16 redovisas måluppfyllelsen för samtliga år i grundskolan. Vid
jämförelser med tidigare år kan utläsas att måluppfyllelsen för år 2 och år 5, som
bedömts sedan flera år tillbaka, har höjts betydligt under 2009. Om det enbart
beror på elevers ökade kunskapsnivå eller om tex. införandet av skriftliga
omdömen förbättrat och rättsäkrat bedömningen är ännu svårt att utläsa. Tidigare
har frågeställningen vid bedömning fokuserat behov av stöd för att nå målen och
inte lika klart uttryckt en gräns vilket också kan ha påverkat bedömningen.
Däremot borde jämförelsen avseende kravnivån för nationella prov inte ha
påverkats i lika hög grad av av detta.




                                                                                49
               Andel elever som bedöms nå eller uppnått målen (i
               senare år erhållit betygen G, VG, MVG) i matematik

   96%
   94%
   92%
   90%
   88%
   86%
   84%
   82%
   80%
   78%
            År 1      År 2      År 3      År 4      År 5      År 6      År 7    År 8   År 9

Diagram 16 Måluppfyllelse i matematik

4.3.5 Merit- och Salsavärde i år 9
Meritvärdet utgörs av summan av betygsvärdena för de 16 bästa betygen i elevens
slutbetyg (G=10, VG=15, MVG=20). Det möjliga maxvärdet är 320 poäng. Det
genomsnittliga meritvärdet beräknas för de elever som fått betyg i minst ett ämne.
Elevernas sammanlagda poäng divideras med antal elever som fått betyg i minst
ett ämne enligt det mål- och kunskapsrelaterade betygssystemet.

I tabell 28 redovisas en jämförelse av meritvärdet över tid i Falköping jämfört
med riket.

Tabell 28 Jämförelse av meritvärdet över tid i Falköping och snittet i riket.
                                   2005/06          2006/07          2007/08      2008/09
Falköping, flickor                 216,8            223,5            217,4        207,2
Falköping pojkar                   201,5            202,8            187,5        190,6
Falköping totalt                   208,6            212              203,6        198,8
Rikssnittet                        206,8            207,3            209,3        209,6
Källa: Skolverkets statistik

Meritvärdet för år 9 i Falköping har tidigare haft en svagt uppåtgående trend men
de två sista åren har resultaten försämrats avsevärt. Andelen elever som blivit
behöriga till gymnasieskolan minskar också. Engelska är återigen det ämne av de
som ger behörighet till gymnasieskolans nationella program som flest elever haft
svårighet att nå godkänt i.

Skolverket redovisar årligen en prognos, ett modellberäknat meritvärde som
grundar sig på föräldrars utbildningsbakgrund och härkomst. Detta värde benämns
SALSA-värde och finns att hitta i Skolverkets databas. Nedan i tabell 29
redovisas hur Falköpings kommuns SALSA-värde förändrats genom åren jämfört
med faktiskt meritvärde.

Tabell 29 Jämförelse mellan faktiskt meritvärde och modellberäknat SALSAvärde för Falköping.



                                                                                              50
                                     2005/06           2006/07           2007/08           2008/09
     Faktiskt meritvärde             208,6             212               203,6             198,8
     SALSAvärde                      199               204               202               200
     Källa: Skolverkets statistik


     Meritvärdet för år 9 i Falköpings kommun 2009 är lägre än för föregående år.
     Jämfört med SALSA-värdet4 ligger Falköpings kommun sammanlagt 1 betygs-
     poäng lägre än prognostiserat resultat. Det faktiska resultatet jämfört med
     SALSA-värdet skiljer mycket mellan kommunens olika grundskolor. Föräldrars
     utbildningsnivå, elevers bakgrund och könsfördelning är faktorer som avgör det
     prog-nostiserade SALSA-värdet. Skolverket skriver att skillnaderna mellan
     elevers måluppfyllelse ökar markant beroende på föräldrars utbildningsbakgrund.
     ” Föräldrarnas utbildningsnivå är den bakgrundsfaktor som har störst betydelse
     för elevers slutbetyg i grundskolan. Betydelsen har också ökat under flera år.
     Läsåret 2008/2009 hade elever med föräldrar med grundskoleutbildning ett
     genomsnittligt meritvärde på 159,4. Motsvarande siffra läsåret 2007/2008 var
     162,6 och åren dessförinnan 164,4 och 165,1. För elever med minst en
     gymnasieutbildad förälder var det genomsnittliga meritvärdet 193,9 - en svag
     ökning jämfört med förra läsåret. För elever med minst en högskoleutbildad
     förälder var det genomsnittliga meritvärdet 231,4.”
     Skriftlig bedömning i samband med slutbetyg i år 9 har i år givits till 115 av 441
     elever. Nedan följer en jämförelsetabell över de olika skolornas resultat.
     Resultaten i tabell 30 bygger på Skolverkets och kommunens egen statistik.

     Tabell 30
     Skola:           Elevantal Antal     Procent                Faktiskt   SALSA             Antal
                      Vt. -09   obehöriga                        Meritvärde Värde             elever
                                                                            Modell-           m. skriftlig
                                                                            Beräknat          bedömning
                                                                            värde

     Central          82             17             20,7%        188,0           175          31
     Floby            59             8              13,6%        183,7           197          20
     Gudhem           28             2              7,1%         209,5           195           7
     Kinnarp          41             4              9,8%         194,1           195          11
     Kyrkerör         141            7              5,0%         207,2           213          24
     Stenstorp        55             8              14,5%        197,5           204          16
     Vartofta         35             5              14,3%        215,8           198           6
     Sammanlagt       441            51             11,6%        198,8           200          115
     Källa. Skolverkets statistik och egen statistik



     Tabell 31

Skolresultat och skolbeskrivning i Falköping kommun vt 2009

     4
       SALSA - Skolverkets Arbetsverktyg för Lokala SambandsAnalyser. Den bygger på en statistikmodell med
     vars hjälp du kan analysera kommuners och skolors betygsresultat när viss hänsyn tagits till skolors
     elevsammansättning.



                                                                                                             51
 Skola              Andel Andel elever med Föräldrars      Faktiskt  Modellberäknat Avvikelse/
                     pojkar   utländsk     sammanvägda genomsnittligt    värde        Residual
                              bakgrund     utbildningsnivå meritvärde
                               födda födda i
                             utomlands Sverige

Rikssnitt              52%         7%       9%         2,21        210                      
 Centralskolan        57%        29%      16%         1,93        188            175        13
 Flobyskolan          50%         4%      0%          2,03        184            197        -14
 Gudhemsskolan        43%         0%      4%          1,91        209            195        15
 Kinnarpsskolan       42%         0%      5%          1,91        194            195         -1
 Kyrkerörsskolan      54%         4%      5%          2,25        207            213         -6
 Stenstorpsskolan 55%             0%      0%          2,11        197            204         -7
 Vartoftaskolan   49%             6%      3%          2,05        216            198        18

      Källa: Skolverkets databas, SALSA



      4.3.6 Sammanfattande bedömning av grundskoleverksamhetens
      arbetsprocesser och utbildningsresultat:

      Sammantaget bedöms Falköpings kommuns grundskoleverksamhets
      utbildningsresultat ur ett helhetsperspektiv ha god kvalitet.

      Ej godtagbar            Mindre god         God                 Mycket god
                                                 X

      4.3.7 Sammanfattande analys avseende Grundskolan
      Generellt har Falköpings kommuns grundskolor goda förutsättningar för
      utbildning med genomsnittlig lärartäthet och behöriga lärare i samma omfattning
      som riket. Skolverket riktade däremot kritik mot att lärares behörighet inte
      används fullt ut. Det gamla klasslärarsystemet lever kvar i kommunen. Många
      goda och utvecklande arbetsprocesser har nått hög kvalitet och även
      uppmärksammats nationellt, såsom arbetet med vägledning inför studier och
      arbetsliv samt arbetet med läs- och skrivutveckling. Utbildningsresultaten visar
      positiv utveckling för grundskolans tidiga år men har de sista åren försämrats för
      grundskolans avgångselever och håller sig knappt i nivå med rikets. Andelen
      elever som är behöriga till gymnasieskolan ligger i år under 90%. Det framkom i
      skolinspektionens rapporter och har även tidigare blivit påtagligt att kommunen
      inte riktat tillräckligt intresse för elevers måluppfyllelse i samtliga ämnen.
      Konsekvensbeskrivning och analys har ofta saknats i andra ämnen än svenska,
      matematik och engelska, särskilt för elever i tidiga år. Arbetet med skriftliga
      omdömen har ställt höga krav på analys och bedömning och årets redovisningar är
      tydligare och ger bättre underlag för verkningsfulla åtgärder, men ännu finns
      mycket kvar att förbättra.




                                                                                        52
4.3.8 Åtgärder för utveckling avseende Grundskolan
Här redovisas ett antal övergripande åtgärder som synliggjorts av Barn- och
utbildningsförvaltningen, i olika arbetsgruppers kartläggningar, i enheternas
kvalitetsredovisningar men även genom andra uppföljningar och övrigt
utvecklingsarbete. Syftet är att pojkars resultat och meritvärde skall närma sig
flickornas och att fler elever skall vara behöriga till gymnasieskolan och lämna
gymnasiet med slutbetyg.
     På skol- och förvaltningsnivå förbättra rutiner och analysarbete för att
        bättre kunna följa varje elev och skolas resultat i alla ämnen
     På ett bättre sätt nyttja lärares behörighet och frångå ”klasslärarsystemet”
     Utveckla och förbättra arbetssätt och metoder inom grundskolan och
        gymnasiet på vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet för att på sikt
        minska antalet elever på IV-programmet
     Följa upp och utveckla likabehandlingsplanerna
     Erbjuda sommarskola för de elever som ej når målen.




5 Verksamhetsredovisning Skolbarnsomsorg
5.1 Förutsättningar, kostnader och personaltäthet –
Nyckeltal

Samtliga 16 skolor som undervisar barn/elever från 6 – 12 år hade fritidshem
integrerat i sin verksamhet under läsåret 2008/2009. Från och med läsåret
2008/2009 har ett av kommunens mindre fritidshem övergått till enskild regi men
är fortsatt integrerat med den kommunala grundskolan. Sedan tidigare bedrivs
fritidshemsverksamhet kombinerat på två av de enskilda förskolorna.
Kommunens fritidshem är skiftande i storlek.

Siffrorna i nedanstående tabeller är hämtade från Skolverkets statistik. Siffran för
2009 är ett jämförelsetal som avser läsåret 2008/2009 med mättidpunkt 15
oktober 2008.

Personaltäthet
Tabell 32. Antal inskrivna barn per årsarbetare i kommunalt fritidshem
                               2005/06       2006/07       2007/08   2008/09
Falköping                      22,0          22,4          22,4      23,8
Kommungruppen                  19,1          19,3          19,8      20,5
Antalet inskrivna barn per årsarbetare ligger över snittet för kommungruppen och
för riket. Kommunen har hög beläggning på sina fritidshem och
barn/elevgrupperna är jämfört med kommungruppen stora. Snittet på antal



                                                                                  53
inskrivna barn per avdelning i Falköpings kommun är 38,4 jämfört med 34,4 i
kommungruppen. Vid olika jämförelser hamnar Falköping långt ner avseende
fritidshemmens personaltäthet.

Behörighet
Tabell 33. Andel pedagogiskt behörig personal i kommunalt fritidshem
                                   2005/06        2006/07        2007/08   2008/09
Falköping                          61%            58%            52%       52%
Kommungruppen                      62%            62%            63%       64%

I tabell 33 redovisas att andelen pedagogiskt behörig personal minskat snabbt i
Falköping och att Falköping har betydligt sämre behörighet än
jämförelsekommunerna. Av de anställda har 52 % pedagogisk
högskoleutbildning. Många olika yrkeskategorier arbetar på kommunens
fritidshem som t. ex. fritidspedagog, förskollärare, barnskötare, socialpsykolog,
fritidsledare och elevassistent. De flesta delar sin tjänst mellan fritidshemmet och
andra verksamheter i skolan. På större fritidshem arbetar fritidshemspersonalen
sin huvudsakliga tid på fritidshemmet, på de mindre fritidshemmen finns andra
fördelningar av arbetstiden, oftast med huvuddelen i skola / förskoleklass eller i
fritidsgårdsverksamhet. I tabell 32 och 33 synliggörs ett viktigt
utvecklingsområde.
Fritidshemspersonalen har i Falköping liksom i många andra kommuner blivit en
resurs i skolan. I Skolverkets lägesrapport kan utläsas att fritidspedagogen ofta
bidrar med hjälp i skolan men sällan upplever att de får någon hjälp tillbaka vid
skoldagens slut.
Nedan följer en sammanställning på hur personaltäthet och behörighet sett ut
under de sista 10 åren.

Tabell 34 . Antal barn per årsarbetare i kommunal fritidshem och andel personal med ped.
behörighet
                                   Andel barn Andel barn Andel utb.        Andel utb.
                                   Fkp        riket      Personal          Personal
                                                         Fkp               riket
1999                               16,7       17,8       73%               68%
2000                               23,0       17,5       63%               62%
2001                               22,2       17,4       70%               59%
2002                               24,2       18,4       61%               57%
2003                               21,5       18,2       62%               58%
2004                               22,7       19,2       62%               60%
2005                               22,0       18,6       61%               59%
2006                               22,4       18,9       58%               58%
2007                               22,4       19,5       52%               58%
2008                               23,8       20,5       52%               57%




                                                                                     54
                                Antal barn per årsarbetare

   30,0

   25,0

   20,0

                                                                             Falköping
   15,0
                                                                             Riket

   10,0

    5,0

    0,0
          1999 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008

Diagram17




                                 Andel utbildad personal
   80%

   70%

   60%

   50%
                                                                             Falköping
   40%
                                                                             Riket
   30%

   20%

   10%

    0%
          1999 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008

Diagram18



Det är tydligt att Falköping kommun under många år haft en lägre personaltäthet
än riket och också en snabbt sjunkande andel utbildad personal.

Kostnader
Tabell 35. Kostnad per inskrivet barn i kommunalt fritidshem
                                    2005/06        2006/07     2007/08   2008/09
Falköping                           27 400         27 700      29 800    30 100
Kommungruppen                       30 700         31 300      32 300    33 300




                                                                                   55
Kostnaderna per plats i fritidshem är lägre i jämförelse med kostnaderna i
kommungruppen. Det kan säkerligen till stor del förklaras av personaltätheten.
Sammantaget visar statistiken att Falköping har lägre personaltäthet, sämre
behörighet och lägre kostnader än jämförbara kommuner och riket.

Öppettider
Förskolor och skolbarnsomsorg i kommunen har grundöppettider mellan kl. 06.00
eller 06.30 – 18.30. Alla barn i behov av fritidshemsplats erhåller den utan
dröjsmål och efter förälders önskemål. I Falköpings kommun erbjuds
fritidshemsplats på samtliga grundskolor F-6 samt vid träningsskolorna. Vid en av
de mindre grundskolorna drivs fritidshemmet i enskild regi. Dessutom erbjuds
fritidshemsverksamhet vid några enskilda förskolor. Barn som önskar
skolbarnsomsorg får det vid samma skola som de har sin undervisning.
Grupperingarna görs oftast utifrån ålder. Det pågår ständigt ett aktivt arbete i
kommunen för att anpassa och förändra utnyttjande av lokaler för att motsvara
efterfrågan på platser.

Lokaler
Lokaltillgången påverkar verksamheten till stor del och flera fritidshem har stora
barngrupper. De flesta fritidshemmen är integrerade i skolorna och samsas med
grundskolan och förskoleklassen om lokalerna. Några fritidshem har egna lokaler.
Kompetensutveckling
Fyra gemensamma kompetensutvecklingsdagar finns inlagda för fritidshemmens
personal, vilket har resulterat i samlad kompetensutveckling för enheternas
personalgrupper och även riktad kompetensutveckling till fritidshemspersonal.
Medel för kvalitetshöjande åtgärder i förskola och skolbarnsomsorg har under
2009 prioriterats för fritidshemsverksamhetens utveckling.
Personalens planeringstid varierar mellan de olika fritidshemmen. Under 2009 har
fritidshemmen erbjudits delta i kommunens mentorskap för aktionsforskning som
tidigare varit inriktat enbart mot förskolan. Samtidigt har ett femtontal av
kommunens pedagoger påbörjat en högskolekurs i aktionsforskning anordnad av
Skövde Högskola. Förhoppningen är att denna satsning ytterligare skall stärka det
systematiska kvalitetsarbetet och synliggöra fritidshemmens verksamhet. Starten
under hösten 2009 har upplevts positivt av den deltagande personalen.
Personal från flera av fritidshemmen deltar i olika nätverksträffar. Träffarna är
uppskattade och initierades under kompetensutvecklingsdagar i Göteborg då
personal och ledare från fritids deltog i Open Space forum för att diskutera
fritidshemmens utveckling. Gemensamma dagar har anordnats av kommunen då
arbetets innehåll och utveckling ventilerats. Hälsa och livsstil är fortfarande det
område som fritidshemmen själva bedömer att de når bäst måluppfyllelse i.
Under hösten 2009 har en kartläggning genomförts för att uppdatera bilden av
kommunens fritidshem. Föräldrar och personal har svarat på ett antal frågor. Det
framkommer att kommunens strategiska satsningar gett resultat i verksamheten
och att kvaliteten förbättrats. Personalens medvetenhet och professionalism har
ökat och de känner sig stolta över sitt arbete i högre grad och föräldrarna är nöjda.
I undersökningen framkommer även att ledarskapet är av stor betydelse och att
behov av kunskapsöverföring mellan fritidshemmen bör öka, eventuellt i form av
mentorskap.

Stöd


                                                                                  56
Personalstöd till barn med behov av särskilt stöd ges oftast under skoltid men mer
sällan under fritidshemstid. Inspektionen skrev i sin rapport att det inte var
självklart att fritidshemmen fick hjälp med det barnen behöver trots att en del barn
behöver stöd i båda verksamheterna. Insatser består mest i att omfördela resurser
eller anpassa arbetssätt. Träningsskolans fritidshem tar emot barn med
funktionshinder och skiljer sig från övrig fritidshemsverksamhet då
personaltätheten är högre och elevantalet lägre.

Stöd – modersmål
Vid behov av tolkning, tex. på utvecklingssamtal och föräldramöten hjälper
modersmålslärare till.


Sammanfattande bedömning av Fritidshemmens förutsättningar
Ej godtagbar   Mindre god       God            Mycket god
                         X

5.2 Arbetsprocesser och resultat i Skolbarnsomsorgen
5.2.1 Med utgångspunkt från resultaten i förra årets redovisning har
följande åtgärder vidtagits under 2009
Riktade         kompetensutvecklingsinsatser     för        personal        inom
fritidshemsverksamheten har genomförts och en mer övergripande insats har
genomförts inom området aktionsforskning. Fritidshemmen har utvecklat sitt
systematiska kvalitetsarbete och uppdraget att erbjuda barn en meningsfull,
stimulerande och utvecklande fritid som förenar omsorg och pedagogik har
tydliggjorts vid pedagogiska verksamhetsträffar. Utvecklingen av det
entreprenöriella lärandet har stärkts tack vare kommunens fokusering och
fritidshemmen har stärkt sina kopplingar till omvärlden. Området ”Hälsa och
livsstil” får höga bedömningar av måluppfyllelse från de olika fritidshemmen.
Uppföljning och analys avseende fritidshemmens personaltäthet, gruppstorlekar
och gruppsammansättning har inte förbättrat förutsättningarna. Personalens
behörighet sjunker och barngruppernas storlek ökar ytterligare enligt Skolverkets
statistik.

5.2.2 Redovisning och resultat av arbetet inom Läroplanens områden
Nedan redovisas en sammantagen måluppfyllelse där varje fritidshem bedömt sin
måluppfyllelse efter vår gemensamma skala och representeras per fritidshem i
antalet bedömningar under respektive läroplansområde.5


Normer och värden
Fritidshemmens verksamhet och fritidspedagogens roll bidrar i hög grad till en
helhetssyn på barns utveckling och verksamheten ger möjlighet och tillfälle att
öva sina sociala färdigheter. Personal beskriver att elever och föräldrar ofta
uttrycker att de känner stor trygghet i fritids. Vid den senaste
enkätundersökningen framkom att föräldrar känner sig trygga och nöjda med

5
 Alla fritidshem har inte lämnat bedömning av måluppfyllelse för samtliga läroplansområden
vilket medför att antalet bedömningar inte alltid överensstämmer med antalet fritidshem.


                                                                                             57
fritidshemmens kvalitet. Vid uppföljning på ett av fritidshemmen skriver
föräldrarna att de upplever att fritidspersonalen ser barnen och stöttar dem, är
engagerade, tar tag i problem, tar barnen på allvar samt lyssnar på och respekterar
barnen.

Flera fritidshem redovisar att de i högre grad än tidigare arbetar med att
tydliggöra beteende och synsätt ur ett genusperspektiv. Värderingsövningar och
aktiviteter används för att stärka elevers självkänsla. Fritidshemmen har
likabehandlingsplaner, flertalet är framtagna tillsammans med respektive skola
och behöver revideras och i högre grad utgå från kartläggningar på respektive
fritidshem. Skolinspektionen bedömde att samtliga fritidshem inte hade årliga
planer mot kränkande behandling som uppfyllde de krav som ställs på en sådan
plan enligt författningarna.
Vid något av våra fritidshem har vardagen dokumenterats i form av ett bildspel
som visar hur arbetet planeras i riktlinje med de ”Allmänna råden” och
läroplanen. Bildspelet används som informationsunderlag vid tex föräldramöten.
Fritidshemmen beskriver hur barns empati och respekt för varandra ökat genom
att personalen medvetet arbetat med att tydliggöra alla barns rätt att vara och alla
barns rätt att accepteras för den de är.

    Normer och värden / Likabehandlingsplanen
Sammanfattande bedömning av Fritidshemmens måluppfyllelse:

Ej godtagbar         Mindre god           God                   Mycket god
                                          12                    2




Elevers ansvar och inflytande
Flera fritidshem redovisar goda resultat inom området och redogör för hur man
arbetar medvetet med att stärka barnens vi-känsla och individuella utveckling
genom att uppmuntra barn till att ta egna initiativ och ansvar för aktiviteter.
På ett fritidshem har eleverna fått bedöma graden av inflytande och upplever att
de har stort inflytande över sin dag, på att annat beskriver personalen i sin analys
att stora barngrupper och små lokaler har minskat flexibiliteten. Personalen
tvingas i högre grad styra över barnens aktiviteter och på så sätt minskar
möjligheten till inflytande.

    Elevernas ansvar och inflytande
Sammanfattande bedömning av fritidshemmens måluppfyllelse:

Ej godtagbar         Mindre god           God                   Mycket god
                                          8                     2




Fritidshemmet och omvärlden – VISA
Arbetsprocesser, aktiviteter, studiebesök och teman i fritidshemmens verksamhet
bidrar ofta till konkreta kontakter inom övriga samhället som tar tillvara på
barnens erfarenhet, kreativitet och intressen. Barn och elever beskrivs som
duktiga på att vägleda varandra. Vid flera fritidshem planeras och genomförs



                                                                                 58
olika former av bazarer eller julförsäljningar där intäkterna går till kontaktskolor
eller tex. fadderbarn. På så sätt internationaliseras även ett traditionsbevarande
arbete och eleverna lär på ett naturligt sätt om sin omvärld. Det entreprenöriella
lärandet har stärkts.

    Fritidshemmet och omvärlden – VISA
Sammanfattande bedömning av Fritidshemmens måluppfyllelse:

Ej godtagbar          Mindre god           God                   Mycket god
                      2                    8                     3




Hälsa och livsstil
Hälsa och livsstil är det område som fått högst måluppfyllelsebedömning.
Fritidshemmen redovisar att de på många olika sätt bidrar i arbetet med ”Grön
flagg” och eftersträvar hög grad av aktivitet och rörelse både utom- och inomhus.
När fritids valt att arbeta med miljötema med inslag av olika aktiviteter har
elevernas miljömedvetenhet ökat och personalen fått positiv feedback från
hemmen. Sop- och källsortering är ett litet exempel i miljömedvetenhet för hållbar
utveckling. Ett av fritidshemmen beskriver i sin redovisningen hur man medvetet
arbetar med samarbete som bas för positiva relationer genom att dela gruppen. På
så sätt lär man känna varandra bättre, kan upptäcka varandras starka sidor och
förmågor samt förstår att det ”jag” gör har stor betydelse för någon annan. Andra
fritidshem beskriver arbetet med Lions Quest eller kompissamtal som viktiga
delar. Att Fritids har stor betydelse för elevens sociala utveckling framkommer
tydligt.

    Hälsa och livsstil
Sammanfattande bedömning av Fritidshemmens måluppfyllelse:

Ej godtagbar          Mindre god           God                   Mycket god
                                           5                     9


Sammanfattande bedömning av Fritidshemmens arbetsprocesser
och resultat:

Ej godtagbar          Mindre god           God                   Mycket god
                                           X




5.2.3 Sammanfattande analys avseende Skolbarnsomsorgen
Personaltätheten inom fritidshemsverksamheten är mindre god. Andelen
pedagogiskt utbildad personal är lägre än snittet för riket och personalen delar ofta
sin tjänst mellan olika verksamhetsformer. En förändring till det sämre har skett
över tid. Det är svårt att rekrytera behörig personal. Dessa förutsättningar
försvårar och missgynnar utvecklingsarbete och arbetsprocesser i fritidshemmen.
Trots dessa förutsättningar synliggörs goda resultat i fritidshemmens
kvalitetsredovisningar men skillnaden mellan olika fritidshem är stor. Det är
påtagligt att fritidshemmen stödjer yngre elevers sociala utveckling och att


                                                                                  59
verksamhetens lokaler och personal ofta upplevs som ”tryggheten i skolan”.
Fritids ger eleverna konkreta kopplingar ut i föreningslivet och stimulerar till ett
hälsofrämjande levnadssätt. Verksamhetens egna kvalitetsredovisningar har
synliggjort fritids men sätter också krav på professionalitet. Under 2009/2010
pågår en satsningen med att utbilda fritidshemspersonal inom området
aktionsforskning vilket sannolikt kommer att påverka kvalitetsutvecklingen
positivt. Fritidshemmen behöver få tid för gemensamma diskussioner och
reflektioner som gynnar spridning av goda exempel både inom och mellan
kommuner.


5.2.4 Åtgärder för utveckling avseende Fritidshem

       Förbättra uppföljning och konsekvensanalys avseende fritidshemmens
        personaltäthet, gruppstorlek och gruppsammansättning
       Fortsatt sprida kunskap om aktionsforskning som ett redskap för att
        utveckla kunskapen om systematiskt kvalitetsarbete
       Riktade kompetensutvecklingsinsatser

6 Verksamhetsredovisning Gymnasieskola
6.1 Förutsättningar, kostnader och personaltäthet –
Nyckeltal
Regeringen har i propositionen Högre krav och kvalitet i den nya gymnasieskolan
lämnat förslag till en förändrad gymnasieskola. Skolverket förbereder
förändringar och i landets kommuner pågår ett förberedelsearbete.
Falköpings gymnasieskola, Ållebergsgymnasiet, har ett brett programutbud och
erbjuder 13 nationella program, ett riksidrottsgymnasium för volleyboll samt
riksintag för guldsmed. Sedan höstterminen 2004 tillhör vår verksamhet
Gymnasium Skaraborg, ett regionalt samverkansavtal.
I skolverkets Lägesrapport från 2009 omskrivs att andelen elever som väljer att
läsa nationellt program minskar i riket. Antalet fristående gymnasieskolor har
ökat snabbt de sista åren och konkurrensen är hård om eleverna. I Falköping finns
endast en kommunal gymnasieskola men inom regionen finns även ett flertal
fristående alternativ för eleverna.

Siffrorna i nedanstående tabeller är hämtade från Skolverket. Siffran för 2009 är
ett jämförelsetal som avser läsåret 2008/2009 med mättidpunkt 15 oktober 2008.

Personaltäthet
Tabell 36. Antal lärare per 100 elever i gymnasieskolan
                          2005/06        2006/07       2007/08                  2008/09
Falköping                 9,7            9,6           9,5                      9,6
Kommungruppen             8,4            8,5           8,6                      8,6
I tabell 36 redovisas antal lärare per 100 elever i gymnasieskolan.            Falköpings
kommun har hög personaltäthet i gymnasieskolan.

Personalens behörighet
Tabell 37. Andel pedagogiskt behöriga lärare per 100 elever i gymnasieskolan



                                                                                      60
                           2005/06       2006/07       2007/08          2008/09
Falköping                  68%           69%           68%              67%
Kommungruppen              78%           77%           76%              76%
Andelen lärare med pedagogisk behörighet redovisas i tabell 37. Att Falköpings
siffror ligger under kommungruppens och rikets har fokuserats från flera håll
under de sista åren. Vid analys av siffrorna framkommer att samma orsak som
finns avseende lärartäthet även påverkar behörigheten. Ett exempel är den grupp
yrkeslärare som har kompletterat sin yrkesutbildning med 40 poäng pedagogik
och räknas som lokalt behöriga men inte som behöriga i Skolverkets statistik.
Skolverket bekräftar i sina pressmeddelanden att alltfler gymnasielärare saknar
lärarexamen och att bristen på yrkeslärare är stor. De siffror vi ser i Falköping
återfinns i hela landet.

Kostnader
Tabell 38. Kostnad totalt per elev i gymnasieskolan, kommunala skolor
                                2005/06         2006/07         2007/08   2008/2009
Falköping                       81 400          85 800          92 500    95 800
Kommungruppen                   82 400          84 600          88 100    93 100

Tabell 39. Kostnad per elev för undervisning, gymnasieskolan
                                2005/06         2006/07         2007/08   2008/09
Falköping                       42 700          44 500          46 200    48 100
Kommungruppen                   37 900          38 800          40 300    42 600

I tabellerna 38 och 39 redovisas kostnader per elev i gymnasieskolan. Det framgår
att Falköping har högre totalkostnad per elev än kommungruppen. Kostnaden per
elev för undervisning är betydligt högre vilket kan förklaras av högre lärartäthet.
Falköpings gymnasieskola har många yrkesprogram med små intagningsgrupper
som höjer såväl lärartätheten som undervisningskostnaden. Lokalkostnaderna har
varit låga över tid i Falköping men har ökat i och med ombyggnationen av
gymnasieskolan.

Lokaler
Under läsåret har en undersökning avseende Gymnasieskolans lokaler
genomförts. Anticimex rapport kom i slutet av maj månad 2009 och konstaterade
fukt i bottenplattan med lukt- och fuktproblematik. Beslut togs om att ekvakuera
stora delar av huvudbyggnaden och hyra in moduler motsvarande 2500
kvadratmeter för verksamheten. Skolchefen fick under senvåren i uppdrag att
presentera olika förslag till lösning av gymnasiets framtida lokalfrågor. Beslut
togs i samband med budget i slutet av november. Nya gymnasielokaler beräknas
stå klar under hösten 2012. I samband med beslutet har en noggrann kartläggning
genomförts där man beaktat både de minskande elevkullarna och den nya
gymnasiereformen, GY 11. Delar av gymnasieskolan hade sedan föregående år
nya fräscha lokaler i en före detta grundskola. Här finns ett stort antal lokaler som
är utrustade för undervisning baserad på multimedia.

Programutbud
Ållebergsgymnasiet erbjuder 13 nationella, ett specialutformat samt ett
individuellt program. Dessutom finns på enheten en gymnasiesärskola till vilken
en grundsärskoledel, Ållebergsskolan, är kopplad.


                                                                                    61
          Läsåret 2008/2009 utökades organisationen med en Träförädlarutbildning, ett
          samarbetsprojekt mellan flera olika aktörer inom träindustrin både i och utanför
          Falköping som ingår i ett nationellt lärlingsprojekt.
          Teknikprogrammets nya inriktning, Game Development, har genomfört sina
          första två år med positivt resultat och nöjda elever. Träförädlarutbildning har
          passerat sitt första år och är resultatet av ett samarbetsprojekt mellan flera olika
          aktörer inom träindustrin både i och utanför Falköping.
          Musiklivet i form av körverksamhet, ensemble och individuellt musicerande har
          utvecklats i samverkan med gymnasieskolans nya musikprofil.
          Samhällsprogrammet          är     diplomerat      för     att    ge     certifierad
          gymnasieekonomutbildning för elever som läst minst 550 poäng ekonomiska
          ämnen med minst betyget G.
          Under 2009 har Ållebergsgymnaiset tillsammans med Skaraborgs övriga
          gymnasieskolor ansökt om att starta TeknikCollege. Syftet är att utbilda och
          fortbilda för att säkerställa kompetensförsörjning för bibehållen och ökad
          konkurrenskraft på såväl regional som lokal nivå i samverkan mellan
          gymnasieskola, högskola och näringsliv. TeknikCollege är även en plattform för
          kompetensväxling. En lokal styrgrupp har bildats tillsammans med Tidaholm och
          består av representanter för kommunal skola, högskola, näringsliv och fackliga
          organisationer. En ansökan har också lämnats in för ett Vård- och
          Omsorgscollege.
          I diagram 18 nedan redovisas antalet elever fördelade på de olika programmen.


                                                 Antal elever per program vt 2009


            TE                                                        87

            SP                                                                                                     179

          SMSP                                   56

           OP                                              64

            NV                                                                                  130

           MP                               49

            IV                                                                            116
Program




            IP                                                                      110

            HV                    37

           HR                27

           HP                                                               94

            FP                         42

           EC                               48

            BP                                        60

            BF                                                         88

                 0      20        40             60             80           100          120         140   160   180         200

                                                                     Antal elever




          Diagram 19.

          Elevernas val av gymnasieprogram


                                                                                                                         62
Elevernas val av gymnasieprogram för läsåret 2008/2009 inom
samverkansområdet för Gymnasium Skaraborg, resulterade i att 82,6% av
eleverna fick sitt förstahandsval av skola och program tillgodosett. Det är en
något lägre andel än föregående läsårs resultat.

Tabell 40.
År/       Andel 2006              2007             2008             2009
förstahandsval
                82%               85%              86,4%            82,6%



Sammanfattande bedömning av gymnasieskolans förutsättningar:

Ej godtagbar         Mindre god           God                  Mycket god
                                          X

6.2 Arbetsprocesser i Gymnasieskolan
6.2.1 Med utgångspunkt från resultaten i förra årets redovisning har
följande åtgärder vidtagits under 2009
Under året har stort fokus lagts vid lokalfrågan och såväl elever och personal som
politiker och allmänhet har engagerat sig i frågan. Vid slutet av 2009 fanns stora
förhoppningar om att den nya framtida gymnasieskolan i Falköping skall leda till
positiv utveckling avseende programutbud, teknik och arbetsmetodik.
Under året och efter skolinspektionens besök har arbetet med kvalitetssäkring av
verksamheten fokuserats. Arbetet med att öka elevers inflytande, att justera
antalet valbara kurser samt att stimulera till en vidgad kunskapsanalys pågår.

6.2.2 Redovisning och resultat av arbetet inom Läroplanens områden
Nedan redovisas en sammantagen bedömning av måluppfyllelse av läroplanens
strävansmål under några områden. Bedömningarna bygger på de olika
programmens enskilda redovisningar men är hämtade ur Ållebergsgymnasiets
sammanfattande redovisning.

Normer och värden
Ållebergsgymnasiets Likabehandlingsplan / plan mot kränkande behandling/ har
följts upp på olika sätt under året. Skolinspektionens synpunkter skall beaktas vid
revidering av planen och en riskanalys skall genomföras.
I de olika programmens redovisningar kan utläsas att arbetet mot strävansmålen
inom detta område varierar i omfattning mellan programmen men att samtliga
belyser området kontinuerligt i vardagen. Detta dels utifrån ett elevperspektiv
inom skolan men många också med fokus på vad som krävs för att allt skall
fungera på en arbetsplats och vad som då krävs av en arbetstagare.
Den Lions Quest-utbildning som genomförts har gett personalen redskap och
konkreta arbetsmetoder. Vid elevmätningar framkommer att trivseln är hög vid
gymnasieskolan. Några mått från den gemensamma enkäten som genomförts
våren 2009 med gymnasieskolans elever får exemplifiera resultat.
Svarsfrekvensen var hög vid mätningen och 947 av skolans 1200 elever har
medverkat.


                                                                                63
      90% svarar att de trivs på skolan
      93% svarar att de respekterar andra människor
      89% känner att de respekteras för den de är
      48% känner till likabehandlingsplanen
      75 % av eleverna tycker att de kan påverka sin utbildning


                       Respekterar du andra människor och allas lika
                                         värde?
                                 Nej
                                 7%

                                                                    Ja
                                                                   93%




                   Hur stor är möjligheten att påverka innehållet i din
                                      utbildning?

                                                            Mycket stor
                                   Mycket liten
                                                               14%
                                      7%



                  Ganska liten
                     18%

                                                                  Ganska stor
                                                                     61%




    Normer och värden
Sammanfattande bedömning av gymnasieskolans måluppfyllelse:

Ej godtagbar              Mindre god              God                           Mycket god
                                                        X



Elevers ansvar och inflytande
Det finns goda möjligheter att påverka sin studiesituation på Ållebergsgymnasiet.
Samråd om undervisningen sker i programråd och på mentorstid. Innehåll och
upplägg av studier, disposition av kurser, arbetssätt och arbetsmetoder diskuteras.
På yrkesprogrammen har eleverna stor frihet att styra över sin arbetsdag.
Skolinspektionen bedömde vid inspektionen våren 2009 att elevernas möjlighet
till inflytande är störst i karaktärsämnen medan inflytandet är mindre i fråga om
kärnämnesundervisningen. Vid inspektionen framkom också att gymnasiets
elevråd har stöd från skolans ledning men att deras arbete i någon mån försvinner
då det finns ett antal andra elevföreningar som också hanterar gemensamma
frågor. De olika elevföreningarna bidrar till att fler elever kan engagera sig i olika
intressegrupper. Alla klasser hade inte klassråds-/mentorstid vid
skolinspektionens besök men en ny schemastruktur har möjliggjort det från hösten


                                                                                             64
2009. En diskussion pågår mellan elever och lärare samt ledare för att öka elevers
möjlighet till inflytande över kärnämnesundervisningen.
Under de sista åren har elever varit med och diskuterade skolans fortsatta
utveckling och målsättning samt även gymnasieskolans utformning vid
renovering och nybyggnation bland annat i diskussionsformen Open Space. Under
hösten har undervisningen delvis bedrivits i inhyrda moduler pga den fysiska
arbetsmiljön.
Elevrepresentanter används i rekryteringsprocesser och som referensgrupper till
förvaltningsövergripande arbetsgrupper. Elever framhåller elevinflytande som
viktigt för att man skall känna att skolan har en hög kvalitet.

    Elevernas ansvar och inflytande
Sammanfattande bedömning av gymnasieskolans måluppfyllelse:

Ej godtagbar         Mindre god           God                  Mycket god
                                            X




Skola – Utbildningsval – VISA
Generellt kan sägas att de elever som förra året gjorde sitt gymnasieval liksom de
som nu ska göra sitt val har erbjudits en betydligt större kunskap om olika yrken
än tidigare årskullar. Och allt eftersom kommer det elevkullar som varit med
längre i VISA-arbetet med ännu mer erfarenhet. I arbetet med att vägleda år 9-
elever står SYV för ett stort förberedelsearbete för de senare åren på grundskolan.
Därutöver erbjuder Ållebergsgymnasiet ”Öppet hus”, karaktärsämnesvecka och
elevambassadörer som visar skolan för besökande elever. Skolan deltar i olika
utbildnings- och yrkesmässor och har fördjupat samarbetet mellan SYV och
specialpedagoger för att ytterligare stärka vägledningen för elever.
Alla program på Ållebergsgymnasiet har ett gott samarbete med
Vägledningcenter och därutöver kontakter med högskola och näringsliv. Inom alla
yrkesförberedande program finns APU eller förlängd praktik förlagd till olika
arbetsplatser under gymnasietiden. I flera av kurserna hanterar eleverna riktiga
beställningar från kund. Dessa kommer från såväl näringsliv, som kommun och
privatpersoner. Här krävs ett professionellt förhållningssätt och en vana av att
arbeta mot en deadline.
De studieförberedande programmen har gästföreläsare från högskolor,
myndigheter och näringsliv, internationella kontakter genom utbytesprojekt med
olika skolor i Europa samt temadagar. På Göteborgs Universitet får elever på
samhällsvetenskapsprogrammet pröva att ”läsa på universitet” en vecka.
Möjlighet att läsa högskolekurser finns även inom t.ex. den naturvetenskapliga
sektorn och på TE och OP. På det samhällsvetenskapliga programmet har
eleverna en veckas praktik i åk.3 och här finns motsvarande samverkan med
handledare inom bl.a kommunens förvaltningar. Vid uppföljning under 2009
framkom att både elever och företag i huvudsak var positiva till praktiken men att
eleverna gärna skulle se en längre praktikperiod. Samarbete finns också med
representanter på universitet och högskolor där elever genomför olika
projektarbeten.
Barn och fritidsprogrammet har under en period arbetat med entreprenöriellt
lärande utifrån ”Eldsjälsmodellen”. Det är ett arbetssätt som verkligen tränar


                                                                                65
entreprenörskapskompetenserna. Eleverna på Barn och fritidsprogrammet uppger
att det nya arbetssättet har ökat deras motivation för skolarbetet och att de blivit
mer ansvarstagande. Trivseln har ökat och eleverna uppger att det beror på
arbetssättet och relationen mellan elever och lärare.
Inom de olika yrkesförberedande programmen finns mycket väl fungerande
kontakter och samarbete med både branschorganisationer och det lokala
näringslivet. Det sker bland annat genom APU och förlängd praktik,
fadderföretag, studiebesök, gästföreläsare, programråd, lärlingsråd samt olika
yrkesträffar och genomförandet av kursen ”Projekt och företagande”. Därutöver
prövas och genomförs på några program inriktningsval mot olika ”yrkespaket”,
uppdragsarbeten åt företag och enskilda samt arbete med Ung Företagsamhet.
Handledarutbildning i samråd med näringslivet sker fortlöpande för de program
där APU:n eller annan praktik så kräver.

    Skola – Utbildningsval – VISA
Sammanfattande bedömning av gymnasieskolans måluppfyllelse:

Ej godtagbar          Mindre god            God                   Mycket god
                                              X



Hälsa och livsstil
Kursutbudet i hälsofrämjande aktiviteter är stort och genomförda hälsodagar och
hälsoaktiviteter har fått positivt gensvar. Ambitionen är att lyfta fram och bredda
hälsobegreppet och intressera eleverna för olika aspekter. Genom att eleverna
prövar på fritidsaktiviteter som friluftsliv eller körsång kan förhoppningsvis nya
intressen som kan vara en del av en hälsosam livsstil skapas.
Det är ändå tydligt att många elever har svårt att se sin egen livsstil i relation till
god hälsa inom framförallt kosthållning, motion, tobak och alkohol samtidigt som
många har fått en förbättrad helhetssyn på hälsa. På flera program har omfattande
enkäter genomförts för att skapa underlag för samsyn och diskussion med
eleverna.

    Hälsa och livsstil
Sammanfattande bedömning av gymnasieskolans måluppfyllelse:

Ej godtagbar          Mindre god            God                   Mycket god
                                                  X



Kunskaper och Betyg och bedömning
Eleverna har stora möjligheter att påverka och kan i stor utsträckning välja
arbetsmetod och arbetsform för att söka kunskap och information samt lösa
praktiska och teoretiska arbetsuppgifter.
Gymnasieskolan arbetar kontinuerligt med att säkerställa rättvisa betyg bl.a
genom omfattande kompetensutvecklingsinsatser och genom att skapa
förutsättningar för reflektion, diskussion och dialog runt grunderna för betygs-
och bedömningsfrågor tillsammans med eleverna. Lärare undervisar i kärnämnen
på såväl studieförberedande som yrkesförberedande program. Elever ges stöd i att
ta ansvar för sitt lärande och sina studieresultat och lärarna har kontinuerliga
samtal med eleverna i betygsfrågor. Under 2009 har ett omfattande arbete



                                                                                    66
genomförts inom Gymnasium Skaraborg i syfte att kvalitetssäkra bedömning och
betygssättning. Olika rättningsgrupper har genomfört provrättning av ett urval av
nationella kursprov i engelska A, svenska B och matematik A för att jämföra,
säkra och bidra till likvärdighet inom samverkansområdet.
Skolinspektionen påpekade vikten av att värdera och analysera undervisningens
effekt såväl sammantaget som för de olika programmen. Kvalitetsarbetet bör i
högre grad ta sin utgångspunkt i elevernas kunskapsresultat.
Det är vanligt att lärare och elever resonerar och reflekterar gemensamt runt
elevers prestationer och kunskapsanvändning och för att komma fram till
arbetsmetoder och gemensamma bedömningar av måluppfyllelsen.

Kunskaper och Betyg och bedömning
Sammanfattande bedömning av gymnasieskolans måluppfyllelse:

Ej godtagbar        Mindre god           God                 Mycket god
                                           X




                                                                              67
6.3 Utbildningsresultat i Gymnasieskolan
I denna resultatöversikt redovisas elevernas samlade resultat gentemot de
nationella målen. Avstämningar sker vid avslutade gymnasiestudier. Siffrorna i
nedanstående tabeller är hämtade från Skolverkets statistik. Siffran för 2009 är ett
jämförelsetal som avser resultaten för läsåret 2008/2009.


6.3.1 Uppföljning av betygen vårterminen 2009, gymnasieskolan
I tabell 41 redovisas genomsnittlig betygspoäng för samtliga gymnasieelever med
slutbetyg i Falköping och riket. Falköpings resultat har tidigare legat högre än
rikssnittet men avvek nedåt under 2008 för att 2009 åter ligga något högre än
rikets resultat.

Tabell 41. Genomsnittlig betygspoäng under åren 2005-2008
                   2005/06            2006/07             2007/08            2008/09
Falköping          14,7               14,4                13,9               14,3
Riket              14,1               14,1                14,0               14,1
Källa: Skolverkets statistik
Genomsnittlig betygspoäng fås genom att samtliga kursers poäng multipliceras med vikt för betyg
(där IG=0, G=10, VG=15 och MVG=20) dividerat med summan poäng för eleven totalt.

Tabell 42. genomsnittlig betygspoäng för flickor respektive pojkar med slutbetyg 2008
                   2005/06               2006/07                 2007/08          2008/09
Flickor            15,0                  15,1                    14,3             15,0
Pojkar             14,2                  13,8                    13,5             13,4
Källa: Kommunens egen statistik

Betygspoängen skiljer sig åt mellan könen på så vis att flickorna har högre
betygsmedelvärde än pojkarna. Resultatet som syns i tabell 42 är inte specifikt för
Falköping utan återfinns även i nationella jämförelser dock ligger flickornas
resultat något över snittet för flickor i riket.

I tabell 43 redovisas andelen elever i gymnasieskolans år 3 som fått minst betyget
G i svenska, matematik och engelska jämfört med resultatet för riket. De betyg
som redovisas i tabellerna avser A-kursbetygen i respektive ämne för elever med
slutbetyg. I tabellen redovisas inte könsfördelning.
Tabell 43. Andel elever med minst G i kärnämneskurserna
År                       Eng A                    Svenska A                Matematik A
                Falköping     Riket        Falköping     Riket        Falköping     Riket
2009            94,7          97,4         98,4          98,9         95,6          96,7
2008            94,7          97,5         98,5          98,8         89,8          96,3
2007            95,6          97,5         99,2          98,9         92,4          96,2
2006            96,4          97,4         99,6          98,9         96,7          96,2
2005            96,4          97,3         99,3          99,0         95,1          96,3

 Tabellen visar att andelen elever som når minst betyget G är högst i ämnet
svenska vilket gäller även för de nationella resultaten. Nivån i Falköping ligger
under nivån för riket. Måluppfyllelsen i engelska och svenska har försämrats
något över tid i kommunen och samma gäller matematik där vi legat klart under


                                                                                             68
nivån för riket fram till 2009. Årets matematikresultat visar betydligt bättre
måluppfyllelse och närmar sig rikets resultat. Vid granskning av gymnasieskolans
egen betygsstatistik och fördelningen mellan de olika betygen framkommer att
flickorna lämnar gymnasieskolan med högre betyg än pojkarna. Det kan utläsas
att en större variation inom betygsstegen ägt rum i ämnet matematik, från år till
år, än i övriga kärnämnena.
TIMMS-rapporten som släpptes den 9 december 2009 visar att elever i Sverige
halkar efter i matematik och fysik.
Nedan i diagram 15,16 och 17 redovisas skillnaden i bedömning mellan
grundskolorna och gymnasieskolans A-kurs. Elevgruppen är inte densamma i
gymnasiebedömningen som i grundskolebedömningen. Diagrammen avseende
slutbetyg i år 9 och A-kursbetyg från gymnasiet i ämnena matematik, svenska och
engelska visar att skillnaderna är minst i ämnet svenska. Samma resultat
tydliggörs om man jämför bakåt i tiden.


                             Betyg i matematik 2009

  60%

  50%

  40%                                                          Gymnasiets a-kurs
                                                               Betyg år 8
  30%
                                                               Nationella prov år 9
  20%                                                          Betyg år 9


  10%

    0%
              EUM/IG     G           Vg         MVG

Diagram 20.

                             Betyg i svenska 2009

  60%

  50%

  40%
                                                             Gymnasiets a-kurs
                                                             Betyg år 8
  30%
                                                             Nationella prov år 9
  20%                                                        Betyg år 9


  10%

    0%
              EUM/IG    G           Vg         MVG

Diagram 21



                                                                                   69
                                   Betyg i engelska 2009

   60%

   50%

   40%
                                                                       Gymnasiets a-kurs
                                                                       Betyg år 8
   30%
                                                                       Nationella prov år 9
   20%                                                                 Betyg år 9


   10%

    0%
             EUM/IG            G          Vg          MVG

Diagram 22




6.3.2 Grundläggande högskolebehörighet och andel elever med
slutbetyg
För grundläggande behörighet till högskolan krävs slutbetyg från nationellt eller
specialutformat program och minst betyget godkänd på minst 90 % av den totala
gymnasiepoängen.

Skolverket redovisar 2009 att andelen elever i Sverige som klarar gymnasieskolan
på tre år ligger runt 68%. Andelen elever ökar generellt något om resultatet mäts
efter 4 år som i tabell 44. Vid jämförelse av skolverkets elevstatistik framkommer
att andelen elever som inte fått slutbetyg efter 4 år i Falköping finns spridda
mellan olika program.

Tabell 44 Andelen elever som lämnar gymnasiet med slutbetyg efter 4 år 2005-2009
                          2005/06         2006/07          2007/08           2008/09
Falköping                 74,1            67,6             71,0%             73,5%
Riket                     76,0            76,3             75,8%             75,3%
Källa: Skolverkets statistik

Av de 319 elever som lämnade Falköpings gymnasieskolas nationella,
specialutformade och individuella program med slutbetyg 2009 hade 88,7 %
högskolebehörighet. I tabell 45 redovisas resultatet för samtliga elever med
slutbetyg. Falköpings siffror ligger något under snittet för riket.
Tabell 45 Andel elever med grundläggande högskolebehörigh. under åren 2005-2009
                          2005/06        2006/07          2007/08          2008/09
Falköping                 92,4%          91,2%            85,0%            88,7%
Riket                     89,0 %         88,9%            89,0%            90,3%
Källa: Skolverkets statistik



                                                                                          70
Andelen av alla elever folkbokförda i kommunen med slut-/avgångsbetyg från
linje/program i gymnasieskola som registrerats som nybörjade vid universitet eller
högskola inom 3 år redovisas i tabell 46.

Tabell 46 Övergång till högskolan (%) inom 3 år efter avslutad gymnasieutbildning
                  2006                               2007            2008             2009
Falköping         39%                                32%             34%              35%
Jämförb. kommuner 40%                                38%             36%              37%
Källa: Skolverkets statistik

Falköpings siffror ligger något under nivån för jämförbara kommuner. Statistiken
visar på att den vikande tendensen svänger uppåt igen. Troligtvis har
arbetsmarknaden och den tidigare ökade möjligheten till arbete efter
gymnasiestudier varit del av förklaringen till den vikande underlaget tidigare.
Andelen elever som övergår till högskola inom 3 år efter gymnasiestudier ökar
något under 2009 i Falköping men även i jämförbara kommuner. Under de
senaste åren har arbetsmarknadsläget förändrats vilket kommer att visa sig i
kommande statistik.


6.3.3 Andel ungdomar i förvärvsarbete efter gymnasiestudier
Nedanstående diagram 23 och 24 visar hur många av dem som slutfört
gymnasieskolan under treårsperioden 2003/04 till 2005/06 som hade
förvärvsarbete eller studerade under november 2007. Diagrammen gäller 964
ungdomar folkbokförda i Falköpings kommun.



   90
   80
   70
   60
                                                                            Män
   50
                                                                            Kvinnor
   40
                                                                            Män och kvinnor
   30
   20
   10
    0
          Förvärvsarbete       Högskolestudier              Övrigt


Diagram 23    Källa: SCB – Regionala tabeller 2009


Diagram 23 och 24 visar att det är en stor andel av ungdomarna som
förvärvsarbetar eller studerar inom tidsperioden. Det framgår att en högre andel
av männen förvärvsarbetar medan kvinnorna i högre grad studerar vidare på
högskola. Av gruppen förvärvsarbetande kan utläsas i SCB:s statistik att den



                                                                                              71
största andelen av männen arbetar inom näringslivet medan kvinnorna även
förvärvsarbetar inom kommunens verksamhet i hög grad.
Diagrammet nedan visar en jämförelse mellan resultatet från föregående års
redovisning och resultatet för årets redovisning. En högre andel ungdomar gick ut
i förvärvsarbete efter gymnasiestudier 2007 än 2006 och 2005. Det
arbetsmarknadspolitiska läget påverkar ungdomars val i stor utsträckning.
Resultatet stämmer väl överens med de diagram som visar att andelen ungdomar
som går vidare till högskolestudier inom tre år efter gymnasiestudierna har
minskat under tidsperioden. Det är viktigt att beakta att statistiken är förskjuten i
tid och avser 2007 även om redovisningen i sin helhet avser 2009.


  80

  70

  60

  50
                                                                        2007
  40                                                                    2008
                                                                        2009
  30

  20

  10

    0
         Förvärvsarbetande      Högskolestudier       Övriga

Diagram 24 Källa: SCB Regionala tabeller 2009




Nedanstående diagram visar hur ungdomar väljer sysselsättning efter
gymnasieskolan. Resultatet redovisas programvis. Tabellen visar den procentuella
fördelningen för varje program och tar inte hänsyn till antalet elever. Ökningen
från föregående år av andelen elever som går ut i förvärvsarbete efter studier
fördelar sig olika mellan programmen.
Det framkommer att elever som valt de yrkesförberedande programmen i högre
utsträckning förvärvsarbetar inom tidsperioden. Resultatet för de
studieförberedande programmen visar att en högre andel elever valt
förvärvsarbete framför studier efter samhällsprogrammet och att andelen ökat
mellan åren.




                                                                                  72
       Utb ild ning ar vid fris tåend e
               s ko lo r

Ind ivid uella p ro g ram


Sp ecialutfo rmad e p ro g ram


Teknikp ro g rammet


Omvård nad s p ro g rammet


Naturb ruks p ro g rammet


M ed iep ro g rammet


Livs med els p ro g rammet


Ind us trip ro g rammet
                                                                                    Förvärvsarbetande
            Ho tell- o ch                                                           Högskolestudier
 res taurang p ro g rammet
                                                                                    Övriga
Hantverks p ro g rammet


Hand els - o ch ad m.p ro g rammet


Fo rd o ns p ro g rammet


Es tetis ka p ro g rammet


Energ ip ro g rammet


Elp ro g rammet


Byg g p ro g rammet


Barn- o ch fritid s p ro g rammet


Samhälls vetens kap s p ro g rammet


Naturvetens kap s p ro g rammet


Internatio nal Baccalaureate



                                      0%   20%    40%       60%   80%   100%

Diagram 25 Källa: SCB – Regionala tabeller 2009




6.3.4 Sammanfattande bedömning av gymnasieskolans
utbildningsresultat:
Ej godtagbar      Mindre god    God            Mycket god
                                                        X




                                                                               73
6.3.5 Sammanfattande analys avseende Gymnasieskolan
Gymnasieskolan har hög personaltäthet men personalens behörighet ligger under
snittet för riket. Ett brett utbud av program och stora valmöjligheter är positivt för
eleverna som i olika uppföljningar visar att trivseln är hög. Ållebergsgymnasiets
utbildningsresultat är jämförbart med rikets resultat men andelen elever som fått
slutbetyg ligger något under riksnivån även om den har ökat något. Ungdomar i
Falköping som går ut i förvärvsarbete efter gymnasiestudierna har ökat de senaste
åren medan andelen som läst vidare på högskola och universitet inom tre år efter
gymnasieskolan minskade rejält mellan 2006 och 2007 för att därefter öka igen.
Årets resultat visar att trenderna vänt och det förändrade arbetsmarknadsläget
under 2009 kommer säkerligen att få siffrorna att fortsätta i motsatt riktning.

6.3.6 Åtgärder för utveckling avseende Gymnasieskolan

      På förvaltnings- och skolnivå förbättra analysarbetet avseende
       kunskapsresultat inom gymnasieskolan. En vidare kunskapsanalys skall
       genomföras och redovisas
      En riskbedömning med avseende på planen mot kränkande behandling
       skall genomförs och dokumenteras
      Utbudet av lokala kurser inventeras och minskas i antal
      Kompletteringar för att uppnå full behörighet erbjuds
      Kompetensutvecklingsinsatser inför GY11 skall genomföras




                                                                                   74
7 Verksamhetsredovisning Särskola
7.1 Förutsättningar, kostnader och personaltäthet –
Nyckeltal

Organisation
Den obligatoriska särskolan omfattar två parallella former, grundsärskola och
träningsskola. Den frivilliga gymnasieskolan omfattar utbildning på nationella
eller specialutformade program samt yrkes- och verksamhetsträning. Falköpings
kommun erbjuder inte utbildning på nationella program. Inom både grundskola
och gymnasieskola finns ett litet antal individintegrerade särskoleelever. Eleverna
har rätt till ett frivilligt tionde skolår inom grundsärskola och träningsskola för att
bredda eller fördjupa sina kunskaper. Verksamheten riktar sig till de elever som
går från år 1 i särskolan till år 4 på gymnasiet.
Den obligatoriska särskolan är lokaliserad och integrerad på några av kommunens
grundskolor samt på gymnasieskolan. Två av dessa verksamheter gäller mindre
elevgrupper med funktionshindret autism. All särskoleverksamhet samordnas
genom Specialpedagogiskt Centrum som också är verksamhetsansvarig för
träningsskolan.

                                                     Särskola i Falköpings kommun
                                                                                                                            2005-03-14
Barn- och utbildningsförvaltningen
                                                                                                                            rev 2008-10-01
Specialpedagogiskt Centrum



                                                             Förskola
          I förskoleåldern deltar barnen i kommunens ordinarie förskoleverksamhet. Fr o m ht 2009 startar integrerad förskolegrupp
             Förskoleklass i särskola i individuella fall                         Förskoleklass i ordinarie skola

                                                    Obligatorisk särskola

             Träningsskola, skolår 1-9         Grundsärskola, skolår 1-9           Individuell integrering i grundskola, skolår 1-9
             frivilligt 10:e år                frivilligt 10:e år                  med handledning från särskolan


                                       Gymnasiesärskola (frivillig skolform, 4 år)

             Individuella program                           Nationella program                Individuell integrering i
                                                            Specialutformade program          gymnasieskolan 3 år

  Verksamhetsträning                 Yrkesträning

                                                Arbetsliv och sysselsättning

             Dagcenter eller samhälls-                Skyddat arbete (Samhall)                 Arbete på öppna marknaden
             integrerad daglig verksamhet                                                      (ibland med lönebidrag)




Mottagande i särskola
Innan ett barn skrivs in i särskolan görs en omfattande utredning med såväl
pedagogisk, medicinsk, psykologisk och social bedömning. Inskrivningen i
särskola föregås alltid av samtal med vårdnadshavare. Kommunen har tydliga
riktlinjer kring inskrivningsförfarandet.


                                                                                                                                 75
Styrdokument
Genom läroplanen Lpo –94, anges de grundläggande värden som präglar skolans
verksamhet och de mål och riktlinjer som skall gälla för skolarbetet.
Särskoleinskrivna elever läser efter grundsärskolans respektive träningsskolans
kursplan. Enligt kursplanen för träningsskolan delas undervisningen in i fem
ämnesområden: estetisk verksamhet, kommunikation, motorik, vardagsaktiviteter
och verklighetsuppfattning. Alla elever har en individuell utvecklingsplan som
utarbetas och utvärderas tillsammans med elevernas vårdnadshavare och eventuellt
andra instanser som Barn- och ungdomshabiliteringen, Specialpedagogiska
skolmyndigheten - SPSM, korttidshem etc.

Antal inskrivna särskoleelever
Siffrorna i nedanstående tabeller är hämtade från Skolverkets statistik med
undantag för tabell 47. Siffran för 2009 är ett jämförelsetal som avser läsåret
2008/2009 med mättidpunkt 15 oktober 2008.
I tabell 47 redovisas antalet inskrivna elever i särskolan fördelat på de olika
verksamheterna som finns i kommunen.

Tabell 47. Antal elever inskrivna i särskola
                                  2005/06        2006/07     2007/08   2008/09
Grundsärskola                     35             28          29        30
Träningsskola                     32+(2)         32+(2)      24+(2)    23+(2)
Individintegrerad                 6              7           8         9
Gymnasiesärskola                  22+(3)         25+(5)      30+(4)    29+(4)
Summa:                            95             92+(7)      91+(6)    91+(6)
Källa: Egen statistik, ( ) = från annan kommun

Antalet inskrivna elever i särskolan är ganska konstant över tid. Gruppen
individintegrerade elever ligger något lägre än i jämförbara kommuner.
Under perioden kan påvisas en ökning av elevantalet på gymnasiesärskolan.
I kommunens skolor finns 97 elever inskrivna i särskolan. Dessutom är 19 elever
skrivna i Falköping som går på gymnasiesärskola i annan kommun. De ingår inte i
tabellöversikten. Däremot tillkommer 6 elever, markerade med parentes, som
kommer från andra kommuner men studerar i Falköping. Kostnaderna för
kommunens särskola ligger något under kommungruppens. Redovisningen
tydliggör även att andelen lärare per 100 elever är något lägre än snittet för
kommungruppen. Särskolans elevantal minskar i takt med elevkullarna minskar.
Elevunderlaget inom träningsskolan och verksamhetsträningen innehåller flertalet
elever med multipla funktionshinder, varför personalkategorin elevassistenter
däremot är något högre än genom snittet.

Personaltäthet
Tabell 48 Antal lärare per 100 elever i obligatoriska särskolan
                                  2005/06       2006/07      2007/08       2008/09
Falköping                         21,9          20,7         22,8          24,5
Kommungruppen                     27,3          26,5         26,0          28,5
I tabell 48 kan utläsas att antalet lärare per 100 elever i obligatoriska särskolan har
ökat något under sista läsåret efter att ha legat lågt under några år men att


                                                                                    76
kommunen fortfarande ligger under genomsnittet jämfört med kommungruppen.
Siffrorna kan till viss del förklaras med att andelen elever i de senare åren inom
grundsärskolan de sista åren varit hög.

Tabell 49 Antal lärare per 100 elever i gymnasiesärskolan
                                 2007/08      2008/09
Falköping                        33,5         27,5
Kommungruppen                    23,9         25,3
I tabell 49 redovisas antalet lärare i gymnasiesärskolan. Enligt Skolverket finns
en mycket stor variation av personaltäthet mellan Sveriges kommuner. I riket
ligger siffran på 22,6 lärare per 100 elever.

Behörighet
Tabell 50 Andel behöriga lärare per 100 elever i obligatoriska särskolan
                                2005/06      2006/07      2007/08      2008/09
Falköping                       95           93           95           94
Kommungruppen                   89           89           91           87
I tabell 50 redovisas andelen pedagogiskt behöriga lärare inom den obligatoriska
särskolan i procent. Siffrorna visar att behörigheten ligger på en bra nivå jämfört
med kommungruppen och på hög nivå jämfört med hur resultatet ser ut för andra
verksamhetsformer inom kommunen.

Tabell 51 Andel behöriga lärare per 100 elever i gymnasiesärskolan
                                2007/08      2008/09
Falköping                       79           81
Kommungruppen                   83           80
I tabell 51 redovisas lärares behörighet för gymnasiesärskolan. Den ligger i linje
med kommungruppens och rikets nivå. I riket ligger siffran på 81%

Andel lärare med specialpedagogisk utbildning

Tabell 52 Andel behöriga lärare med specialpedagogisk utbildning per 100 elever i obligatoriska
särskolan
                                     2005/06        2006/07          2007/08     2008/09
Falköping                            29             32               28          21
Kommungruppen                        44             42               44          40

I tabell 52 redovisas andelen lärare med specialpedagogisk utbildning inom den
obligatoriska särskolan i procent. Falköpings siffror ligger under jämförbara
kommuners siffror. För gymnasiesärskolan är siffran lägre och endast 14% av
lärarna har specialpedagogisk utbildning mot rikets snitt på 25%.

Kostnader
Tabell 53. Kostnad per elev i särskola exklusive skolskjuts
                                  2005/06          2006/07         2007/08        2008/09
Falköping                         246 200          244 600         271 400        304 400
Kommungruppen                     256 400          277 400         298 400        310 900




                                                                                             77
Kostnaderna per elev i särskola har varierat över tid och ligger strax under snittet
för kommungruppen. I början av 2000-talet låt kostnaderna betydligt högre.

Gymnasisärskolans kostnader
Snittkostnaden per gymnasiesärskoleelev är totalt 248 330 kr för riket varav 122
500 kr avser undervisning. För Falköpings del ligger snittet för total kostnad på
336 900 kr varav undervisningskostnaen är 120 300 kr. Den stora skillnaden i
totalkostnad kan förklaras av att elevunderlaget inom verksamhetsträningen
innehåller flertalet elever med multipla funktionshinder, varför personalkategorin
elevassistenter är högre än genomsnittet för riket.


Sammanfattande bedömning av särskolans förutsättningar:

Ej godtagbar         Mindre god            God                  Mycket god
                                           X




7.2 Arbetsprocesser i Särskolan


7.2.1 Med utgångspunkt från resultaten i förra årets redovisning har
följande åtgärder vidtagits under 2009
Träningsskolan i Falköping fick 2007 medel från SIS för ett utvecklingsprojekt
om ”matematik i träningsskolan”. De har tidigare även erhållit projektmedel från
Myndigheten för Skolutveckling för att kunna sprida och inspirera andra skolor
att starta liknande arbeten. Detta har resulterat i att läromedel nu arbetas fram.
Medel har också erhållits till regional undervisningsinsats för att utveckla arbetet
med dövblinda elever. Delar av träningsskolans personal har tillfrågats om och
deltar i Skolverkets arbete med att ta fram nya kursplanemål för träningsskolan.
En upprustning, anpassning och modernisering av skolgården på träningsskolan
har genomförts som en särskild satsning för att möta behoven för elever med
grava funktionshinder. Samverkan mellan skolformerna grundskola, träningsskola
och grundsärskola har ökat.
Grundsärskolan har under hösten ingått i två olika matematikprojekt eftersom de
beviljades medel inom ramen för Skolverkets matematiksatsning. Lärare har fått
handledning och stöd i att utveckla arbetssätt och arbetsmetoder genom bla
”learning study” i syfte att stärka elevernas måluppfyllelse.
Sedan september 2008 deltar en personalgrupp från gymnasiesärskolans
verksamhetsträning i ett projekt under ledning av Resurscenter Syn i Örebro.
Projektet Rullstolsmobility med underrubriken ”Samverkan för barn och
ungdomar med synskada och ytterligare funktionsnedsättning” utifrån ett
deltagarperspektiv, ger ett nytt perspektiv på arbetssätt när det gäller ovanstående
målgrupp där kartläggning, samverkan och delaktighet är nyckelbegrepp.
Rektorer med ansvar för särskola har deltagit i de särskilt anordnade
rektorskonferenser som erbjudits av Skolverket under året och samlas
kontinuerligt i ett kommunövergripande nätverk som ger möjlighet till att i högre
grad fokusera och analysera särskolans utveckling och bidra till likvärdighet.



                                                                                 78
Vid skolinspektionen framkom att såväl grundsärskolan som gymnasiesärskolan
har brister som behöver förbättras ytterligare.


7.2.2 Redovisning och resultat av arbetet inom Läroplanernas
områden
Nedan redovisas en sammantagen måluppfyllelse där grundsärskolan och
gymnasiesärskolan bedömt sin måluppfyllelse efter vår gemensamma skala under
res-pektive område i läroplanen.

Normer och värden
Generellt skiljer sig särskolans arbete inom området normer och värden inte
nämnvärt från grundskolans arbetssätt. Arbetet med likabehandlingsplanen sker
på en mycket konkret nivå men behöver fortsatt aktualiseras och skall revideras
på samma sätt som övriga verksamhetsformers planer och tydligare utgå från en
lokal kartläggning. Särskolans specifika behov tydliggörs i respektive skolas
likabehandlingsplaner där särskola finns integrerad.
Träningsskolan redovisar positiva resultat av arbete och lektioner i tvärgrupper
som bidragit till att öka känslan av samhörighet och resulterat i ökade planerade
och spontana kontakter elever emellan. Samarbetet mellan träningsskola och
grundsärskola / grundskola har ökat. Likaså samarbetet mellan grundsärskolan
och grundskolan, detta behöver stärkas ytterligare för att alla elever skall känna
sig trygga och känna sig accepterade av grundskolans elever.
Ett material som kallas ”Värderingslådan” används med goda resultat på
gymnasiesärskolan. Utifrån en given text får eleven vara med och bedöma vad
som rätt eller fel.


Normer och värden / Likabehandlingsplanen
Sammanfattande bedömning av särskolans måluppfyllelse:

Ej godtagbar         Mindre god           God                  Mycket god
                                          X


Elevers ansvar och inflytande
Undervisningen anpassas och individualiseras efter elevers intresse och behov och
elever har visst inflytande över undervisningen. Eleverna deltar i klassråd och
stormöten och deras intressen och önskemål tas tillvara. Skolinspektionen påpekar
att personalen är lyhörd men att inslaget av omsorg medför att eleverna i
grundsärskolan inte aktivt utmanas till att ta ansvar och att kunskapkraven kan
ökas. I Skolverkets Lägesrapport från 2009 framkommer att Skolverket nationellt
påpekar behovet av ökat kunskapsfokus och stärkt kunskapsbedömning i
särskolan vilket visar att Falköping inte skiljer sig från andra kommuner i frågan.
Från hösten 2009 skall en bättre uppföljning av mål och kunskapsresultat resultera
i ett ökat fokus på det egna lärandet. Samma effekt förväntas ske med att eleven
aktivt efter förmåga deltar i utformandet av IUP. Enligt skolinspektionen behöver
också arbetet med åtgärdsprogram för elever inskrivna i särskolan förbättras och
elever i obligatoriska särskolan erbjudas elevens val. Dessa förbättringsåtgärder
pågår under läsåret 2009/2010.



                                                                                79
Gymnasiesärskolans elever har varje månad haft elevrådsmöte där eleverna valt
presidium. Eleverna har aktivt deltagit i debatt och beslut och fått en god grund i
demokratiträning.


Elevers ansvar och inflytande
Sammanfattande bedömning av särskolans måluppfyllelse:

Ej godtagbar         Mindre god            God                     Mycket god
                                           X


Skolan och omvärlden/ Skola – utbildningsval
/ Näringsliv / Sysselsättning / Utbildning – VISA
På grund- och gymnasiesärskolan ingår det som en naturlig del i arbetet att ge
eleverna möjlighet att bli självständiga och klara sitt vardagsliv utifrån sina egna
förutsättningar. Eleverna tränar på att få en fungerande vardag och på att orientera
sig i närsamhället och dess utbud. De äldre eleverna på grundsärskolan har gjort
VISA-besök på olika arbetsplatser och bearbetat upplevelserna. Eleverna har även
reflekterat över sina framtida yrkesval. Från föräldrar kommenteras att
studiebesöken varit populära och uppskattade av eleverna.
Inom gymnasiesärskolan redovisas att eleverna har fått för få möjligheter och för
lite tid att prova olika praktikplatser. Det är svårt att hitta lämpliga arbetsplatser
då praktiken sträcker sig över långa perioder och praktiktiden för avgångseleverna
har därför prioriterats. Under dessa praktikperioder förs löpande diskussioner för
att hitta möjligheter till fortsatt sysselsättning efter avslutad gymnasieutbildning.



Skolan och omvärlden / Näringsliv / Sysselsättning / Utbildning – VISA
Sammanfattande bedömning av särskolans måluppfyllelse:

Ej godtagbar          Mindre god            God                  Mycket god
                                            X


Hälsa och livsstil
För träningsskolans elever avspeglas aktiviteter med inriktning mot hälsa och
livsstil i kursplanemålen vardagsaktiviteter och motorik. Flertalet av
träningsskoleeleverna har behov av motorisk stimulans och erbjuds aktiviteter
som exempelvis dans, rytmik och taktil stimulering. Tid avsätts också för
vardagsaktiviteter för att eleven skall utveckla delaktighet i situationer runt mat,
påklädning och toalettsituationen samt för olika hjälpmedel. Dessa moment
bedöms ofta fungera mycket gott. Verksamheten i träningsskolan ger eleven
möjlighet att utvecklas utifrån egna förutsättningar.
På grund- och gymnasiesärskolan redovisas goda resultat i aktiviteter som bidragit
till kunskap om god miljö och god hälsa. De äldre åren i grundsärskolan har under
2009 samarbetat med Barn- och fritidsprogrammets elever. På gymnasiesärskolan
har ett projekt genomförts för att stimulera till ökade motionsaktiviter.




                                                                                   80
Hälsa och livsstil
Sammanfattande bedömning av särskolans måluppfyllelse:

Ej godtagbar             Mindre god               God                      Mycket god
                                                  X



7.3 Utbildningsresultat i obligatoriska Särskolan
Andelen elever som begär och får slutbetyg i obligatoriska särskolan efter 9
respektive 10 skolår redovisas nedan. Statistiken i tabellerna 54 och 55, som är
tagen från kommunens egen betygsstatistik, visar att det är ovanligt att grundsär-
skoleelever i Falköping väljer ett tionde frivilligt skolår. Vid skolinspektionen
framkom att kommunen inte i tillräcklig grad informerar föräldrarna till barn
placerade i särskolan om möjligheten att begära betyg. Erfarenheten visar dock att
alla elever och dess målsmän inte väljer att begära slutbetyg även om de har
vetskap om möjligheten. Arbete pågår med att förbättra rutiner kring information
om betyg till elever och vårdnadshavare.



Tabell 54. Antal elever som avslutat sin skolgång med slutbetyg efter 9 respektive 10 skolår i den
obligatoriska särskolan i Falköping.
                                    2005/06         2006/07         2007/08         2008/09
 9-årig särskola                    4               11              4               10
10 årig särskola


Tabell 55. Antal elever som fått respektive betyg i svenska , matematik och engelska 2009
                    VG                                         G
Svenska             4                                         6
Matematik           4                                         6
Engelska            2                                         8

Resultatet visar att av de elever i obligatoriska grundsärskolan som valde att
begära ett slutbetyg hade samtliga uppnått målen för utbildningen utifrån sina
förutsättningar.


7.3.1 Sammanfattande analys avseende obligatoriska Särskolan
Förutsättningarna för kommunens särskoleverksamhet bedöms som goda med hög
andel lärare med pedagogisk behörighet. Kommunen har en kvalitativt god
särskoleverksamhet och träningsskolans utvecklingsarbete har rönt nationell
uppmärksamhet avseende kommunikations- och matematikprojekt och arbetssätt
för dövblinda elever. SPSM, Specialpedagogiska skolmyndigheten har bidragit till
fortsatt      utveckling       genom       ekonomiskt       projektstöd        och
kompetensutvecklingsinsatser. De närmaste åren visar på en viss ökning av
elevantalet inom gymnasiesärskolan. Arbetet med att i högre grad fokusera
kunskapsmålen, att anpassa lokaler och verksamhetens innehåll och kvalitet pågår
liksom förberedelserna för att kunna utforma pch erbjuda elever att läsa integrerat
på nationella program med stöd i gymnasieskolans kärnämnesverksamhet.

                                                                                               81
7.3.2 Åtgärder för utveckling avseende Särskolan
    Verksamheten skall i högre utsträckning följas upp och utvärderas utifrån
       elevernas kunskapsutveckling mot de nationella målen
    Kompetensutveckling skall ges till särskolans personal i
       bedömningsfrågor och de individuella utvecklingsplanerna skall revideras
       och i högre utsträckning kopplas mot kursplanemål
    Samarbete och samverkan mellan grundsärskola/träningsskola och
       grundskolorna skall vidareutvecklas
    Rutiner för vägledning inför och inom gymnaisesärskolan skall utvecklas.




                                                                             82
8 Verksamhetsredovisning Musikskola
8.1 Förutsättningar, kostnader och personaltäthet –
Nyckeltal
Musikskolan är inte lagstadgad och har på så vis inte samma styrdokument som
övriga verksamheter inom barn- och utbildningsförvaltningen. Förvaltningen har
ändå valt att se till helheten i utbildningskedjan och att helt integrera
musikskolans verksamhet i det systematiska kvalitetsarbetet och
kvalitetsredovisningen. Denna verksamhet bidrar på många olika sätt till elevers
måluppfyllelse och resultat även inom lagstadgade verksamhetsformer. Vid årets
enkätundersökning svarade 35% av eleverna att de ofta hade användning av sina
kunskaper utanför musikskolan och 62% av eleverna att de ibland hade det.
Musik, sång och andra konstformer är en naturlig del i barns utveckling och ett
sätt att ge uttryck för kreativitet och känslor. Konserter och turnéer är en självklar
del i musikskolans utåtriktade verksamhet. Nedan redovisas valda delar av
musikskolans förutsättningar och arbetsprocesser. För att tydliga avläsa resultat
hänvisas till musikskolans egen kvalitetsredovisning.


Elevantal – könsfördelning
Nedan i tabell 56 och i diagram 26 och 27 redovisas antalet elever per åldersgrupp
vid läsårsstart 2008/2009, totalt och fördelat per kön.

Tabell 56
Antal         elever Antal flickor          Antal pojkar           Totalt
födda:
1990                  41                    19                     60
1991                  27                    27                     54
1992                  35                    15                     50
1993                  23                    36                     59
1994                  43                    35                     78
1995                  35                    32                     67
1996                  49                    24                     73
1997                  43                    30                     73
1998                  48                    34                     82
1999                  36                    14                     50
2000                  37                    12                     49
2001                  5                     6                      11
2002                  9                     2                      11
2003                  17                    8                      25
2004                  11                    7                      18
2005                                        1                      1
Totalt:               459                   302                    761




                                                                                   83
   60

   50

   40
                                                                                 Tjejer
   30
                                                                                 Killar
   20

   10

    0
         Gy Gy Gy 9:an 8:an 7:an 6:an 5:an 4:an 3:an 2:an 1:an F- 5 år 4 år
        3:an 2:an 1:an                                        klass



Diagram 26. Elevantal musikskolan 2007 / 2008

   60

   50

   40
                                                                                 Tjejer
   30
                                                                                 Killar
   20

   10

    0
         Gy      Gy      8:an     6:an        4:an   2:an     F-     4 år
        3:an    1:an                                        klass


Diagram 27. Elevantal musikskolan 2008/2009

I tabellen tydliggörs att andelen flickor, 60%, är högre än andelen pojkar, 40%, i
musikskolan. Skillnaden har ökat sedan föregående år. Störst är intresset för
musikskola när eleverna är mellan 10 – 14 år men elevunderlaget för
gymnasieeleverna har ökat markant under de senaste åren sedan musikprofilen
infördes och intresset för musikskolan startar tidigare hos eleverna jämfört med
tidigare år. Detta synliggörs i diagrammen ovan. Att elevantalet i musikskolan
inte minskar i samma omfattning som i övriga grundskolan och har lyckats locka
fler elever till sin verksamhet beror säkerligen på ett utökat utbud.

Nya lokaler – nya förutsättningar
Musikskolan är välutrustad och har lokaler som är helt integrerade med
Gymnasieskolan. Detta har skapat nya förutsättningar för både personal och
elever. Syftet är att stärka och ge ökade förutsättningar för estetiska/kulturella
valmöjligheter för eleverna. Musikskolan har sedan några år tillbaka utökat sitt
utbud och erbjuder bl.a. funktionsinriktad musikterapi, dans och drama.

Musikskolan erbjuder
För barn mellan 4-5 år erbjuds Musiklek där musikaliska grundelement som
pulskänsla, notvärden och dynamik tränas på ett lekfullt sätt. Rytmik, Blåslek,
Stråklek, Nutidsdans och Drama är andra aktiviteter som vid sidan av
undervisning en rad olika instrument erbjuds inom Musikskolan. Lektioner ges
enskilt eller i grupp vid ett lektionstillfälle i veckan. Från skolår 3 kan elever välja
mellan ett stort antal instrument och från skolår 4 utökas valmöjligheterna


                                                                                          84
ytterligare både avseende antal instrument och möjlighet till körverksamhet. På
Musikskolan får eleverna lära sig röstens, instrumentens, dansens och
drama/teaterns alla fantastiska möjligheter och hemligheter. Här ges många
tillfällen till framträdanden i stora och små sammanhang. Konserter och turnéer är
en självklar del i den utåtriktade verksamheten. Elevernas musicerande blir ett
livslångt intresse och ger goda förutsättningar för högre musikutbildning i
framtiden. Musikskolan har en stor ensembleverksamhet som är helt gratis.

Musikprofil
Sedan 2008 finns ett samarbete mellan gymnasie- och musikskola kallat
musikprofilen. Där erbjuds aktiviteter inom musikskolan som inte automatiskt
ingår i gymnasieprogrammen. Undervisningen sker efter skoltid eller på
håltimmar. Elever garanteras en plats i musikskolan med nya aktiviteter, såsom
instrument, sång, dans eller drama, om eleven aktivt väljer att delta i
musikprofilen. Som profilelev kan man även välja mellan fyra bonusämnen efter
skoltid. Utöver detta har ett samarbetsprojekt mellan gymnasie- och musikskola
gjorts då det presenterades en stor konsert med rockband, dans, drama, kör och
solister för publik.
För gymnasieeleven erbjuds även gymnasiekurser inom estetisk verksamhet och
individuellt val.

Kvalitetsarbetet inom musikskolan
Falköpings kommuns musikskola följer samma systematiska kvalitetsarbete som
övriga verksamhetsformer i kommunen. Musikskolan har också deltagit i ett Q-
projekt för musikskoleverksamhet tillsammans med 36 andra kommuner i
Sverige. Projektet drevs av Sveriges musik- och kulturskoleråd och har bidragit
till en verktygslåda med olika exempel på hur en Musik- och Kulturskola kan
arbeta med kvalitetsfrågor.


8.2 Arbetsprocesser och resultat i Musikskolan
Musikskolans verksamhet har utvecklats till att erbjuda fler former av
musicerande och strävar efter att öka antalet elever i musikskolan och att
utvecklas till en kulturskola med fler verksamhetsgrenar.

8.2.1 Redovisning och resultat av arbetet inom Läroplanens områden
Nedan redovisas en sammantagen bedömning av hur musikskolan bidrar till
måluppfyllelse under några av läroplanens områden.

Normer och värden
Lärarna på musikskolan utvecklar regler för arbetet och samvaron i den egna
gruppen tillsammans med eleverna. Eleverna har utvecklat sitt hänsynstagande till
varandra och visar respekt för varandra bl. a. vid samspel med andra. En
likabehandlingsplan har arbetats fram och lärarna har uppmärksammat och i
samråd med övrig skolpersonal vidtagit nödvändiga åtgärder för att förebygga och
motverka alla former av kränkande behandling. Som positivt exempel kan nämnas
att musikskolans drama- och teaterlärare använt sig av likabehandlingsplanen i
musikskolans olika ensembler.




                                                                               85
Normer och värden
Sammanfattande bedömning av musikskolans måluppfyllelse:

Ej godtagbar         Mindre god           God                   Mycket god
                                                    x


Elevers ansvar och inflytande
Genom att tydliggöra överenskommelser och information får elever och deras
föräldrar ett medansvar och en delaktighet i undervisningen. Musikskolans lärare
ansvarar för att eleverna får pröva olika arbetssätt inom musikskolan t ex
gehörsspel, notspel, enskilt musicerande samt ensemblespel.
Personalen verkar medvetet för att flickor och pojkar skall få lika möjligheter och
lika stort utrymme och inflytande i verksamheten och tydliggör mål genom att
lärare och elev tillsammans planerar samt utvärderar undervisningen. I årets
enkätundersökning uttryckte 51% av eleverna att de ofta fick vara med och
bestämma och 44 % att de ibland fick vara det. De återstående 5% av eleverna
tyckte att de aldrig fick vara med och bestämma.
Ett elevråd för musikskolan har startat upp under hösten 2009 och
fokusgruppsintervjuer har genomförts med elever under året för att ta fram
underlag för verksamhetsutveckling.

Ansvar och inflytande
Sammanfattande bedömning av musikskolans måluppfyllelse:

Ej godtagbar         Mindre god           God                   Mycket god
                                                    x



Skolan och omvärlden / Näringsliv / Sysselsättning / Utbildning –
VISA
Musikskolans personal kommunicerar med eleverna om deras framtidsplaner och
hjälper till när intresse finns för vidare musikalisk utbildning. Musikskolan har en
god relation till kommunens företagare och har deltagit vid många olika
arrangemang som tex. ”Fest i stad”. Musikskolan har ett tätt samarbete med ortens
ideella föreningar inom musiklivet, såsom Falköpings sångsällskap, Mössebergs
musikkår, Falköpings orkesterförening och Riksförbundet unga musikanter.
Musikskolans lärare och elever har under läsåret gjort 625 utåtriktade insatser vid
154 tillfällen vilket är nästan en fördubbling i antal insatser jämfört med tidigare
år. Eleverna får uppträda för allmänheten vid elevaftnar och konserter.
Musikskolans elever har i olika sammanhang fått besöka andra musikskolor, både
i Sverige och utomlands och fått undervisning av kända kompositörer och
orkesterinspiratörer.



Skolan och omvärlden / Näringsliv / Sysselsättning / Utbildning – VISA
Sammanfattande bedömning av musikskolans måluppfyllelse:

Ej godtagbar         Mindre god           God                   Mycket god


                                                                                 86
                                         x




8.2.2 Sammanfattande analys avseende Musikskolan
Musikskolan arbetar med samma systematiska kvalitetsarbete som grundskolorna
i kommunen och har generellt goda förutsättningar att möta elevers behov och
intresse med utbildad personal och ändamålsenliga lokaler. Av andelen elever
inom musikskolan är fler flickor än pojkar. Piano, gitarr och slagverk är de mest
önskade instrumentvalen men musikskolan erbjuder även bla. funktionsinriktad
musikterapi, dans, rytmik och drama. Musikskolan har ett brett utbud och har
fördubblat sina insatser och uppträdanden mot allmänheten men trenden pekar
mot att ytterligare utveckling krävs för att möta elevers och föräldrars önskemål.
De senaste åren har privata aktörer börjat erbjuda liknande verksamhet.
Musikskolan har fått konkurrens men arbetar aktivt för att möta framtiden.

8.2.3 Åtgärder för utveckling avseende Musikskolan
    Fortsatt utveckla musikskolans bredd och utbud efter elevers önskemål
    Synliggöra musikskolans verksamhet på alla enheter




                                                                               87
9 Sammanfattning
Denna redovisning syftar till att ge en samlad bild av valda utbildningsresultat för
2009 och i vissa fall över tid. Såväl goda som mindre goda resultat kan utläsas i
flera olika sammanhang vad gäller förutsättningar, arbetsprocesser och
utbildningsresultat. Verksamheternas innehåll och utveckling ligger oftast i linje
med nationella resultat och de förändringar som äger rum i vår omvärld. Många
av regeringens reformer har under året påverkat, förändrat och utvecklat arbetet i
Falköpings förskolor och skolor. Skolinspektionen som genomfördes under våren
2009 visade på flera utvecklingsområden. Som kommun har Falköping
uppmärksammats nationellt vad gäller IKT-utveckling, vägledning inför studier
och arbetsliv samt aktionsforskning inom förskolan. Träningsskolan har
synliggjorts i sitt utvecklingsarbete med matematik.

Falköpings          kommun erbjuder en förskola med variation och
utvecklingsbenägenhet i både kommunal regi och i de enskilda alternativen och
personaltätheten närmar sig kommungruppens och rikets. Vid kommunens
fritidshem växer däremot barngrupperna i storlek. Tillgängligheten för natt- och
helgomsorg har utökats för att tillmötesgå familjers behov och arbetsmarknadens
krav med förändrade arbetstider, flexibilitet och oregelbundenhet. Vårdnadsbidrag
har utbetalats till i snitt 43 barn per månad och från slutet av året har föräldrar fått
möjlighet att sköta bl.a. förskoleansökningar via webben.

Elever i Falköpings grundskolor visar förbättrade resultat vid nationella prov i år
5 men eleverna lämnar grundskolan med något sämre resultat än vad som
prognostiserats genom Skolverkets SALSA-register. Andelen elever behöriga till
nationellt program ligger i linje med riksgenomsnittet men är betydligt färre än
under föregående år. Det sammanlagda meritvärdet är också lägre än snittet för
riket och har minskat.

Gymnasieskolan har haft ett omtumlande år pga. lokalproblematik men elever
redovisar jämförbara resultat med riket och betygspoängen för 2009 är högre än
för föregående år. Andelen elever som avbryter sina gymnasiestudier och lämnar
gymnasieskolan utan slutbetyg är fortfarande för hög. Uppföljningar visar att
eleverna trivs och upplever ett ökat elevinflytande.

Förskola och skola bär ett stort ansvar i att sträva efter en likvärdig utbildning
som gynnar varje elevs förutsättningar. Kommunens och verksamheternas rutiner
och eget analysarbete har stärkts i samband med införandet av skriftliga omdömen
men måste stärkas ytterligare för att stödja alla elevers förutsättningar att nå
målen.

 ”Barnen är framtiden.
 De skall ges god omvårdnad och trygghet. De skall bemötas med respekt för
 sina egna åsikter och erfarenheter och de ska ges goda möjligheter till
 delaktighet och utveckling.
 Barns bästa måste sättas i främsta rummet och vuxna skall skapa
 förutsättningarna för att ge dem en god självbild och ett gott liv.”
 (Citat från Handlingsprogram för barnkonventionen, Falköpings kommun)




                                                                                     88

								
To top