Aldre ek nyheter

							Äldre nyheter
Nedan hittar du äldre ekonominyheter från 2008 och 2007. Det kan dock hända att
länkar inte fungerar som de ska. Kontakta oss i så fall om det är något specifikt du är
ute efter.


» 080428 - Ingen fastighetsskatt för byggnad för äldrevård

» 080407 - Sänkta arbetsgivaravgfiter 2009?

» 080407 - Är studentbostäder skattebefriade elevhem?

» 080319 - Odell vill slopa fastighetsavgift på studentbostäder

» 080314 - Omvänd byggmoms - förteckning på byggtjänster

» 080222 - EG-anpassning av årsredovisningslagen

» 080206 - Omvänd byggmoms - nyheter 1 januari 2008

» 080206 - Utdelningstaket är 5,13 % för 2008



2007

» 12-10 Hyresgästanpassningar - omvänd byggmoms

» 11-05 Omvänd byggmoms -senaste nytt

» 10-08 Fastighetsavgift 2008 - lagrådsremiss

» 08-29 Nya lagar 1 juli 2007

» 06-27 Fastighetsavgiften 2008 - regeringsförslag

» 06-26 Momsförslag fördyrar bostadsbyggandet

» 06-25 Omvänd moms på byggtjänster - SABO anser

» 05-31 Borgensavgifter avdragsgilla

» 28/2 BFN - ny vägledning om Gränsvärden

» 28/2 BFN - uppdaterat regelverk from 2007

» 28/2 BFN - vägledning Frivillig delårsrapportering

» 21/2 BFN utkast till vägledning om mindre AB
» 1 /2 Aktieägartillskott är skattepliktigt

» 25/1 KR-dom - äldreboende är vårdbyggnad

» 16/1 Referensräntan höjs till 3 %

» 12/1 Utdelningstaket 2007 är 4,61 %




080428 - Ingen fastighetsskatt för byggnad för äldrevård

Fastighetsskatt ska inte betalas för byggnad som används för äldrevård, det anser
kammarrätten i Jönköping. Nu anser tre av fyra kammarrätter att byggnader för
äldrevård inte ska belastas med fastighetsskatt eller fastighetsavgift.

Det intressanta med domen är att kammarrätten har prövat frågan utifrån
fastighetsskattelagen och inte som brukligt är utifrån fastighetstaxeringslagen.

Av 1 § fastighetsskattelagen framgår att till fastighetsskatt skattepliktig fastighet är sådan
som vid fastighetstaxeringen betecknas som bl a hyreshusenhet. Från skatteplikt undantas
fastighet som året före inkomsttaxeringsåret inte varit skattepliktig enligt
fastighetstaxeringslagen. Avgörande för detta undantags tillämpning är om skatteplikt
föreligger enligt fastighetstaxeringslagen eller inte och inte hur fastigheten faktiskt
taxerats. Det bör i sammanhanget tilläggas att samma formulering finns i 1 § i den nya
lagen om kommunal fastighetsavgift.

Den nu aktuella byggnaden har varit taxerad som skattepliktig hyreshusenhet vid
fastighetstaxeringen. Kammarrätten prövade frågan utifrån fastighetsskattelagen och
gjorde bedömningen att fastigheten används för äldrevård och att den egentligen borde ha
varit taxerad som skattefri specialenhet. Kammarrätten fastställde länsrättens dom och
beslutade att fastighetsskatt inte ska tas ut. Regeringsrätten kom till samma slutsats i en
dom 1993, RÅ 1993 ref. 36.

Nu är rättsläget sådant att tre av fyra kammarrätter har ansett att byggnader som används
för äldrevård eller institutionell vård av äldre inte ska belastas med fastighetsskatt (eller
kommunal fastighetsavgift). Det är kammarrätterna i Jönköping, Göteborg och
Stockholm.

RÅ 1993 ref. 36
KR i Jönköping, 2008-04-03, målnr 4298-4301-07

Frågor besvaras på SABO av Peter Wallberg
Tfn: 08 - 406 55 15
Epost: peter.wallberg@sabo.se
080407 - Sänkta arbetsgivaravgfiter 2009?

Regeringen drar tillbaka sitt förslag om att sänka arbetsgivaravgifterna för vissa
delar av tjänstesektorn. Istället aviserar de en ytterligare sänkning för unga
människor från dagens nivå 21,30 till 15,74 från och med 1 januari 2009.

Regeringen har valt att återkalla propositionen om sänkta socialavgifter för
tjänstesektorn. Istället väljer regeringen att förstärka politiken för att få fler unga i jobb
samtidigt som arbetet med att förbättra förutsättningarna för ökad sysselsättning inom
tjänstesektorn fortsätter.

Regeringens avsikt är därför att fortsätta arbetet med att stimulera efterfrågan på yngre
arbetskraft genom att lägga fram ett förslag om att ytterligare sänka socialavgifterna för
personer som vid årets ingång fyllt 18 men inte 25 år. Nedsättningen ska bli kraftfullare
och avgifterna bör uppgå till hela ålderspensionsavgiften samt en fjärdedel av övriga
avgifter.

Regeringen gör dessutom bedömningen att åldersgränserna för nedsättningen bör
utvidgas till att även omfatta personer under 18 år samt personer som vid årets ingång
fyllt 25 men inte 26 år. Det skulle således innebära att arbetsgivaravgifterna för personer
som vid årets ingång inte fyllt 26 år skulle uppgå till 15,74 procent i stället för dagens
21,30 (18-24 år) respektive 32,42 procent (övriga inom den åldersgrupp som vid årets
ingång fyllt 25 men inte 26 år).

Ett förslag med denna inriktning bereds nu inom Regeringskansliet och regeringen avser
att under hösten 2008 återkomma till riksdagen med ett förslag i frågan. Utgångspunkten
är att ett sådant förslag ska kunna träda i kraft den 1 januari 2009.

Läs mer på regeringens hemsida.




080407 - Är studentbostäder skattebefriade elevhem?

Frågan om studentbostäder kan jämställas med fastighetsavgiftsfria elevhem vid
fastighetstaxeringen prövades av två kammarrätter under 2007. Utgången blev
olika i de två fallen och rättsläget får ses som oklart. Regeringsrätten ska nu pröva
de två fallen.

Kammarrätten i Sundsvall, som ändrade länsrättens dom, ansåg att studentbostäderna
skulle jämställas med elevhem och indelas som skattefria specialenheter vid
fastighetstaxeringen. Kammarrätten i Stockholm, som ändrade länsrättens domar, ansåg
att studentbostäderna skulle indelas som skattepliktiga hyreshusenheter.
Elevhem och skolhem som är befriade från fastighetsavgift är sådana bostadsbyggnader
som betraktas som skolbyggnad eftersom de är knutna till en viss skola och är avsedd för
elever som studerar där. Skolan ska vara statlig eller uppbära statsbidrag eller stå under
statlig tillsyn. Den huvudsakliga frågan som prövats, och i de två fallen bedömts olika, är
om begreppet elevhem endast ska vara knutet till elevbostäder på grundskole- och
gymnasieskolenivå eller om även elever som studerar på universitet och högskolor
inbegrips.

I sundsvallsdomen är det fråga om lägenheter som vid aktuell tid, taxeringsår 2000, i
huvudsak nyttjades av Försvarshögskolans elever. Lägenheterna ligger cirka en kilometer
från skolan.

I stockholmsdomen är det fråga om lägenheter som vid aktuell tid, taxeringsår 2003-
2005, hyrdes ut till elever knutna till Sveriges Lantbruksuniversitet (SLU).

Frågan synes bara röra bostäder som är direkt knutna till en specifik högskola/universitet.
Idag är det dock vanligast att studentbostäderna ägs och förvaltas av ett företag som inte
har direkt koppling till högskolan eller universitet på orten. Vi får avvakta
regeringsrättens bedömning. Skulle regeringsrätten anse att det är fråga om avgiftsbefriat
elevhem, då får vi utifrån rättens motivering analysera om utgången i målet även kan ha
bäring på sådant boende som inte är direkt knutet till en viss högskola/universitet.

Läs domarna:
KR i Sundsvall, 2007-06-18, målnr 618-06
RR prövningstillstånd, 2007-12-18, målnr 5210-07

KR i Stockholm, 2007-05-23, målnr 7160-06
RR prövningstillstånd, 2007-12-18, målnr 3675-3678-07


Frågor besvaras på SABO av Peter Wallberg
Tfn: 08 - 406 55 15
Epost: peter.wallberg@sabo.se




080319 - Odell vill slopa fastighetsavgift på studentbostäder

Den kommunala fastighetsavgiften på studentbostäder bör slopas anser
bostadsminister Mats Odell och han är redo att driva det kravet i de kommande
budgetförhandlingarna. Det framgår av en artikel i Svenska Dagbladet.

Den kommunala fastighetsavgiften på studentbostäder uppgår på många håll i landet till 1
200 kronor per lägenhet. En sådan reform kostar enligt Odell ungefär 70 miljoner kronor
i uteblivna intäkter för staten per år.
Här redovisas delar av artikeln.

- I hägnet av en konjunkturavmattning finns det ett utrymme. Om vi ska klara de stora
utmaningar vi har framför oss, den demografiska utmaningen och utanförskapet, måste vi
satsa på kunskap.

Dagens studenter har 300 kronor mindre kvar i plånboken per månad när räkningarna är
betalda, jämfört med 1989, enligt en färsk analys från Institutet för privatekonomi vid
Swedbank. Högre hyra är en förklaring. Den tar i0dag 31 procent av studentens
disponibla inkomst, jämfört med 18 procent 1989.

- Vi måste förbilliga detta, så att man har råd att bo när man studerar.

Hur vet du att fastighetsägaren sänker hyran?

- Det är en förhandlingsfråga, som jag antar att studenterna kommer att gripa sig an med
liv och lust.

Läs hela artikeln i SVD:s nättidning, 2008-03-18, Lova Olsson


Frågor besvaras på SABO av Peter Wallberg,
Tfn: 08 - 406 55 15
Epost: peter.wallberg@sabo.se




080314 - Omvänd byggmoms - förteckning på byggtjänster

Sveriges Byggindustrier har tillsammans med några konsultbyråer upprättat en
förteckning som kan användas som ett verktyg för att avgöra vad som är en
byggtjänst vid tillämpningen av reglerna om omvänd byggmoms.

Den direkta kopplingen till SNI 2002, avdelning 45, för fastställande vad som är en
byggtjänst slopades från och med den 1 januari 2008. Dock ska SNI 2002 även
fortsättningsvis tjäna som vägledning vid bestämmande av om en tjänst är en sådan
byggtjänst som omfattas av den omvända byggmomsen. Vad som avses med byggtjänster
får bedömas utifrån ett mer allmänt perspektiv och kan innebära såväl att tjänster som
inte räknas upp i SNI 2002 avd 45 bedöms som byggtjänster som det motsatta
förhållandet att tjänster som inte räknas upp i SNI 2002 avd 45 betraktas som
byggtjänster.

Sveriges Byggindustrier skriver uttryckligen att den nu framtagna förteckningen inte
gör anspråk på att vara uttömmande. Utgångspunkten har varit avd 45 Byggverksamhet i
SNI 2002 och justeringar har gjorts med hänsyn tagen till ställningstaganden som gjorts
av SKV samt med hänsyn till den uppfattning som finns bland verksamma i
byggbranschen om vad som är en byggtjänst. Förteckningen kommer att uppdateras
löpande när behov uppstår. Förteckningen publiceras i PDF-format och är därför sökbar.

Länk till förteckningen

Frågor besvaras på SABO av Peter Wallberg
Epost: peter.wallberg@sabo.se
Tfn: 08 - 406 55 15




080222 - EG-anpassning av årsredovisningslagen

Svensk lagstiftning ska harmoniseras till ändringar i EG:s redovisningsdirektiv. Det
föreslår regeringen i en promemoria. Ändringarna i årsredovisningslagen ska i vissa
delar börja tillämpas redan i år och i vissa delar från och med 2009.

Observera att nyhetsnotisen har uppdaterats den 13 mars 2008. Ett förtydligande har
gjorts i tredje stycket. Förtydligandet är markerat med röd text.

För att harmonisera svensk redovisningslagstiftning till EG:s redovisningsdirektiv
föreslår regeringen i en promemoria vissa ändringar i årsredovisningslagen (ÅRL).
Ändringarna gäller framförallt publika aktiebolag och de företag som definieras som
större företag enligt ÅRL. Några av ändringarna ska börja tillämpas redan under
räkenskapsåret 2008 medan övriga ändringar ska börja tillämpas räkenskapsåret 2009.
Därutöver föreslås att införandet av möjligheten att värdera fastigheter till verkligt värde i
balansräkningen för juridiska personer flyttas fram till 2011.

Bland annat föreslås att

   1. En så kallad företagsstyrningsrapport ska upprättas av publika aktiebolag. Vissa
      förenklingar gäller dock för företag som endast har skuldebrev upptagna till
      handel på en reglerad marknad. Rapporten ska granskas av revisor.

   2. Upplysningar ska lämnas om betydande icke marknadsmässiga transaktioner med
      närstående, gäller publika aktiebolag och större företag. Uppgift behöver dock
      inte lämnas om koncerninterna transaktioner mellan två eller flera koncernföretag
      om de dotterföretag som är part i transaktionen ägs till 100 % av ett annat
      koncernföretag.

   3. Upplysningar ska lämnas om betydande ekonomiska aktiviteter som inte
      redovisas i balansräkningen. Lagstiftaren skriver att den nya bestämmelsen bland
      annt tar sikte på s.k. off balance sheet financing. Ofta bildas särskilda bolag som
      ombesörjer upplåningen, ex i samband med s.k. värdepapperisering. Av
       upplysningarna ska framgå aktiviteternas inriktning och vilket kommersiellt syfte
       de har samt vilken ekonomisk inverkan de har på företaget och koncernen.
       Mindre företag behöver bara lämna uppgift om vilken ekonomisk inverkan
       aktiviteten har.

       SABOs kommentar: De bostadsbolag som idag ingår i en värdepapperisering eller
       liknande låneform uppfyller redan idag de föreslagna kraven eftersom de
       efterfrågade upplysningarna normalt lämnas i årsredovisningen.

   4. Upplysning om koncernens system för intern kontroll och riskhantering ska
      lämnas i koncernredovisningen av publika moderbolag.

   5. Finansiella instrument som regleras i 4 kap 14 b § ÅRL får värderas till verkligt
      värde i företag som upprättar koncernredovisning enligt IAS/IFRS.

I promemorian behandlas också frågan om ändrad tidpunkt för tillämpning av de nya
bestämmelserna om redovisning och värdering av tillgångar till verkligt värde som
riksdagen tidigare har beslutat om, exempelvis förvaltningsfastigheter. Det föreslås att
värderingsbestämmelserna i 4 kap 14 f och 14 g §§ ÅRL ska kunna börja tillämpas för
räkenskapsår som inleds närmast efter den 31 december 2010. Den framtida möjligheten
att kunna redovisa tillgångar till verkligt värde i balansräkningen gäller endast noterade
företag och företag som upprättar en koncernredovisning enligt de internationella
redovisningsreglerna, dvs enligt IAS/IFRS. Det innebär att i stort sett alla allmännyttiga
bostadsföretag även 2011 och framåt ska tillämpa samma redovisningsregler som idag,
dvs de berörs inte av reglerna i de två paragraferna.

Vidare föreslås vissa ändringar i aktiebolagslagen om registrering och verkställande av
beslut om uppdelning respektive sammanläggning av aktier.

De nya bestämmelserna föreslås träda i kraft den 5 september 2008. De nya
bestämmelserna om företagsstyrningsrapport och upplysning om intern kontroll och
riskhantering i koncernredovisningen ska börja tillämpas samma datum, dvs under
löpande räkenskapsår, medan övriga ändringar ska börja tillämpas på räkenskapsår som
påbörjas efter den 4 september 2008, dvs normalt räkenskapsåret 2009. De nya
bestämmelserna i aktiebolagslagen ska inte tillämpas på beslut som har fattats före
ikraftträdandet.

Läs mer i promemorian Ändringar i EG:s redovisningsdirektiv, Ds 2008:5
Sidan 15, 18, 74-82, 132-133, 138-143: Företagsstyrningsrapport
Sidan 17, 67-73, 136-138: Transaktioner med närstående
Sidan 16, 63-66, 134-135: Ekonomiska aktiviteter som inte redovisas i BR
Sidan 21-22, 83-85, 144-146: Intern kontroll och riskhantering i konc. redov
Sidan 15-16, 88-98, 133-134: Redovisning av vissa finansiella instrument
Sidan 112-114: Möjligheten att redovisa fastigheter till verkligt värde i BR
Sidan 117-119: Registrering och uppdelning eller sammanläggning av aktier

Frågor besvaras på SABO av Peter Wallberg
Tfn: 08 -406 55 15
Epost: peter.wallberg@sabo.se




080206 - Omvänd byggmoms - nyheter 1 januari 2008

Kopplingen till SNI-koder vid bestämmande av vilka tjänster ska omfattas av
omvänd byggmoms har slopats den 1 januari 2008. I samband med detta har SKV
publicerat tre nya skrivelser och dragit tillbaka en skrivelse.

Kopplingen till Svensk standard för näringsgrensindelning (SNI) vid bestämmande av
vilka tjänster inom byggsektorn som ska omfattas av omvänd byggmoms har tagits bort
från och med 1 januari 2008. Den direkta kopplingen har slopats eftersom den med tiden
skulle leda till svåra tolkningsproblem då innehållet i de olika koderna löpande förändras
genom att verksamheter tillkommer och faller ifrån.

Därutöver har SNI 2002 från och med den 1 januari 2008 ersatts av SNI 2007. SNI 2007
har en helt annan indelning av koderna än SNI 2002. Regeringen skriver i proposition
2007/08:25, sid 216, "Eftersom uppräkningen av tjänster i lagen motsvarar kategorierna
under byggverksamhet i SNI 2002 tydliggörs att avsikten inte är någon omfattande
förändring i sak,...Därmed kan SNI 2002 också tjäna som vägledning vid bestämmande
av om en tjänst ska omfattas av den omvända skattskyldigheten." På sidan 215 anges
"Det skulle innebära att vilka tjänster som omfattas av den omvända skattskyldigheten får
bedömas utifrån ett mer allmänt perspektiv."

Sannolikt är lagändringen bakgrunden till att Skatteverket (SKV), den 18 december 2007,
har publicerat tre nya skrivelser/styrsignaler om omvänd byggmoms, se länkar nedan. I
skrivelserna gör SKV vissa avsteg från definitionen av byggverksamhet i SNI 2002.
Länkar till skrivelserna finns längre ner.

Genom tillkomsten av två av de tre nya skrivelserna, de om montering och installation,
har den tidigare skrivelsen Frågor och svar nr 4, 2007 11 19, upphört att gälla från och
med den 1 januari 2008. Därutöver har några av svar i skrivelsen Frågor och svar nr 2,
helt eller delvis ändrats, det är frågorna 4, 6, 14 och 15.

I en av de nya skrivelserna som publicerades 2007-12-18 berörs omvänd byggmoms
avseende reparation eller underhåll av fastighet. SKV anser att omvänd byggmoms från
och med den 1 januari 2008 kan bli tillämpligt på tjänst som avser reparation och
underhåll av något som omfattas av mervärdesskattelagens fastighetsbegrepp. Det
innebär att reparation och underhåll av bland annat installationer som hör till fastighet ska
anses som byggtjänst även om dessa arbeten omfattas av en kod i SNI 2002 som inte hör
till huvudgruppen 45 Byggverksamhet (huvudgrupperna 41-43 i SNI 2007). Exempel:
reparation av egeninstallerade hissar omfattas av kod 45310 (byggverksamhet) medan
reparation av hissar som företaget inte har installerat själv omfattas av kod 29220 (ej
byggverksamhet).

När det gäller fastighetsunderhåll och mindre reparationer som inte utförs av specialister
inom bygg, VVS etc och som ingår som ett led i fastighetsskötsel på uppdrag (andras
fastigheter) så omfattas dessa tjänster av kod 70329 i SNI 2002 (kod 81100 i SNI 2007),
dvs ej byggtjänst. SKV anser sådana tillhandahållanden inte heller efter den 1 januari
2008 ska omfattas av reglerna om omvänd byggmoms.

Sammanställning över och länkar till de skrivelser och ställningstaganden om omvänd
byggmoms som SKV publicerat sedan maj 2007.

   o   Kommuner och omvänd byggmoms, 2007-05-07
   o   Frågor och svar nr 1, 2007-06-26
   o   Frågor och svar nr 2, 2007-06-26 (OBS! svaren på fråga 4, 6, 14 och 15 har helt
       eller delvis ändrats, se de två skrivelserna om montering och installation från
       2007-12-18).
   o   Frågor och svar nr 3, 2007-06-26
   o   Uthyrning av utrustning för byggarbetsplatser, 2007-09-18
   o   Frågor och svar nr 4, 2007-11-19 (OBS! har upphört att gälla fr o m 1 januari
       2008)
   o   Frågor och svar nr 5, 2007-11-19
   o   Hyresgästanpassningar, 2007-11-19
   o   Reparation eller underhåll av fastighet, 2007-12-18
   o   Montering/installation av egentillverkade varor, 2007-12-18
   o   Montering/installation av utrustning och maskiner, 2007-12-18

Frågor besvaras på SABO av peter.wallberg@sabo.se, tfn: 08 - 406 55 15




080206 - Utdelningstaket är 5,13 % för 2008

Utdelning från allmännyttiga bostadsföretag som beslutas 2008, grundat på
bokslutet för 2007, får som högst uppgå till 5,13 % av kontant tillskjutet
aktiekapital.

Utdelningstaket beräknas som den genomsnittliga statslåneräntan 2007 plus en
procentenhet. Utdelningen får dock inte överstiga företagets resultat för räkenskapsåret
2007. Begränsningen regleras i förordning (2003:348) om skälig utdelning från
allmännyttiga bostadsföretag.

Frågor besvaras på SABO av peter.wallberg@sabo.se, tfn: 08 - 406 55 15
12-10 Hyresgästanpassningar - omvänd byggmoms

Skatteverket anser att hyresgästanpassningar inte ska betraktas som byggtjänster
när det gäller tillämpningen av de nya reglerna om omvänd byggmoms. De nya
reglerna började tillämpas den 1 juli i år.

Det innebär att ett fastighetsförvaltande företag inte kan komma att betraktas som ett
byggföretag, i reglerna om omvänd byggmoms, i de fall man mer än tillfälligt
tillhandahåller och tar ut ersättning av bostads- och lokalhyresgäster för
hyresgästanpassningar och liknande tjänster. Det framgår av ett ställningstagande från
Skatteverket (SKV).

Att en fastighetsägare tar ut ersättningar av hyresgäster för hyresgästanpassningar ska
därför normalt inte medföra att fastighetsägaren "byggsmittas" (förvärvare som mer än
tillfälligt tillhandahåller byggtjänster) och av den anledningen ska tillämpa reglerna om
omvänd byggmoms vid samtliga förvärv av byggtjänster i fastighetsföretagets
verksamhet.

Formerna för hur fastighetsägaren kompenserar sig för dessa hyresgästanpassningar av
bostäder och lokaler ska inte ha någon avgörande betydelse. En fastighetsägare kan
därför ta ut ersättning för åtgärderna genom ett tillägg på hyran över kontraktstiden, över
viss tid eller genom att ta ut en engångsersättning.

Om en fastighetsägare däremot särskilt avtalar om att tillhandahålla byggtjänster påverkar
detta bedömningen av om fastighetsägaren är en sådan förvärvare som mer än tillfälligt
tillhandahåller byggtjänster.


SABOs kommentarer

SKV har uppenbarligen tagit till sig av de synpunkter som har framförts av bland annat
SABO, SKL och Sveriges Byggindustrier. Ett ställningstagande från SABO
överlämnades i somras till SKV och under hösten har diskussioner förts med SKV i just
frågan om hyresgästanpassningar och omvänd byggmoms.

När det gäller engångsersättningar gör SABO den tolkningen, av SKV:s
ställningstagande, att det är sak samma om ersättningen tas ut via hyresavi eller genom
att en faktura ställs ut.

Om hyresgästanpassningarna utförs med egen personal eller av en anlitad entreprenör
(vidarefaktureringsfallet) har inte heller någon betydelse i frågan om det är en byggtjänst
som utförs eller inte.

Tänk på, att i faktura eller hyresavi, rubricera gjorda arbeten som Hyresgästanpassningar
och om så behövs med efterföljande specifikation över vilka arbeten som har gjorts.
Uteslut begreppet byggnadsarbeten.
Mer att läsa om omvänd byggmoms

På SKVs hemsida finns mer att läsa om de allmänna principerna om omvänd byggmoms.
Läs även Skeppsbron Skatts skrivelse om omvänd byggmoms. Än så länge är detta det
mest fullständiga dokumentet som publicerats om de nya reglerna om omvänd
byggmoms. Sveriges Byggindustrier har publicerat ett dokument med "Frågor och Svar".
Utöver ställningstagandet om hyresgästanpassningar har SKV fram till
dags dato publicerat fem skrivelser om omvänd byggmoms med frågor och svar. Tre
skrivelser publicerades den 26 juni och två sammanställningar den 19 november .

Frågor besvaras på SABO av Peter Wallberg, tfn: 08 406 55 15, epost:
peter.wallberg@sabo.se




11-05 Omvänd byggmoms -senaste nytt

Dagens koppling till SNI-koder om vad som är en byggtjänst vid omvänd
byggmoms slopas den 1 januari 2008. Två aktörer har givit ut var sin skrift om
tolkningen av reglerna om omvänd byggmoms, Skeppsbron skatt och Sveriges
Byggindustrier.

Kopplingen till SNI-koder slopas
Regeringen föreslår i en proposition att kopplingen till SCB:s SNI-koder ska tas slopas
från och med 1 januari 2008. Idag är det SCB:s SNI-koder som ger vägledning om vilka
arbeten som ska betraktas som byggtjänster i reglerna om omvänd momsplikt för
byggtjänster. Dessa förändras dock löpande och det är inte tillfredsställande och den
direkta kopplingen till dessa bör därför slopas. Hur byggtjänster ska definieras från 2008
och framåt ger regeringen dock inget konkret förslag på.

Regeringen skriver i propositionen, kap. 21, sid 215, "...kan det ifrågasättas om
anknytningen till gällande SNI bör kvarstå. För att undvika de tolkningsproblem som
uppkommer med en hänvisning till SNI kan det vara lämpligare att inte låta
skattskyldigheten styras av detta regelverk. Det skulle innebära att vilka tjänster som
omfattas av den omvända skattskyldigheten får bedömas utifrån ett mer allmänt
perspektiv. Det kan tyckas att detta riskerar leda till än större osäkerhet och svårare
gränsdragnings- och tolkningsproblem. Det innebär dock även att en mer fast praxis kan
bildas avseende vilka tjänster som ska omfattas."

Aktuella vägledningar hösten 2007
Skeppsbron Skatt är det företag eller organisation som har givit ut den mest kompletta
sammanställningen över de nya reglerna om omvänd byggmoms. I skriften "Omvänd
skattskyldighet för byggtjänster" går de igenom regelverket och kompletterar med egna
kommentarer och synpunkter. Skatteverket och Sveriges Byggindustrier har båda tagit
fram skrivelser med frågor och svar. Skatteverkets skrivelse nr 1, nr 2 och nr 3
och Sveriges Byggindustrier Frågor och svar. Skeppsbron Skatt har särskilda avsnitt om
hyresgästanpassningar och fastighetsskötsel. Likaså ger de sin syn på vad som är "mer än
tillfälligt" och resonerar om vad som kan vara "mindre reparationer" när fastighetsskötsel
tillhandahålls andra än de egna hyresgästerna. Se sidorna 10 och 23 i dokumentet från
Skeppsbron Skatt.

Frågor besvaras på SABO av Peter Wallberg, tfn: 08 - 406 55 15, epost:
peter.wallberg@sabo.se




10-08 Fastighetsavgift 2008 - lagrådsremiss

I en lagrådsremiss presenterar regeringen nu i detalj sina förslag om en kommunal
fastighetsavgift på bostäder som ska tillämpas från och med den 1 januari 2008.
SABO har gjort en sammanställning av förslagen.

I lagrådsremissen överensstämmer nivån på avgifterna med förslagen i
budgetpropositionen och i övriga delar har inga större förändringar skett jämfört med de
förslag som presenterades i en regeringspromemoria i slutet av juni. När lagrådet lämnat
sina synpunkter ska en proposition skrivas. Propositionen som ska ligga till grund för
beslut i riksdagen någon gång före jul 2007 ska enligt regeringen vara klar för
publicering den 29 oktober.

För lokaler, obebyggda tomter och byggnader under uppförande föreslås inga
förändringar jämfört med idag, med det undantaget att möjligheten till nedsättning av
fastighetsskatten vid vakanser mm kommer att slopas.

Sammanfattning av förslagen

   o   Den tillfälliga begränsningen av uttaget av fastighetsskatt som gäller idag upphör
       att gälla den 1 januari 2008 och ersätts med det nu föreslagna regelsystemet om
       kommunal fastighetsavgift. Begränsningen regleras idag i lagen (2006:1340) om
       fastighetsskatt i vissa fall vid 2007-2009 års taxeringar och innebär i korthet att
       underlaget för fastighetsskatt (taxeringsvärdet) fryses på 2006-års nivå för småhus
       och flerbostadshus, skattesatsen för flerbostadshus har sänkts från 0,5 till 0,4 %
       samt fastighetsskatten på markvärdet för småhus har begränsats till max 5000 kr.

   o   Fastighetsavgiften för småhusenheter utgör 6 000 kronor per värderingsenhet för
       småhus som är uppfört, dock högst 0,75 procent av taxeringsvärdet. Tänk på att
       varje småhus i ex. en radhuslänga utgör en separat värderingsenhet.

   o   För flerbostadshus utgör fastighetsavgiften 1 200 kronor per bostadslägenhet,
       dock högst 0,4 procent av taxeringsvärdet för bostadsdelarna. Tänk på att i
       budgeten för 2008 är det 2007-års taxeringsvärde som ska användas vid
    beräkningarna alternativt 1 200 kr per bostadslägenhet.

o   Den fasta avgiften per värderingsenhet för småhus (6 000 kr) respektive
    bostadslägenhet (1 200 kr), ska årligen indexeras genom en koppling till
    inkomstbasbeloppet från och med år 2009.

o   Kommunernas likvidmässiga vinst i det nya systemet begränsas till de
    höjningsbelopp som följer av indexuppräkningen och av höjda taxeringsvärden
    från och med 2009.

o   Skatteverket ska även fortsättningsvis beräkna och ta in fastighetsavgiften för
    statens räkning.

o   Den som vid ingången av kalenderåret är ägare till fastigheten eller anses som
    ägare (tomträtt) ska vara avgiftsskyldig för hela kalenderåret även om fastigheten
    säljs under året. Motsvarande ordning införs i fråga om den statliga
    fastighetsskatten, bland annat för lokaler. Detta innebär att om en fastighet har
    överlåtits under året så är säljaren skattskyldig även för den tid som förvärvaren
    har innehaft fastigheten. Dock med undantag för om överlåtelsen sker den 1
    januari.

o   Bostadslägenhet ska definieras som "en sådan lägenhet som är avsedd att helt
    eller till en inte oväsentlig del användas som bostad".

o   Dagens dämpningsregel som används för att dämpa uttaget av fastighetsskatt vid
    höjda taxeringsvärden slopas från och med 2008. Regeln innebär att en höjning av
    ett taxeringsvärde får ett långsammare genomslag på uttaget av fastighetsskatt.

o   Den tioåriga reduceringsregeln för nybyggda hus ska finnas kvar och den flyttas
    över till det nya regelverket. Den ska gälla både redan färdigställda hus och hus
    som färdigställs 2008 och senare. Regeln innebär fem års skattefrihet och fem års
    halv fastighetsavgift.

o   Bestämmelserna om reduceringsbelopp vid om- eller tillbyggnad av bostadsdelen
    av hyreshusenheter slopas. Reduceringsbeloppet innebär att en fastighets värdeår
    vid fastighetstaxeringen kan justeras till ett senare värdeår vid om- eller
    tillbyggnader.

o   Bestämmelserna om nedsättning av fastighetsskatt på grund av att en
    bostadslägenhet eller lokal inte har kunnat hyras ut pga vakanser, ombyggnader,
    brand eller liknande slopas.

o   För lokaldelarna i hyreshus, obebyggda tomter och byggnader under uppförande
    föreslås inga förändringar jämfört med idag.

o   För staten finansieras införandet dels genom en justering av det generella
    statsbidraget till kommunerna dels genom förändringar av
    kapitalinkomstbeskattningen av privatbostäder. Kapitalvinstskatten på avyttring
       av privatbostäder höjs från 20 procent av vinsten till 22 procent av vinsten och ett
       antal förändringar görs i systemet med uppskov med beskattning av kapitalvinst
       vid avyttring av privatbostad.


SABOs kommentarer inför budgeten för 2008

De flesta bostadsföretag håller som bäst på och upprättar budget för 2008. Om vi antar att
förslagen i lagrådsremissen blir en realitet från och med 2008 så bör budgeten för
fastighetsavgiften för bostäder beräknas enligt följande.

För en hyreshusenhet beräknas avgiften till det lägsta av 0,4 % x 2007 års taxeringsvärde
för bostadsdelarna eller summan av antalet bostadslägenheter x 1 200 kr. För småhus
beräknas avgiften till det lägsta av 0,75 % x taxeringsvärdet eller 6 000 kr per småhus (en
eller tvåfamiljshus). Tänk på att varje småhus i exempelvis en radhuslänga utgör en
separat värderingsenhet.

Dämpningsregeln ska inte tillämpas för varken flerbostadshus eller småhus och det finns
inte någon möjlighet att jämka fastighetsavgiften för vakanser i lägenheter och lokaler.
Den tioåriga reduceringsregeln för nybyggda hus får tillämpas. Fastighetsskatten för
lokaler beräknas som tidigare, det vill säga 1,0 % av taxeringsvärdet för lokalenheterna.


Mer detaljerad genomgång av vissa av förslagen

Indexuppräkning av den fasta fastighetsavgiften
Den fasta fastighetsavgiften per värderingsenhet för småhus (6 000 kr) respektive
bostadslägenhet (1 200 kr), ska årligen indexeras genom en koppling till
inkomstbasbeloppet från och med år 2009. För år 2009 och senare kalenderår uppgår
fastighetsavgiften till fastighetsavgiften för år 2008 ökad eller minskad med ett belopp
motsvarande inkomstbasbeloppets förändring i procent mellan år 2008 och det aktuella
kalenderåret. Indexeringens funktion kan illustreras genom ett exempel. Anta att
inkomstbasbeloppet för år 2009 respektive år 2008 fastställs till 48 000 kronor respektive
46 800 kronor. Fastighetsavgiften för ett småhus uppgår i så fall för år 2009 till 6 153
kronor (6 000 x 48 000 / 46 800).

Skatteverket ansvarar för fastighetsavgiften
Skatteverket ska även fortsättningsvis beräkna och inhämta den kommunala
fastighetsavgiften för statens räkning. Pengarna överförs sedan till respektive kommun.
År 2008 reduceras de kommunala statsbidragen med samma belopp som den
fastighetsavgift som överförs till respektive kommun. År 2008 blir resultatet därför plus
minus noll för kommunerna. Först år 2009 får kommunerna någon likvidmässig vinning
av det nya regelsystemet eftersom statsbidragen, från och med år 2009, reduceras med
samma belopp som 2008 medan det faktiska taxeringsutfallet av fastighetsavgiften ska
överföras till kommunerna. De ytterligare pengar som tillförs systemet genom indexering
och höjda taxeringsvärden kommer därför kommunerna tillgodo. Den likvidmässiga
överföringen kommer dock att släpa efter med två år. År 2011 sker den likvidmässiga
överföringen avseende taxeringsutfallet 2009.

Fastighetsavgiften betalas per kalenderår (att tänka på vid överlåtelser)
En nyhet är att den är avgiftsskyldig för fastighetsavgift som vid ingången av
kalenderåret är ägare till fastigheten eller ska anses som ägare (tomträtt). Motsvarande
ordning införs i fråga om den statliga fastighetsskatten, bland annat för lokaler,
obebyggda tomter, byggnader under uppförande och industrifastigheter. Detta innebär att
om en fastighet överlåts mitt under ett visst kalenderår så är det ägaren vid ingången av
året som är skyldig att betala fastighetsavgiften eller -skatten, även för den del av året
som förvärvaren har innehaft fastigheten. Detta kan vara något att beloppsmässigt reglera
i köpeavtalet. Dock gäller att om äganderättsövergången för en fastighet sker den 1
januari ett år så anses förvärvaren, enligt de föreslagna nya reglerna, vara ägare vid
ingången av kalenderåret.

Uppgifter ska lämnas om antalet bostadslägenheter i flerbostadshus
Den som är skyldig att betala fastighetsavgift för ett flerbostadshus ska till Skatteverket
lämna uppgift om antalet bostadslägenheter senast den 30 juni 2008.

Definition av bostadslägenhet
Regeringen föreslår att bostadslägenhet ska definieras som "en sådan lägenhet som är
avsedd att helt eller till en inte oväsentlig del användas som bostad". Denna definition
överensstämmer med den som finns i 1 kap. 3 § lagen (2006:378) om lägenhetsregister, 1
kap. 2 § lagen (2002:93) om kooperativ hyresrätt och 1 kap. 6 § bostadsrättslagen
(1991:614), vilka i sin tur knyter an till definitionen av bostadslägenhet i 12 kap. 1 §
jordabalken. Regeringen skriver: "I vanliga flerbostadshus kommer därmed varje enskild
lägenhet att utgöra en bostad. I flerbostadshus som inrymmer s.k. studentkorridorer torde
normalt varje enskilt studentrum komma att utgöra en egen bostadslägenhet. Frågan om
vad som utgör en bostadslägenhet får dock ytterst lösas i rättstillämpningen. Sveriges
Allmännyttiga Bostadsföretag har framfört invändningar mot detta..Regeringen kommer
särskilt att följa frågan om behovet av att stimulera utbudet av studentbostäder." Se nedan
om SABOs invändningar.


Specialregler

Dämpningsregeln: Dämpningsregeln för fastighetsskatt på bostäder slopas den 1 januari
2008 och överförs inte till systemet med kommunal fastighetsavgift. Den ska dock
fortfarande tillämpas i fråga om fastighetsskatt som avser tid före den 1 januari 2008.
Dämpningsregeln används för att dämpa uttaget av fastighetsskatt vid höjda
taxeringsvärden, innebärande att en höjning av ett taxeringsvärde får ett långsammare
genomslag på uttaget av fastighetsskatt.

Den tioåriga lättnaden vid nybyggnation: Bestämmelserna i lagen (1984:1052) om statlig
fastighetsskatt om hel och halv lättnad under de tio första åren efter en nybyggnation av
bostäder förs över till den nya lagen om kommunal fastighetsavgift. Den som vid
ikraftträdandet av det kommunala fastighetsavgiftssystemet åtnjuter skattelättnad för
nybyggnation enligt lagen om statlig fastighetsskatt och skulle ha varit berättigad till
fortsatt lättnad efter ikraftträdandet erhåller motsvarande grad av lättnad för den
kommunala fastighetsavgiften. Lättnadsregeln ska även gälla byggnader som färdigställs
2008 och senare.

Reduceringsbelopp vid om- och tillbyggnad: Bestämmelserna om reduceringsbelopp vid
om- eller tillbyggnad av bostadsdelen av hyreshusenheter slopas. Reduceringsbeloppet
innebär att en fastighets värdeår vid fastighetstaxeringen kan justeras till ett senare
värdeår vid om- eller tillbyggnader. Om taxeringsvärdet har höjts pga en ombyggnad och
värdeåret under 2007 har bestämts till exempelvis 2001 så betalar man full fastighetsskatt
på det tidigare taxeringsvärdet men bara halv fastighetsskatt på höjningsbeloppet under
några år.

Justering av fastighetsskatt vid vakanser: Bestämmelserna om nedsättning av
fastighetsskatt på grund av att en bostadslägenhet eller lokal inte har kunnat hyras ut pga
vakanser, ombyggnader, brand eller liknande slopas. Regeringen anser att i det nuvarande
regelsystemet erhålls dubbel skattelättnad genom att vakanser beaktas både vid
fastighetstaxeringen och vid beräkningen av fastighetsskatt. SABO anser att påståendet
om att nuvarande system ger en dubbel skattelättnad saknar grund och att nuvarande
möjligheter till nedsättning av fastighetsskatten därför bör behållas.

Tillfälliga lagen om fastighetsskatt 2007-2009
Den tillfälliga lagen (2006:1340) om fastighetsskatt i vissa fall vid 2007-2009 års
taxeringar upphör att gälla vid utgången av 2007. Den ska dock fortfarande tillämpas i
fråga om fastighetsskatt som avser tid före den 1 januari 2008.


SABO anser om förslagen

SABO anser att varken fastighetsskatt eller fastighetsavgift ska tas ut på
näringsfastigheter, bostäder som lokaler. Fastighetsförvaltande företag bör jämlikt företag
inom andra branscher inte belastas med skatt på produktionstillgångar.

Skevheten i neutraliteten mellan hyresrätten och de som äger sina hem ytterligare har
förstärkts genom räntebidragens avtrappning, slopandet av investeringsbidragen och
slopandet av schablonbeskattningen av bostadsrättsföreningar samt att egnahemsägarnas
skattesubvention i form av ränteavdrag förblir orört. Förslaget att även fortsättningsvis
beskatta fastigheter som används i en yrkesmässig näringsverksamhet bibehåller
skevheten.

SABO anser även att fastighetsavgiftsförslagen har en slagsida som missgynnar orter där
taxeringsvärdena på bostadsfastigheter är låga och där fastighetsavgiften kommer att
beräknas på taxeringsvärdena istället för att utgå med ett bestämt belopp.

SABO har i sitt remissvar avstyrkt slopandet av dämpningsregeln, slopandet av
reduceringsbelopp vid om- och tillbyggnader vid fastighetstaxeringen och slopandet av
möjligheten att justera fastighetsskatten och -avgiften vid outhyrda bostadslägenheter och
lokaler.

SABO har i remissvaret även framfört att studentbostäder och byggnader som används
för vård av äldre vid fastighetstaxeringslagen bör definieras som skattefria specialenheter.
Men om regeringen anser att sådana byggnader, som till övervägande del innehåller
vårdrum för äldre eller studentrum i korridorer, inte ska betraktas som skattefri
specialbyggnad är det rimligt att fastighetsavgiften jämkas till förslagsvis hälften
eftersom rummen inte kan anses utgöra fullvärdiga bostäder.

Regeringen skriver i lagrådsremissen:
"I vanliga flerbostadshus kommer därmed varje enskild lägenhet att utgöra en bostad. I
flerbostadshus som inrymmer s.k. studentkorridorer torde normalt varje enskilt
studentrum komma att utgöra en egen bostadslägenhet. Frågan om vad som utgör en
bostadslägenhet får dock ytterst lösas i rättstillämpningen. Sveriges Allmännyttiga
Bostadsföretag har framfört invändningar mot detta. Regeringen ser dock ingen möjlighet
att uttömmande reglera vilka utrymmen som ska anses utgöra en bostadslägenhet. En
sådan bedömning måste ske i varje enskilt fall. Att definitionen i den föreslagna lagtexten
är den samma som en redan befintlig definition i annan lagstiftning på bostadsområdet
bedöms dock underlätta tillämpningen. Sveriges Allmännyttiga Bostadsföretag och
Svenska Studentbostadsföreningen har framfört åsikten att studentbostäder bör räknas
som eller jämställas med skol- och elevhem. Sveriges Allmännyttiga Bostadsföretag har
även anfört att byggnader som till övervägande del används för vård av äldre och där
vårdtagarna erbjuds vårdplats efter biståndsbedömning av socialtjänsten bör likställas
med vårdbyggnader. Skol- och elevhem och vårdbyggnader utgör enligt 2 kap. 2 §
fastighetstaxeringslagens (FTL) s.k. specialbyggnader, vilka är undantagna från
fastighetsskatt. Regeringen avser inte att nu företa några ändringar i FTL:s definition av
specialbyggnader. Regeringen kommer särskilt att följa frågan om behovet av att
stimulera utbudet av studentbostäder."

SABO:s kommentar: Regeringen uttrycker sig vagt genom att i lagrådsremissen skriva att
frågan om vad som utgör en bostadslägenhet ytterst får lösas i rättstillämpningen. Det
lämnar utrymme för ägare av studentbostadsbyggnader och äldrevårdsbyggnader att
rättsligt få saken prövad i domstol.

Länkar:
Lagrådsremiss: Avskaffad statlig fastighetsskatt, m.m.
SABOs remissvar: Reformerad beskattning av bostäder
Regeringen: Frågor och svar om slopad fastighetsskatt


Frågor besvaras på SABO av Peter Wallberg, tfn: 08 - 406 55 15, epost:
peter.wallberg@sabo.se
08-29 Nya lagar 1 juli 2007

Den 1 juli 2007 ska ett antal nya lagar börja tillämpas. Här ges ett urval av de lagar
som mer eller mindre kan beröra verksamheten i bostadsföretagen.

Regeringen har publicerat en informationsbroschyr med en sammanställning över alla
nya lagar som träder i kraft den 1 juli 2007. Nedan redovisas några urklipp (citat) ur
informationsbroschyren. Några av de nya lagarna har kommenterats på SABOs hemsida.

Slopande av tillståndsprövning vid försäljning av allmännyttiga hyresrätter
Skyldigheten att söka tillstånd hos länsstyrelsen vid försäljningar av hyresfastigheter i
kommunala allmännyttiga bostadsföretag upphör från den 1 juli 2007 (prop. 2006/07:61).
Därmed återförs ansvaret för den lokala bostadspolitiken till kommunerna och valfriheten
för de boende ökar. Tillståndsplikten upphör den sista juni 2007.

Omvänd momsskyldighet inom byggsektorn
Nya bestämmelserna om omvänd skattskyldighet för mervärdesskatt inom byggsektorn
träder i kraft den 1 juli 2007. Vid omvänd skattskyldighet är den som köper varor eller
tjänster skattskyldig istället för säljaren. De tjänster som omfattas av förslaget är mark-
och grundarbeten (t.ex. rivning av hus), bygg- och anläggningsarbeten (t.ex. uppförande
av hus och byggnader, takarbeten, anläggning av motorvägar och vägar),
bygginstallationer (t.ex. elinstallationer, isoleringsarbeten, VVS), slutbehandling av
byggnader (t.ex. putsarbeten, byggnadssnickeri, golv- och väggbeläggning, glasmästeri),
byggstädning samt uthyrning av bygg och anläggningsmaskiner med förare och uthyrning
av personal till byggtjänster (prop. 2005/06:130). (SABOs anm. läs mer i SABOs
nyhetsnotis, Sveriges Byggindustriers sammanställning över frågor och svar om omvänd
moms samt Skeppsbron Skatts skrift om omvänd skattskyldighet för byggtjänster)

Kommunala hyresgarantier
Från den 1 juli kan kommuner erbjuda hyresgarantier som stöd till hushåll som, trots
betalningsförmåga, har svårt att få hyreskontrakt. Hyresgarantin innebär att kommunerna
garanterar hyresgästens betalning av hyran i minst sex månader under en tvåårsperiod.
Staten ersätter kommunen med 5 000 kronor för varje utfärdad garanti. Stödet är
begränsat till 100 miljoner kronor. (prop. 2006/07:61 samt ekonomisk vårproposition
2006/07:100, avsnitt 31:13). (SABOs anm. läs mer på Statens Bostadskreditnämnds
hemsida).

Nedsättning av socialavgifter för personer som fyllt 18 men inte 25 år
För att stimulera efterfrågan på yngre arbetskraft och underlätta för unga att komma in på
arbetsmarknaden halveras arbetsgivaravgifterna, med undantag för
ålderspensionsavgiften, för ungdomar som vid årets ingång fyllt 18 men inte 25 år. Det
innebär att avgifterna sänks från nuvarande 32,42 till 21,31 procent. För andra halvåret
2007 ska dock en något lägre nedsättning gälla (till 22,71 procent) för att inte påverka
ålderspensionsavgiften. Sänkningen gäller även den allmänna löneavgiften. En
motsvarande sänkning med hälften sker även för bl.a. företagare i samma ålder som
betalar egenavgifter och allmän löneavgift. I deras fall sänks de totala avgifterna från
30,71 till 20,45 procent, om inte extra karenstid valts. De avgifter som ska betalas får
dock inte understiga ålderspensionsavgiften på 10,21 procent. Sänkningen av avgifterna
för unga träder i kraft den 1 juli 2007 (prop. 2006/07:84).

Skattelättnader för hushållstjänster
För att bland annat skapa nya jobb inom hushållssektorn och omvandla svart arbete till
vitt sänks skatten för den som köper hushållstjänster, som till exempel hushållsarbete,
omsorg och barnpassning. Skattelättnaden fås genom att den slutliga skatten sänks med
ett belopp motsvarande hälften av arbetskostnaden. Den sammanlagda skattelättnaden
uppgår till högst 50 000 kronor per person och år. Den som inte vill vänta med att få
skattelättnaden tills den slutliga skatten fastställs kan ansöka om jämkning av sin
preliminära skatt och därmed få en skattelättnad redan det år tjänsterna köps. De nya
reglerna träder i kraft den 1 juli 2007 och tillämpas på utgifter för arbeten som utförts och
betalats efter den 30 juni 2007 (prop. 2006/07:94).

Nya informationsregler för börsföretagen
Nya informationsregler införs för börsnoterade företag. Företagens finansiella rapporter
och kurspåverkande information ska t.ex. spridas inom hela Europeiska ekonomiska
samarbetsområdet (EES). Vidare får Finansinspektionen ansvaret för att offentliggöra
ägarförändringar i företagen. Genom de nya reglerna genomförs EU:s öppenhetsdirektiv
(2004/109/EG) i svensk rätt (prop. 2006/07:65).

Frågor besvaras på SABO av Peter Wallberg, epost: peter.wallberg@sabo.se, tfn: 08 -
406 5515




06-27 Fastighetsavgiften 2008 - regeringsförslag

Fastighetsskatten på bostäder ska slopas och ersättas med en kommunal
fastighetsavgift. Regeringen presenterar i en promemoria två alternativa
avgiftsförslag. Tanken är att ett av dessa två förslag ska ersätta fastighetsskatten
från och med 2008.

Artikeln är uppdaterad den 28 juni och 29 augusti 2007.

Huvudalternativet är det samma som i vårpropositionen. Det andra alternativet avviker
från huvudalternativet i två avseenden, dels är fastighetsavgiften något lägre för småhus
med taxeringsvärden under 450 000 kr dels finansieras reformen på ett annat sätt.
Förslagen för flerbostadshus är lika i de båda alternativen. Läs promemorian.

Den idag gällande regeln om skattebefrielse i tio år för nybyggda bostäder förs över till
den nya lagen om kommunal fastighetsavgift. Däremot föreslås att reglerna om
reduceringsbelopp vid större om- och tillbyggnder av bostadsdelen i hyreshusenheter
slopas. Likaså slopas den dämpningsregel som tillkom i syfte att dämpa uttaget av
fastighetsskatt vid höjda taxeringsvärden. Den möjlighet som i dag finns att erhålla
reducering av fastighetsskatten pga av att lägenheter och lokaler inte kunnat hyra ut
flyttas tas också bort.

Den tillfälliga lag om fastighetsskatt för 2007-2009 års taxeringar som infördes 2007 ska
bara gälla till och med utgången av 2007. Det innbär att den frysning av underlagen
(taxeringsvärdena) för fastighetsskatt för småhus och flerbostadshus som gäller idag
upphävs från och med 2008. Upphävandet av den tillfälliga lagen kommer bara att
påverka de bostadsfastigheter som har låga taxeringsvärden och där
fastighetsavgiften, från och med 2008, kommer att beräknas på taxeringsvärdet istället för
900 kr per lägenhet.


Huvudförslag till ny kommunal fastighetsavgift
Huvudförslaget är det alternativ som presenterades i vårpropositionen. Det innebär en
kommunal fastighetsavgift för småhus på 4 500 kronor per småhus, men högst 1,0
procent av taxeringsvärdet. För flerbostadshus blir avgiften 900 kronor per
bostadslägenhet, men högst 0,4 procent av taxeringsvärdet.

Huvudförslaget finansieras genom att reavinstskatten för privatbostäder (småhus och
bostadsrätter) höjs från 20 till 30 procent.

Alternativt förslag till ny kommunal fastighetsavgift
En kommunal fastighetsavgift införs för småhus på 4 500 kronor per småhus, men högst
0,8 procent av taxeringsvärdet. I och med att fastighetsavgiften begränsas till 0,8 procent,
jämfört med 1,0 procent i huvudalternativet, sänks skatteuttaget även vid låga
taxeringsvärden. För flerbostadshus blir avgiften, liksom i huvudalternativet, 900 kronor
per bostadslägenhet, men högst 0,4 procent av taxeringsvärdet.

Det alternativa förslaget finansieras genom att:

   a. Reavinstskatten för privatbostäder (småhus och bostadsrätter) höjs från 20 till 25
      procent.
   b. Uppskov beskattas när en bostad överlåts genom arv, testamente, gåva eller
      bodelning. Därmed begränsas förekomsten av skattekrediter. Undantag görs för
      bland annat arv från make eller maka.
   c. Uppskovsbeloppet avseende skatteunderlaget får vara högst 1,4 miljoner kronor.
   d. Räntebeläggning motsvarande cirka 2 procent av den skattekredit som kommer
      genom uppskov.

Förslagen föreslås träda i kraft den 1 januari 2008.

SABO är remissinstans. Läs SABOs remissvar.
Frågor besvaras på SABO av Peter Wallberg, epost: peter.wallberg@sabo.se, tfn: 08 -
406 5515




06-26 Momsförslag fördyrar bostadsbyggandet

Från och med 2008 ska moms alltid tas ut löpande vid betalning av a´conton i
byggentreprenader. Det och mer därtill föreslår regeringen i en promemoria på
momsområdet.

Idag kan en beställare och byggentreprenör komma överens om att löpande a´conton ska
betalas utan moms. Redovisning och betalning av moms skjuts till slutfaktureringen
av entreprenaden. En tidigareläggning av momsbetalningen till varje a´contobetalning
skulle innebära en ränteförlust för bostadsföretagen som inte har avdragsrätt för momsen.
Därmed ökar produktionskostnaderna för ny- till- och ombyggnader. Läs mer om
förslagen i promemorian på sidan 165.

I ett remissvar 2002, till utredningen Mervärdesskatt i ett EG-rättsligt perspektiv (SOU
2002:74), avstyrkte SABO ett förslag om att ta bort möjlgheten att skjuta på momsen till
slutfaktura vid byggentreprenader. Motiveringen var att nyproduktion av bostäder skulle
fördyras med omkring en procent vid då rådande ränteläge. Läs hela remissvaret i
remissammanställningen till utredningen, sid 312.

Enligt förslagen ska de nya reglerna gälla för a´conton som faktureras eller betalas från
och med den 1januari 2008. Det innebär att momsen kan redovisas i slutfaktura i de
fall momsfria a´conton har betalats senast den 31 december 2007.

Den nya regeln blir inte tillämplig i de fall omvänd skattskyldighet ska tillämpas, utan får
genomslag först i förhållandet mellan ett byggföretag och beställare som inte är
byggföretag.

I promemorian föreslås även ändringar i momslagen inom bland annat följande områden:

   o   Moms som felaktigt angetts på faktura ska betalas till SKV av utställaren,
       exempelvis moms på faktura för uthyrd lokal som inte är registrerad för frivillig
       skattskyldighet. Kreditfaktura måste ställas ut för att återfå den inbetalda
       momsen. Sid 53 i promemorian.

   o   Reglerna om uttagsbeskattning för moms av fastighetsägare som utför arbeten
       med egen personal på egna ej momspliktiga fastigheter (2 kap 8 § ML) utvidgas
       till att omfatta även arbeten som utförs med egen personal i en ej momspliktig
       lokal som företaget innehar med hyresrätt eller i en bostadsrättslägenhet som
       innehas av företaget. Bygg-, reparations- och underhållsarbeten omfatts, liksom
       ritning, konstruktion eller andra liknande tjänster. Däremot omfattas inte
       lokalstädning, fönsterputsning och annan fastighetsskötsel. (sid 69-72)

   o   Kommuns vidareuthyrning av fastighet till annan myndighet (sid 98)

   o   Innehållet i kreditnota (sid 137)

   o   Tidpunkt för redovisning av moms i byggverksamhet (sid 155)

   o   Krav på faktura för avdragsrätt vid omvänd moms (sid 172)

SABO är remissinstans. Remissvar ska vara regeringen tillhanda senast den 15 augusti.
Synpunkter på innehållet i det kommande remissvaret tas tacksamt emot av SABO. Det
kan vara oklarheter i förslagen som bör förtydligas eller förslag till lagändringar som
SABO bör avstyrka eller komma med egna förslag på förbättringar.

Länkar:
Regeringens promemoria "Mervärdesskatt vid under- och överpristransaktioner med flera
frågor om mervärdesskatt"

Frågor besvaras på SABO av peter.wallberg@sabo.se, tfn 08 - 406 5515




06-25 Omvänd moms på byggtjänster - SABO anser

Nya regler om omvänd moms på byggtjänster börjar tillämpas den 1 juli 2007. En
stor fråga för många bostadsföretag är om hyresgästanpassningar ska betraktas
som byggtjänster eller inte. SABO anser att så inte bör vara fallet.

Som tidigare informerats införs den 1 juli 2007 nya regler för redovisning av moms inom
byggsektorn. Då ska omvänd skattskyldighet i vissa fall användas vid redovisning av
moms på byggtjänster. Lagstiftarens mening har varit att de fastighetsförvaltande
företagen inte ska omfattas av de nya reglerna. Men så kan ändå bli fallet, särskilt i
inköpsledet, om ett bostadsföretag i sin verksamhet mer än tillfälligt säljer byggtjänster.
En grundläggande beskrivning av de nya reglerna ges på Skatteverkets hemsida.

I ett ställningstagande har SABO satt fokus på frågan om hyresgästanpassningar och
liknande arbeten i lokaler och bostäder ska betraktas som byggtjänster eller inte. Skulle
anpassningarna komma att betraktas som byggtjänster och de tillhandahålls mer än
tillfälligt och ersättning tas ut av hyresgästen kan hela bostadsföretagets verksamhet
komma att "byggsmittas". Byggsmitta innebär att omvänd moms ska tillämpas på alla
inköp av byggtjänster till företaget. Det innebär bland annat att rutiner runt
fakturahantering, scanning, bokföring och momsredovisning måste ändras och då bara för
inkommande byggfakturor.
SABOs bestämda uppfattning är att hyresgästanpassningar och liknande arbeten har en
direkt koppling till hyresförhållandet och ska därför inte betraktas som byggtjänster i
dessa sammanhang. Den tolkningen delas av flera ledande momsexperter på marknaden.
Men hur den framtida rättsliga tolkningen kommer att bli och hur Skatteverket slutligen
kommer att ställa sig till denna fråga är ett oskrivet kort. Av den anledningen har SABO,
i samråd med Sveriges Kommuner och Landsting (SKL), valt att ta fram detta
ställningstagande inklusive rekommendationer till medlemsföretagen.
Rekommendationerna ger förslag på hur man i möjligaste mån kan gardera sig mot att
byggsmittas.

I ställningstagandet berörs även tjänster som tillhandahålls vid fastighetsförvaltning och
fastighetsskötsel av andras fastigheter.


SABOs kommentarer

Om det inte är alldeles uppenbart att bostadsföretaget mer än tillfälligt säljer rena
byggtjänster till andra fastighetsägare så anser SABO att man till en början, i vart fall i
avvaktan på ett officiellt ställningstagande av Skatteverket eller ett domstolsutslag, utgår
ifrån att företaget är ett sånt företag som inte ska tillämpa omvänd moms i inköpsledet.
Det innebär att entreprenörerna även fortsättningsvis ska fakturera upphandlade
byggtjänster med moms.

Men för den som redan nu vill vara helt säker på att inte komma att byggsmittas, på
grund av att just hyresgästanpassningar tillhandahålls mer än tillfälligt mot ersättning,
rekommenderar SABO att ersättningen tas ut via hyra och inte via faktura.

SABO rekommenderar läsaren att ta sig tid att läsa Skatteverkets sammanfattning av
reglerna samt att studera SNI-kodgrupp 45 (byggverksamhet) och även SNI-kod 70 329
(fastighetsförvaltning och -skötsel på uppdrag). Länkar finns nedan. Vissa arbeten som
regleras i SNI-kodgrupp 45 är per definition inte byggtjänst om arbetena utförs inom ett
uppdrag som avser skötsel av annans fastighet. Läs sidan 6 i SABOs ställningstagande.
Där finns exempel på tjänster som definieras som annat än byggtjänster.

Sveriges Byggindustrier har tagit fram ett dokument med frågor och svar om omvänd
moms. Dokumentet riktar sig i första hand till byggföretag men kan även ge svar på vissa
frågor som berör bostadsföretag.

Innehållet i SABOs ställningstagande har förankrats både hos SKL och hos fristående
momsjurister på marknaden.

Ett utkast av ställningstagande har översänts till Skatteverket för kännedom.

Länkar:
- SABOs ställningstagande
- Proposition 2005/06:130
- SNI 2002: definitioner av olika koder (se särskilt kodgrupp 45 och kod 70 329)
- SNI 2002: tjänster/arbeten i alfabetisk ordning
- SCB:s hemsida, länkar till SNI 2002
- Skatteverkets hemsida
- Sveriges Byggindustriers "Frågor och svar"

Frågor besvaras på SABO av Peter Wallberg, peter.wallberg@sabo.se, tfn: 08 - 406 5515,
och på SKL av Ronnie Peterson, ronnie.peterson@skl.se, tfn: 08 - 452 7983




05-31 Borgensavgifter avdragsgilla

Övikshem AB medges skattemässiga avdrag för erlagda borgensavgifter till
Örnsköldsviks kommun. Det beslutade Regeringsrätten den 28 maj.


Regeringsrätten fastställer därmed Skatterättsnämnden (SRN) förhandsbesked från den
21 september 2006 som överklagades av Skatteverket.

Kommunen äger, via ett annat aktiebolag, Övikshem AB. Kommunen har gått i borgen
för Övikshems lån och för detta har bolaget betalat borgensprovision på 0,50 procent till
kommunen. Vid 2005 års taxering har Skatteverket vägrat bolaget avdrag för denna
kostnad med hänvisning till intressegemenskapen. Det är bara intressegemenskapen
mellan kommunen och Övikshem som har prövats, inte nivån på borgensavgiften.

Skatteverket ansökte om förhandsbesked hos SRN och frågade om den borgensprovision
som bolaget betalat ska dras av som en kostnad i bolagets näringsverksamhet. Till stöd
för att kostnaden inte ska få dras av har Skatteverket hänvisat till två regeringsrättsdomar,
RÅ 1981 Aa 25 och RÅ83 1:82. I dessa rättsfall medgavs inte avdrag på grund
av intressegemenskap mellan parterna.

SRN ansåg att borgensprovisionen ska dras av som en kostnad i Övikshems
näringsverksamhet. SRN motivering. "Parterna är eniga om att kommunens
borgensåtagande och den provision som aktiebolaget har betalat till kommunen för detta
åtagande skett på affärsmässiga villkor. Att bolaget mot bakgrund härav har rätt till
avdrag för kostnaden avseende provisionsbetalningen har stöd i praxis (RÅ 1966 not.
842). De åberopade avgörandena från Regeringsrätten innebär enligt nämnden inte en
ändring av gällande rätt i aktuellt hänseende."

Skatteverket överklagade förhandsbeskedet till Regeringsrätten vilken nu har fastställt
SRNs förhandsbesked.

SABOs kommentar:
Även Kammarrätten i Göteborg har under 2006 medgett Lunds Kommuns Fastighets AB
avdrag för liknande provision till sin ägare. Den domen har SKV också överklagat till
Regeringsrätten. Tidigare har även Kammarrätten i Stockholm i en dom 2003 medgivit
Trosabygdens Bostäder AB avdrag för erlagd borgensavgift. Den domen överklagades
inte och den har således vunnit laga kraft.

Runt om i landet pågår för närvarande processer i många kommunala företag om
avdragsrätt för kommunala borgensavgifter. Med stor sannolikhet kommer dessa nu att
avbrytas genom att Skatteverket återkallar sina besvär.

Länkar:
Regeringsrättens dom, 2007-05-28, målnr 6510-06
RÅ 1966 not. 842


Frågor besvaras på SABO av Peter Wallberg, peter.wallberg@sabo.se, tfn 08 - 406 5515




28/2 BFN - ny vägledning om Gränsvärden

Från och med 2007 ska gränsvärden beräknas för vad som är större
företag/koncern. Beräkningen görs utifrån antal anställda, balansomslutning och
nettoomsättning. BFN har givit ut en vägledning om Gränsvärden som trätt i kraft
den 1 januari i år.

Läs hela vägledningen

Frågor besvaras på SABO av peter.wallberg@sabo.se, tfn: 08 406 55 15




28/2 BFN - uppdaterat regelverk from 2007

Den 1 januari 2007 träder ett antal ändringar i bokföringslagen och
årsredovisningslagen i kraft. Bland annat blir det nya gränsvärden för större eller
mindre företag. BFN har därför uppdaterat ett antal allmänna råd mm samt
upphävt två uttalanden.



Ändringarna ska tillämpas för räkenskapsår som inleds den 1 januari 2007 eller senare.
För tidigare räkenskapsår gäller normgivningen i dess gamla lydelse. Normgivningen på
BFNs hemsida presenteras i två kolumner under rubriken Redovisningsnormer. Var man
ska söka beror på vilket räkenskapsår man eftersöker information om.
Uppdateringarna är inte markerade i de dokument som finns tillgängliga på BFNs
hemsida. Däremot är de markerade i den tryckta upplagan av FARs samlingsvolym 2007,
del 1. SABO har granskat BFNAR 2000:3, 2000:4, 2001:1 och 2001:3. Ändringarna i
dessa dokument är av redaktionell karaktär och mestadels kopplade till den ändrade
indelningen i företagsstorlekar. I BFNAR 2001:1 har ett förtydligande gjorts i tredje
stycket under punkt 5.2.7. Uppskjutna skattefordringar och skatteskulder ska
nettoredovisas i balansräkningen.

Upphävda uttalanden och allmänna råd
 . BFNAR 2004:3 Årsbokslut vid gemensam bedriven verksamhet
 . BFNAR 2002:7 Innebörden av begreppet medelantal anställda
   (se istället vägledning om Gränsvärden och BFN R 4)

Uppdaterade vägledningar
 . BFNAR 2000:3 Redovisning av varulager
 . BFNAR 2000:4 Redovisning av leasingavtal
 . BFNAR 2001:1 Redovisning av inkomstskatter
 . BFNAR 2001:2 Löpande bokföring
 . BFNAR 2001:3 Redovisning av materiella AT
 . BFNAR 2003:3 Redovisning av intäkter

Uppdaterade uttalanden (vissa)
 . BFNAR 2003.1 Anläggningsregister
 . BFNAR 2002:12 tolkning av koncernbegreppet
 . BFNAR 2002:6 Innebörden av begreppen årsbokslut och årsredovisn.
 . BFNAR 2000:2 Tillämpning av RRs rekommendationer
 . U98:2 Miljöinformation i förvaltningsberättelsen
 . U96:6 Förvaltningsberättelsens innehåll

Uppdaterade rekommendationer
 . R9 Redovisning av rörelsegrenar m.m.
 . R4 Uppgift om medelantal anställda

Läs mer på BFNs hemsida

Frågor besvaras på SABO av peter.wallberg@sabo.se, tfn: 08 - 406 55 15




28/2 BFN - vägledning Frivillig delårsrapportering

Icke-noterade företag är från och med 2007 inte skyldiga att upprätta
delårsrapport. Bokföringsnämnden har därför tagit fram ett allmänt råd och
vägledning för företag som frivilligt väljer att upprätta en periodrapport som
benämns "delårsrapport".
Ett icke-noterat företag får upprätta vilka periodrapporter det vill, utan att följa några
särskilda regelverk, så länge rapporten inte benämns "delårsrapport". Innebörden av
Bokföringsnämndens (BFN) nya vägledning är att begreppet "delårsrapport" reserveras
för periodrapporter som upprättas i enlighet med årsredovisningslagens och BFNs regler.
Samtidigt som den nya vägledningen trädde i kraft, den 1 januari 2007, upphörde den
tidigare vägledningen om Delårsrapportering (BFNAR 2002:5).

Bakgrund. Från och med 2007-01-01 ändrades reglerna i årsredovisningslagen avseende
upprättande av delårsrapporter. Bland annat ändrades reglerna för vilka företag som
obligatoriskt ska upprätta delårsrapport. Det har fått till följd att BFN inte behöver ha
några regler avseende obligatoriskt upprättade delårsrapporter. BFN har istället arbetat
fram ett allmänt råd med tillhörande vägledning för frivilligt upprättade delårsrapporter.
De företag som väljer att frivilligt upprätta en periodrapport med benämningen
delårsrapport måste följa vissa paragrafer i nionde kapitlet i årsredovisningslagen samt
BFNs vägledning.

Med anledning av ovanstående beslutade BFN den 13 februari 2007 att ge ut ett allmänt
råd med tillhörande vägledning om Frivillig delårsrapportering. Det allmänna rådet
trädde i kraft den 1 januari 2007.

Läs det allmäna rådet och vägledningen

Frågor besvaras på SABO av peter.wallberg@sabo.se, tfn: 08 - 406 55 15




21/2 BFN utkast till vägledning om mindre AB

Bokföringsnämnden har skickat ett utkast till vägledning om årsredovisning i
mindre aktiebolag (K2) på remiss. Den är tänkt att träda i kraft 1 januari 2008.


Under våren 2006 var ett utkast till allmänt råd på remiss. Den vägledning som nu
remitteras innehåller förutom ett något omarbetat allmänt råd också kommentarer och
exempel. Det allmänna rådet och vägledningen föreslås träda i kraft den 1 januari 2008.

I korthet kan sägas att mindre aktiebolag överskrider högst ett av följande kriterier:
- Balansomslutning 25 mkr
- Nettoomsättning 50 mkr
- Antal anställda 50

En närmare beskrivning av gränsvärdena ges i BFN nya vägledning om Gränsvärden.

SABO är remissinstans men har i skrivande stund inte hunnit att granska innehållet i
utkastet.

BFN arbetar även med att ta fram ett allmänt råd för större företag (K3) samt kompletta
regelverk för alla företag oavsett associationsform och storlek. Det allmänna rådet för
större företag kommer i princip att innehålla de möjligheter som finns idag. Det kommer
att vara möjligt att välja att tillämpa K3 istället för K2.

Läs utkastet till vägledning och allmänt råd
Läs remissbrevet
Läs SABOs remissvar den 3 maj 2006 på det tidigare utkastet till allmänt råd

Frågor besvaras på SABO av peter.wallberg@sabo.se, tfn 08 - 406 55 15




1 /2 Aktieägartillskott är skattepliktigt

De aktieägartillskott som ett kommunalt bostadsföretag erhållit under ett antal år
ska beskattas som driftbidrag. Det ansåg kammarrätten. Regeringsrätten har nu
beslutat att inte ta upp ärendet till prövning. SABO stöter återigen på regeringen.


Kammarrätten gick på Skatteverket linje och ansåg de aktieägartillskott som det
kommunala bostadsföretaget erhållit under fem räkenskapsår i slutet av 1990-talet ska
betraktas som skattepliktiga bidrag. Enligt bolaget har tillskotten lämnats av kommunen
för att stärka det egna kapitalet och för att undvika likvidation. Bolaget överklagade
ärendet till regeringsrätten. I början av januari meddelade regeringsrätten att
prövningstillstånd inte beviljas. Kammarättens dom har då vunnit laga kraft.

Regeringsrätten vidhåller således tidigare statuerad praxis vad gäller beskattning av
aktieägartillskott som lämnas i syfte att rekonstruera kommunala bostadsföretag som
riskerar att hamna på obestånd pga förändringar i marknaden. Det synes således inte spela
någon roll att det är strukturella marknadsförändringar som varken kommunen eller
bolaget råder över, exempelvis en stadig befolkningsminskning på orten som leder till ett
utbudsöverkott av lägenheter.

Det kan för den oinsatte tyckas att detta är av mindre betydelse eftersom det endast
medför att sparade skattemässiga underskottsavdrag förbrukas. Men så enkelt är det inte.
Aktieägartillskotten ska möta nedskrivningar av fastighetsvärden (ej skattemässigt
avdragsgill kostnad) och/eller reaförluster vid avyttring av fastigheter (bara skattemässigt
avdragsgilla mot reavinster på fastighetsavyttringar). Detta medför att i slutändan
uppkommer det en skattepliktig inkomst motsvarande aktieägartillskottet trots att
företaget blöder.

I sammanhanget bör nämnas att ytterligare ett kommunalt bostadsföretag har begärt
prövningstillstånd i ungefär samma fråga. Något beslut har ännu inte meddelats av
Regeringsrätten i denna fråga.

SABO och Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) har i dagarna återigen stött på
regeringen och påtalat det orimliga i att beskatta sådana aktieägartillskott som lämnas i
rekonstruktionssyfte. SABOs två regeringsskrivelser från 2001 och 2002 har återigen
tagits fram på bordet och samtidigt har SKL sänt en skrivelse till regeringskansliet den 19
januari 2007. SKL bifogar bl a en examensuppsats som vinklar frågan till att det
nuvarande rättsläget kan vara konkurrenssnedvridande och i strid med EUs
statstödsregler. Privata bostadsbolag i kris beskattas inte för erhållna aktieägartillskott
medan motsvarande kommunala bolag gör det. Uppsatsen har skrivits av Maria Sebeni
Nilsson på uppdrag av SABO.

Kammarrättens dom, 2005-02-28, målnr 1193--1197-04
SABOs regeringsskrivelse 2001
SABOs regeringsskrivelse 2002
SKLs regringsskrivelse 2007
Examensuppsats, nov 2006

Frågor besvaras på SABO av peter.wallberg@sabo.se, tfn 08- 406 5515




25/1 KR-dom - äldreboende är vårdbyggnad

En fastighet för äldreboende ska indelas som en skattebefriad vårdbyggnad då
byggnaden till övervägande del används för institutionell vård. Det anser
kammarrätten i Göteborg.


Detta är ytterligare en dom som befäster att kammarrätten (KR) i Göteborg går på tvärs
mot den uppfattning som Skatteverket driver. KR i Stocholm har samma inställning i
frågan som KR i Göteborg medan KR i Jönköping, har samma uppfattning som
Skatteverket, det vill säga att äldreboenden som bedrivs i de tidigare sk servicehusen ska
indelas som hyreshus.

KR i Göteborg, dom 2006-12-19, målnr 5738-05, allmänna fastighetstaxeringen 2000.
Domen har ännu inte vunnit laga kraft och det är oklart om Skatteverket kommer att
överklaga domen.

Byggnaden användes och används även idag i sin helhet för vård av äldre personer där
cirka 75 procent av vårdtagarna har behov av institutionell vård. Personaltätheten är hög
eftersom vårdtagarna har stort behov av vård och hjälp med dagliga basala funktioner.
Härutöver bedrevs heldygnsbaserad sjukvård för fysiska och psykiska sjukdomar som
diabetes, stroke, demens och Parkinssons sjukdom. För de 23 boende fanns 26 anställda,
huvudsakligen undersköterskor och sjuksköterskor.
Läs en sammanfattning av rättsläget i en tidigare nyhetsnotis från den 30 maj 2006. I
notisen finns även länkar till ett flertal aktuella domar i denna fråga.

Frågor besvaras på SABO av peter.wallberg@sabo.se, tfn 08- 406 5515




16/1 Referensräntan höjs till 3 %

Riksbanken har fastställt referensräntan till 3 % för perioden 1 januari - 30 juni
2007.

Det innebär en höjning med en halv procentenhet jämfört med sista halvåret 2006. Enligt
räntelagen styr referensräntan bland annat nivån på dröjsmålsräntan vid sena betalningar.




12/1 Utdelningstaket 2007 är 4,61 %

Utdelning från allmännyttiga bostadsföretag som beslutas 2007, grundat på
bokslutet för 2006, får som högst uppgå till 4,61 procent av kontant tillskjutet
aktiekapital. Utdelningen får dock inte överstiga företagets resultat för
räkenskapsåret 2006.


Det är den utdelning som föreslås och beslutas under 2007 som avses och som grundar
sig på utgående balans i eget kapital i årsredovisningen för räkenskapsåret 2006. Tänk på
att aktiekapital som tillskjutits genom apportemission eller fondemission inte får ingå i
underlaget för beräkningen. Utdelningen får dock inte överstiga företagets resultat för
räkenskapsåret 2006.

Utdelning från allmännyttiga bostadsföretag får högst motsvara den genomsnittliga
statslåneräntan under föregående räkenskapsår med ett tilllägg av en procentenhet. Den
genomsnittliga statslåneräntan för 2006 har av Skatteverket fastställts till 3,61
procent, SKV A 2007:1 Inkomsttaxering.

Taket för utdelning från allmännyttiga bostadsföretag regleras i förordning (2003:348)
om skälig utdelning från allmännyttiga bostadsföretag.