Landstingsstyrelsens rapport by 2TjRt76

VIEWS: 19 PAGES: 56

									                   LANDSTINGSSTYRELSEN DEN 9 FEBRUARI 2010




           Landstingsstyrelsens rapport
                Till landstingsfullmäktige den 25 februari 2010


Motioner under beredning ............................................................ 2
                       Ur landstingsdirektörens rapport
                    17 december 2009 och 9 februari 2010
Patientsäkerhet ........................................................................ 2
Plattform för klinisk behandlingsforskning i Norrland ........................... 4
Rehabiliteringsgarantin ............................................................... 5
Rapport om skolbarns hälsa och levnadsvanor i Norrbotten, läsåret
2008/2009 ............................................................................... 8
God njursjukvård ..................................................................... 10
Regionaliserad läkarutbildning .................................................... 13
Om- och tillbyggnad av Sunderby sjukhus ....................................... 14
Uppföljning av textilserviceavtalet efter ägarbyte ............................ 15
Internationella möten ger Norrbotten en position inom EU ................. 18
Energidiskussioner på AER:s generalförsamling ................................. 19
Nytt från EU-kommissionen ........................................................ 20
Tillgänglighet t o m december .................................................... 20
Säker vård ............................................................................. 25
Patientnämnden 2009 ............................................................... 29
Landstingsgemensam patientenkät om bemötande ............................ 31
CAN-undersökningen 2009 .......................................................... 31
Vårdbarometern 2010 ............................................................... 32
Mäns våld mot kvinnor .............................................................. 32
Installation av nya MR-kameror ................................................... 34
Sjukskrivningsmiljarden 2006–2009 ............................................... 34
Kapitalförvaltning .................................................................... 36
Hälso- och sjukvård ur olika perspektiv .......................................... 37
Norrbottens Museum ................................................................ 44
Norrbottens energikontor AB förvärvat .......................................... 44


                  Ur landstingsstyrelsens protokoll den
                  17 december 2009 och 9 februari 2010
Vårdval Norrbotten - regelverk ....................................................     45
Verksamhetsförändringar inom primärvården ..................................            46
Regional kompetensförsörjning och generationsväxling .....................              47
Förutsättningar för att införa ultraljudsundersökning för att spåra
oupptäckta pulsåderbråck ..........................................................     49
Det framtida ägandet i Filmpool Nord AB .......................................         52
Medfinansiering till Norrsamverkan ...............................................      53




                                             1
                 LANDSTINGSSTYRELSEN DEN 9 FEBRUARI 2010




                   Motioner under beredning
 Motion nr 6-09 om att avveckla landstingets deltagande i Norrstyrelsen
  Kenneth Backgård (NS), Bo Hultin (M), Erik Berg (C) och Jens
  Sundström (FP):
Motioner under beredning samt behandlade motioner finns att läsa på
www.nll.se/landstingsfullmaktige
---------------------------------------------------


       Ur landstingsdirektörens rapport
                           Den 17 december 2009
---------------------------------------------------

                            Patientsäkerhet
     Divisionernas arbete med att förbättra bemötandet i hälso- och
                             sjukvården
I arbetet med att förbättra bemötandet inom primärvården har under en
fyraårsperiod en värdegrund arbetats fram som är förankrad hos drygt 800
med-arbetare. Värdegrunden utgår från landstingets värdegrund för hälso-
och sjukvården och handlar om relationer mellan människor, d v s mellan
arbetskamrater, patienter och medmänniskor.
Tack vare medarbetarnas engagemang, delaktighet och öppenhet har
värdegrunden och dess innehåll kunnat skapas och förankras. Värdegrunden
ska vara vägledande för alla anställda inom primärvården. Värdegrunden
lyder; Hos oss får du ett bemötande som bygger på Respekt, Helhetssyn och
Professionellt kunnande. Föreläsningar, samtal och reflektion har varit
viktiga beståndsdelar i detta förbättringsarbete.
Under hösten har en ”verktygslåda” tagits fram, vars innehåll ska hjälpa
verksamheterna att hitta rätt verktyg i arbetet med att förbättra bemötandet.
Som exempel kan nämnas etiska ronder och etiska ombud.
I januari 2010 genomförs en workshop i Malmfälten och kusten med syftet
att påbörja förbättringsarbetet och att fördjupa sig i verktygen. Därefter tar
divisionerna över stafettpinnen.
Chefer och ledare är normsättare i detta arbete och det är viktigt att det finns
strukturer i verksamheten som stödjer förbättringsarbetet.
    Regeringen vill att hälso- och sjukvården ska stärka patientens
                            ställning i vården
Regeringen har fattat tre beslut för att stärka patientens ställning i vården. De
gäller insatser för att ge patienter bra och respektfullt bemötande och mer
inflytande i samband med vårdskada och patientsäkerhetsarbetet, en
patienthandbok för patienter och hälso- och sjukvårdspersonal samt en
nationell patientenkät.
Sveriges kommuner och landsting (SKL) får 5 miljoner kr för att
tillsammans med hälso- och sjukvården under två år ta fram och sprida
metoder för att underlätta hälso- och sjukvårdens förbättringsarbete med att



                                        2
                     LANDSTINGSSTYRELSEN DEN 9 FEBRUARI 2010


skapa det goda mötet samt ökad patientmedverkan i patientsäkerhetsarbetet,
både löpande och i samband med att vårdskada inträffat.
Patienthandboken syftar till att stärka patientens ställning genom att bl a ge
patienterna bättre möjligheter att vara mer delaktig i sin egen vård.
Den nationella patientenkäten omfattar bemötande, information,
tillgänglighet, delaktighet och upplevd nytta. Enkäten genomförs av SKL
under 2010 och riktas till den specialiserade vården.
De medel som regeringen satsar för att stärka patienters ställning i vården
kommer väl till pass i vårt eget förbättringsarbete under 2010 med bl a
bemötandet.
                                Punktprevalensmätning
Den 4 november genomfördes den riksomfattande mätningen av antalet
vårdrelaterade infektioner (punktprevalensmätningen). Mätningen som görs
två gånger per år, ingår som en uppföljningsparameter i landstingens
gemensamma satsning på att halvera antalet infektioner i vården. Den berör
slutenvården och OBS-platserna i primärvården.
Den 15 december kommer Sveriges Kommuner och Landsting att redovisa
resultatet på nationell nivå.
Den första mätningen skedde i maj 2008 och Norrbottens resultat för andelen
vårdrelaterade infektioner var då 13 procent. Emellertid är resultaten från
detta tillfälle osäkra eftersom en sjuksköterskestrejk pågick och få enheter
deltog i mätningen. Resultaten i de följande mätningarna framgår av
tabellen:
                            November 2008                  April 2009           November 2009
  Riket                           11,0 %                      9,8 %                   8,9 %
Norrbotten                         8,0 %                      8,9 %                   4,4 %
Kiruna sjukhus                     6,0 %                     13,8 %                   3,3 %
Gällivare sjukhus1)                7,4 %                     11,1 %                   3,5 %
Kalix sjukhus1)                    0,0 %                      5,3 %                 10,0 %2)
Sunderby sjukhus                   9,5 %                      8,1 %                   3,5 %
Piteå älvdals                      7,5 %                      7,4 %                   3,2 %
sjukhus
Primärvårdens OBS-                 9,7 %                      0,0 %                   8,5 %
platser
1) Ökningen vid Gällivare sjukhus mellan november 2008 och april 2009 beror på ett stort

utbrott av vinterkräksjuka på en vårdavdelning. Kiruna och Kalix sjukhus resultat beror på ett
litet antal inneliggande patienter vid mättillfället. Antalet var fem vårdrelaterade infektioner i
Kiruna och tre i Kalix vilket är lägst i länet.
2) Antalet patienter är förhållandevis litet.

Norrbotten har den näst lägsta andelen patienter med en vårdrelaterad
infektion i landet. Mätningarna tillsammans med följsamhetsmätningarna till
hygienpolicyn och ett ökat fokus på patientsäkerhet har bidragit till
resultatet.
                                  Kommande mätningar
Onsdagen den 24 mars 2010 genomförs den första punktprevalensmätningen
som mäter förekomsten av trycksår, PPM-tryck, på inneliggande patienter.
PPM-tryck ska göras på samtliga somatiska vårdavdelningar samt
primärvårdens samtliga OBS-avdelningar. PPM-tryck omfattar alla patienter
som är 20 år eller äldre.


                                                 3
                 LANDSTINGSSTYRELSEN DEN 9 FEBRUARI 2010


Denna mätning är en viktig baslinjemätning för att arbetet med att förebygga
vårdskador, i detta fall trycksår, ytterligare ska intensifieras. Resultatet från
PPM-tryck ska användas i det förebyggande förbättringsarbetet inom
respektive verksamhet.
Det övergripande målet är att ingen patient under sin vårdtid ska drabbas av
trycksår i samband med vård.
Mätning nummer två genomförs onsdagen den 20 oktober 2010.

                   Plattform för klinisk
              behandlingsforskning i Norrland
Delegation för samverkan har beviljat projektmedel för en utveckling av den
kliniska behandlingsforskningen i Norrland. Det övergripande målet är att
skapa en infrastruktur för klinisk behandlingsforskning av yppersta klass, där
sjukvården i alla delar av sjukvårdsregionen och på alla nivåer kan
engageras.
Grunden för samverkan inom den kliniska behandlingsforskningen i
Norrland är den regionala FoUU-strategi, som Norrlandstingens
regionförbund fastslog 2008 . Utgångspunkten för samverkan är de
gemensamma uppdragen för Norrlandstingen som särskilt gäller:
 Norrlands universitetssjukhus (NUS) som centrum för regionens
  högspecialiserade vård, forskning, utveckling och utbildning.
 Den regionaliserade läkarutbildningen.
 Regionens behov av utbildade forskare för hälso- och sjukvårdens
  fortsatta utveckling.
 Insatser för införande av kunskaper från FoU och nationella
  kunskapsunderlag.
 En god utbildningsmiljö för klinisk och verksamhetsförlagd utbildning av
  vårdpersonal.
I anslutning till Näringsdepartementets konferens om samverkan för klinisk
forskning och utveckling den 3 december 2008 beslutade
förbundsdirektionen att uppdra till förbundsdirektören att tillsammans med
landstingsdirektörerna ta fram ett underlag för klinisk forskning och
utveckling, i första hand läkemedelsprövningar, med en första
avrapportering vid förbundsdirektionen 24–25 februari 2009. Det regionala
FoUU-rådet har av landstingsdirektörerna och förbundsdirektören fått
uppdraget att ta fram underlag för den kliniska forskningen och
läkemedelsprövningar. Förbundsdirektionen beslutade den 3 december 2009
att godkänna den lämnade rapporten.
  Mål med utvecklingen av regionala samverkansstrukturer inom den
                        kliniska forskningen
Genom att satsa på en gemensam plattform för klinisk behandlingsforskning
i Norrland (KBN) vill landstingen förbättra såväl basen för sin
kvalitetsuppföljning, förutsättningarna för klinisk verksamhetsnära forskning
och utveckling, utvecklingsklimatet i hälso- och sjukvården och
möjligheterna att samverka med Umeå universitet och företagen runt hälso-
och sjukvården på ett effektivt och professionellt sätt. Det sistnämnda


                                        4
                 LANDSTINGSSTYRELSEN DEN 9 FEBRUARI 2010


innebär en korsbefruktning med potentiell nytta både för utvecklingen av
vården och för den regionala tillväxten.
Den planerade plattformen för klinisk behandlingsforskning i Norrland utgår
från NUS där både ett Centrum för Utvärdering av Behandlingsnytta (CUB)
och ett kliniskt forskningscentrum (KFC) kommer att finnas. Ansvaret för
detta delas av Västerbottens läns landsting och Umeå universitet. Dessutom
kommer kliniska forskningscentra att etableras vid länssjukhusen i de övriga
norrlandstingen med befintliga FoU-enheter som grund.



       Plattform för Klinisk Behandlingsforskning i Norrland

                 KFC                                   KFC
                 S-vall                                Ö-sund

                          Advisory    CUB
                           Board
                                     KFC, NUS

     Övriga hälso- och                               KFC
     Sjukvård i Norrland                             Sunderb.
     I Advisory Board ingår Norrlandstingen,
     Umeå Universitet och forskningsindustrin inom Life Science


Den föreslagna regionala strukturen för utveckling av klinisk
behandlingsforskning faller väl in i planeringen av den regionaliserade
läkarutbildningen, som förutsätter goda forskningsmiljöer och stödstrukturer
vid utbildningsorterna.
Ambitionen att stärka den kliniska forskningen kräver en ansats som
inkluderar olika professioner, forskningsområden och metoder. Utvecklingen
av ett kliniskt forskningscentrum vid Sunderby sjukhus kommer därför
självklart att även ske i samverkan med Luleå Tekniska Universitet.

                      Rehabiliteringsgarantin
                                     Bakgrund
Socialdepartementet och Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) har
tecknat en överenskommelse om en rehabiliteringsgaranti för
evidensbaserade och medicinska rehabiliteringsinsatser i syfte att
åstadkomma en återgång i arbete.
Landstingen ska erbjuda multimodal rehabilitering (sammansatta åtgärder av
flera kompetenser) för patienter med långvarig smärta i axlar, nacke och
rygg samt kognitiv beteendeterapi (KBT) för personer som har depression,
ångest eller stress, detta för att stödja flera personer att återgå i arbete eller
att förebygga en sjukskrivning.


                                         5
                 LANDSTINGSSTYRELSEN DEN 9 FEBRUARI 2010


För år 2009 och år 2010 omfattar överenskommelsen mellan SKL och staten
600 respektive 1 000 miljoner kr. Av de nationella medlen ska 40 miljoner
kr avsättas årligen för forskningsinsatser. Landstingets befolkningsandel av
återstoden av avsatta medel utgör ca 15 respektive 26 miljoner kr.
Landstinget får ersättning per patient och påbörjad behandling enligt
följande:
 40 000 kr för multimodal rehabilitering vid diffus smärta i rygg, axlar och
  nacke.
 10 000 kr för KBT vid lätt eller medelsvår ångest, depression eller stress.
 Utöver denna ersättning får landstinget ett påslag med 25 procent för
  organisatoriska ändringar eller andra nödvändiga förberedelser för en
  fullt utbyggd rehabiliteringsgaranti.
 Landstinget ska redovisa hur många patienter som har påbörjat eller
  avslutat behandling/rehabilitering var tredje månad till
  Försäkringskassan. Efter redovisningen utbetalar Försäkringskassan
  pengarna till landstinget.
                     Rehabiliteringsgarantin i Norrbotten
Den kartläggning som genomfördes 2008 visade att rehabiliteringsinsatser
som är i överensstämmelse med villkoren för garantin, avseende patienter
med nack- och ryggbesvär, bedrivs i viss omfattning inom primärvården,
men även inom smärtrehabiliteringen vid Sunderby sjukhus samt Garnis
rehabcenter i Boden. När det gäller patienter med lindrigare eller medelsvåra
psykiska problem bedrivs sådan verksamhet dels inom primärvården och
dels inom vuxenpsykiatrin.
Volymen av de insatser som utfördes var inte av den omfattningen att
landstingets andel av de avsatta medlen skulle komma att förbrukas. Det
innebär att åtgärder vidtogs för att öka kapaciteten att utföra insatser som
berättigar till ersättning för rehabiliteringsinsatserna.
Landstingsstyrelsen beslutade i mars 2009 att det ska göras genom att:
 Utveckla behandlingsöverenskommelser på områden där sådana är
  nödvändiga för att utveckla och förbättra insatserna.
 Öka kapaciteten i den egna verksamheten avseende såväl multimodal
  rehabilitering som KBT inom såväl primärvården som den specialiserade
  vården.
 Upphandla multimodal rehabilitering av externa aktörer
                                   Nuläget
Ersättningen via rehabiliteringsgarantin är dels en ersättning för genomförda
rehabperioder (multimodal rehabilitering 40 000 kr/period och KBT-be-
handling 10 000 kr/period) och ett påslag på 25 procent som ska användas
för utvecklig och utbyggnad av verksamheten.
Resultatet januari–september ser ut på följande sätt:
                            Multimodal rehabilitering      KBT-behandlingar
Antal behandlingar
Mål                                   195                        421
Genomfört                             124                        372


                                        6
                   LANDSTINGSSTYRELSEN DEN 9 FEBRUARI 2010


Medel
Ersättning för utförda             4 960 000 kr                3 720 000 kr
rehabperioder t o m
september
25 % påslag t o m sept             1 240 000 kr                 930 000 kr
Totalt                             6 200 000 kr                4 650 000 kr
Mål inkl 25 % påslag för           9 750 000 kr                5 262 500 kr
2009
T o m september har landstinget fått in totalt 10 850 000 kr,. Målet för 2009
är drygt 15 000 000 kr. Jag bedömer att landstinget når målet.
Fr o m september finns ramavtal med Svenska Rygginstitutet AB, Luleå och
Spenshult AB, Oskarström för multimodal rehabilitering. Hittills har ett
tjugotal patienter remitterats till Rygginstitutet och ett tiotal till Spenshult.
Remittering sker via Rehabiliteringsmedicin och Garnis rehabcenter.
Det är på gång en handläggningsöverenkommelse (HÖK) mellan primärvård
och specialistvård gällande patienter med långvarig smärta. Stommen i den
är klar, detaljer i specifika områden återstår att formulera. Implementering
av HÖK:en kommer att kräva tid och arbetsinsats. Bedömningen är nu att
implementeringen kommer att ske under 2010. HÖK:en är ett viktigt
styrinstrument både gällande verksamhet i egen regi och när externa
leverantörer ska anlitas (upphandlade bolag).
KBT steg 1-utbildning pågår i Bondersbyn sedan augusti. Utbildningen
kommer att pågå i fyra terminer, 14 deltagare finns med finansiering via
rehabiliteringsgarantin. Planering och förberedelser för en KBT steg 1-ut-
bildning under tre terminer, med start i januari 2010, pågår.
                                  Uppföljning
Socialstyrelsen har fått i uppdrag av regeringen att följa upp
rehabiliteringsgarantin. I uppdraget ingår att bedöma om de insatser som
landstingen erbjuder motsvarar de evidens- och kvalitetskarv som avses i
överenskommelsen. Från Norrbotten har Garnis rehabcenter, Luleå
närpsykiatri och vårdcentralerna Bergnäset, Erikslund, Grytnäs, Jokkmokk,
Malmberget, Stadsviken och Mjölkudden tagits med i första omgången av
utvärderingen.
Karolinska Institutet har fått uppdraget att utvärdera om personer som
genomgår behandling/rehabilitering inom ramen för rehabiliteringsgarantin
återfår arbetsförmåga och återgår i arbetet. Det sker bl a genom
patientenkäter. Landstinget har anmält sitt intresse för att delta i denna
utvärdering.
                                   Forskning
Landstingen har möjlighet att, i samverkan med forskningsinstitutioner,
ansöka om avsatta medel för forskning. Syftet är att öka kunskapsläget om
vilka behandlingar/rehabiliteringsinsatser som leder till återgång i arbete.
Vårdalstiftelsen har fått Försäkringskassans uppdrag att utlysa
forskningsmedel under 2009 och 2010. Landstinget har inte lämnat in någon
ansökan vid första ansökningstillfället i september. Förberedelser pågår inom
landstingets FoU-enhet för att kunna söka forskningsmedel tillsammans med
Luleå Tekniska Universitet vid nästa utlysningstillfälle i februari 2010.



                                         7
                 LANDSTINGSSTYRELSEN DEN 9 FEBRUARI 2010


                             Planering inför 2010
Tillgången på KBT både inom primärvården och inom psykiatrin ökar
successivt under kommande år när de som går steg 1-utbildning börjar arbeta
kliniskt under handledning.
Primärvården har en viktig funktion i tidig identifiering och insättande av
adekvata rehabiliteringsåtgärder när det gäller smärtpatienter. HÖK:en
gällande långvarig smärta blir det styrinstrument som ska förbättra rutiner
och arbetssätt. Ett utvecklat teamarbete inom primärvården är en
förutsättning för en fungerande multimodal rehabilitering på den vårdnivån.
När primärvårdens kompetens och resurser inte är tillräckliga sker
remittering till specialistvården, i detta fall till Rehabiliteringsmedicin i
Sunderbyn och till Garnis rehabcenter eller till de två upphandlade
leverantörerna.

           Rapport om skolbarns hälsa och
     levnadsvanor i Norrbotten, läsåret 2008/2009
                       Hälsosamtalsundersökningen
Läsåret 2008/2009 deltog 13 av länets 14 kommuner i den årliga
undersökning om skolbarns hälsa och levnadsvanor som länets
skolsköterskor gör i samarbete med landstinget. Sammantaget deltog över 7
000 elever i förskoleklass, årskurserna fyra och sju samt gymnasiets första
år. Att majoriteten av kommunerna deltagit i undersökningen under de
senaste tre läsåren, innebär att årets länsrapport för första gången ger en bild
av hur hälsan och levnadsvanorna utvecklat sig över tid, både i länet och i
flera av kommunerna. Från läsåret 2009/2010 deltar alla kommuner i länet.
                             Bästa möjliga hälsa
Liksom tidigare år mår de allra flesta av barnen bra i länet och har också
någon vuxen att prata med om det som är viktigt. Andelen med övervikt eller
fetma är dock fortsatt hög och särskilt uttalad bland pojkar, även om
ökningen tycks ha bromsats något mellan de senaste två åren. Nästan var
tredje pojke i årskurs sju och gymnasiets första år är överviktig eller fet.
Energirik kost och inaktivitet är bidragande faktorer till uppkomst av
övervikt och fetma. Bland eleverna var det vanligare bland dem med
övervikt eller fetma att vara fysiskt inaktiv på fritiden än bland
normalviktiga. Det var vanligare att de med fetma tränade sällan, d v s
mindre än en gång i veckan. Det var också vanligare att de tillbringade minst
fyra timmar om dagen framför TV:n eller framför datorn på sin fritid, än
bland de normalviktiga.
Det var vanligare med hög läskkonsumtion bland dem med fetma som
tränade sällan, jämfört med dem med normalvikt som tränade sällan.
Resultaten betonar vikten av att se på fysisk aktivitet, läskkonsumtion och
andra faktorer i kombination för att förebygga övervikt och fetma, snarare än
enbart koncentrera sig på en enskild faktor.
Läskkonsumtionen är något lägre detta år än föregående läsår i de flesta
åldrar. Om det är ett tecken på en påbörjad nedåtgående trend eller en
tillfällig nedgång är ännu för tidigt att säga. Liksom för övervikt och fetma
är också hög läskkonsumtion vanligare bland pojkar än flickor. Pojkar
tillbringar oftare än flickor minst fyra timmar om dagen med att titta på TV.



                                        8
                 LANDSTINGSSTYRELSEN DEN 9 FEBRUARI 2010


I gymnasiet, är det dubbelt så vanligt bland pojkar att tillbringa minst fyra
timmar per dag framför datorn på fritiden.
Inga större skillnader ses mellan könen vad gäller de som ofta är fysisk
aktiva minst tre gånger i veckan på sin fritid. Däremot finns i gymnasiet en
skillnad bland dem som är inaktiva. Det är något fler pojkar än flickor som
är fysiskt aktiva mindre än en gång i veckan på sin fritid.
Bilden kvarstår att flickor har mer psykiska besvär än pojkar från årskurs sju.
För flera av frågorna inom psykisk hälsa har skillnaderna mellan pojkar och
flickor dessutom ökat över de tre läsåren. På samtliga dessa områden är det
flickorna som har mer försämrad utveckling än pojkarna. Det ökande
avståndet mellan könen ses bl a gällande andelen elever som mår bra, som
ofta är ledsna eller nedstämda, som är missnöjda med sin kropp, och som har
värk i rygg, axlar eller nacke.
Fler än nio av tio elever sover bra i förskoleklass, för att sjunka till knappt
åtta av tio i gymnasiet, där pojkarna sover något bättre än flickorna. I årskurs
sju är det fem gånger så vanligt hos flickor än bland pojkar att de ofta eller
alltid känt sig ledsna eller nedstämda de tre senaste månaderna,. I gymnasiets
första år är det med 14 procent sju gånger så vanligt. Det är också vanligare
bland flickor än pojkar att känna sig oroliga eller rädda i gymnasiet. Andelen
flickor som ofta eller alltid känt sig irriterade eller på dåligt humör de
senaste tre månaderna är 12 procent i årskurs sju och 18 procent i gymnasiet.
Det är dubbelt så vanligt som bland pojkar. Ungefär var tionde flicka i
årskurs sju, och var femte i gymnasiet är missnöjd med sin kropp att
jämföras med ett fåtal procent av pojkarna.
I årskurs sju och gymnasiet är det nästan tre gånger så vanligt bland flickor
som bland pojkar att ofta ha haft besvärande huvudvärk, och ungefär dubbelt
så vanligt att ofta eller alltid ha haft besvärande värk i rygg, axlar och nacke.
Det är dubbelt så vanligt att använda värktabletter minst några gånger i vec-
kan bland flickor som bland pojkar i årskurs sju. Det är tre gånger så vanligt
bland flickor i gymnasiet. Ofta kan psykiska besvär ge upphov till värk i
rygg, axlar eller nacke. Utan att bevisa ett orsakssamband, är det
tankeväckande att av elever som ofta eller alltid haft sådan värk de tre
senaste månaderna hade 44 procent också ofta eller alltid varit ledsna eller
nedstämda samma period, jämfört med hos 10 procent av dem som sällan
hade haft värk.
De allra flesta äter frukost varje skoldag i förskoleklass och årskurs fyra,
men det blir mindre vanligt med ökande ålder. Det är också vanligare bland
flickor än pojkar i årskurs sju att äta frukost högst två skoldagar i veckan. Av
de som aldrig åt frukost i gymnasiet hade dubbelt så många ofta eller alltid
haft huvudvärk, jämfört med dem som åt varje skoldag. Medan nio av tio
elever i förskoleklass och årskurs fyra äter lunch varje skoldag, gör sju av tio
det årskurs sju och gymnasiets första år.
I årskurs sju dricker de allra flesta, ungefär åtta av tio, aldrig alkohol.
Andelen icke-konsumenter sjunker sedan till färre än var tredje elev i
gymnasiets första år, där det också är något vanligare bland flickor än bland
pojkar att dricka alkohol minst någon gång i månaden. En positiv utveckling
är dock att andelen gymnasieelever som dricker alkohol minst någon gång i
månaden sjunkit över de tre läsåren. Drygt var tionde barn i årskurs fyra och
sju har någon vuxen som röker inomhus där de bor. Andelen flickor som
röker i gymnasiet har ökat över de tre åren. Medan få flickor i gymnasiets

                                        9
                 LANDSTINGSSTYRELSEN DEN 9 FEBRUARI 2010


första år snusar minst någon gång i veckan snusar var sjätte pojke i samma
ålder dagligen. De allra flesta, som lägst nio av tio i årskurs sju och
gymnasiets första år, skulle säga bestämt nej om de erbjöds narkotika.
Nästan alla uppger att de aldrig använt narkotika eller dopingpreparat.
Liksom föregående år verkar det finnas en osäkerhet om vad som är ett
dopingpreparat, eftersom upp till 6 procent i gymnasiet svarar att de inte vet
om de har använt ett sådant.
                              En god utbildning
De allra flesta trivs bra i skolan. Andelen som blivit illa behandlade av andra
elever är som högst ungefär var sjätte i årskurs fyra och sjunker sedan med
stigande ålder. I förskoleklass, årskurs fyra och sju finns tecken på en
försämring av arbetsron och förmågan att koncentrera sig. I samtliga åldrar
utom gymnasiet kan flickor koncentrera sig något bättre än pojkar. Flickor, i
årskurs sju och gymnasiet, är oftare än pojkar stressade över skolarbetet. I
gymnasiet är nästan var tredje flicka ofta eller alltid stressad över
skolarbetet, vilket är dubbelt så vanligt som bland pojkarna. Det finns en klar
utveckling mot allt fler stressade flickor i årskurs sju.
De allra flesta av eleverna i gymnasiets första år, drygt nio av tio oavsett
kön, tycker att de valt rätt program. Nio av tio trivs bra i skolan. Trots detta
väljer, likt föregående år, ungefär var fjärde flicka och var femte pojke i
gymnasiets första år ofta eller ibland att vara hemma från skolan utan att
vara sjuk.
Eleverna är mindre nöjda med sin arbetsmiljö med ökande ålder oavsett
fråga. Minst nöjda är barnen med toaletter och duschar. Liksom föregående
år är det en markant skillnad gällande skolgården, där betydligt färre i
årskurs sju tycker den är bra jämfört med yngre åldrar. Den bilden ses i
samtliga kommuner.
                           Delaktighet i samhället
Drygt var tionde elev i gymnasiets första år har ett arbete på fritiden. Inga
större förändringar har skett under de tre år som undersökningen pågått.
Rapporten finns att ladda ner på www.nll.se/folkhalsa

                           God njursjukvård
                                   Bakgrund
Landstingsstyrelsen beslutade 11 mars 2008 att fastställa länsstratei God
njursjukvård i Norrbottens län. Jag fick samtidigt i uppdrag att verkställa de
insatser som identifieras i strategin och successivt återapportera resultat till
landstingsstyrelsen. Detta har skett den 28 oktober 2008 (§ 217) samt i
ärendet om verksamhet och lokalanvändning vid Sunderby sjukhus (den 5
februari 2009, § 14).
Division Medicinska specialiteter fick i uppdrag att ansvara för
utvecklingsinsatser inom de i strategin prioriterade områdena; preventiv
nefrologi, aktiv uremivård och distansöverbryggande teknik. För
genomförande har divisionen bildat en organisation med delprojekt för de tre
prioriterade områdena. Arbetet inom delprojekten påbörjades hösten 2008.




                                         10
                 LANDSTINGSSTYRELSEN DEN 9 FEBRUARI 2010


                              Uppföljningsmöte
Den 20 oktober träffades divisionschef, projektansvariga och berörda chefer
inom internmedicin samt nefrologisektionen, Sunderby sjukhus. Särskilt
inbjudna var representanter för Njurföreningen i Norrbotten. Mötet syftade
till uppföljning av delprojekten samt beslut om fortsatta åtgärder.
Njurföreningen i Norrbottens län framförde sina synpunkter på pågående
arbeten samt lyfte fram angelägna utvecklingsområden. Under mötet
informerade divisionschefen om att ansvaret för det fortsatta
utvecklingsarbetet efter mötet övergår från stab till verksamhetsansvariga.
Särskilda stabsresurser som avdelats för genomförande avvecklas successivt.
Mötet beslutade även om fortsatt ömsesidigt informationsutbyte mellan
verksamhetsansvariga och Njurföreningen i Norrbotten.

                     Delprojekt 1: Preventiv nefrologi
För genomförande av delprojektet beslutades september 2008 att samordna
arbetet med pågående utvecklingsarbete länsgrupp hjärtsjukvård. I den
gemensamma arbetsgruppen ingår representanter för divisionerna
Medicinska specialiteter och Primärvård. Projektledare är överläkare Ulf
Bolsöy, internmedicin, Gällivare sjukhus.
Under hösten 2008 uppmanades berörda yrkesgrupper att kartlägga
befintliga evidensbaserade handläggningsrutiner och senast våren 2009
presentera förslag på förbättringar. I syfte att förebygga kronisk sjukdom
och/eller förbättrad livskvalitet för patienterna ska kommande
länsövergripande riktlinjer även fokusera på åtgärdbara faktorer.
Under mars 2009 besökte länsgruppen olika enheter i länet för att förankra
arbetet och inhämta synpunkter från verksamhetsföreträdare. Ca 120
personer deltog vid mötena. I huvudsak har arbetet därefter fokuserat på
utarbetande av förslag till handläggningsöverenskommelse (HÖK) preventiv
nefrologi. Utkast till HÖK presenteras i början av 2010.
Njurföreningen underströk vikten av att en kommande HÖK även innefattar
tidiga insatser och stöd till patienten vad avser kostråd och fysisk träning.
Det stärker patientens möjligheter att fördröja alternativt förhindra behov av
aktiv uremivård.
                                    Beslut
I utkast till HÖK ska framgå hur tidig information/utbildning/stöd om
kostråd och fysisk träning omhändertas i primärvården.
                       Delprojekt 2: Aktiv uremivård
Projektarbetet har sedan september 2008 fokuserat på att utreda
förutsättningarna för etablering av:
1 Dialysenhet utanför Sunderby sjukhus inkluderat lättvård/bedömnings-
  och träningsenhet för själv-/hemhemodialys, påsdialysmottagning samt
  möjlighet till gästdialys.
2 Sjuksköterskebaserad mottagning inklusive transplantationsmottagning
  med placering på Sunderby sjukhus
I arbetsgruppen ingår representanter för olika professioner samt
Vårdförbundet. Projektledare är Margaretha Sjödin.




                                       11
                 LANDSTINGSSTYRELSEN DEN 9 FEBRUARI 2010


                    Dialysenhet utanför Sunderby sjukhus
Arbetet påbörjades med inventering av aktuella forskningsrön, utveckling
och praktik samt studiebesök till liknande etablerade dialysenheter. Efter
inventering av lokalbehov och placeringsort framkom att endast Hertsö
vårdcentral i Luleå uppfyllde villkoren i kravspecifikationen. I syfte att
belysa för- och nackdelar av en placering utanför alternativt på sjukhuset
genomfördes en konsekvensanalys. Av underlaget framgick att fördelen med
en etablering utanför sjukhuset är framförallt ökat patientfokus. Nackdelen
är att nuvarande verksamhet på Sunderby sjukhus splittras och en
kvantitativt liten verksamhet delas i två enheter samt att driftskostnaden blir
högre med två fristående enheter.
Den medicinska professionen på Sunderby sjukhus hävdade att nuvarande
läkarbemanningen inte medgav uppsplittring av verksamheten. Tillgången
på läkartid kommer att minska ytterligare med anledning av den
regionaliserade läkarutbildningen samt pensionsavgångar. På längre sikt
befarades att en uppsplittrad verksamhet ytterligare försvårar rekryteringen
av nefrologer.
Samtidigt konstaterades att den förväntade ökningen av dialyspatienter vid
kusten har uteblivit. Tillsammans med ekonomins utveckling förändrades
förutsättningarna för uppdraget. En etablering av dialysenhet utanför
Sunderby sjukhus är för närvarande inte aktuellt. Förslaget kan
återuppväckas om behovet av dialysplatser förändras.
Även om en etablering av dialysenhet utanför Sunderby sjukhus inte är
aktuell i närtid är Njurföreningen angelägna om att möjligheter till
självdialys inrättas bl a eftersom det är en mer kostnadseffektiv dialysform.
                                    Beslut
Internmedicin Sunderby sjukhus och nefrologisektionen får i uppdrag att
inom ramen för befintlig verksamhet och budget säkerställa en träningsenhet
om 2 platser för själv-/hemhemodialys.
     Sjuksköterskebaserad mottagning inkl transplantationsmottagning
En utredning och plan för etablering av sjuksköterskebaserad mottagning
inklusive transplantationsmottagning är framtagen. I planen framkommer att
en sådan etablering ökar kvaliteten i omhändertagande av patienten och
medför att befintliga resurser kan användas mer optimalt. Avsikten är att
mottagningsarbetet ska ske i nära samverkan med behandlande läkare och
uremikoordinator. Det frigör läkartid och innebär att handledning av läkare
under utbildning kan förbättras vilket förhoppningsvis underlättar framtida
rekrytering.
Mottagningsverksamheten föreslås innefatta administrativt ansvar för
transplantations- och donationsutredningar, sjuksköterskebaserade
mottagning för transplanterade patienter och donatorer samt poliklinisk
cytostatikabehandling. Motsvarande 1,0 sjukskötersketjänst bör avsättas för
verksamheten med placering njurmottagningen, Sunderby sjukhus.
Njurföreningen efterfrågade en koordinator för transplantationsutredningar
och en översyn av donationsverksamheten inom landstinget.




                                       12
                 LANDSTINGSSTYRELSEN DEN 9 FEBRUARI 2010


                                     Beslut
Internmedicin och nefrologisektionen Sunderby sjukhus får i uppdrag att
inom befintlig budgetram etablera en sjuksköteskebaserad mottagning enligt
utredningens förslag.
           Delprojekt 3: Distansöverbryggande teknik/E-hälsa
Under hösten har pågått förberedelsearbete i syfte att möjliggöra successiv
implementering av nya tekniska lösningar. I arbetsgruppen ingår
representanter för divisionerna Medicinska specialiteter, Primärvård och
Länsteknik. Projektledare är Susanne Andersson.
Nya tekniska lösningar är angelägna inom såväl njursjukvården som en rad
andra specialiteter. Projektuppdraget har därför breddats och innefattar
förutom njursjukvården, även distanslösningar för kardiologi,
barnsjukvården, hematologi, logopedi och hud. Utvecklingspotentialen inom
området är däremot beroende av när infrastrukturen för
distansöverbryggande lösningar finns tillgänglig. Det finns dock
förutsättningar, särskilt för gruppen med peritoneladialys, att starta upp
information/utbildning kring kost, fysisk träning, påsbyten etc på distans.
Från såväl representanter för njurföreningen som njursektionen signaleras ett
ökat intresse att snabba på utvecklingen av vårdinsatser med stöd av
distansöverbryggande teknik. Njurföreningen är även angelägen om att
landstinget snarast säkerställer möjligheter till dialys i Kiruna och
Arjeplog/Arvidsjaur.
                                     Beslut
Verksamhetsområdet Internmedicin får i uppdrag att utreda förutsättningarna
för en etablering av dialyssatteliter i Kiruna och Arvidsjaur.
Utvecklingsarbete för distanslösningar kommer fortsatt att ledas av
stabsresurser i nära samverkan med verksamheterna.

                Regionaliserad läkarutbildning
Nu återstår drygt ett år tills de första studenterna från läkarprogrammet i
Umeå – som kommer att läsa större delen av sin läkarutbildning vid
Sunderby sjukhus – anländer till länet. Planering och förberedelser inför
detta pågår parallellt på flera olika plan.
Informationsinsatser, externt och internt, har legat i fokus under hösten.
Externt har information bl a skett via landstingets ”Morgonrock” och på
begäran från Rotary genom ett antal lunchföredrag. Internt har
informationstillfällen vid Sunderby sjuhus genomförts bl a den 9 och den 23
november.
Även riktade interna informationsinsatser mot vissa funktioner inom
landstinget har genomförts, bl a vid stabsmötet för medarbetare vid
landstingsdirektörens stab och vid ekonomifunktionens ”Ekonomdag”.
Informationen kring den regionaliserade läkarutbildningen kommer att
intensifieras framöver, bl a planeras informationstillfällen för personal vid de
övriga sjukhusen i länet om hur detta påverkar och involverar dem.
De första studenterna som har möjlighet att välja att läsa de sista tre åren av
sin läkarutbildning vid Sunderby sjukhus går nu termin 3 och ska göra sitt
val v 49. De kommer att få besked om sin placering v 3. Innan valet har
landstinget varit på plats i Umeå och informerat dem om denna möjlighet,


                                        13
                 LANDSTINGSSTYRELSEN DEN 9 FEBRUARI 2010


studenterna har även blivit uppbjudna till Luleå och fått en presentation av
Sunderby sjukhus på plats, med bl a ett mycket uppskattat studiebesök där de
fått besöka olika ”stationer” i sjukvården för att få se hur landstinget och
läkarna arbetar. Utöver detta har de också fått information om Luleå som
studentstad och besökt campus vid Luleå Tekniska Universitet.
Inom läkarkåren pågår ett intensivt arbete bland de som är engagerade som
terminsansvariga och ämnesföreträdare för de olika specialiteterna. Scheman
har lagts, handledare har utbildats och uppbyggnaden av den akademiska
miljön vid Sunderby sjukhus pågår, liksom förstärkning av forskningen inom
landstinget, som är en viktig del för att kunna tillhandahålla den akademiska
miljö som krävs för att det ska vara möjligt att bedriva läkarutbildning vid
Sunderby sjukhus.
Högskoleverket kommer att ställa samma krav på den regionaliserade
läkarutbildningen vid Sunderby sjukhus, som den som bedrivs vid Norrlands
universitetssjukhus (NUS) i Umeå. Juridiskt sett kommer de verksamheter
som utbildar läkare att bli betecknade som upplåtna enheter till NUS, och
förhandlingar om avtal avseende ersättning, ansvarsfördelning m m pågår för
närvarande mellan Umeå universitet och regionaliseringslandstingen. Dessa
ska vara klara runt årsskiftet.
Vid Sunderby sjukhus kommer totalt tio universitetslektorer och två
kursadministratörer att anställas av Umeå universitet. Rekryteringen till de
två första lektoraten för termin 6 (medicinterminen) pågår och sista
ansökningsdag är den 11 december. Efter årsskiftet påbörjas rekryteringen
av ytterligare två lektorer, då för termin 7 (kirurgiterminen). Det tar närmare
ett år att rekrytera en universitetslektor, varför de första lektorerna beräknas
finnas på plats vid Sunderby sjukhus under senhösten 2010.
Läkarutbildningen startar planenligt vid Sunderby sjukhus i januari 2011.

       Om- och tillbyggnad av Sunderby sjukhus
                                    Nuläge
Arbetet gått vidare med att etablera och starta arbetet i arbetsgrupperna. För
närvarande är trettiotal arbetsgrupper igång med planeringsarbetet med att ta
fram delfunktionsprogram. I dessa ska en verksamhetsbeskrivning bestående
av nuläge, framtida utveckling, funktion och viktiga samband samt behov av
lokaler redovisas. Det arbetet ska presenteras för projektgruppen vid
årsskiftet. Därefter påbörjas arbetet med att samordna och anpassa alla
arbetsgruppers program till en helhet. Även arbetet med att ta fram
rumsfunktionsprogram inleds, d v s att i detalj redogöra för innehåll och
funktion i varje rum.. Vidare börjar skisser tas fram och presenteras för
verksamheten
                             Utbildningscentrum
Upphandling av ombyggnadsarbetet av utbildningscentret är avslutad och
byggnationerna har påbörjats och fortskrider enligt planen.
Som en konsekvens av utbildningscentrums lokalisering har
rehabiliteringens mottagningen flyttat till ett av patienthotellets våningsplan.
Det i sin tur har lett till att det för närvarande endast finns 15 hotellrum
tillgängliga vid sjukhuset. För att tillgodose behovet av hotellrum har ett
avtal tecknats med Sunderby folkhögskola om fast bokade hotellrum (7 st).
Då efterfrågan på hotellrum är stor har tydliga riktlinjer tagits fram hur och

                                        14
                 LANDSTINGSSTYRELSEN DEN 9 FEBRUARI 2010


av vem hotellrummen ska nyttjas. Denna lösning är nödvändig till dess att
etapp C (Rehabcentrum) och F (hotellet) är färdigställda. De ökade
kostnaderna för förhyrningen av rum på folkhögskolan uppgår till ca
830 000 kr per år jämfört med om rummen på sjukhusen hade varit
tillgängliga.
                      Regionaliserad läkarutbildning
Inventeringen av lokalbehov inom avdelningarna och mottagningarna pågår
och för vissa verksamheter finns behov av viss ombyggnation. Inom ett par
verksamheter pågår en dialog för att ta fram olika lösningar.
                           Patientorganisationer
Information har lämnats till både det lokala patientrådet, länshandikapprådet
och länspensionärsrådet. Vidare har samtliga arbetsgrupper fått i uppdrag att
ta in synpunkter från sina respektive patientorganisationer. Vi har även
deltagit i olika patientorganisationers medlemsmöten.
                             Facklig samverkan
Ett möte med huvudskyddsombuden har ägt rum och informerat om
projektets organisation och arbete. Kontinuerligt sker samverkan i
Basenhetens samverkans- och utvecklingsgrupp (BUS) och på
arbetsplatsträffar.
                           Information till övriga
För att fortlöpande informera all personal har en egen länk inrättats på
Sunderby sjukhus hemsida. Där kommer all information att redovisas
fortlöpande.
                              Sammanfattning
Avslutningsvis kan konstateras att arbetet löper enligt plan, ett trettiotal
arbetsgrupper är igång med många medarbetare involverade. Det är många
delar och detaljer som ska lösas för att slutligen vävas samman till en helhet.
Inte minst viktigt i arbetet är tydlig och relevant information till berörda
parter.

  Uppföljning av textilserviceavtalet efter ägarbyte
Efter Textilias förvärv av Textilservice och överenskommelsen om
förlikning mellan företaget och landstinget, har ett antal möten anordnats för
att komma igång med det fortsatta arbetet. Det som varit viktigast i
inledningsskedet är att leveranser av textilier sker enligt avtal,
säkerställandet att antalet tvättar avseende operationskläder kan följas av
landstinget samt statistik och avvikelsehantering. Arbetet att ta fram en
kvalitetssäkring innefattande alla delar sker under hösten/vintern.
    Leverans av nyinköpta textilier enligt avtal – godkännande från
                   landstingets sida samt tidsplan
Textilia har presenterat nya artiklar som uppfyller kraven i avtalet och som
godkänts av landstinget.
De artiklar som uppfyller kravet i förlikningsavtalet är följande:
1 Operationens arbetsdräkt – Mertex – nyinköp blus (2 439 st) och byxa
  (2 670 st), ytterligare byxor är beställda och beräknas komma v 1 2010.



                                       15
                 LANDSTINGSSTYRELSEN DEN 9 FEBRUARI 2010


2 Madrassöverdrag (5 235 st) – baskermodell – har börjat levereras.
3 Underbyxa (12 000 st) har börjat levereras.
4 Det finns f n en viss brist av vita personalbyxor, men en order är lagd från
  tvätteriet och beräknas anlända under v 50.
5 Övriga artiklar som inte uppfyller avtalskraven, d v s kuddöverdrag (litet
  och standard), madrassöverdrag (litet), täcke (standard) samt lakan
  (standard) tas upp på agendan när utvärderingen av Eesibed täcke –
  projektet är klart. Se nedan.
               Uppföljning av kvalitetskrav gällande Mertex
Att kunna följa upp antalet tvättar avseende operationens arbetsdräkt, s k
Mertexkläder, är ur patientsäkerhet en mycket viktig fråga för landstinget.
Textilia har införskaffat ett nytt dataprogram till Boden som landstinget har
godkänt. Landstinget har fått möjlighet att se hela kedjan på tvätteriet hur
Mertexkläderna hanteras från att smutsiga plagg kommer till tvätteriet tills
att de rena plaggen skickas ut.
                                 Inventering
Syftet med inventeringen är att få en aktuell bild av textilstockens
sammansättning, utveckling och underlag för nyinvesteringar. Textilia har
genomfört en inventering den 4 november, vilket är den första inventeringen
efter att avtalet startade den 1 mars 2008. Länsansvarig för sjukvårdstextilier
har till tillsammans med landstingets kontaktperson på tvätteriet haft
information till tvättansvariga (ca 190 personer) vid samtliga sjukhus samt
videosändning till Arvidsjaur, Arjeplog, Jokkmokk, Pajala och Haparanda.
Övriga frågor som behandlats på dessa träffar är bl a stora storlekar på
patientkläder, kundägt gods, plaggautomaten i Sunderbyn, borttappade saker
och avvikelsehantering. I dagsläget finns ingen information om resultatet av
inventeringen.
                       Statistik och kvalitetssäkring
För att leveranserna ska fungera, störningar ska minimeras och uppföljning
av avtalet ska kunna ske har följande frågor diskuterats på möten:
 Leverans av statistik i filformat till landstinget månadsvis innefattande:
      Hela leveransen.
      Statistik av antalet tvättar avseende Mertexkläder.
      Plaggautomatstatistiken ska redovisas även separat.
 Rutiner gällande bl a avvikelser – kvalitetsbrister, leveransbrister,
  anläggningsproblem antingen på tvätten eller plaggautomaterna i
  Sunderbyn
 Mötesverksamhet – affärs- och driftmöten – agenda, deltagare och
  frekvens.
 Inventering.
Ovanstående punkter är åtgärdade förutom rutiner gällande bl a avvikelser
för leveransbrister, kvalitetsbrister, anläggningsproblem antingen på
tvätteriet eller plaggautomaten i Sunderby sjukhus. Textilia håller på att ta
fram en rutin för avvikelsehantering där länsansvarig för sjukvårdstextilier


                                       16
                 LANDSTINGSSTYRELSEN DEN 9 FEBRUARI 2010


ska ha full insyn i hanteringen, vilket ger ett bättre flöde av avvikelserna
samt återkoppling till kunden vid behov. Statistiken från plaggautomaterna i
Sunderbyn finns tillgänglig från den 1 oktober 2009 och inför nästa år
planeras en uppföljning av arbetskläder – bytesfrekvens – inom landstinget.
                                Start av projekt
Ett projekt har startat i Sunderbyn på två avdelningar gällande Eesibeds nya
täcke – fleecefilt och lakan i ett.
Starten skedde v 49 (30 november) och planeras att pågå i ca åtta veckor.
Formulär för utvärdering av testet medföljer. Faller testet väl ut innebär det
kostnadsbesparingar för landstinget i vårdverksamheten i form av arbetstid.
Det har även påbörjats ett projekt inom ledarutvecklingsprogrammet för
landstinget som ska ge information om vad personalen tycker om
plaggautomaten, förslag på förbättringar samt att ha en fungerande
försörjning av arbetskläder för sjukvårdspersonal vid Sunderby sjukhus så att
de vårdhygieniska kraven med daglig bytesfrekvens uppfylls.
Slutredovisning av projektet beräknas ske i augusti 2010.
                          Flergångsanvända kuddar
Det finns ett förslag att införa ej tvättbara kuddar. Anledningen till detta är:
 Det är fem gånger dyrare att tvätta kuddar jämfört med annan tvätt.
 Det går åt fem gånger mer energi att tvätta kuddar jämfört med annan
  tvätt – miljöaspekt.
 Det vid tvätt av kuddar finns risk för mögel då fukt kan stanna kvar i
  kudden – hälsoaspekt.
 De tar mindre plats eftersom de är pressförpackade.
 Det blir bättre komfort jämfört med en kudde som är tvättad några
  gånger.
Kudden behöver inte kasseras efter varje patient utan den ska användas
tillsammans med ett hygienöverdrag och örngott. Frågan kommer att tas upp
vid nästa driftmöte den 3 december.
                             Ekonomisk reglering
Företaget och landstinget har slutreglerat den ekonomiska delen av
förlikningen under juli månad innebärande att landstinget erhållit 12 200 000
kronor i ekonomisk ersättning.
                                 Primärvården
På landstingsstyrelsen den 28 april redovisades en lägesbeskrivning av
primärvårdens åtgärder. De berörde Harads, Porsön/Björkskatan, Svanstein,
Seskarö, Töre, Jukkasjärvi, Porjus, Roknäs, anpassningar av helgjourer och
förändrad läkarberedskap i Överkalix.
Ytterligare två åtgärder kan redovisas:
 Filialen i Nilivaara (Forsen) har varit inrymd i skolan som lagts ner i juni
  2009, vårdcentralen Forsen kommer inte att hyra ny lokal. Verksamheten
  som utövades i lokalen bedrivs fortsättningsvis på Forsen och som
  hembesök.



                                          17
                 LANDSTINGSSTYRELSEN DEN 9 FEBRUARI 2010



 Hyresavtalet för filialen i Poultikasvaara (Malmberget) upphörde den 1
  september 2009. En förlängning på tre år med en uppsägningstid på nio
  månader bedöms inte rimlig med tanke på förutsättningarna i vårdvalet.
  Verksamheten som bedrivs i lokalen kommer i fortsättningen att skötas
  på Malmbergets vårdcentral och som hembesök.
                                   Personal
Minskningen av personal inom primärvården, som redovisades den 28 april,
kan kompletteras med att totalt 21 personer inom Piteå primärvård har
berörts av åtgärder i omställningsarbetet för att uppnå en ekonomi i balans.
Personalneddragningar är genomförda i Arvidsjaur, Älvsbyn och vid
samtliga vårdcentraler i Piteå.

                  Internationella möten ger
               Norrbotten en position inom EU
Aldrig förr har så många internationella politiker och beslutsfattare varit på
väg till länet. Sju stora konferenser arrangeras under vintern och våren. Den
10–11 december skedde ett EU-högnivåmöte i Kiruna där landstingets e-
hälsasatsning presenterades direkt följt av Europeiska Regionkommitténs
konferens i samma stad den 14 december om territoriell sammanhållning.
Dagen därpå, den 15 december, skedde ett informellt möte mellan
representanter för Northern Sparsely Populated Area (NSPA) för att
diskutera Nordregios visionsrapport och hur norra Sverige, Norge och
Finland bäst kan dra nytta av de resultat och förslag på åtgärder för att uppnå
en framtida vision för området.
Under nästa år arrangeras ytterligare fem stora konferenser i Norrbotten med
landstinget som arrangör. Dessa konferenser och möten ger tillfällen att
sprida kunskap om länet. Våra avstånd och vår låga befolkningstäthet är
specifika förutsättningar för utvecklingen i vårt län, något som många på
kontinenten har svårt att förstå. Arbetet måste därför sträva mot att besluten i
EU tar hänsyn till både de utmaningar och den potential som finns i
Norrbotten. Det är enklare att sätta sig in i frågor som rör regionalpolitik om
beslutsfattarna själva varit här och upplevt Norrbotten. Det här är också en
chans att påverka Europapolitiken. Att vara en attraktiv samarbetspartner
och visa den kompetens som finns i vår egen organisation och länet i övrigt
är viktigt för Norrbotten.
Konferensen ALEC 2010 (Arctic Light E-Health Conference) arrangeras i
februari och handlar om e-hälsa och beräknar ha gäster från ett 20-tal
europeiska länder plus Kanada. För Norrbotten står också mycket på spel.
Norrbotten är erkänt duktiga på e-hälsa. På grund av våra långa avstånd har
vi utvecklat nya sätt att arbeta på distans. Konferensen hoppas leda till
konkreta resultat i form av samarbetsprojekt, forskningsanslag och tillväxt
för det lokala och regionala näringslivet. Norrbottens län är,
befolkningsmässigt, litet i ett europeiskt perspektiv. Även om här bor 250
000 människor så är det inte fler än i Berlins förorter. Ändå ligger
Norrbotten i framkant inom många områden och ska kvalificera oss för de
stora projekten inom e-hälsa.
Nätverkskonferensen 2010 som sker i Piteå är en träffpunkt för mellan 400
och 500 politiker och tjänstemän i kommuner och landsting följt av
Vändpunkt 2010, ett arrangemang av IUC Norrbotten (Industriellt


                                        18
                 LANDSTINGSSTYRELSEN DEN 9 FEBRUARI 2010


utvecklingscentrum) tillsammans med landstinget där regionala
utvecklingsfrågor inom näringslivet diskuteras i Kiruna.
Norrbotten står även värd för kommande Europaforum för norra Sverige
som sker i Arvidsjaur den 25-26 mars samt Sweden Emilia Romagna
Network (SERN) Generalförsamling, den 7 maj i Piteå som handlar om
projektsamarbete och nätverksbyggande med italienska kommuner och
regioner.

  Energidiskussioner på AER:s generalförsamling
Assembly of European Regions (AER) höll sin generalförsamling i Belfort i
Frankrike den 26–27 november under temat energi. En deklaration som
uppmanar till ansvar för vår framtid antogs, där alla samhällsnivåer
uppmanas att ta ansvar och stödja utvecklingen inom klimat, miljö och
energiområdet.
Det finns stor potential inför framtiden då det idag finns gott kunnande om
teknik, metoder, smarta lösningar och goda möjligheter att planera för en bra
framtid. ”Med modigt ledarskap kan vi nå vår vision om en klimatsmart
framtid”, sa Steve Howard en av talarna för AER:s klimatgrupp.
Landstinget representerades av Bernt Wallström (v) och Bo Hultin (m). Med
på generalförsamlingen fanns även Monica Carlsson (v) som är ledamot av
byrån och arbetet inom AER för jämställdhet. I vanlig ordning redovisades
årets gedigna arbete inom de olika kommittéerna och arbetsgrupperna och
2010 års prioriterade frågor och aktiviteter i kommittéerna. Norrbotten är
aktiv i flera arbetsgrupper; energi, e-hälsa, jämställdhet och i arbetsgruppen
för ungas frågor för att nämna några.
Två frågor väckte särskilt intresse hos generalförsamlingen. Förändringar av
AER:s stadgar och bestämmelsen för hur valprocedurer m m ska gå till och
inrättandet av en ny permanent kommitté för jämlikhetsfrågor. Monica
Carlsson som var ordförande för observatoriet för jämställdhetsfrågor höll ett
anförande om arbetet inom jämställdhetsområdet och uttryckte sin glädje till
att generalförsamlingen efter diskussioner under det gångna årets byråmöten,
nu senast i Göteborg den 17–18 september, kommit fram till att föreslå för
generalförsamlingen att förvandla observatoriet till en permanent kommitté
och utvecklandet av arbetet att i framtiden omfatta jämlikhetsfrågor gällande
olika former av diskriminering. Monica Carlsson blev ordförande för den
nya permanenta kommittén för jämlikhet och därmed en vice president i
AER.
Generalförsamlingens diskussioner ger positiva signaler och möjligheter till
förnybara energikällor som sol, vind och vatten, sa Bernt Wallström
landstingets representant vid AER:s generalförsamling. Resurserna finns,
tekniken utvecklas snabbt. AER ligger i framkant. Landstingets
representanter konstaterar att Norrbotten ligger bra till, men att det finns
mycket att göra och att generalförsamlingen enades kring en slutdeklaration
är ett viktigt resultat i arbetet.
Förutom intressanta diskussioner i för länet viktiga frågor gav
generalförsamlingen möjlighet till kunskaps- och erfarenhetsutbyte genom
nätverkande med 600 delegater från 33 länder.
Ett antal priser delades ut till regioner som utmärkt sig med ett gott arbete
hemmavid med innovationspolicys, kommunikationsfrågor och arbete med


                                       19
                 LANDSTINGSSTYRELSEN DEN 9 FEBRUARI 2010


att engagera och arbeta för unga i sina regioner. I samband med
generalförsamlingen ordnades även en utställning där regioner fick möjlighet
att berätta om arbetet som pågår hemmavid. Landstinget hade en monter för
att berätta om arbetet med regionala utvecklingsfrågor i ett EU-perspektiv
och speciellt om arbetet med e-hälsa och den kommande konferensen ALEC
2010.

                  Nytt från EU-kommissionen
Generaldirektoratet för hälsa och konsumentfrågor (DG SANCO) har pre-
senterat ett meddelande (i detta sammanhang ett initiativ innehållande för-
slag till konkreta åtgärder) Solidarity in Health: Reducing Health Inequalities
in the EU som redogör för åtgärder som EU-kommissionen vill genomföra
för att göra något åt olikheterna i hälsa inom EU. Det handlar bl a om:
 Samarbete med nationella myndigheter, regioner och andra organ.
 Analys av EU-politikens effekter på ojämlikheter i hälsan i syfte att mins-
  ka ojämlikheterna där så är möjligt.
 Regelbunden statistik och rapportering om omfattningen på ojämlikheter-
  na i EU och om framgångsrika strategier för att minska dem.
 Bättre information om EU-finansiering för att hjälpa nationella
  myndigheter och andra organ att motverka ojämlikheterna.
Dokumentet och bakgrundsmaterial finns på:
http://ec.europa.eu/health/ph_determinants/socio_economics/consinequalitie
sen.htm.
---------------------------------------------------


      Ur landstingsdirektörens rapport
                            Den 9 februari 2010
---------------------------------------------------

                Tillgänglighet t o m december
                                  Nationellt
Regeringen har tillsammans med Sveriges Kommuner och Landsting (SKL)
träffat en överenskommelse för 2010 om fortsatta insatser i syfte att förbättra
patienters tillgänglighet i hälso- och sjukvård.
Grunden i 2009 års överenskommelse, med beslut om en nationell satsning
för en fungerande vårdgaranti samt en förstärkt vårdgaranti för insatser till
barn och unga med psykisk ohälsa, gäller även 2010 med undantag för vissa
ändringar och tillägg.
    Överenskommelse gällande en nationell satsning för en fungerande
                            vårdgaranti
För 2010 gäller att 900 miljoner kr fördelas mellan de landsting som når
målet att minst 80 procent av patienterna i landstinget har väntat 90 dagar
eller kortare på ett beslutat specialistbesök eller behandling inom planerad
specialiserad vård.




                                       20
                 LANDSTINGSSTYRELSEN DEN 9 FEBRUARI 2010


Återstående 100 miljoner kr fördelas mellan de landsting där 90 procent eller
mer av patienterna har väntat 90 dagar eller kortare. Om inget landsting når
det målet fördelas dessa 100 miljoner kr istället mellan de landsting som
uppnår 80-procentsmålet.
En avstämning ska göras den 31 mars 2010 som ligger till grund för
fördelning av en fjärdedel av de medel som totalt ska fördelas inom ramen
för denna överenskommelse. Resterande medel ska fördelas utifrån
resultaten av de avstämningar som görs under perioden 1 april–31 december
2010. Avseende perioden 1 april–31 december 2010 och dess
avstämningstillfällen ska en separat överenskommelse tecknas under januari
månad. Information om överenskommelsen beräknas kunna lämnas på
styrelsens sammanträde.
  Överenskommelse gällande förstärkt vårdgaranti för insatser till barn och
                       unga med psykisk ohälsa
Målet för specialiserad barn- och ungdomspsykiatri inom alla landsting är en
ökad tillgänglighet samt att det, utöver grundläggande krav för vårdgaranti,
senast 2011 ska kunna erbjudas tid för bedömning inom högst 30 dagar och
därefter beslutad fördjupad utredning/behandling inom högst 30 dagar.
Under 2010 fördelas 107 miljoner kr mellan de landsting som når målet vid
avstämningsdagen att minst 90 procent av patienterna i landstinget har väntat
30 dagar eller kortare på ett första besök. Det fördelas också 107 miljoner kr
mellan de landsting som når målet att 90 procent har väntat 60 dagar eller
kortare på beslutad fördjupad utredning/behandling.
                                    Villkor
I överenskommelsens särskilda villkor framgår det att svarsfrekvensen för
rapportering ska uppgå till minst 95 procent. Parterna ska också enas om en
särskild överenskommelse gällande ett enhetligt regelverk med
begreppsdefinitioner för redovisningen av frivilligt väntande (patientvald
väntan).
De allmänna villkoren i överenskommelsen innefattar att landstingen ska
redovisa till Socialdepartementet vilka beslut som har fattats för att uppfylla
kraven i den kommande lagstiftningen om vårdgaranti, vilken har föreslagits
träda i kraft den 1 juli 2010. Landstingen ska också redovisa hur de
nationellt överenskomna riktlinjerna för frivilligt väntande tillämpas. Vidare
ska landstingen även redovisa en införandeplan för automatisk överföring av
väntetidsuppgifter till den nationella databasen samt hur ansvarsfördelningen
ser ut i landstinget angående utredning och behandling av psykisk ohälsa hos
barn och ungdomar.
                                 Norrbotten
Resultaten av Norrbottens läns landstings förbättringsarbete gällande
tillgängligheten under 2009 innebar bl a att landstinget får hela sin andel av
Kömiljarden på knappt 30 miljoner kr.
Med anledning av överenskommelsen för 2010 kommer jag att redovisa det
fortsatta förbättringsarbetet i en senare rapport.
                         Specialiserad vård – besök
Totalt hade Norrbotten i december 6 074 patienter som väntat längre än 90
dagar på ett besök. Andelen patienter som väntat längre än 90 dagar på


                                       21
                    LANDSTINGSSTYRELSEN DEN 9 FEBRUARI 2010


besök uppgick den 31 december till 6,6 procent. Utvecklingen det senaste
året framgår av tabellen:
              Besök i Norrbotten, december 2008–december 2009
Månad                   Totalt antal     Antal som väntat  Andel av total som
                         väntande           > 90 dagar     väntat > 90 dagar
December                           8 736             2 712                31 %
Januari                            8 450             2 904                34 %
Februari                           8 812             2 628                30 %
Mars                               8 396             2 150                26 %
April                              8 455             2 008                24 %
Maj                                8 482             1 940                23 %
Juni                               8 690             1 945                22 %
Juli                               9 563             2 672                28 %
Augusti                            8 623             2 917                34 %
September                          8 619             2 334                27 %
Oktober                            7 313               885                12 %
November                           6 108               302               4,9 %
December                           6 074               400               6,6 %
Av tabellen nedan framgår hur tillgängligheten för besök såg ut per den 31
december 2009 (föregående månads siffror inom parentes) uppdelat på olika
verksamhetsområden.
Verksamhetsområde         Totalt antal            Antal som väntat      Andel av total som
                           väntande                  > 90 dagar          väntat > 90 dagar
Kirurgi                     3 957 (4 067 )                 243 (192)          6,1 % (4,7 %)
Medicin                      1 812 (1 774)                   131(92)          7,2 % (5,2 %)
Psykiatri - barn                   63 (52)                      0 (0)             0 % (0 %)
Psykiatri – vuxna                242 (215)                    26 (18)        10,7 % (8,4 %)
Totalt                       6 074 (6 108)                 400 (302)          6,6 % (4,9 %)
                      Specialiserad vård - operation/åtgärd
Andelen patienter som väntat längre än 90 dagar på behandling låg den 31
december på 5,1 procent. Förändringen i Norrbotten när det gäller väntande
till behandling det senaste året framgår av tabellen nedan:
        Operation/åtgärd i Norrbotten, december 2008–december 2009
Månad                   Totalt antal     Antal som väntat  Andel av total som
                         väntande           > 90 dagar     väntat > 90 dagar
December                           2 463               341                14 %
Januari                            2 375               438                18 %
Februari                           2 500               438                18 %
Mars                               2 140               282                13 %
April                              2 133               258                12 %
Maj                                2 102               225                11 %
Juni                               2 070               334                16 %
Juli                               2 190               497                23 %
Augusti                            2 244               643                29 %
September                          2 254               334                15 %
Oktober                            2 246               120                 5%
November                           2 263                55               2,4 %
December                           2 387               121               5,1 %
Tillgängligheten för behandling per den 31 december 2009 (föregående
månads siffror inom parentes) uppdelat på verksamhetsområde var följande:
Verksamhetsområde         Totalt antal            Antal som väntat      Andel av total som
                           väntande                  > 90 dagar         väntat > 90 dagar


                                             22
                              LANDSTINGSSTYRELSEN DEN 9 FEBRUARI 2010


Verksamhetsområde                           Totalt antal                       Antal som väntat                  Andel av total som
                                             väntande                             > 90 dagar                     väntat > 90 dagar
Gynekologi                                         113 (109)                                4 (0)                        3,5 % (0 %)
Handkirurgi                                        155 (173)                               10 (4)                      6,5 % (2,3 %)
Kirurgi                                            340 (309)                               25 (7)                      7,4 % (2,3 %)
Ortopedi                                           590 (533)                              28 (11)                       4,7% (2,1 %)
Plastikkirurgi                                       45 (43)                               10 (9)                   22,2 % (20,9 %)
Ryggkirurgi                                          16 (19)                                0 (0)                          0 % (0 %)
Urologi                                            147 (133)                              27 (16)                     18,4 % (12 %)
Ögonsjukvård                                       552 (550)                               11 (1)                        2 % (0,2 %)
Öron-näsa-hals                                     429 (394)                                6 (7)                      1,4 % (1,8 %)
Totalt                                         2 387 (2 263)                             121 (55)                      5,1 % (2,4 %)
                                     Patientvald väntan/medicinsk orsak
Andel i procent av totalt antal väntande till besök inom gruppen patientvald
väntan/medicinsk orsak per 31 december är 14,5 procent (per 30 november
15,1 procent). För operation/åtgärd är motsvarande siffra 37,2 procent (per
30 november 41,2 procent).
                              Tillgänglighet till Bild- och funktionsmedicin
Bild- och funktionsmedicin arbetar med att förbättra tillgängligheten till
undersökningar med magnetkamera. Det handlar om tillgången till
kompetens för granskning av det omfattande bildmaterialet. Ett samarbete
har inletts med Telemedicin Clinic för att dels köpa granskningskompetens
via telemedicin, dels utveckla Bild- och funktionsmedicins egna rutiner för
produktions- och kapacitetsplanering. På ett effektivt sätt ska verksamheten
utnyttja de möjligheter att samordna verksamhet och resurser i hela länet,
som digitaliseringen av verksamheten erbjuder. Tillsammans med ortopedi
och primärvård har också en handläggningsöverenskommelse tagits fram,
som reglerar indikationer, remisshantering mm för patienter som kan behöva
undersökas med magnetisk resonanstomografi (MR).
                                                       Magnetisk resonanstomografi, länet


 1 800

 1 600

 1 400

 1 200

 1 000

  800

  600

  400

  200

    0
          Apr   Maj   Juni   Juli   Aug   Sept   Okt   Nov   Dec    Jan   Feb   Mars   Apr   Maj   Juni   Juli   Aug   Sept   Okt   Nov   Dec
         2008                                                      2009

                                                       Antal väntande      Antal som väntat >90 dagar



Antalet datortomografier har ökat med 15 procent under det gångna året.
Dessa undersökningar genererar stora bildvolymer och
granskningsprocessen blir därför betydligt mer resurskrävande än vid
konventionell röntgen. Tillgängligheten är dock god, under större delen av
året har mindre än 20 procent av de väntande och de senaste månaderna
endast 5 procent väntat mer än 90 dagar.




                                                                          23
                               LANDSTINGSSTYRELSEN DEN 9 FEBRUARI 2010



                                                                  Datortomografi, länet


 1 600

 1 400

 1 200

 1 000

  800

  600

  400

  200

    0
          Apr   Maj   Juni    Juli   Aug    Sept   Okt    Nov     Dec    Jan    Feb   Mars   Apr    Maj   Juni   Juli   Aug   Sept   Okt   Nov   Dec
         2008                                                           2009

                                                          Antal väntande         Antal som väntat >90 dagar



Väntetiderna till ultraljudsundersökningar har ökat i Sunderbyn. Detta beror
dels på att efterfrågan ökar, dels och framför allt på att själva
undersökningen måste utföras av läkare, där ju resurserna är begränsade. För
att frigöra läkarresurser i Sunderbyn kommer granskning av andra typer av
undersökningar att omfördelas till övriga sjukhus. På sikt kan man också
tänka sig att utbilda sjuksköterskor för att utföra vissa
ultraljudsundersökningar, något som man får överväga då nästa
utbildningstillfälle kommer.

                                                                  Ultraljud, länet

 1 400

 1 200

 1 000

  800

  600

  400

  200

     0
         Jan 2009     Feb            Mars      Apr          Maj          Juni         Juli         Aug      Sept        Okt          Nov     Dec

                                                         Antal väntande          Antal som väntat >90 dagar



    Den förstärkta vårdgarantin inom barn- och ungdomspsykiatrin (BUP)
Tillgängligheten för barn- och ungdomspsykiatrin redovisas i väntande inter-
vall 0–30 dagar och 0–60 dagar samt i andel stimulansmedel 0–30 dagar och
andel stimulansmedel 0–60 dagar. I tabellform per den 30 november samt
per den 31 december, uppdelat på besök och fördjupad utredning/behandling
ser det ut på följande sätt:
Norrbotten                   Totalt antal                Väntande                    Väntande                  Andel                     Andel
                             väntande1)                   intervall                 intervall 0–            stimulans-                stimulans-
                                                         0–30 dgr                      60 dgr                  medel                     medel
                                                                                                            0–30 dgr2)                0–60 dgr2)
November
Besök                            52 (6)                         44                           2                   95,7 %                    100 %

Fördjupad ut-                    65 (6)                         46                           8                   78,0 %                    91,5 %
redn/behandl
December


                                                                               24
                   LANDSTINGSSTYRELSEN DEN 9 FEBRUARI 2010


Norrbotten        Totalt antal      Väntande           Väntande         Andel        Andel
                  väntande1)         intervall        intervall 0–   stimulans-   stimulans-
                                    0–30 dgr             60 dgr         medel        medel
                                                                     0–30 dgr2)   0–60 dgr2)
November
Besök                   63(19)            42             2            95,5 %        100 %
Fördjupad ut-            57(5)            45             6            86,5 %        98,1 %
redn/behandl
1) I totalt antal väntande ingår även patientvald väntan/medicinsk orsak som anges inom

parentes.
2) Patientvald väntan/medicinsk orsak ingår inte.



                                     Säker vård
Patientsäkerhetsarbetet ska kännetecknas av ett vinna/vinna perspektiv där
trygga patienter, medarbetare samt närstående står i fokus och där
förutsättningar för att göra rätt från början finns.
Vårdresultatet ska spegla säker och pålitlig vård där hjälplöshet, lidande,
sjukdom, onödiga dödsfall och vårdskadekostnader elimineras.
Det långsiktiga målet är att eliminera förekomsten av vårdskador. Till
utgången av 2009 var målet att halvera antalet vårdskador jämfört med
antalet vårdskador 2007.
Strategin för patientsäkerhetsarbetet är att identifiera omfattning och typ av
vårdskador samt risker för vårdskador genom aktivt riskförebyggande arbete.
Landstinget ska även aktivt medverka i nationella arbeten för att minska
vårdskador.
                  Nationell satsning för ökad patientsäkerhet
Tillsammans med Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) har alla
landsting och regioner arbetat för att öka patientsäkerheten och därmed
minska antal vårdskador.
Satsningen fokuserar på att förebygga urinvägsinfektioner, infektioner vid
användning av kärlkatetrar och sårinfektioner efter operation samt att
förebygga läkemedelsfel när patienten skrivs in, ut eller byter vårdenhet.
Dessutom ska fallskador, trycksår och undernäring i samband med vård
förebyggas. Landstinget har arbetat med alla dessa områden.
                                 Vårdrelaterade infektioner
Norrbotten har den näst lägsta andelen vårdrelaterade infektioner i landet,
vilket uppmärksammats på nationell nivå. Därmed är målet att halvera
förekomsten av vårdrelaterade infektioner uppnått.




                                                 25
                             LANDSTINGSSTYRELSEN DEN 9 FEBRUARI 2010



                                Punktprevalensmätningar av vårdrelaterade infektioner
                                                 Trend 2008-2009

 14,0%

 12,0%

 10,0%

  8,0%

  6,0%

  4,0%

  2,0%

  0,0%
                     VT 2008                         HT 2008                          VT 2009                            HT 2009

                                                                    Riket       NLL



Strukturerat förbättringsarbete med hög följsamhet till evidensbaserade
åtgärder och landstingets hygienpolicy samt ledningens engagemang är
framgångsfaktorerna för ett bra resultat.

                             Följsamhet till basala hygienrutiner och klädregler 2008-2009
                                                   VRISS i Norrbotten

 120%

 100%

  80%

  60%

  40%

  20%

  0%
         Före proj   Sept      Okt      Nov      Dec     Jan 2010      Feb       Mars         Apr      Maj       Juni       Juli         Aug
           start     2008

                                 Andel korrekta basala hygienrutiner         Andel korrekta klädregler        Målvärde



Diagrammet visar bra följsamhet till basala hygienrutiner och klädregler
inom projektet vårdrelaterade infektioner ska stoppas, VRISS.
                                     Följsamhet till basala hygienrutiner och klädregler
                                                Norrbottens läns landsting

 120%

 100%

  80%

  60%

  40%

  20%

  0%
          Maj Juni    Juli   Aug Sept    Okt   Nov    Dec    Jan Feb Mars April         Maj     Juni   Juli   Aug Sept     Okt     Nov    Dec
         2009                                               2010

                                 Andel korrekta basala hygienrutiner         Andel korrekta klädregler        Målvärde


Följsamheten till basala hygienrutiner och klädregler mäts i all hälso- och
sjukvård sedan maj 2009. Resultatet visar att följsamheten successivt ökar.
                                         Fall, trycksår och undernäring
Arbetet med att förebygga fall, trycksår och undernäring har pågått sedan
2007. Med metoden för genombrott har nio team under 2009 arbetat med att


                                                                     26
                   LANDSTINGSSTYRELSEN DEN 9 FEBRUARI 2010


systematiskt förebygga fall, trycksår och undernäring. Arbetet har fokuserats
på att bedöma risk för fall, trycksår och undernäring på patienter 65 år och
äldre. Resultatet visar att riskbedömningar görs på ca 65 procent av
patienterna. Där risk identifierats används alltid evidensbaserade
förebyggande åtgärder. Landstinget deltar i nationella kvalitetsregistret
Senior Alert. Resultat från denna databas är i nuläget för osäkra för att
redovisas.
                              Säker läkemedelshantering
Säker läkemedelshantering syftar till att patienten behandlas med rätt
läkemedel, i rätt mängd och vid rätt tidpunkt. Norrbotten ligger väl framme
jämfört med riket, inte minst tack vare den landstingsgemensamma
läkemedelslistan i journalsystemet.
Under 2009 har Kvalitetshandbok för läkemedelshantering inom hälso- och
sjukvård i Norrbottens län utarbetats i syfte att uppnå gemensamma
arbetssätt och rutiner inom läkemedelsområdet. Ca 4 000 äldre
norrbottningar får idag sina läkemedel via distributionssystemet Apodos. När
Apodos integrerades med läkemedelslistan i landstingets journalsystem VAS
uppnåddes, för dessa patienter december 2009, hundraprocentig
läkemedelsavstämning,
För att få en uppfattning om säkerhetsnivån inom läkemedelshantering och
användning av läkemedel följs processerna inom delområdena
läkemedelsanvändning med fokus på den äldre patienten och
läkemedelshantering på vårdenheterna. Resultaten presenteras regelbundet
på läkemedelskommitténs hemsida. Länets äldre använder färre olämpliga
läkemedel. Statistik från läkemedelskommittén och SKL visar lägre
användning, än riksgenomsnittet, av lugnande medel och av läkemedel som
kan orsaka förvirring. De äldre innevånarna i Norrbotten använder dessutom
allt färre riskfyllda läkemedelskombinationer.
Inom ramen för den nationella satsningen på patientsäkerhet har Kalix, Piteå
älvdals och Kiruna sjukhus deltagit i förbättringsarbetet ”Steget före”. I
Kiruna har dessutom primärvården och Kiruna kommun medverkat.

              Antal HSAN-anmälningar, lex Mariaärenden och patientnämndsärenden
                                         2008 och 2009

 800

 700

 600

 500

 400

 300

 200

 100

   0
           HSAN-anmälningar               Lex Mariaärenden             Patientnämndsärenden

                                            2008    2009



Antalet HSAN-anmälningar har minskat sedan 2008 med ca 30 procent.
Färre medarbetare anmäls till hälso- och sjukvårdens ansvarsnämnd och
endast ett fåtal har lett till erinran eller varning. Lex Mariaärendena ligger i
förhållande till 2008 på konstant nivå, d v s mellan 50 och 55 ärenden. Att
verksamheten anmäler lex Mariaärenden ska ses som positivt eftersom dessa


                                               27
                     LANDSTINGSSTYRELSEN DEN 9 FEBRUARI 2010


leder till förebyggande patientsäkerhetsarbete. Antal patientnämndsärenden
ökar troligtvis beroende på patienters och närståendes större förväntningar på
hälso- och sjukvården, men även på att medarbetarna i större utsträckning
hänvisar patienter och närstående till patientnämnden vid missnöje med
vården.
                          Avvikelsehanteringsprocessen
Patientsäkerhetsarbetet innebär att analysera, fastställa och undanröja
orsaker till risker, tillbud och vårdskador. Det främsta verktyget för
patientsäkerhetsarbetet är avvikelsehanteringsprocessen.

                               Antal avslutade avvikelser 2006-2009

 5 000

 4 500

 4 000

 3 500

 3 000

 2 500

 2 000

 1 500

 1 000

  500

      0
              2006                   2007                      2008           2008



Fr o m 2007 ses en nedgång i antalet avvikelser beroende på att enbart
avslutade vårdavvikelser redovisas. Orsak till avvikelserna är framtagna,
åtgärder föreslagna och vidtagna. Detta innebär riskförebyggande arbete i
syfte att liknande avvikelser upprepas.
                                   Händelseanalyser
Händelseanalys är en fördjupad analys i syfte att ta reda på varför negativa
händelser uppstår, dess orsakar och framför allt förslag till konkreta åtgärder.

                      Antal lex Mariaärenden och händelseanalyser 2006-2009

 60


 50


 40


 30


 20


 10


  0
            2006                    2007                      2008            2009

                                    Lex Mariaärenden   Händelseanalyser



Antalet händelseanalyser är lågt i förhållande till bl a antalet lex
Mariaärenden. Händelseanalyser görs även på avvikelser som inte leder till
lex Mariaärende, men som ur patientsäkerhetsperspektivet är viktiga i det
förebyggande patientsäkerhetsarbetet.




                                                  28
                 LANDSTINGSSTYRELSEN DEN 9 FEBRUARI 2010


                                Riskanalyser
Syftet med riskanalyser är att identifiera och värdera risker, identifiera
orsaker samt att vidta åtgärder som eliminerar, minskar riskerna eller mildrar
konsekvenserna av en negativ händelse. Att analysera risker är ett proaktivt
arbete. Under 2009 har en omfattande riskanalys på organisatorisk nivå
genomförts.
                             Evidensbaserad vård
I arbetet med att förbättra patientsäkerheten ska framtagna evidensbaserade
åtgärder inom olika områden, specialiteter och professioner tillämpas.
Mätningar av följsamhet till evidensbaserade åtgärder visar i internationella
studier att förekomsten av vårdskador minskar.
                                 Vårdhygien
Enheten för Vårdhygien har deltagit i den nationella satsningen för ökad
patientsäkerhet. Arbetet har fokuserats på bland annat rådgivning i kliniskt
arbete, utbildning och implementering av basala hygienrutiner och
klädregler. Arbetet har varit framgångsrikt. Enheten har representerats i
styrgruppen för infektionsregistrering.
                         Säker operationsprocess
WHO:s checklista för säkrare operationsprocesser används sedan hösten
2009 vid alla operationsenheter i länet.
                       Patientsäkerhetsarbetet 2010
Arbetet under 2010 kommer att fokusera på fortsatt arbete med att bekämpa
vårdskadorna, vårdrelaterade infektioner, trycksår, fallskador och
undernäring liksom läkemedelsfel.
Patientsäkerhetskulturen ska mätas under våren. Modulen för
infektionsregistrering i VAS ska färdigställas liksom ledningssystemet för
kvalitet och patientsäkerhet inom hälso- och sjukvården. Divisionernas
arbete med att utveckla och förbättra avvikelsehanteringsprocessen
fortsätter.
På den nationella arenan kommer arbetet med att involvera patienter och
närstående i patientsäkerhetsarbetet att starta. Dessutom ska verktyg för
säker kommunikation och informationsöverföring implementeras i
landstingen. Arbetet med en nationell databas för vårdrelaterade infektioner
fortsätta och i detta arbete kommer landstinget kommer att delta.

                      Patientnämnden 2009
Patientnämnden avslutade 735 ärenden under 2009 jämfört med 589 ärenden
under samma period 2008. Därutöver kontaktades nämnden av en stor
mängd patienter och medborgare som önskade vägledning i problem inom
hälso- och sjukvården samt folktandvården.
Av tabellen framgår antal ärenden under 2008 respektive 2009.
Division      Bemötande,      Organisation,       Vård och          Totalt
             kommunikation      regler och      behandlingsfrå
                                 resurser            gor
             2008    2009     2008      2009    2008     2009    2008    2009
Primärvård      69      95        34       33      71       55     174     183
Opererand       55      86        37       57     104       97     196     240


                                        29
                 LANDSTINGSSTYRELSEN DEN 9 FEBRUARI 2010


Division      Bemötande,     Organisation,         Vård och          Totalt
             kommunikation     regler och        behandlingsfrå
                                resurser              gor
             2008    2009    2008      2009      2008     2009    2008    2009
e spec
Medicinska      25      47      21          23      40       37     86        107
spec
Vuxenpsyk       22      39      16          33      35       21     73         93
iatri
Diagnostik       2       1       6           6       4        3     12         10
Folktandvå       5      16       5          15      11       16     21         47
rd
Service          1       6       5          14       0        3      6         23
Kommuner         5       7       4           2       5       10     14         19
Annat            3       7       0           3       4        3      7         13
landsting/
vårdgivare
Totalt         187     304     128      186        274      245    589        735
Varav
Kvinnor        129     202      72          93     161      153    362        448
Män             58     102      56          93     113       92    227        287
Det totala antalet ärenden har ökat med 146 eller 25 procent under de första
2009 jämfört med 2008. Området Bemötande, kommunikation har ökat med
117 ärenden eller 63 procent, området Organisation, regler och resurser har
ökat med 58 ärenden (45 procent), medan området Vård och
behandlingsfrågor har minskat med 29 ärenden (11 procent).
Av det totala antalet anmälningar gällde 61 procent kvinnor, vilket är samma
andel som 2008.
Sammanfattningsvis ökade ärenden inom området ”Bemötande,
kommunikation” för alla divisioner utom Diagnostik. Bemötandeärenden
innehöll mest upplevelser av bristande empati, dålig information och att
läkare inte lyssnat på patienten. Påpekanden om kränkande, ovänligt och
nonchalant bemötande förekom också bland klagomålen.
En ökning kan också konstateras inom området Organisation, regler och
resurser” för alla divisioner utom Primärvård och Diagnostik. Ärenden under
gällde ofta beskrivningar om brister gällande vårdgarantin, och bristfällig
uppföljning av remisser och kallelser.
Inom området ”Vård- och behandlingsfrågor” har alla divisioner utom
Folktandvård och Service minskat antalet ärenden. Anledningen till detta
kan resultatet av det aktiva förbättringsarbete som divisionerna bedriver.
Ärendena inom detta område avsåg ofta missnöje med felaktig, försenad
behandling och brister i omvårdnad.
En generell förklaring att antalet patientnämndsärenden ökat kan bero på att
divisionerna i större utsträckning än tidigare har blivit mer tydliga på att
hänvisa medborgaren till patientnämndens utredare. Ett exempel på detta är
att division Folktandvård hänvisar missnöjda till Patientnämnden i sin
broschyr för en oberoende utredning. Även division Opererande specialiteter
betonar att vårdpersonalen kontinuerligt hänvisar till Patientnämnden om
inte patienten är nöjd. Dessa faktorer kan givetvis påverka den ökande
ärendemängden.



                                       30
                            LANDSTINGSSTYRELSEN DEN 9 FEBRUARI 2010


Det är av största vikt att verksamheten själv tar tag i dessa frågor, ett arbete
som kommer att intensifieras.
En orsak till ökningen av bemötandeärenden kan vara att patienten betonat
bemötande i sin anmälan på ett annat sätt en tidigare på grund av ökad
medvetenhet att dessa brister kan anmälas. Ytterliggare en faktor kan vara att
Hälso- och sjukvårdens ansvarsnämnd (HSAN) konsekvent skickar ärenden
som gäller bemötande till Patientnämnden för vidare handläggning i större
utsträckning än tidigare.
I min rapport till styrelsen den 6 november 2009 redovisade jag vilka
åtgärder som vidtas inom divisionerna.

Landstingsgemensam patientenkät om bemötande
I förbättringsarbetet som säkerställer "det goda mötet" i hälso- och
sjukvården används en landstingsgemensam patientenkät som mäter
patienternas upplevelse av bemötande.
Enkäten besvaras av patienter i både öppen och sluten vård enligt ett
rullande schema som beslutas inom respektive division. Alla verksamheter
med patientkontakter ska genomföra minst en enkät per år.
Den avslutande enkätfrågan visar med ett sammanfattande betyg på en
femgradig skala hur patienterna värderar det bemötande man får i vården:
                                           Vilket sammanfattande betyg vill du ge på ditt besök?
     97,7%                                                                                         95,6%
                                                                            95,1%                                    94,7%
                            90,8%                  92,3%




                                    9,2%                   7,7%
                                                                                    4,9%                   4,4%              5,3%
             2,3%


 Folktandvård (n=8 883) Primärvård (n=2 786)   Sjukhusvård (n=3 683)    Totalt (n=15 352)          Män (n=6 637)   Kvinnor (n=8 372)

                                                  Högsta/näst högsta betyg     Lägre betyg



Totalt har 95 procent av patienterna år 2009 gett höga betyg åt bemötandet.
Andelen varierar mellan landstingets verksamheter, från 90 procent inom
primärvården till 98 procent inom folktandvården. Det övergripande målet
att minst 90 procent av patienterna ska ge höga betyg (svarsalternativ 4 eller
5) på denna fråga har därför infriats. Män tenderar att ge högre betyg än
kvinnor.
Ur förbättringssynvinkel är emellertid den andel som INTE gett höga betyg
den mest åtgärdsrelevanta. Vid enskilda mottagningar är variationen större i
betygen än de genomsnittsvärden som redovisas här.

                               CAN-undersökningen 2009
Den senaste undersökningen av drog- och alkoholvanor bland ungdomar i
hela Norrbotten gjordes för nio år sedan, år 2000. Av den anledningen
beslutade landstinget, Kommunförbundet och länsstyrelsen att delta i
Centralförbundet för alkohol- och narkotikaupplysnings (CAN:s) årliga


                                                                       31
                 LANDSTINGSSTYRELSEN DEN 9 FEBRUARI 2010


undersökningar av drog- och alkoholvanor bland elever i grundskolans
avgångsklasser, årskurs 9.
           Sammanfattning av resultatet år 2009 för Norrbotten
 Idag är det fler som inte dricker alkohol än för nio år sedan och därmed är
  färre alkoholkonsumenter. Detta är samma utveckling som skett i riket.
  Fyra av tio 16-åringar i länet dricker inte alkohol idag.
 Idag är det färre som dricker mycket vid ett och samma tillfälle minst en
  gång i månaden. Detta är samma utveckling som skett i riket. Länets
  ungdomar har gått från 23 procent bland pojkarna och flickorna år 2000
  till 16 respektive 18 procent år 2009.’
 Ojämlika förhållanden – fler negativa förhållanden/besvär/levnadsvanor
  ansamlas till en mindre grupp som dricker mer alkohol än andra.
 Inte en utan fler och sannolikt samverkande faktorer har betydelse för
  ungdomars levnadsvanor.
 Det är inte ovanligt att oönskat/oskyddat sex sker i samband med att
  ungdomarna dricker alkohol.
Bruket av narkotika bland eleverna i årskurs 9 ligger på ungefär samma nivå
år 2009 som för nio år sedan bland flickorna, men en aning högre bland
pojkarna.
Rapport med tabellbilaga finns att ta del av på landstingets folkhälsosida:
www.nll.se/folkhalsa.

                       Vårdbarometern 2010
Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) ska upphandla ny entreprenör för
det praktiska genomförandet av Vårdbarometern fr om 2010. Avtalet med en
ny entreprenör beräknas vara klar tidigast under hösten.
I och med att den nationella patientenkäten är klar kommer också
Vårdbarometerns frågor att omarbetas för att mer spegla befolkningens
attityder och uppfattningar än specifika vårdbesök.
Några kvartalsintervjuer kommer inte att ske före sommaren. I stället är
planeringen att under året intervjua lika många norrbottningar som skulle ha
intervjuats i Vårdbarometern, men med de nya förutsättningarna.

                      Mäns våld mot kvinnor
“Mäns våld är en fråga för män och det är bara män som på allvar kan göra
något åt det.” Det var den amerikanska forskaren Jackson Katz
huvudbudskap på ett seminarium den 27 oktober 2009 som lockade 170
deltagare till Hotell Nordkalotten i Luleå. Seminariet arrangerades av
landstinget, Kommunförbundet, polisen och länsstyrelsen i Norrbotten och
riktade sig till chefer och ledare inom både offentlig, privat och ideell sektor.
Syftet var att öka kunskaperna om hur vi ska få mäns våld att upphöra.
Dokumentation från seminariet bifogas rapporten.




                                        32
                 LANDSTINGSSTYRELSEN DEN 9 FEBRUARI 2010


                       Lägesrapport för Norrbotten
                                  Bakgrund
Landstinget har ett ansvar för att upptäcka och identifiera våld mot kvinnor
och barn och ska i enlighet med hälso- och sjukvårdslagen ge ett medicinskt
och psykologiskt omhändertagande i form av medicinsk bedömning och
behandling samt följa upp gjorda insatser. I kvinnofridpropositionen
1997/1998:55 gav regeringen uppdrag till myndighetsgemensamma åtgärder
för att bekämpa mäns våld mot kvinnor. Genom att:
 Förebygga våldsbrott mot kvinnor.
 Utarbeta åtgärdsprogram och policydokument.
 Samverka med berörda myndigheter och frivillig organisationer.
 Följa den internationella utvecklingen.
 Redovisa åtgärder.
Under 2003 startade landstinget ett strukturerat arbete mot mäns våld mot
kvinnor i form av projekt kvinnofrid. En rad olika aktiviteter och åtgärder
har under åren genomförts och fortgår fortfarande, t ex:
 Deltagande i nationellt kvinnofridsnätverk initierat av Sveriges
  kommuner och landsting.
 Myndighetssamverkan Norrbottens län (samverkansmöten och
  gemensamma utbildningssatsningar).
 Lokala myndighetsgemensamma arbetsgrupper och handlingsplaner.
 Internt landstingsnätverk med representanter från berörda
  vårdenheter.(uppföljningsmöten och internutbildning).
 Årliga utbildningar och seminarier inom områden som våld mot kvinnor,
  hedersrelaterat våld, misshandel av barn, prostitution, sexhandel och
  kunskap om behandling av våldsutövande män.
                                Lägesrapport
Enligt BRÅ (Brottsförebyggande rådet) har anmälningar gällande
misshandel mot kvinnor ökat de senaste tio åren . Det beror både på att
anmälningsbenägenheten har ökat samt att det faktiska våldet har ökat.
Norrbottens län är på intet sätt förskonande, förutom de katastrofala
händelser vi kan följa via media, så visar statistiken på en ökning från
föregående år med 13 procent inkomna ärenden för brott i nära relation
(exklusive brott mot män i nära relation). Ser vi på utvecklingen under två år
så är ökningen 25 procent. Norrbotten ligger i jämförelse med övriga län i
topp tre när det gäller brott i nära relation.
Med utgångspunkt från ovanstående har tre myndighetsövergripande
aktiviteter initierats under 2009:
 En utredning om förutsättningar att bilda ett samverkanscentrum för
  våldsutsatta kvinnor och barn samt våldsutövande män har genomförts
  och presenterats. Nästa steg är att hitta lämpliga samverkansformer som
  är möjliga ur ett länsperspektiv.
 Den 27 oktober hölls ett större seminarium, ”Hur motverkar vi mäns våld
  mot kvinnor”, föredragshållare var den amerikanske författaren, forskaren

                                       33
                 LANDSTINGSSTYRELSEN DEN 9 FEBRUARI 2010


   och antivåldsaktivisten Jackson Katz. Konferensen riktade sig till chefer
   och ledare inom kommuner, landsting, statliga myndigheter, näringsliv
   samt politiker.
 Uppstart av mansmottagning i Piteå för behandling av män som utövar
  våld i nära relationer. Upptagningsområde är, i första hand, Piteå,
  Älvsbyn, Luleå och Boden samt Skellefteå.
I landstinget har frågorna kring mäns våld mot kvinnor allt tydligare lyfts
upp och in på ledningsnivå. En plan för landstingsinterna åtgärder har tagit
fram enligt följande lista:
 Internutbildning om mäns våld mot kvinnor riktad till samtliga
  ledningsgrupper i samband med landstingets utvecklingsarbete NLLJämt.
 Utbildning/föreläsning om mäns våld mot kvinnor och barn ingår i vårens
  utbildningsdagar för landstingsfullmäktige.
 Förbättra NLL:s webbsida avseende kvinnofridsinformation.
 I återkommande i nyhet/informationsbrev förmedla landstingets
  ställningstagande och vikten av fortlöpande arbete i dessa frågor.
 Samordna kvinnofridsarbetet med de lokala folkhälsoråden.
 I samverkan med universitetet (läkarlinjen och institutionen för
  hälsovetenskap) påverka till ökad utbildning och grundkompetens om
  våld i nära relationer.
 Initiera samverkan med mansmottagningen Piteå, alternativt
  kompletterande av behandling av våldsutövande män.
Införa registrering och uppföljning av våld i nära relationer

               Installation av nya MR-kameror
Division Diagnostik har inom ramen för 2009 års investeringsanslag
upphandlat nya MR-kameror till sjukhusen i Sunderbyn och Gällivare. Dessa
kommer att installeras under första halvåret 2010. Dessutom kommer MR-
kameran vid Piteå älvdals sjukhus att uppgraderas efter sommaren. I
installationsarbetet ingår ombyggnation, montering av utrustningen,
utbildning och provdrift.
Detta innebär att inga MR-undersökningar kommer att kunna utföras
Gällivare under veckorna 3–12 och i Sunderbyn under veckorna 13–23.
Uppehållet i Piteå efter sommaren kommer sannolikt att bli något kortare.
För att i möjligaste mån undvika att driftstoppen bidrar till att öka på de
redan långa väntetiderna till MR-undersökning planerar divisionen att under
stängningen utöka kapaciteten på de båda andra sjukhusen genom
omfördelning av personal och utökat öppethållande. Detaljplanering av detta
pågår.

            Sjukskrivningsmiljarden 2006–2009
Arbetet med sjukskrivningsmiljarden påbörjades 2006. Målet med arbetet
var att sänka ohälsotalet. En åtgärdsplan upprättades som blev godkänd av
Försäkringskassan och landstinget. Ohälsotalet i augusti 2005 hade då
sjunkit från 53 dagar till 50 dagar. En stor attitydförändring i Norrbotten låg
bakom minskningen. Försäkringskassan hade gjort stora utbildningsinsatser

                                        34
                 LANDSTINGSSTYRELSEN DEN 9 FEBRUARI 2010


under åren 2004–2006. Läkarnas attityd förändrades och patienternas
förväntningar på sjukskrivning dämpades.
År 2006 påbörjades arbete med mindfulnessprojekt, smärtprojekt samt FaR
och FYSS (fysisk aktivitet på recept). Åtgärderna från landstinget inriktades
på ledning, kompetens och samverkan med bl a kontinuerliga
samverkansmöten med Försäkringskassan.
Norrbotten minskade sina sjukpenningdagar med 17,5 procent och låg på
andra plats i Sverige. Ohälsotalet var 48 dagar i slutet av året. Landstinget
fick 52 miljoner kr av de 806 miljoner kr som delades ut.
Under 2007 var åtgärderna var riktade mot ledning/styrning, kompetens,
samverkan internt/externt, kvinnors sjukskrivning och implementering av
försäkringsmedicinskt beslutstöd. Sjukskrivningskommittén kom igång
under året med chefer och läkare från psykiatrin, primärvården och
ortopedin.
Det medicinska beslutstödet för sjukskrivning presenterades för alla
vårdenheter i Norrbotten på öppna seminarier och det blev möjligt för
läkaren att med en knapp mycket lätt komma åt stödet i VAS. Hela
primärvården fick en möjlighet att efter en genomgång göra sin egen
handlingsplan för sjukskrivning. Det stora smärtprojektet i primärvården
avslutades. En styrgrupp för arbetet inom landstinget påbörjades.
Statistiken på kvinnors sjukskrivning började följas på kommunnivå och
Norrbotten låg i topp i Sverige med en minskning på nästan 20 procent i
sjukskrivningsstatistiken och ohälsotalet var 46 dagar. Landstinget fick 49
miljoner kr för den stora nedgången.
I ledningsarbetet påbörjades under 2008 en planering för en chefsträff 2009
tillsammans med Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) om ledning och
styrning av sjukskrivningsprocessen. Handlingsplaner för 30 av 31
vårdcentraler togs fram gällande sjukskrivningsprocessen. En webbenkät
skickades ut till chefer och läkare i landstinget med frågor kring
beslutsstödet som en del av utvärderingen av arbetet med implementeringen
av beslutstödet.
Upphörandet av remisstvånget till sjukgymnastik utvärderades.
Tidsgränserna för sjukskrivning vid 90 dagar, 180 dagar och 365 dagar
infördes och i samband med det var Försäkringskassan ute och informerade
om detta.
Kompetensutveckling skedde inom många områden bl a hälsofrämjande
ledarskap och arbetsplatser. När det gällde kvinnors ohälsa skedde
utvecklingen via dialog med främst primärvården, spridning av
genusstatistik på kommunnivå och en kunskapssatsning via spridning av en
kunskapsöversikt.
Nedgången i sjukpenningdagar låg i slutet på 2008 på 20 procent för
Norrbotten, vilket innebar en fjärde plats i landet. Ohälsotalet låg på 43
dagar. Landstinget fick 36 miljoner kr.
År 2009 har ledningsarbetet fullföljts med en ledningskonferens tillsammans
med SKL och sedan fortsatts med framtagande av ett ledningssystem för
sjukskrivningsprocessen. Ett arbete påbörjats med att förändra den
nuvarande sjukskrivningskommittén med en mer varaktig lösning; en
Försäkringsmedicinsk kommitté med en anställd ordförande på 20 procent.


                                        35
                 LANDSTINGSSTYRELSEN DEN 9 FEBRUARI 2010


En satsning skedde på en extra AT-utbildning, där Norrbotten var ett av
pilotlänen. Samverkan med Försäkringskassan har fortsatt och en
fyrpartsamverkan mellan försäkringskassan, arbetsförmedlingen, kommunen
och landstinget inleddes när det gäller de som riskerar att bli utförsäkrade.
Koordinatorer för sjukskrivningsarbetet och rehabilitering/teamarbete
anställdes på sex vårdcentraler på vardera 40 procent.
Ett arbete med en handlingsöverenskommelse mellan radiologin, ortopedin
och primärvården för att korta väntetider påbörjades. Ett förberedelsearbete
inleddes när det gäller genus med deltagande i landstingets satsning på
jämställd vård 2010. En läkare knuten till projektet att utöka användandet av
beslutstöd och att skriva korrekta medicinska underlag har börjat besöka alla
verksamheter i landstinget som sjukskriver.
Ett nytt åtagande är att samverka med riskbruket. Två intresserade läkare i
primärvården har deltagit i en utbildning för att sedan föra ut budskapet i
organisationen. En utbildning av handledare inom Motiverande samtal är
genomförd.
I slutet av 2009 låg ohälsotalet på 39,6 dagar och minskningen av
sjukpenningdagar var 22 procent och Norrbotten ligger nu på plats sex i
Sverige.
Under 2010 kommer stora projekt som Hälsofrämjande samtal samt FaR och
FYSS att avslutas.

                          Kapitalförvaltning
Landstingsstyrelsen beslutade vid sammanträde i september 2009 (§ 192) att
dela upp ränteförvaltningen i en intern del i form av bl a stats- och
bostadsobligationer och i en extern del i form av svenska räntefonder. Den
interna delen av förvaltningen avser att täcka landstingets medellånga (1-6
år) behov av likvida medel på grund av bl a ökande pensionsutbetalningen
men även, om nödvändigt, för s k återlån för finansiering av investeringar.
Styrelsen beslöt även att anta följande förvaltare som möjliga leverantör av
räntefonder till landstinget: Alfred Berg Asset Management AB, Swedbank
Robur AB, Carlsson Investment Management, SEB Wealth Management,
Handelsbanken Kapitalförvaltning och Nordea.
Till landstingsdirektören uppdrogs att inom ramen 450 miljoner kr fördela
förvaltningsuppdrag inom ovan nämnda grupp förvaltare och att sedan via
landstingsdirektörens rapport återrapportera val av förvaltare till styrelsen.
Jag har fördelat det externa räntemandatet i räntefonder enligt följande:
Nordea 100 miljoner kr, Swedbank Robur AB 100 miljoner kr, Carlsson
Investment Management 100 miljoner kr, SEB Wealth Management 100
miljoner kr och Alfred Berg Asset Management AB 50 miljoner kr, totalt ca
450 miljoner kr nominellt.
Den interna delen av ränteförvaltningen, bestående av statsobligationer,
bostadsobligationer och företagsobligationer har en förfallostruktur med 19
miljoner kr 2010, 231 miljoner kr 2011, 211 miljoner kr 2012, 39 miljoner kr
2013, 67,7 miljoner kr 2014, 17,5 miljoner kr 2015 och 14 miljoner kr 2016.
Totalsumman är 599,5 miljoner kr nominellt, men marknadsvärdet är ca 649
miljoner kr. Samtliga kvarvarande värdepapper härrör från den tidigare
diskretionära ränteförvaltningen hos Carlsson Investment Management och


                                        36
                 LANDSTINGSSTYRELSEN DEN 9 FEBRUARI 2010


Handelsbanken Kapitalförvaltning. Värdepapper avseende bostadslån är
emitterade av SEB, Stadshypotek och Nordea. Värdepapper avseende
företagsobligationer är emitterade av Vattenfall 5 miljoner kr,
Kommuninvest 4 miljoner kr samt förlagslån SBAB 10 miljoner kr.
I den interna ränteförvaltningen finns dessutom f n 42,6 miljoner kr i likvida
medel.
Aktiedelen av portföljen bestående av en aktiefond, Robur Ethica Sverige
Mega, med ett marknadsvärde den 19 januari på 334,7 miljoner kr.
Totalt förvaltat kapital per den 19 januari uppgår då till ca 1 476 miljoner kr
i marknadsvärde.

         Hälso- och sjukvård ur olika perspektiv
I rapporten ”Hälso- och sjukvården ur olika perspektiv” har Sveriges
Kommuner och Landsting (SKL) gjort jämförelser mellan landstingen och
beskriver skillnader på en övergripande nivå. Rapporten är avsedd att ge en
översiktsbild av den landstingsfinansierade hälso- och sjukvården i Sverige.
Det finns även beskrivet några exempel på fördjupningar som kan kopplas
till uppgifter om kvalitet och resultat sprungna ur de nationella
kvalitetsregistren, samt hänvisningar till källor där man kan finna statistik för
fler fördjupade analyser.
I det följande redovisar jag en sammanfattning av rapporten.
                        Olika förutsättningar i landet
Välkända faktorer så som befolkningstillväxt, sysselsättning, utbildningsnivå
och hälsotillstånd ger olika förutsättningar att bedriva vården. Den ser mer
gynnsam ut i de mellersta och södra delarna av landet. Stockholm-Uppsala-
regionen har den största befolkningsutvecklingen, däremot minskar
befolkningen i den norra delen av landet. Det är bara Västerbotten om har en
befolkningstillväxt av de nordliga landstingen.
     Strukturjusterade nettokostnad och nettokostnadsutveckling
Landstingens beskattningsrätt i kombination med gällande balanskrav
innebär att skillnaderna i nettokostand per invånare är relativt små när man
tar hänsyn till skatteutjämningssystemets struktureffekter.
Däremot beskrivs en betydande skillnad i nettokostnadsutvecklingen över en
treårsperiod (2005–2008).




                                        37
                LANDSTINGSSTYRELSEN DEN 9 FEBRUARI 2010




Norrbottens läns landsting har haft en måttlig nettokostnadsutveckling per
invånare, dock något högre än snittet i riket.
                      Produktivitet och konsumtion
I rapporten beskrivs även vårdkonsumtion och kostnader per prestation (från
2006). Diagrammet nedan visar avvikelsen från genomsnittet och ska ses
som en sammanfattande resultatbild för jämförelser av kostnad och
prestation.




Den sammanfattande bilden av Norrbotten är att vi har en något lägre
produktivitet till en högre kostnad är snittet i riket.
            Resurser och prestationer i de olika landstingen
Tillgängliga vårdplatser kan ses som ett kapacitetsmått inom den slutna
vården och här finns betydande skillnader mellan landstingen.


                                      38
                 LANDSTINGSSTYRELSEN DEN 9 FEBRUARI 2010




Här skiljs på regionlandsting och ej regionlandsting eftersom det inte blir
rättvist att jämföra dessa. Det finns ofta något fler vårdplatser i ett
regionlandsting. Norrbotten har, i förhållande till andra ej regionlandsting,
något fler vårdplatser än snittet. Gotland, Jämtland, Dalarna och
Västernorrland har fler vårdplatser än Norrbotten.
Vårdtyngden i ett landsting kan illustreras genom antal DRG- poäng per
invånare. En DRG poäng tar hänsyn till den genomsnittliga resursåtgången
och är därmed ett bra mått på en befolknings vårdtyngd.




Norrbotten har en vårdtyngd som i princip är rikets snitt, sett ur DRG-poäng
per vårdtillfälle. Vårdtyngden som beskrivs i diagrammet varierar ganska
mycket (ca 10 procent) och det innebär att landstingens producerade vård har
olika sammansättning, dels beroende på vilka strategi man har att behandla
patienten i öppenvård eller slutenvård och dels hur väl man kodat och tagit
med alla bidiagnoser (fler bidiagnoser ger en högre DRG-poäng).


                                        39
                 LANDSTINGSSTYRELSEN DEN 9 FEBRUARI 2010




     En modell som är avsedd att mäta landstigens personaltäthet.
En intressant del som redovisas i rapporten är den modell som kan mäta
landstingens personaltäthet. Modellen har arbetats fram av SKL och fyra
landsting (Västerbotten, Jönköping, Region Skåne och Västra
Götalandsregionen) och kommer på sikt kunna utvecklas så att det går att
matcha personal uppgifter med kostnads- och verksamhetsuppgifter som inte
tidigare varit möjligt på ett riktigt och rättvisande sätt landstingen emellan.




I diagrammet nedan redovisas arbetade timmar totalt i landstinget/regionen
omvandlat till årsarbetare per 10 000 invånare. Redovisningen avser fyra
kategorier av personal: läkare, sjuksköterskor, läkarsekreterare och
undersköterskor/skötare. Skillnaderna mellan de olika landstingen och
regionerna är relativt liten för de aktuella personalgrupperna eftersom
modellen tar hänsyn till skillnader i organisation och verksamhet vid
jämförelser. Ingen hänsyn har tagits till strukturella skillnader mellan
landstingen i denna jämförelse.




                                       40
                 LANDSTINGSSTYRELSEN DEN 9 FEBRUARI 2010




      Sammanställning av nyckeltal per landsting, en fördjupning
Rapporten avslutas med ett exempel på hur informationsmaterialet kan
användas. SKL har valt att exemplifiera materialet genom att göra en
jämförelse mellan Jönköping och Norrbotten utifrån ett genomsnittligt
riksperspektiv. Varför just Jönköping och Norrbotten valts ut är att man
bedömt att respektive landsting har ett bra underlag i det statistiska
materialet.
Norrbotten och Jönköping arbetar också utifrån olika förutsättningar:
 Folkmängden ökade i Jönköping 2000–2008, men minskade i Norrbotten
 Befolkningstätheten är högre i Jönköping än i Norrbotten.
 Arbetslösheten i Norrbotten var jämförelsevis hög, medan Jönköping
  hade den lägsta i landet.
 Befolkningen i Norrbotten har kortare medellivslängd och lägre andel
  med gott allmänt hälsotillstånd än befolkningen i Jönköping.
 Norrbotten har en lägre andel äldre i befolkningen än Jönköping.
 Den strukturjusterade nettokostnaden ligger över genomsnittet i
  Norrbotten, men Jönköping ligger här på genomsnittet.
Till detta kan läggas att Jönköping har tre sjukhus för drygt 335 000 invånare
medan Norrbotten har fem sjukhus för knappt 250 000 invånare. Norrbotten
har därutöver sju vårdcentraler med vårdplatser.
Uppgifterna avser förhållandena fram t o m 2008.




                                       41
                 LANDSTINGSSTYRELSEN DEN 9 FEBRUARI 2010




Jämförelsen ovan visar på de skillnader i kostnadsstruktur mellan Norrbotten
och Jönköping. Norrbotten har genomgående högre kostnad förutom
kostnader för psykiatri, där Norrbotten även ligger betydligt under
rikssnittet. Jönköping har i sin tur genomgående lägre nettokostand per
invånare än riket i övrigt förutom en något högre läkemedelskostnad.
Ser man till de konsumtionsnyckeltal som sammanställts i rapporten så är
skillnaderna mellan Jönköping och Norrbotten mindre, förutom inom
psykiatrin där Norrbotten har en relativt mindre konsumtion även i
förhållande till rikssnittet.




Norrbottens höga kostnader beror inte på att det konsumeras mer vård i
Norrbotten, utan att vården är dyrare att producera här, både i jämförelse
med Jönköping och riket i genomsnitt.


                                       42
                 LANDSTINGSSTYRELSEN DEN 9 FEBRUARI 2010




Det redovisas även en jämförelse mellan Norrbotten och Jönköping i
tillgänglighet och befolkningens uppfattning om vården.
Jönköping har under en lång tid visat på tillgänglighetssiffror som är
betydligt bättre än rikssnittet, medan Norrbotten har något sämre
tillgänglighet än riket. Det gör att jämförelsen mellan Jönköping och
Norrbotten blir kontrastrik enligt diagrammet nedan.




Även i den redovisade informationen beträffande befolkningens
uppfattningar, som bygger på statistik från Vårdbarometern, får Jönköping
ett bättre omdöme än Norrbotten. För Norrbottens del är förtroendet för
sjukhus och vårdcentralens tillgänglighet per telefon bättre är rikssnittet.
Däremot så är förtroendet för vårdcentral, tillgång till sjukvård och rimliga
väntetider drygt 3 procent lägre än rikssnittet.



                                       43
                LANDSTINGSSTYRELSEN DEN 9 FEBRUARI 2010




                      Norrbottens Museum
I mitten av januari kom ett besked från Riksantikvarieämbetet att Luleå
Tekniska Universitet erhållit 585 000 kr för ett projekt som genomförs
tillsammans med Norrbottens Museum som rör hur kulturmiljövärden kan
stärkas och hävda sig i samhällsplaneringen i Malmfälten i samband med
samhällsomvandlingarna i Malmberget och Kiruna.
Museets årsbok utkom lagom till jul. Årsboken för 2009 har tagit fasta på
den nya gräns som drogs mellan Sverige och Finland 1809, och vad detta
haft för konsekvenser. Temat "Gränser" är omfattande och i bokens 14
artiklar behandlas olika gränser och spännande mänskliga öden lyfts fram i
ljuset.

         Norrbottens energikontor AB förvärvat
Landstinget är nu delägare till Norrbottens energikontor AB efter beslut om
en riktad nyemission vid bolagsstämman 1 december 2009. Vid bolags-
stämman antogs nya styrdokument (bolagsordning och aktieägaravtal) och
en ny styrelse utsågs. Den nya styrelsen består av Mona Blom (ordförande),
Ingrid Nohlgren, Kristina Ek, Camilla Sundling, Ellinor Rönnqvist, Tony
Sundberg, Kenneth Backgård, Erik Sandberg och Stefan Lundmark.




                                      44
                 LANDSTINGSSTYRELSEN DEN 9 FEBRUARI 2010




----------------------------------------------------


      Ur landstingsstyrelsens protokoll
                           Den 17 december 2009
----------------------------------------------------

                Vårdval Norrbotten - regelverk
De grundläggande principerna för valfrihetssystemet i Norrbotten (Vårdval
Norrbotten) behandlades av landstingsfullmäktige i juni. Vid fullmäktiges
sammanträde i november fastställdes de ekonomiska ramarna och vissa
övriga villkor i samband revideringen av ekonomiavsnittet i Landstingsplan
2010-2012.
Fullmäktige har vidare uppdragit till landstingsstyrelsen att fastställa det
regelverk som ska ligga till grund för det förfrågningsunderlag som ska
publiceras på Kammarkollegiets nationella webbplats senast den 1 januari
2010.
Förslag till reglering av villkoren för Vårdval Norrbotten redovisas i bilaga
(Vårdval Norrbotten – regler). Regelverket innehåller de riktlinjer som
fullmäktige fastställt i sina två beslut samt förslag på ytterligare ett antal
grundläggande krav som leverantörer måste uppfylla för att kunna bli
godkända för medverkan i Vårdval Norrbotten.
Regelverket kommer att kompletteras med nödvändiga
upphandlingsjuridiska villkor och handlingar samt länkar som hänvisar till
styrande dokument och riktlinjer för verksamheten. Landstingsdirektören
föreslås få i uppdrag att inom de ramar som fullmäktige och styrelsen
beslutat, fastställa förfrågningsunderlaget och ansvara för att det annonseras
enligt lagens krav.
Till landstingsdirektören bör delegeras att göra löpande ändringar i
förfrågningsunderlaget som inte är av principiell karaktär eller av större vikt.
Beslut rörande vårdvalet i övrigt fattas inom ramen för landstingsstyrelsen
delegering av beslutanderätt.
I den reviderade landstingsplanen har 195,2 milj kr avseende verksamheter
som inte omfattas av basuppdraget ställts till styrelsens förfogande.
Landstingsdirektören föreslås få styrelsens uppdrag att svara för
fördelningen av detta anslag till berörda verksamheter.
                              Styrelsens beslut
1 Förslag ”Vårdval Norrbotten – regler” godkänns.
2 Landstingsdirektören får i uppdrag att inom de ramar som
  landstingsfullmäktige och styrelsen beslutat, fastställa
  förfrågningsunderlaget och ansvara för att det löpande annonseras enligt
  lagen om valfrihetssystem från och med den 1 januari 2010.
3 Landstingsdirektören får i uppdrag att fördela fullmäktiges anslag för
  verksamheter som inte omfattas av basuppdraget till berörda
  verksamheter.



                                        45
                 LANDSTINGSSTYRELSEN DEN 9 FEBRUARI 2010



     Verksamhetsförändringar inom primärvården
Ärendet väckt av Birgit Stöckel (KD) och Jens Sundström (FP):
Med förvåning läser vi i media att förberedelser för nedläggning av den nära
sjukvården i Norrbotten, nu senast distriktssköterskemottagningar,
 genomförs utan att några som helst beslut är tagna. Oroliga patienter och
deras anhöriga har kontaktat oss i detta ärende. Ett ärende som vi inte har fått
någon information om, inte varit med om att besluta om och som vi
dessutom inte tror oss kunna ställa oss bakom, då enskilda patienter kan
tvingas resa mycket långa avstånd för enkla åtgärder som omläggningar,
provtagningar, kontroller.
När vi från oppositionens sida föreslagit förbättringar i den nära sjukvården
har vi fått till svar att inga förändringar ska ske nu innan utredningen om
närsjukvården är klar. Detta borde väl även gälla så viktiga delar som
distriktssköterskemottagningarna.
Vi yrkar därför att:
 Styrelsen får en sammanställning av vilka förändringar som gjorts det
  senaste året inom mottagningsverksamheten för distriktssköterskorna
  samt en redogörelse för planerade förändringar.
 Landstinget avvaktar med eventuella strukturförändringar gällande
  distriktssköterskemottagningarna till dess att närsjukvårdsutredningen är
  klar.
                       Styrelsens yttrande och beslut
De förändringar som genomförs inom division Primärvård, liksom inom
övriga divisioner, grundar sig på de beslut om ekonomiska ramar som
fastställts av landstingsfullmäktige. Det kan inte vara någon nyhet för vare
sig Folkpartiet eller Kristdemokraterna att flera av divisionerna inte haft och
fortfarande inte har balans mellan verksamhet och ekonomi, kostnaderna är
högre än beslutad budget. I det läget måste verksamhetsledningen vidta
åtgärder för att rätta till obalansen. Så länge åtgärderna ligger inom den
vårdpolitiska inriktning som landstingsfullmäktige fastställt och inte
äventyrar patientsäkerheten så är det enligt styrelsens uppfattning, ett
uppdrag för verksamhetsansvariga att identifiera och genomföra åtgärderna
och att rapportera åtgärderna till styrelsen.
Den dagliga politiska ledningen av landstingets verksamheter utövas av
Socialdemokraterna, Miljöpartiet och Vänsterpartiet. I egenskap av majoritet
i landsting hålls vi, av landstingsdirektören, fortlöpande underrättade om de
åtgärder som planeras inom verksamheterna. Detta säkerställer bl a att de
åtgärder som planeras ligger inom den vårdpolitiska inriktning som gäller.
Vidarerapportering sker därefter till landstingsstyrelsen. Vi ser ingen
anledning att förändra detta arbetssätt.
Genomförda förändringar inom primärvården under år 2009 redovisas i
landstingsdirektörens rapport till styrelsen vid dagens sammanträde.
Landstingsstyrelsen vill även påminna om att Vårdval Norrbotten införs den
1 januari 2010. Det innebär att ytterligare krav ställs på effektiviseringar
inom primärvården i länet.
De nu aktuella förändringarna ska ses i ljuset av de krav på effektiviseringar
inom primärvården som landstingsfullmäktige fastställt liksom

                                        46
                 LANDSTINGSSTYRELSEN DEN 9 FEBRUARI 2010


förberedningen och anpassning till krav som är förenade med att möta
konkurrens när Vårdval Norrbotten genomförs. Ytterligare åtgärder för att nå
ekonomisk balans kommer att behöva vidtas och de kommer att rapporteras
löpande till landstingsstyrelsen och om de inte ryms inom den vårdpolitiska
inriktningen föreläggs styrelsen för beslut. Något moratorium mot
förändringar inom primärvården med anledning av den pågående
närsjukvårdsutredningen är inte aktuellt.
Mot bakgrund av det redovisade beslutade landstingsstyrelsen:
Yttrandet fastställs och läggs med godkännande till handlingarna.

              Regional kompetensförsörjning
                 och generationsväxling
Kompetensförsörjningsfrågor står högt på dagordningen när utveckling
diskuteras regionalt, nationellt och inom EU. Bakomliggande faktorer till att
kompetensförsörjningsfrågorna aktualiserats är dels den ekonomiska krisen
men också den demografiska utvecklingen som innebär stora
pensionsavgångar inom en snar framtid.
Idag är utvecklingsinsatserna inom området regional kompetensförsörjning
på den regionala nivån begränsade. En regional aktör med ett samlande,
strategiskt och långsiktigt regionalt utvecklingsperspektiv i dessa frågor
saknas. Landstinget ska som folkvalt regionalt organ skapa utveckling och
förutsättningar för ett hållbart samhälle. Där är regional
kompetensförsörjning en strategiskt viktig fråga, så även som ansvarsområde
för en kommande sammanhållen organisation under politisk ledning med
ansvar för den regionala utvecklingen.
Även andra regioner i Sverige mobiliserar kring frågan. Region Skåne,
Region Västra Götaland, Region Kalmar och Östgötaregionen har påbörjat
strategiska arbeten på medellång och längre perspektiv. Behovet av en
sammanhållande och koordinerande aktör är stort sedan avregionaliseringen
av Arbetsförmedlingen och Länsarbetsnämndens avveckling.
När länets regionala tillväxtprogram (RTP) nu ska uppgraderas kommer det
att kompletteras med ett avsnitt om kompetensförsörjning. Det regionala
partnerskapet har valt att fokusera på kompetensförsörjning som ett av tre
särskilt prioriterade områden för 2010.
För att ge ytterligare beslutsunderlag och tydliggöra behoven av insatser
rörande regional kompetensförsörjning genomfördes en förstudie (LS 28
april 2009). Förstudien konstaterar att det finns ett behov av att hantera
regionala kompetensförsörjningsfrågor, såväl strategiskt som operativt, ur ett
regionalt utvecklingsperspektiv. Insatser inom följande områden är relevanta
 Förvärvsföretagande - ett regionalt samverkansprojekt med
  generationsväxling för små företag genom företagsförvärv som
  målsättning.
 Arbetsgivarnätverk mellan kommuner och landsting - med den
  demografiska utvecklingen som gemensam utmaning.
 Övergångsmodeller. Olika pensionsmodeller – s k både-och-lösningar för
  att minska de kostsamma ekonomiska effekterna av traditionella
  avtalspensioner.


                                       47
                 LANDSTINGSSTYRELSEN DEN 9 FEBRUARI 2010



 Kunskapsspridning genom dialog med representanter för de privata och
  offentliga arbetsgivarna i Norrbotten.
Förstudien om kompetensförsörjning och generationsväxling visar tydligt
vikten av att frågan om regional kompetensförsörjning hanteras utifrån ett
regionalt utvecklingsperspektiv. Även inom en sammanhållen norrländsk
region blir kompetensförsörjning ett strategiskt viktigt område för en
konkurrenskraftig och hållbar region.
För att koordinera insatser på såväl strategisk som operativ nivå byggt på
samverkan med andra aktörer har detta strategiska projekt Regional
kompetensförsörjning och generationsväxling formulerats
(projektbeskrivning bifogad). Projektet ska initiera och samordna
landstingets insatser inom regional kompetensförsörjning och
generationsväxling, bl a inom förvärvstagande, interregprojektet Best Agers,
mentorskap för kompetens- och generationsväxling och arbetsgivarnätverk
mellan kommuner och landsting. Arbetet innebär även strategisk
policybevakning i regionala kompetensförsörjningsfrågor, bl a via AER:s
arbetsgrupp inom kommitté 2 för socialpolitik och folkhälsa.
                              Förväntat resultat
Projektet förväntas ge följande resultat:
 Regional kompetensförsörjning finns med på den regionala
  utvecklingsagendan som en strategiskt viktig framgångsfaktor.
 Projekt som syftar till kunskapsuppbyggnad samt metod- och
  modellutveckling för god kompetens- och generationsväxling inom såväl
  offentlig sektor som länets näringsliv initieras och genomförs.
 Kunskap om metoder och angreppssätt som möjliggör kompetens- och
  generationsväxling i hela länet utvecklas och tillvaratas.
 Strategiska internationella allianser för erfarenhetsutbyte och
  kunskapsuppbyggnad som bidrar till att stärka länets position som en
  konkurrenskraftig region skapas.
 Policypåverkan via AER:s arbetsgrupp inom kommitté 2 för socialpolitik
  och folkhälsa.
 Förutsättningar för att bryta traditionella könsmönster och mångfald
  skapas.
Projektet genomförs i två steg, där det första steget består av:
 Förankring av projektet internt och externt.
 Formulering av en gemensam agenda.
 Medverkande aktörer t ex Arbetsfördelningen, Länsstyrelsen,
  Företagarna, Luleå tekniska universitet, ALMI Företagspartner Nord och
  Industriellt utvecklingscentrum Norrbotten (IUC), klargör sitt åtagande.
 Strukturera och initiera det fortsatta projektet och dess delar.
Efter tre månader görs en avstämning innan arbetet med logistiska strukturer
för projektet och dess delprojekt påbörjas. Avsikten är att projektet startas i
full omfattning andra halvåret 2010.



                                        48
                 LANDSTINGSSTYRELSEN DEN 9 FEBRUARI 2010


                      Styrelsens yttrande och beslut
Den genomförda förstudien om kompetensförsörjning och
generationsväxling visar tydligt vikten av att hantera regionala
kompetensförsörjningsfrågor – såväl strategiskt som operativt – utifrån ett
regionalt utvecklingsperspektiv. Även inom en sammanhållen norrländsk
region blir kompetensförsörjning ett strategiskt viktigt område för en
konkurrenskraftig och hållbar region.
Området kompetensförsörjning utifrån ett regionalt utvecklingsperspektiv är
strategiskt viktigt för länets utveckling. Utvecklingsinsatserna inom området
regional kompetensförsörjning på den regionala nivån är som sagt var
begränsade då en regional aktör med ett samlande, strategiskt och långsiktigt
regionalt utvecklingsperspektiv i dessa frågor saknas.
För att skapa förutsättningar för ett regionalt arbete ska ett första skede av
projektet Regional kompetensförsörjning och generationsväxling
genomföras med syfte att förankra projektet, formulera en gemensam agenda
och klargöra övriga aktörers åtagande samt strukturera, initiera och starta
upp projektet. Efter 3 månader görs en avstämning av projektets första steg
för eventuella korrigerar av de logistiska strukturerna för projektet och
delprojekten. Projektets andra skede förväntas starta andra halvåret 2010.
Mot den bakgrunden beslutade landstingsstyrelsen:
1 Till projektets första skede anslås 600 000 kr för perioden 1 januari 2010
  till 30 juni 2010. En första avstämning görs efter 3 månader.
2 Förslag till fortsatt projektupplägg med utgångspunkt i upprättad
  projektbeskrivning beslutas av styrelsen under våren 2010.
3 Medlen anvisas ur landstingsstyrelsens anslag för oförutsedda utgifter.

----------------------------------------------------


      Ur landstingsstyrelsens protokoll
                            Den 9 februari 2010
----------------------------------------------------

            Förutsättningar för att införa
  ultraljudsundersökning för att spåra oupptäckta
                  pulsåderbråck
                                 Bakgrund
Björn Lundqvist (NS) och Kenneth Backgård (NS) väckte under år 2007 en
motion i rubricerade fråga och föreslog att landstingsstyrelsen skulle få i
uppdrag att utreda förutsättningarna för att införa masscreening i länet av
män och kvinnor över 65 års ålder för spårning av livshotande bråck på stora
kroppspulsådern.
Vid sin behandling av motionen den 14 februari 2008 beslutade
landstingsfullmäktige att bifalla motionen.




                                       49
                 LANDSTINGSSTYRELSEN DEN 9 FEBRUARI 2010


                                 Utredningen
I studier av ultraljudsscreening har det klart visat sig att man genom
införande av screeningsprogram kunnat minska förekomsten av brustet
kroppspulsåderbråck, genom att operera pulsåderbråcken innan de brister
och på detta sett undvika för tidig död. Statens beredning för utvärdering av
medicinsk teknologi (SBU) publicerade i oktober 2008 en rapport som
redovisar att det finns starkt vetenskapligt stöd för att ultraljudsundersökning
av alla 65-åriga män för att upptäcka pulsåderbråck i buken räddar liv.
Studier om screening av kvinnor pågår, men SBU bedömde då att det inte
går att dra några slutsatser eftersom det vetenskapliga underlaget var
otillräckligt. SBU har därefter inte uttalat sig ytterligare kring screening av
kvinnor.
Masscreening har mot denna bakgrund införts, i första hand på 65-åriga män,
i flertalet av landstingen/regionerna i Sverige. Av landstingen i norra
sjukvårdsregionen är det hittills endast Västerbottens läns landsting som
infört screening.
                              Screening upplägg
Ultraljudsscreening av kroppspulsåderbråck har organiserats på olika sätt på
olika centra beroende av geografi och lokala förutsättningar. I England har
ultraljudsundersökningar gjorts på den lokala vårdcentralen, medan man i
Uppsala gör undersökningar på sjukhusets kärllaboratorium, vilket visat sig
vara kostnadseffektivt. I en screeningstudie från Jönköpings län åkte ett
mobilt team ut för att utföra ultraljudsundersökningen på den lokala
vårdcentralen.
I Norrbotten kan ett införande av screening ske genom att på kvällstid
använda outnyttjade lokaler inom sjukhusen. Ett mobilt team med
specialutbildade kärlröntgensköterskor kan åka runt till de sjukhusen för att
utföra undersökningarna. På detta vis kan kostnaderna hållas nere. Ett
sannolikt något dyrare alternativ är att utföra screeningen på vårdcentralerna
genom att ett mobilt team schemalagt besöker vårdcentralerna.


                              Screening volymer
Vid införande av ultraljudsscreening år 2010 på alla 65-åriga män i
Norrbotten rör det sig om en volym på cirka 1 800 personer som skulle
behöva erbjudas undersökning under året. (Enligt statistiska centralbyråns
uppgifter fanns det år 2007 1822 män och 1659 kvinnor födda 1944 som
skulle behöva kallas för screening). Om man räknar med att 85 procent av de
kallade kommer på undersökningen återstår cirka 1530 män att undersöka.
Sannolikt kommer uppskattningsvis 50 - 100 nya kroppspulsåderbråck att
upptäckas (om förekomsten är mellan 3,3 – 6,5 procent som olika studier
visat). Om man räknar med att ca 15 procent av de upptäckta
pulsåderbråcken är så stora att de behöver opereras kan man bedöma ett ökat
operationsbehov på uppskattningsvis 8-15 patienter per år. Det rör sig
således om cirka en extra operation per månad. Detta bör vara möjligt med
nuvarande organisation med en marginell resursförstärkning på ca en
operationssal per månad. Om screeningen sedan fungerar väl kan man på
sikt överväga att screena två årskullar per år för att uppnå önskade resultat
snabbare. I annat fall torde det ta cirka 10 år innan man ser tydliga resultat i
form av minskat antal brustna kroppspulsåderbråck.


                                        50
                 LANDSTINGSSTYRELSEN DEN 9 FEBRUARI 2010


              Resurser som behövs för införande av screening
Tidigare screeningerfarenheter visar att man med relativt små medel kan
införa ultraljudsscreening av kroppspulsåderbråck. Det krävs att man bygger
upp en organisation för att administrera och utföra screeningen och för att
sedan följa upp och behandla upptäckta fall.
En stor del kan klaras av med redan befintliga resurser och medel, men en
skötersketjänst på kirurgmottagningen krävs för att administrera screeningen
och se till att upptäckta fall slussas in i organisationen samt följs upp på ett
adekvat sätt om de kräver fortsatta kontroller. Enligt andras erfarenheter kan
sjuksköterskebehovet uppskattas till 1,0 befattning om en årsklass erbjuds
screening. Ytterligare en skötersketjänst på heltid krävs på röntgen för att
ersätta den kärlröntgensköterska som för tillfället är upptagen av
screeningsverksamheten. Dessutom behöver en portabel ultraljudsapparat
inköpas. Kostnad för en sådan uppskattas till ca 300 000 kronor. Som
tidigare nämnts behöver kirurgens operationsresurser förstärkas med en
operationssal per månad. Detta måste ske genom omfördelning inom
befintlig operationsverksamhet.
Ytterligare kostnader uppkommer för resor och traktamenten i samband med
att screeningverksamheten utförs. Dessa kan beräknas till ca 0,2 mkr per år.
Sammantaget beräknas kostnaderna för införande av screening blir
   Personalkostnader: 0,8 mkr per år
   Omkostnader: 0,2 kr per år
   Investering: 0,3 mkr
                                    Intäkter
Screening för att upptäcka bröstcancer hos kvinnor (mammografi) är
avgifstbelagd. Kostnaden per undersökning är för närvarande 200 kronor.
Även screening för att upptäcka livshotande pulsåderbråck bör vara belagda
med avgift. Med antagande om att drygt 1500 män accepterar erbjudande om
screening och avgiften sätts till 200 kronor per undersökning så blir
intäkterna ca 300 000 kronor per år.
                              Kostnadseffektivitet
I sin rapport om screeningverksamhet anger SBU att nettoeffekterna för den
kirurgiska behandlingen bedöms vara oförändrade när man tar hänsyn till det
ökade antalet planerade operationer som uppkommer som en följd av
screeningen samt det minskade antalet akuta operationer som också blir en
följd av screeningen.
SBU anger även att tillgängligt hälsoekonomiskt underlag bedöms ge starkt
stöd för att metoden är kostnadseffektiv.
                                   Införande
Efter ett eventuellt beslut om införande av screening krävs en tid av
förberedelser för verksamheten.
                       Styrelsens yttrande och beslut
Landstingsstyrelsen konstaterar att SBU uttalat att det numera finns starkt
vetenskapligt stöd för att ultraljudsundersökning av alla 65-åriga män för att
upptäcka pulsåderbråck i buken räddar liv. Styrelsen konstaterar även att


                                        51
                 LANDSTINGSSTYRELSEN DEN 9 FEBRUARI 2010


metoden är hälsoekonomiskt lönsam. Flertalet landsting och regioner i
Sverige har även infört eller är på väg att införa undersökningsmetoden. I
norra sjukvårdsregionen är det hittills endast Västerbottens läns landsting
som infört screening.
Mot denna bakgrund anser landstingsstyrelsen att frågan om ett eventuellt
införande av screening bör diskuteras av landstingen i norra
sjukvårdsregionen inom ramen för chefssamrådet i allmänkirurgi. Ärendet
bör därför remitteras till Norrlandstingens regionförbund för beredning i
chefssamrådet. Beredningen bör omfatta en gemensam medicinsk
bedömning av införande av screening för att upptäcka pulsåderbråck i buken
samt värdering av konsekvenser för prioriteringar i första hand inom
området allmän kirurgi.
Landstingsstyrelsen beslutade:
   Ärendet remitteras till Norrlandstingens regionförbund för fortsatt
    beredning av chefssamrådet i allmän kirurgi.

        Det framtida ägandet i Filmpool Nord AB
Vid ägarsamrådet för Filmpool Nord AB den 26 november 2009 beslutades
att av samtliga ägare begära besked om deras framtida ägande i Filmpool
Nord AB (556529-8790). Norrbottens läns landsting äger 22,25 procent av
Filmpool Nord AB och tillför bolaget årligen 9 700 000 kr i ägartillskott.
Ett antal ägare har tidigare på olika sätt aviserat sin vilja att utträda ur
bolaget. Under ägarsamrådet fattades ett antal beslut rörande villkoren för att
vara ägare. Som beslutsunderlag har en utredning gjorts av en grupp
tjänstemän från landstinget, Kommunförbundet Norrbotten och Luleå
kommun. De mest centrala besluten som ägarsamrådet fattade sammanfattas
nedan:
 Bolaget ska verka för att prioritera produktionerna till kommuner som är
  delägare. Resursverksamheten erbjuds alla Norrbottens kommuner
  oavsett delägarskap. Resursverksamheten innefattar bland annat
  filmpedagogisk verksamhet, filmkulturella aktiviteter i synnerhet för barn
  och unga, främja spridning och visning av film, biograffrågor, stödja
  produktion av kort- och dokumentärfilm samt talangutveckling av unga
  filmare.
 Som delägare till Filmpool Nord förutsätts att ägarna tillför bolaget ett
  årligt ägartillskott. Beloppets storlek ska behandlas och fastställas årligen
  vid ägarsamråd. Åtagande att tillföra ägartillskott regleras i ett kommande
  aktieägaravtal.
 Målsättningen är att ägarandelarna i så stor utsträckning som möjligt ska
  följa den andel av det totala ägartillskottet som ägaren tillför bolaget.
  Således bör de ägare som tillför mest ägartillskott öka sitt ägande och i
  realiteten erbjuda sig att köpa aktier från ägare som vill lämna.
 Ägarnas utgångspunkt är att aktier erbjuds köpas för 1 kr/aktie samt att de
  ej emitterade aktierna (546 300 kr) som ligger i bolaget åter tas upp för
  tecknande.
 För 2010 ska kommunernas ägartillskott vara 16 kr/invånare, förutom
  landstinget, Luleå kommun och Piteå kommun som ger extra tillskott och


                                       52
                 LANDSTINGSSTYRELSEN DEN 9 FEBRUARI 2010


   tillför mer än så. Kiruna kommun har tidigare aviserat att för 2010 ej
   tillskjuta de extra 500 000 kr man tidigare gjort.
För att klargöra den framtida ägarbilden önskar ägarna nu enligt nedan
besked från samtliga ägare rörande deras framtida ägande i Filmpool Nord
AB.
1 Avser ni att kvarstå som ägare till Filmpool Nord AB mot bakgrund av de
  villkor som ägarsamrådet beslutat om?
2 Är ni villiga att öka ägandet i bolaget genom att köpa aktier från
  eventuella ägare som lämnar bolaget? Hur mycket i så fall?
3 Är ni villiga att öka ägandet genom att teckna ytterligare aktier, hela
  posten eller del av posten, från det aktiekapital på 546 300 kr som idag ej
  är emitterade från bolaget?
Efter att svar inkommit från samtliga ägare arbetas ett förslag fram över
ägarandelarna och aktiefördelningen i bolaget. Samtidigt tas ett
aktieägaravtal fram.
                              Styrelsens beslut
1 Norrbottens läns landsting avser att kvarstå som delägare till Filmpool
  Nord AB.
2 Norrbottens läns landsting står bakom ambitionen att ägarandelen i så stor
  utsträckning som möjligt ska följa den andel av det totala ägartillskottet
  som ägaren tillför bolaget. Således är landstinget villigt att öka sitt ägande
  genom antingen köp av aktier som annan ägare säljer eller teckna
  ytterligare aktier ur det ej emitterade aktiekapitalet.
3 Beslut om köp eller tecknade av nya aktier fattas om det blir aktuellt i
  särskild ordning.

            Medfinansiering till Norrsamverkan
Lapplands Kommunalförbund arbetar med att initiera, utveckla och förvalta
samverkan mellan medlemskommunerna Gällivare, Jokkmokk, Kiruna och
Pajala inom olika verksamhetsområden. Lapplands Kommunalförbund
samarbetar främst med Luleå tekniska universitet och Umeå universitet kring
decentralisering av högskoleutbildningar, både program och fristående
kurser till lärcentra i Lapplands Kommunalförbund. Vid sidan av
högskoleutbildning administrerar Lapplands kommunalförbund även
samverkan inom ett antal kommunala ansvarsområden.
Lapplands Kommunalförbund ansöker om medfinansiering till projektet
Norrsamverkan som riktar sig mot SME-företag inom basindustri,
besöksnäring, livsmedelsproduktion och samiska näringar. Syftet med
projektet är att det ska bidra till tillväxt och utveckling genom att skapa
mötesplatser, stimulera entreprenörskap, utveckla samspel mellan aktörer,
bidra till kunskapsdriven tillväxt samt sprida forskningsresultat. Projektet
Norrsamverkan ska arbeta dels med åtgärder direkt riktade mot företag och
dels ska projektet arbeta med åtgärder för att få en bättre fungerande
infrastruktur för kompetensutveckling och kunskapsöverföring mellan
akademi och företag.
Näringarna som projektet ska arbeta med är basindustrin, besöksnäring och
livsmedelshantering. De är alla tre viktiga näringar för kommunerna att


                                        53
                 LANDSTINGSSTYRELSEN DEN 9 FEBRUARI 2010


utveckla vidare. Inom besöksnäring och livsmedelshantering är samiska
företag viktiga parter.
Projektets mål är
 Att aktiviteterna riktar sig till företag inom besöksnäring, basindustri
  (inklusive underleverantörer) och livsmedelsproduktion. Fokus ska vara
  mot SME-företag och särskilt mot företag som vill utveckla
  internationella kontakter.
 Att utveckla nätverk, såväl branschspecifika som branschövergripande,
  mellan företag i Lkf-regionen och mellan företag, utbildningsanordnare
  (universitet i första hand) och samhälle (Trippel Helix). Att utveckla olika
  metoder för att upprätthålla nätverk mellan parter på avstånd till exempel
  via tekniklösningar.
 Att via dialog med företag identifiera områden där de är i behov av
  kunskapstillväxt och skapa modeller för hur detta kan ske till exempel via
  examensarbeten, ta del av forskningsresultat, kompetensutveckling för
  anställda eller nyrekrytering.
 Att genom seminarier i ämnen som entreprenörskap, export/import,
  upphandling och innovationsarbete ge företag möjligheter att utvecklas
  och öka sin konkurrenskraft.
 Att skapa modeller för kontakter mellan företag och universitet vid
  forskningsuppdrag samt att Forskarskolan Östra Norrbotten ska förmedla
  erfarenheter till företag och organisationer.
 Att samverka med projekten Meän Koulu, Forskarstation Östra
  Norrbotten samt Motorfunktionen för att dra nytta av varandras
  erfarenheter och nätverk. Att ha utbyte med andra lärcentra i landet.
 Att lärcentra i de fyra kommunerna ska utveckla modeller för hur de kan
  samverka med andra aktörer i tillväxtarbete som till exempel
  näringslivsbolag och utvecklingsavdelningar och utgöra ett nav i lokal
  utveckling och kunskapsdriven tillväxt. Projektet ska även stödja lokal
  utveckling i entreprenörskap och företagens innovationsarbete.
 Att samverka med internationella parter.
Projektets aktiviteter kommer att vara avgränsade gentemot den ordinarie
verksamheten som är inriktad på att arbeta med reguljära program och kurser
på högskolenivå, inte mot kortare och mera riktade insatser. Ordinarie
verksamhet arbetar således inte med att stimulera entreprenörskap eller
innovationer.
Projektet är ett strukturfondsprojekt med en total budget på 6 586 184 kr.
Från regionala strukturfonden söks 3 018 092 kr. Medfinansiering söks från
landstinget med 800 000 kr. Övriga tänkta medfinansiärer är Länsstyrelsen
med 1 200 000 kr, Sparbanken Nord med 550 000 kr, Umeå universitet med
78 400 kr samt 148 000 kr/kommun från Gällivare, Jokkmokk, Kiruna och
Pajala. Lapplands kommunalförbund finansierar projektet med 361 692 kr.
                             Förväntat resultat
Projektet förväntas:




                                       54
                 LANDSTINGSSTYRELSEN DEN 9 FEBRUARI 2010



 bidra till ökat företagande i kommunerna Gällivare, Jokkmokk, Kiruna
  och Pajala samt till ett ökat entreprenöriellt förhållningssätt hos både
  företagare och anställda.
 resultera i att de lokala strukturerna för tillväxtarbetet utvecklas så att
  tillgängliga resurser optimeras.
 resultera i att arbete i nätverksgrupper bestående av akademi - företag -
  samhälle ska ha etablerats som arbetssätt.
Följande indikatorer anges:
 6 nya/skapade arbetstillfällen (3 kvinnor/3 män).
 10 nystartade företag (5 kvinnor/män).
 23 genomförda seminarier.
 5 nya nätverk mellan företag.
 10 mentor/adeptpar (7 kvinnor/3 män).
 6 utvecklingsgrupper bestående av företag, samhälle och forskning.
 3 studieresor genomförda.
 15 examensarbeten förmedlade.
 10 forskningsresultat förmedlade.
 Behovsdialoger med 60 företag genomförda.
 6 andra projekt har samverkats med.
 3 modeller för samverkan har utvecklats.
 5 företag har haft kontakter med akademin för sitt innovationsarbete.
 250 deltagare på aktiviteter och 70 deltagande företag.
Projektresultaten ska implementeras i Lapplands kommunalförbunds
ordinarie verksamhet inom lärcentra och dess samverkansparter.
Erfarenheter och resultat kommer även att dokumenteras i en skrift som ska
spridas i nätverk inom länet men även till nationellt nätverk för lärcentra.
Projektet kommer att anordna avslutande seminarier för att diskutera
erfarenheter och kunskaper. Utvärdering kommer att spridas i nätverk.
Projektet ska utvärderas genom att en följeforskare följer projektet under
hela projekttiden. Projektet ska samla material så att följeforskaren har
statistik, deltagarutvärderingar mm att utgå från i sin analys av projektet.
Följeforskaren ska fortlöpande utvärdera projektets aktiviteter, ge förslag på
förbättringar och stödja projektledning och styrgrupp så att projektet styr
mot uppsatta mål.
                         Styrelsens yttrande beslut
Projektet angriper frågor som kompetensförsörjning, entreprenörskap och
utveckling av modeller för fungerande trippel helix-samverkan som är
viktiga delar i arbetet med regional utveckling. Utgångspunkten är att
näringslivsstrukturen behöver breddas vid sidan om de viktiga basnäringarna
i kommunerna Gällivare, Jokkmokk, Kiruna och Pajala där en kraftig
expansion av gruvnäringen förväntas.


                                         55
                LANDSTINGSSTYRELSEN DEN 9 FEBRUARI 2010


Besöksnäring, livsmedelsproduktion och samiska näringar bedöms ha stor
utvecklingskapacitet och det lokala och regionala näringslivet utgör basen
för projektet. Aktiviteterna ska utformas i dialog med näringslivet och
näringslivsrepresentanter i de fyra kommunerna utifrån behov som
framkommer i dessa dialoger. Inom ramen för projektet ska
branschöverskridande nätverk skapas vilket är positivt då innovationsteorier
visar att nya produkter och tjänster uppstår när olika discipliner/branscher
möts.
Mot den bakgrunden beslutade landstingsstyrelsen:
1 Norrbottens läns landsting beviljar Lapplands kommunalförbunds projekt
  Norrsamverkan medfinansiering med totalt 800 000 kr under
  förutsättning att Tillväxtverket beviljar strukturfondsansökan och att
  övriga finansiärer bidrar så att förväntade resultat kan uppnås.
2 Medlen anvisas ur anslaget för regionala utvecklingsmedel med 100 000
  kr 2010, med 300 000 kr 2011, med 300 000 kr 2012 och med 100 000 kr
  2013.
3 Erhållna bidrag ska redovisas i samband med att bidraget rekvireras.
4 I all annonsering och övrig marknadsföring ska anges att projektet
  genomförs med stöd av Norrbottens läns landsting. Landstingets logotyp
  ska användas.
5 Lägesrapporter skall kontinuerligt redovisas samt att slutredovisning ska
  göras senast tre månader efter avslutat projekt.
6 Eventuell avvikelse från projektplan ska rapporteras till Norrbottens läns
  landsting. Då beviljade projekt inte genomförs enligt plan kan
  projektägare bli återbetalningsskyldig.




                                      56

								
To top