F�rebyggande av negativ stress

Document Sample
F�rebyggande av negativ stress Powered By Docstoc
					NORRBOTTENS LÄNS LANDSTING
VÅRDHÖGSKOLAN I BODEN
Specialistutbildning till Distriktssköterska, 50 poäng




BLI BEFÄLHAVARE PÅ DIN EGEN SKUTA!
- Ett nytt arbetssätt i skolan för att förebygga negativ stress

Karin Kuhmunen




Uppsats inom Folkhälsa och folkhälsoarbete, 10 poäng
Höstterminen 1998
Handledare: Ingemar Cederlund, Terttu Häggström och Ann Lundqvist
Abstrakt

Psykisk ohälsa har visat sig vara ett stort problem i dagens
samhälle. Detta kan bero på många skilda orsaker. Negativ stress
kan vara en av dessa. Det har visat sig att negativ stress finns inom
många yrken. Forskning tyder på att läraryrket är ett av de utsatta
yrkena där detta är vanligt. I förlängningen kan negativ stress leda
till utbrändhet och individen får då en lång och svår väg tillbaka till
arbetslivet. Min fältstudie är gjord på Västra Centralskolan i
Jokkmokk som är en -låg och mellanstadieskola där det går 335
elever upp till och med klass 5. Syftet med min fältstudie och mina
litteraturstudier var att utarbeta ett förebyggande arbetssätt mot
negativ stress för lärare och elever och därigenom motverka risken
för utbrändhet inom läraryrket. Idé planen vänder sig till alla elever
och lärare på västra centralskolan. Idéplanen skall följas under 2 års
tid med utvärdering varje termin.
Folksjukdomar i Sverige
I Socialstyrelsens folkhälsorapport (1997) rapporteras om den senaste utvecklingen
gällande folksjukdomar. Variationen är stor mellan olika länder och kulturer då det
gäller vad man betraktar som en folksjukdom och även tiden gör att synen på
hälsoproblemen ändras. I Sverige är allvarlighetsgraden, om hälsoproblemet ökar
eller minskar, förekomsten samt hur det fördelar sig i olika grupper av betydelse om
hälsoproblemet anses vara en folksjukdom eller inte. Man väger även in
konsekvenserna för individer och samhälle samt möjligheter att göra något åt
problemet. Det är framförallt sex grupper av sjukdomar som i svenska nationella
folkhälsorapporterna     betraktats som folksjukdomar, hjärt-kärlsjukdomar, cancer,
rörelseorganens sjukdomar, skador, allergier samt psykisk ohälsa.


Den vanligaste dödsorsaken bland både män och kvinnor är hjärt-kärlsjukdomarna
som står för hälften av alla dödsfall. Cancerns dödlighet utgör en fjärdedel totalt.
Bröstcancer,     prostatacancer   och   lungcancer    är   vanligaste   cancerformerna.
Rörelseorganens sjukdomar är bland de långvariga sjukdomarna vanligast och mest
förekommande bland dessa är värk i nacke och skuldror. Bland olycksfallsskador är
fallskador bland äldre de mest förekommande. Våld är en mycket oroande faktor i
samhället. Våldet ökar och anmälningar av misshandel finns såväl bland män,
kvinnor och barn. Ökar gör även problemen med astma, allergi och överkänslighet i
alla åldrar. En tredjedel av befolkningen är drabbade av över känslighet av något
slag. Vad som minskat något är anmälda fall av HIV-smittade per år och där är
smittkällan homosexuella kontakter mellan män fortfarande vanligast. Positivt är att
svenska folkets tandhälsa förbättras fortsättningsvis ( Ibid).


Psykisk ohälsa
En av folksjukdomarna är psykisk ohälsa vilket utgör en stor belastning på
socialtjänst, sjukvård och sjukförsäkring. Med psykisk ohälsa avser man vid sidan av
de sjukdomar med psykiatrisk definition, även psykiska störningar och nedsatt
psykiskt välbefinnande bland den svenska befolkningen. Socialstyrelsen (1997)
skriver fortsättningsvis att i intervjuundersökningar uppger sig mellan 20 och 40 %
av den vuxna befolkningen ha psykiska besvär som ängslan, oro, ångest och
sömnbesvär. 15 till 40 % av barn och ungdomar har psykosomatiska problem som
                                                                                     2


ont i magen, huvudvärk eller sömnproblem. Att den psykiska ohälsan ökar är något
som många faktorer pekar på. Arbetslösheten medför att både vuxna och barn mår
psykiskt dåligt. Speciellt utsatta är invandrargrupper som ju även tampas med att
kunna bearbeta sina svåra traumatiska upplevelser. Alkohol och drogmissbruk ökar
på grund av de många sociala problemen. Barn och ungdomar drabbas hårt då man
inom skolan drar in på skolpsykolog- och skolkuratorstjänster, klassens storlek ökar
och varje elev får mindre stöd. Barnomsorgen har försämrats genom större
barngrupper ( Socialstyrelsen, 1997).


Stress
I boken Stress, en del av livet av Marianne Frankenhaeuser och Maj Ödman (1983)
beskrivs stress som störningar i samspelet mellan människa och miljö. Individens
förmåga ställs mot omgivningens krav. Det handlar om påfrestningar som varje
individ får bedöma huruvida de kan klara av dem eller ej. Individen kanske lägger på
ett extra kol för att klara av situationen eller ger upp och drar sig undan. I bägge
fallen utlöses stressreaktioner i kroppen. Detta berör hela människan: hur vi beter
oss, hur kroppen reagerar och hur vi känner oss till mods. Boken beskriver också
stressforskaren Hans Selyes arbete där han visade hur djur som utsattes för stora
påfrestningar – ”stressorer” – kraftigt reagerade med pådrag av stresshormoner. Selye
var framförallt intresserad av binjurebarkshormonet kortisol. I samma bok
refererades till professor, Walter B Cannons studier av det sympatiska nervsystemet
och fann att binjuremärgens hormoner noradrenalin och adrenalin också hade
betydelse vid påfrestningar. Dessa två herrar var pionjärer i mitten av vårt århundrade
då stressforskningen var en ung vetenskap.


Positiv stress
Frankenhaeuser och Ödman (1983) har i sin bok benämnt den positiva stressen som
den ”glada stressen”, att känna ”anspänning utan olust”, med andra ord arbetsglädje.
Viktigt för att motverka olusten och gynna den positiva anspänningen är
egenkontroll. När man kan påverka sin situation samt utöva inflytande och kontroll,
dämpas olusten samtidigt som effektiviteten gynnas. Adrenalinnivån stiger som den
för det mesta gör så man anstränger sig. Kortisolnivån sjunker. Arbetsglädje kan på
så sätt dämpa skadliga stressreaktioner och förslitningen på kroppen blir mindre. Ur


                                                                                     2
                                                                                        3


hälsosynpunkt är detta mycket positivt då man vet att kortisolproduktionen påverkar
kroppens immunförsvar och gör oss mer mottagliga för olika sjukdomar
Negativ stress
Lennart Levi (1993) skriver att när vi inte kan anpassa oss till stressen blir den
skadlig. Det handlar till stor del om att få ” för mycket eller för lite” av påfrestningar
i det dagliga livet och denna tolerans varierar för olika människor. Vi reagerar på
livets mångskiftande påfrestningar sedan vi tolkat vad de betyder för oss.
Reaktionerna är fysiologisk-biokemiska med känslor, intellekt, och beteenden
inkluderade. Känslorna är till exempel oro, ångest och nedstämdhet. Oron kan
medföra en ökad benägenhet att ”känna efter”, vilket i sin tur ytterligare ökar oron
och leder till ohälsa. Intellektet kan påverkas genom ökade koncentrationssvårigheter
och svårigheter att lösa problem. Negativ stress kan även påverka beteendet . En del
börjar röka eller de som redan röker börjar röka mer vilket kan leda till risk för hjärt-
och kärlsjukdomar eller lungcancer. Andra söker tröst i alkohol, som på sikt leder till
en rad sjukdomar. Förändrade matvanor, t ex tröstätande är även detta stressrelaterat
och medför ohälsa. Problemen med självmord har ökat och är en stor orsak till
dödlighet bland alkoholister. Stressbeteendena kan bli avgörande för hälsa eller
sjukdom, för liv eller död.


Stressrelaterade sjukdomar
I Dagens Nyheter den 8 December 1998, beskrivs i en artikelserie stress och
utbrändhet av bland annat Kerstin Hellbom. Forskarna vet sedan tidigare att
långvarig stress kan leda till mag- och tarmbesvär, högt blodtryck, minnesstörningar,
trötthet, irritation och förkylningar. Nya rön från Karolinska institutet visar att
allergier som ju har ökat kraftigt i västvärlden kan vara orsakade av stress i
kombination med andra riskfaktorer. Stressen försvagar immunsystemet , som inte
längre orkar försvara sig mot de allergiframkallande ämnen som de utsätts för. Man
skriver även om hur stressämnen som cirkulerar runt i blodet vid långvarig stress
orsakar skador på blodkärlen och ökar risken för hjärtinfarkt och slaganfall. Långa
perioder med konstant stress kan leda till utbrändhet, symtomen är då framförallt en
enorm trötthet som inte går att sova bort. Tröttheten är både fysisk och psykisk, man
orkar inte engagera sig i någonting längre. Kroppen slits ut och åldrandet försnabbas
av stressen.


                                                                                        3
                                                                                       4




Stress hos män och kvinnor
Marianne Frankenhaeuser (1994) beskriver att kvinnor och män reagerar olika i
många stressituationer. Testresultat vid fyra mycket påfrestande situationer visade att
männen reagerade med en ökning av adrenalin medan kvinnornas adrenalinnivå inte
steg alls. Ju större påfrestningen blev desto mer lika blev resultatet. Känslan av stress
samt arbetsprestationen var den samma för bägge könen. Vid vila och avkoppling
finner man inga könsskillnader vid utsöndring av stresshormoner. Vid studier av
kvinnor i ett ”manligt ” yrke visade det sig att dessa kvinnor hade en nästan lika stark
ökning av stresshormoner som männen. Genetiska samt inlärda beteenden har
troligtvis en stor betydelse då det gäller stressbeteenden hos bägge könen.


Frankenhaeuser (1994) skriver även om mäns och kvinnors olika sätt att klara
arbetsstress. Efter arbetet sjunker stresshormoner och blodtrycket hos männen.
Anspänningen släpper sitt grepp och även om dagen inneburit många påfrestningar så
kan män ofta skaka av sig stressen och koppla av i hemmet. Kvinnorna däremot tar
med sig arbetsstressen hem. När arbetsdagen är slut stiger både deras stresshormoner
och blodtryck. En del förklaringar till detta tror man ligger i kvinnornas dubbla
arbetsbörda. Hemma har kvinnorna ofta huvudansvaret för matlagning, tvätt och
andra dagliga uppgifter samtidigt som problemen och tankarna på arbetet inte vill
släppa greppet. Många kvinnor väljer att arbeta deltid för att klara balansen mellan
kraven från yrke och familj.


Definitionen Utbrändhet
Danielsson (1987) beskriver att inom alla yrken där man använder mycket tid nära
andra människor finns det risk att man drabbas av utbrändhet (eng. ”burnout”).
Genom forskning på 1970 talet i USA växte begreppet ”burnout” fram. En av
forskarna, Herbert Freudenbergen, psykolog och psykoanalytiker i New York,
introducerade termen ”burnout” i en artikel 1974 som handlade om socialarbetare
och deras intensivt engagerade arbete med människor i problem situationer.
Freudenbergers definition av begreppet utbränd hänvisar han till de begrepp som ges


                                                                                       4
                                                                                      5


i lexikon; ” att misslyckas, slita ut sig, bli utmattad eller uttröttad genom en
överdriven användning av sin energi, sina krafter eller resurser”. När t.ex.
socialarbetare blir utbrända är just detta vad som händer menar Freudenberger.
Boken skriver om forskaren Christina Maslach, hon menar att begreppet utbränd ofta
både misstolkas och missbrukas. Det har blivit ett modeord som används för lite av
varje, att känna sig jäktad, uttråkad, sakna idéer och spänning i arbetet. Maslach
definition av utbrändhet är att man tappar intresset för och brister i omtanken om de
människor man arbetar med, att personalen inte längre har några positiva känslor,
sympati eller respekt för individen karaktäriserar den emotionella utmattningen. Den
tredje forskaren som boken beskriver är Ayala Pines, hon var en av de allra första
som började studera utbrändhet, hon har lett ett stort antal seminarier om ämnet.
Hennes definition är att utbrändhet är resultatet av konstant eller upprepat emotionellt
tryck, detta knutet till intensiv involvering i andra människor under lång tid. Pines
betonar de tre komponenterna fysisk, emotionell och mental utmattning, vilka kan
variera i intensitet, frekvens, duration och konsekvens. Enligt Pines kan nästan alla
drabbas av utbrändhet beroende på människans omgivningsbetingelser. Hon menar
även att de som vanligtvis drabbas av den svåraste utbrändheten är de som startar
med de högsta idealen. Det är det initiala engagemanget och idealismen som skiljer
utbrändhet från begreppet alienation menar Pines ( Danielsson, 1987).




Negativ stress inom läraryrket


Min förförståelse till ämnet
Till min egen förförståelse hör att jag vuxit upp i ett hem där bägge föräldrarna varit
lärare, mina farföräldrar var lärare, mina tre syskon är lärare och många i min
bekantskapskrets är lärare. Själv är jag sjuksköterska och har alltid jobbat inom
sjukvården. Dessa två yrken har mycket skilda yrkeskulturer om än man arbetar med
människor i bägge fallen. Jag har under åren i vårdyrket mött olika attityder, bl. a
bristande förståelse för den andra yrkesgruppen och dess svårigheter. Därigenom
väcktes mitt intresse för att göra en hälsostudie inom just läraryrket.


Rapporter om negativ stress inom läraryrket


                                                                                      5
                                                                                     6


Risken för utbrändhet finns i en mängd olika yrken. I en rapport av Gunilla
Ljunggren (1992) redovisas 6 olika yrkesgruppers psykosociala arbetsmiljö. De
aktuella yrkesgrupperna är affärsbiträden , individer med monotont maskinarbete,
individer i ledande befattning, sjukvårdspersonal, sekreterare och lärare. I en mätning
angående upplevelser av arbetssituationen redovisade lärare de sämsta resultaten
gällande att få uppskattning, att ha ett psykiskt påfrestande arbete samt att ha för
mycket att göra. Sjukvårdspersonal kommer på andra plats och individer i ledande
befattning kommer på tredje plats. Övriga yrkesgrupperna rapporterade likartade
nivåer och var inte alls utsatta för samma psykiska påfrestningar.


Arbetarskyddsstyrelsen och Statistiska Centralbyrån (1997) har redovisat de mest
utsatta yrkena då det gäller negativ stress i arbetet under åren 1989-1995. Även i
denna rapport rapporteras att läraryrket är utsatt när det gäller negativ stress. Några
exempel på detta är att 32 % av kvinnliga lärare i teoretiska ämnen har svårt att sova
minst en gång per vecka för att tankar på arbetet hållit dem vakna. 59 % av manliga
lärare och 49 % av de kvinnliga lärarna i teoretiska ämnen ansåg att de nästan aldrig
får stöd och uppmuntran från chefer, när arbetet upplevdes besvärligt. 58 % av de
kvinnliga och 49 % av de manliga klasslärarna upplevde minst halva arbetstiden som
så stressigt att de inte hann prata om eller tänka på annat än arbetet. 83 % av de
kvinnliga och 80 % av de manliga klasslärarna upplevde sitt arbete som psykiskt
påfrestande. Lärarna hade även svårt att ta ut sina raster och var ofta tvungna att ta
med sig arbetet hem.


Aronsson & Svensson (1997) har i en enkät och intervjustudie vid 12 grund- och
gymnasieskolor i Örebro län, studerat hur lärarnas förmåga att varva ner och
återhämta    sig   är   efter   stressituationer   och   ansträngningar    i   arbetet.
Enkätundersökningen färdigställdes i oktober 1997. Enkäten riktade sig till 472
pedagogiskt verksamma personer vid 12 skolor och besvarades av 425 personer –
197 män och 224 kvinnor (4 st hade ej angivit kön). Kortidsvikarier, nyanställda,
tjänstlediga och långtidssjukskrivna ingick inte i studien. På gymnasiet var männen
något överrepresenterade (60%), medan kvinnorna var i stor majoritet på låg och
mellanstadiet (93%). På högstadiet fanns lika många manliga och kvinnliga lärare.
Lärarna hade i genomsnitt arbetat 17,6 år i yrket och vid nuvarande skola 10,7 år.


                                                                                     6
                                                                                      7


Undersökningsgruppen var i varierande åldrar, från 20 till 65 år, men majoriteten var
mellan 40 och 60 år. Studien utfördes i mitten av höstterminen, alltså vid en tid då ej
ackumulerad stress skulle ha nått sin höjdpunkt. Man ställde sammanlagt ett 50-tal
frågor med fokus på hälsorisker förknippade med brist på nedvarvning efter arbetet
och återhämtningsmöjligheter samt organisatoriska förhållanden vilka sammanhänger
med dessa hälsorisker.
Studiens utgångspunkt var lärarens yrke som ett aktivt och engagerande arbete. Det
finns samtidigt inslag i arbetet som kan vara svåra att frigöra sig från liksom
anspänning inför nästa dags arbete. Bristande nedvarvning och återhämtning kan
därmed riskera att föra med sig negativa hälsokonsekvenser. Studien tar hänsyn till
utvecklingen av arbetsformer för lärare t, ex arbetet i lärarteam(Ibid).


Sammanfattningsvis redovisades att cirka 20% av lärarna kunde hänvisas till gruppen
”trötta och oroliga”, vilket innebär otillräcklig nedvarvning och återhämtning, även
efter ett längre lov kände de sig inte tillräckligt återhämtade. I en jämförelse mellan
kvinnor och män var kvinnor överrepresenterade i den ”oroliga och trötta” gruppen
och underrepresenterade i den ”pigga” gruppen. Kvinnorna hade också uttalat mer
ohälsosymtom och sjukfrånvaro än männen. Resultatet visades ha att göra med
arbetssituationen däremot inte med synen på den övergripande organisationen (Ibid).


Vad består den negativa stressen hos lärarna av?
Den psykosociala arbetsgruppen i Jokkmokk tillfrågade beteendevetaren Ros Mari
Nilsson, Luleå (personlig kommunikation, oktober 1998) om att studera vad den
negativa stressen och känslan av utbrändhet bestod av. Hon intervjuade 27 lärare av
118 i Jokkmokks kommun, från lågstadiet till gymnasiet, i olika åldrar. Intervjutiden
var ca 2 timmar med varje person. Lärarna fick uttrycka vad de ansåg att den negativa
stressen bestod av. Resultatet pekade på att läraryrket var ett överstimulerat yrke, det
vill säga nya intryck hela tiden från elever, kollegor, ledning, allmänhet, vilket i
längden innebar mycket stresskänsla Det fanns också en oklarhet i rollen. Lärarna
ansåg att de visste vad som förväntades, men många gånger var det inte så, eleverna
gav den bästa responsen på om man hade gjort ett bra arbete. Känslan av liten
egenkontroll var också stressbetingat, exempelvis att inte kunna uppfatta och förstå




                                                                                      7
                                                                                       8


hur eleverna mår från dag till dag. Osäkerheten om rätt handlingsätt innebar också
svårigheter.


Utbränningsprocessen
Hans Hellerstedt (1989) är författare med lång erfarenhet som lärare och skolledare. I
boken ” Hur mår magistern?” vilken handlar om utbränning i läraryrket har han valt
att använda begreppet utbränning inte bara som namnet på symtom, utan också som
namn på den process som leder fram till utbrändhet. Han vill ge kunskap om ämnet
samt visa möjligheter att kunna förebygga och undvika utbrändhet inom lärararbetet.
Hans beskrivningar om utbränningsprocessen finner stöd hos den svenske
beteendevetaren Lennart Hallsten.


Entusiasm
Entusiasmens låga har en gång brunnit hos den som blir utbränd. Utbränningens
grogrund är alltid entusiasm och en något ljusblå bild av de egna möjligheterna att
åstadkomma stora förändringar och insatser. Personen tycker att det är viktigt att
kunna göra en insats i yrket, skolan fyller en viktig funktion i samhället
(värdeaspekten), som utbildad lärare kan jag göra många betydelsefulla insatser
(kompetensaspekten), man möts med respekt av kolleger, elever, föräldrar och
skolledning om man gör ett bra jobb( belöningsaspekten), jag får mina behov
tillfredsställda genom mitt jobb som lärare, jag ser fram emot mitt arbete( den
existensiella aspekten). Lärarhögskolans och läroplanens pastellfärger finns inte i den
skolvardag som entusiasten möter och läraren utsätts snart för bakslag och
prövningar (Ibid).


Ambivalens
Ambivalens och kluvenhet är känslor som efterhand tar vid. Entusiasten tycker ofta
att det egna arbetet saknar betydelse och börjar känna likgiltighet inför
lektionsförberedelserna.   Engagemanget       växlar,   periodvis   känns    skolarbetet
meningsfullt och givande. Avstånd präglar relationen gentemot vissa kollegor medan
känslan av sympati överväger gentemot andra. Många lärare följer inte
utbränningsprocessen längre än hit. De har fortsättningsvis ett ambivalent förhållande
till arbetet och anpassar sig till hur det är. Engagemanget hittar de ofta utanför skolan


                                                                                       8
                                                                                           9


såsom i trädgården, båten, föreningslivet. Om man i detta skede hittar ett balanserat
engagemang i skolan så kan man uppleva en fungerande roll som ger personlig
tillfredsställelse.


Frustration
Andra fortsätter utbränningsprocessen och hamnar i frustrationsfasen. Individen
upplever sig otillräcklig inför alla krav. Sömnlöshet och oroliga tankar inför
morgondagen upptar allt större del av tiden. Psykosomatiska symtom kan tillstöta hos
några, de sociala kontakterna minskar och isolationen ökar. Läraren har som
yrkesverksam nu nått ett bottenläge, agerandet kännetecknas av meningslöshet och
nedstämdhet. När verksamheten inte har någon betydelse har inte heller de egna
arbetsinsatserna något värde. Distansen till eleverna är oerhört stor och att göra en så
liten insats som möjligt kan bli en sport. Även andra lärare än de som genomgått
tidigare utbränningsfaser kan hamna i denna rollalienation, nämligen de som redan
från början var skeptiska till sitt jobb. En förändring till det bättre kan ske och vägen
dit kallar Hallsten för omorientering. Om läraren i detta stadie kan mobilisera krafter
till förändring samt får respons och uppmuntran finns chansen att komma tillbaka till
ett fungerande lärarliv igen (Ibid).


Orsaker till utbränning inom läraryrket
Hellerstedt (1989) skriver fortsättningsvis om att de nära och påfrestande
personkontakterna        har,   som    redan   nämnts,    en    avgörande      betydelse   i
utbränningsprocessen. Förhållandet elever – lärare är en av dessa. Förväntningarna på
läraren är stora. Läraren skall vara glad vänlig, uppmuntrande, rättvis, förstående,
kamratlig, hinna med alla och vara allvetande. Att läraren har alltför många elever
samtidigt gör inte situationen lättare. Många barn är okoncentrerade till följd av
samhällets överstimulering. Lärarens sociala och emotionella betydelse har också
ökat för barn med splittrade hem och med skilsmässor som tillhörande
bakgrundsbild.        Vuxenkontakten    i   samhället    har   minskat   och     inte   bara
lågstadieläraren får idag vara ”stand- in- förälder”. Attityder och arbetsklimat har
blivit tuffare och hårdare mellan människor. Videovåld och annat är inga goda
förebilder för barnen. Läraren känner ofta att de blir utsatta för bristande
vuxenrespekt (Ibid).


                                                                                           9
                                                                                      10




Förhållandet arbetskamrater – lärare kan också vara en bidragande orsak. Att komma
med något nytt och bli bemött med jargongen ”Har du varit på kurs, Krister?” tar lätt
udden av all entusiasm. Alla kolleger på kollegierummet är så uppe i sitt eget att de
kanske inte ens hejar på varann. Ett misslyckande i klassrummet kan ofta kännas som
ett nederlag där självkänslan får sig en törn, många har svårt att prata med sina
kolleger om detta. Det har visat sig att på arbetsplatser där det förekommer
motsättningar, misstänksamhet och avundsjuka påskyndas utbränningen hos
personalen (Ibid).


Förhållandet skolledning – lärare har en mycket viktig roll i skolvärlden. Om
ledningen har otydliga mål är de mycket svåra att uppnå. Om uppmuntran och beröm
är något som alltid uteblir kan motivationen minska och håglösheten ta över. En del
skolledare visar sig mycket sällan och om de kommer så är detta under stress och
tidsknapphet, de kontaktsökande lärarna avstår från att framföra sitt ärende. Många
lärare upplever en bakvänd form av belöning. En lärare som klarat av en svår klass
med en enorm insats belönas med att få en ännu svårare klass. En lärare som slarvat
med sina uppgifter får ingen rättelse utan en allt lättare tjänst.. Att utnyttja skolans
eld själar på detta sätt leder till utbränning. Det är viktigt med ett positivt ledarskap
för alla parter (Ibid).


Förhållandet mål – organisation – lärare är också något som om det inte fungerar kan
bidra till personalens utbränning. Allmänna mål och riktlinjer i all sin glans men ack
så oklara och mångtydiga. Med begränsad tid och många mål blir vardagen ofta full
av målkonflikter. Därutöver kommer centrala beslut från politiker och olika
läroplanskrivare om aktiviteter som skall ingå i skolan och den normala
undervisningen får stå tillbaka. De ekonomiska åtstramningarna gör sig också
ständigt påminda i skolan och det är lätt att tappa modet när det blir ett alltför stort
glapp mellan mål och medel (Ibid).


Förhållandet omgivning – lärare spelar också en viktig roll. Det är få yrkesgrupper
som så ofta är påhoppande och kritiserade som just lärarna. Massmedia sprider ofta
misstroende till andra grupper. Alla har ju dessutom en gång i tiden varit elever och


                                                                                      10
                                                                                     11


tycker sig ha full kompetens att uttala sig om hur skolan och lärarna skall vara
(Hellerstedt, 1989)


Lyssna på kroppens varningssignaler!
I boken, Brinnande eldsjäl eller utbränd, av Ohlsson (1998) beskrivs en del om vilka
symtom som kan känneteckna utbrändheten. Då vi tömt ut våra energireserver börjar
kroppen klaga på att den inte fått vila eller ny näring. Spänningsvärk i nacke och
huvud är ett vanligt tecken. Magkatarr, trötthet och sömnproblem är andra symtom.
Våra reaktioner är vanligtvis att köpa hem värktabletter eller andra mediciner för att
döva smärtorna med. Vi lyssnar inte på kroppens signaler, en smärta har alltid något
viktigt att säga dig!
Dikt av Leif Kristiansson ur boken Avspänd och koncentrerad av Elisabeth
Solin(1991), sidan 11. Den säger lite om hur det kan kännas när det är som tyngst.

                   DET VÄRSTA
                   När det fungerar
                   är det som att åka skidor på skarsnö.
                   Så kommer väderomslag
                   och klabbföre,
                   och man söker ny valla.
                   Då känns kollegierummet
                   som en ödemyr.
                   Med blötsnö under skidorna sliter man sig fram
                   och tror
                   att alla dom andra har vallat rätt.
                   Det värsta är känslan
                   av att ensam ha vallat fel.

                                         Leif Kristiansson



Hjälp mot utbrändhet
I tidningen Vårdfacket nr 9, 5 oktober 1998 finns en artikel om Vidarkliniken i
Järna. Kliniken ligger på landsbygden några mil söder om Stockholm och är
Skandinaviens enda antroposofiska sjukhus. Kliniken invigdes 1985 och drivs med
bidrag från landsting och försäkringskassa, fonder och donationer Den antroposofiska
läkekonsten vilken bygger på den österrikiske vetenskapsmannen och filosofen
Rudolf Steiners människobild att kropp, själ och ande är en helhet. På Vidar kliniken



                                                                                     11
                                                                                      12


arbetar läkare och sjuksköterskor. De använder sig av både skolmedicin och
antroposofiska naturläkemedel. Kliniken har tagit emot utbrända patienter och
patienter med kronisk smärta och kronisk trötthet under lång tid. För att få vården
bekostad av landstinget krävs remiss från läkare. Man kan även stå för vårdavgiften
själv och betalar då 18 200 kronor för två veckors behandling. Patienten behandlas
oftast i 2-3 veckor. Man försöker finna en personlig behandlingsväg och ta reda på
varför utbrändheten uppstått. På Vidar kliniken blir man sedd, bekräftad och får hjälp
med att finna sitt inre lugn med hjälp av bl. a. poetiska rörelser, musik, målning och
massage. För den utbrände känns kroppen som en fiende och i framförallt rörelse
terapi får patienten hjälp att bli vän med sin kropp igen. Spännings- eller
kramptillstånd löses upp med rytmisk massage, en massage som beskrivs som mer
konstnärlig än den klassiska massagen. Ursula Flatters är läkare och ordförande i
styrelsen för Vidarkliniken, hon tycker att patientens misslyckanden och kriser är
viktiga lärdomar och ett villkor för en riktig utveckling. På Vidarkliniken får man
hjälp att våga ramla ner i avgrunden och sedan hitta en ny plattform. Flatters
beskriver att en utbränd person ofta är mycket verbal men sämre på att bejaka det
emotionella, ofta är de begåvade människor med oerhört stora krav på sig själva.
Målet i vården på Vidarkliniken är att varje patient skall hitta sin livsglädje och sin
kreativitet. Man arbetar utifrån positiva resurser och lär de utbrända att inte säga nej
utan istället att säga ja! Säg ja, till dig själv!


Jokkmokks kommuns satsning i förebyggandet av negativ stress
Efter samtal med Jokkmokks Kommuns skolchef Sture Bryggman (personlig
kommunikation,        december      1998)     fick   jag   information   om   kommunens
stressutbildningspaket. Den psykosociala gruppen (som består av ett par lärare från
alla skolor samt några skolledningspersonal)i Jokkmokk tog ett beslut om
stressutbildning och syftet var att alla lärare och övrig personal skulle få en möjlighet
att fundera och reflektera över sin egen arbetssituation. Det kan ses som en unik
satsning där 125 personer av kommunens skolpersonal ingår. Man har totalt satsat
300 000 kronor på utbildnings paketet vilket innefattar ett flertal träffar under läsåret
98-99 samt utbildningsmaterial. Kursmaterialet består av en arbetspärm med olika
delar där man bland annat får lösa uppgifter tillsammans i grupper eller på egen hand.
Doctum i Boden ansvarar för kursens genomförande på skolorna.


                                                                                      12
                                                                                      13




Fältstudie på Västra Centralskolan


Beskrivning av fältstudie plats
Västra Central skolan i Jokkmokk är en skola där det går 335 elever i 6-årsgrupp till
och med årskurs 5. Skolan är en rosafärgad träbyggnad på ett plan. Det finns två
skolgårdar, en på vardera sidan om skolan. Man kommer in i en stor entré, tillhöger
finns en dörr till lärarrummet och rakt fram finns en stor och trivsam matsal.
Klassrummen har alla egna ingångar och kapprum, de varierar i storlek utifrån
behoven. Jag gör min fältstudie tillsammans med den integrerade klassen 3-4 som
består av 45 elever inalles men är uppdelad på 3 grupper med 15 elever i varje
klassrum.


Metoder för data insamling
Mina metoder för datainsamling under fältstudierna har varit egna observationer i
klassrummet, lärarrummet och matsalen samt intervjuer med lärare på låg-, mellan-
högstadiet   och   gymnasiet.     Dokumentationen      har   skett   skriftligen   genom
dagboksanteckningar. Jag har även samtalat med olika instanser för att få information
om siffror angående elev- och lärarantal. Frågor till lärarna se bilaga 1.


Resultat av mina egna observationer i klassrummet och matsalen.
Det var ett roligt och omväxlande tillfälle för mig att få vara på skolan tillsammans
med eleverna och lärarna, jag fick många nya tankar om hur det kan vara att arbeta
som lärare. Första dagen för mig var att mer passivt studera undervisningen och
elevernas arbete. Det gick mycket tid och tog en hel del energi att få klassen lugn
innan lektionen kunde börja. Ibland blev det konflikter mellan ett par av barnen och
detta medförde att även de andra barnen blev störda i sitt skolarbete. Varje elev har
sin egen arbetsplan som denne följer. Barnen är duktiga på att ta egna initiativ och på
att själva söka kunskap. Vissa barn hade mer svårt än andra för att sitta stilla och
koncentrera sig och detta medförde irritation hos de mer stillasittande barnen. De
oroligare barnen var hjälpta av att en vuxen person kunde ägna mycket tid åt just
dem, men eftersom det fanns för lite resurser, var inte detta möjligt så ofta.
Klassrummet var trevligt och ombonat och alla barn hade sitt eget fack för sina


                                                                                      13
                                                                                        14


skolsaker. De elever som behövde extra stöd fick gå iväg till specialläraren för
special undervisning ibland, men även de ”normalbegåvade” barnen fick komma dit
och det var bra för ingen behövde då känna sig särbehandlad. Alla barnen tyckte att
det var roligt att gå iväg till ”spec.magistern”. De andra dagarna fick jag delta i att
undervisa och det kändes givande, I en av klasserna hade man för ett par månader
sedan börjat med avslappningsövningar med hela gruppen i ca 20 minuter två gånger
i veckan. Detta visade sig vara mycket givande för klassen och alla eleverna såg det
som positivt med avslappningen. Det har visat sig vara både lugnande och
koncentrationsfrämjande. Varje vecka hade klassen en rolig timma då man hittade på
något kul t ex såg på en rolig film så att alla fick skratta. Jag fick även vara med
barnen under måltiden i matsalen, och observerade att måltiden åts med sådan fart att
det var inte säkert att man tog sig ro att äta upp maten. Många av barnen klagade på
maten och tyckte att endast pizza och hamburgare skulle serveras. Mina bestående
intryck efter en skolvecka i klassrummet var att tiden gick mycket fort och att allt
gick i ett hela tiden.


Observationer från lärarrummet
Västra skolans lärarrum är stort och trivsamt. En lärare som arbetar heltid och är
klasslärare hinner inte sitta hela raster alltid och ibland är lärarna ute och är rastvakt.
Det åtgår även en del tid till konfliktlösningar i samband med att barnen skall gå ut
på rast och kommer in från rasten. Jag hade inte förväntat mig att lärarna skulle
kunna varva ner så pass bra som de gjorde under sina stunder i lärarrummet. Därför
kändes det mycket positivt att det var en lugn och fin stämning där och positivt var
att man kunde sitta och prata om andra ämnen än just skolan.


Skolans utveckling genom åren
Genom att samtala med pensionerade speciallärare Mona Lindberg (personlig
kommunikation, december 1998) fick jag ta del av hennes syn på skolans utveckling
från 1955 till 1993. På 1950-talet var klassundervisningen traditionell med läraren
framme vid katetern. På 60 talet kom hjälpklasser för de ”mindre begåvade” men
detta kändes ibland att det kunde bli fel, endel elever blev stämplade för livet. Då var
det fortfarande självklart att alla barn var artiga och väluppfostrade, hade respekt för
de vuxna. Man sade ja tack och nej tack och plockade upp från golvet, det var vanlig


                                                                                        14
                                                                                   15


hyfs och helt naturligt. I början av 1970 talet kändes det att barnen började må sämre
och klasserna blev jobbigare, möjligtvis beroende på att arbetslöshet och skilsmässor
blev vanligare i samhället. I början av 1990 talet började man på prov med arbetslag,
dvs några lärare arbetade tillsammans. Detta var bra men innebar mycket planering
och man kände sig aldrig riktigt ledig. Mona ansåg att en viktig del av lärararbetet
var att ha en god kontakt med elevens föräldrar för att få en helhetsbild av elevens
situation. Många elever bodde på internat och fick vara ifrån sina föräldrar, dessa
mådde ofta dåligt.


Intervjuer med fem lärare
Lärarna hade arbetat mellan 11 och 26 år inom läraryrket, med undantag för
vidareutbildning , kurser och barnledighet. De hade i stort arbetat på samma stadier
som de gör nu. En har vikarierat som rektor samt arbetat på flyktingskolan.


Alla tyckte att det var positivt att arbeta med människor och att det var ett kreativt
arbete. Roligt när det går bra för eleverna och när de gör framsteg. Det är mycket
glädje med att jobba i arbetslag så att man kan hjälpa eleverna och handleda
varandra. Konflikterna kan man vända till något positivt genom att se dem som
utvecklande och att man lär sig något. Det känns bra att bli bekräftad av eleverna och
att arbeta med musik, bild och rörelse.


Nackdelarna med arbetet är att man nog aldrig kan arbeta tillräckligt mycket och det
kan vara svårt att anpassa ambitionsnivån till något realistiskt. Man kan aldrig vara
riktigt anonym och man bär med sig alla problem hem. Det upplevdes jobbigt att vara
”extraförälder” som man ju ofta är, man ger så mycket av sig själv. Det är svårt med
konflikter mellan barnen, svårt att vara sträng och konsekvent. Ibland kunde det
kännas betungande att vara rastvakt då man så väl skulle behöva en liten stunds
avkoppling. Arbetsdagarna borde vara mer flexibla, allt går i ett. Lärarna tyckte att
det var negativt med många budskap från ledning, mycket förändringar och hård
belastning. Det fanns även nackdelar med lönesystemet.


Alla trivdes bra med sina kolleger och eleverna. Man tyckte även att stödet var bra.
Två av lärarna tyckte att man borde få mer stöd och uppmuntran från


                                                                                   15
                                                                                     16


arbetsledningen, de tyckte att arbetsledningen var för stressade och hade för lite tid
med sin personal. De andra tyckte att ledningen gav mycket stöd och var lyhörda. För
det mesta mycket bra stöd från föräldrarna.


Lärarna tycker att det går ganska bra att varva ner under en längre ledighet, har lärt
sig detta med åren. Man kan ha olika knep som till exempel avslappning eller läsa
bra böcker. En har periodvis svårt att sova och en annan tycker att det är oerhört svårt
att koppla bort skolan då man håller på med betygssättning eftersom en del elever på
gymnasiet är mycket fixerade vid betygen .


En av de till frågade berättar att som nyutbildad lärare var det en omöjlighet att tänka
sig något annat yrke eftersom lärarjobbet var ett med identiteten. Nu kan alla utom en
av lärarna tänka sig att arbeta med något annat yrke, få lite andra infallsvinklar men
det innebär också trygghet att arbeta med samma saker år efter år. Det var dock
lättare att vara lärare förr då barnen var mer ”väluppfostrade”. Det är dock viktigt
med den egna utvecklingen, att läsa kurser av eget intresse, vilket man sedan kan ha
nytta av i skolan.


Mer personal behövs i skolan, det finns så många barn med särskilda behov. Man
borde få ha tjänstledigt med lön vart 5:e år för att få göra något annat och ha en chans
att återhämta sig. Man kunde turas om med ”lättare tjänster”, speciallärartjänster så
att man avlastar varandra . Det skulle finnas en lokal inomhus där barnen kunde leka
och springa av sig. Viktigt med en vacker miljö både inne och ute. Rastvakter och
någon som kunde utföra kopieringsarbete borde finnas. Mer mental träning och
stresshantering, positivt med stresshanteringskursen. Arbetsledningen får ej överlasta
lärarna med jobb. Handledning sågs ej som något stort behov eftersom man numer
handleder varandra i arbetslagen.


Primärvården och skolan kunde ha samarbete gällande till exempel kost , motion,
fetma, droger, videovåld och våld i samhället på tema dagar eller i
diskussionsgrupper. Även vid kriser och olycksfall är det bra om man kan ha ett
samarbete.




                                                                                     16
                                                                                     17




Lärarnas arbetsmiljö är ofta beroende av hur eleverna mår. Då eleverna blir mer
koncentrerade och lugnare så kan i sin tur läraren få en bättre arbetsdag. Detta har jag
valt att ta fasta på i min idéplan.


Syftet med idéplanen
Syftet med följande idéplan är att utveckla ett arbetssätt, för lärare och elever på
lågstadiet och mellanstadiet. För att befrämja en god skolmiljö och på sikt motverka
utbrändhet bland lärarna.


IDÉPLAN OM FÖREBYGGANDET AV NEGATIV STRESS


Målgrupp
Min målgrupp är alla lärare och elever från låg och mellanstadiet, Västra
Centralskolan i Jokkmokk. Målgruppen innefattar 20 lärare och 335 elever.


Procedur
En del av planen inriktas till att gälla lärare och en del till eleverna. Det utses två
ansvariga lärare på skolan. Dessa har till uppgift att samordna alla föreläsningar,
utforma studiedagarna, utarbeta formulär för uppföljning samt att köpa in material,
sammankalla till uppföljning av planen, och att ge uppmuntran och feedback om
någon behöver detta under tiden. Den första delen av planen vilken riktas till lärarna
består av en temadag och en studiedag.


Temadag
Den 25 januari 1999 föreläser Ma Oftedahl om utbrändhet för alla lärare från låg och
mellanstadiet. Ma Oftedahl är präst sedan 20 år tillbaka och författare sedan ett par
år. Föreläsningen sker på Folkets hus i Jokkmokk med början klockan 9.00 och
avslutning klockan 16.00. Pauser för lunch klockan 12.00-1300 och kaffe på för- och
eftermiddagen.


Studiedag




                                                                                     17
                                                                                       18


Den 26 januari 1999. Under förmiddagen: På Västra Centralskolan en studiedag
omkring ämnet utbrändhet. Underlag till studiedagen är boken Avspänd och
koncentrerad av Elisabeth Solin samt tillhörande kassetter med handledning, och
boken Brinnande eldsjäl eller utbränd. Man arbetar i grupper och utarbetar lärarens
egen plan. Man diskuterar även om inriktningen på elevernas plan.


På eftermiddagen den 26 januari 1999 är temat friskvård i form av kost, rökning och
motionsvanor. Där utarbetar man också en individuell friskvårds plan för varje lärare
som kan följas under resten av året. Förmiddagens böcker kan vara en god hjälp för
lärarens egen individuella plan. Tillsammans med de andra lärarna i grupper
formulerar man mål som kan utvärderas.


Lärarens plan
Efter läsning av boken Brinnande eldsjäl eller utbränd av Gert Ohlsson fås en bra
grund för hur man kan undvika att bli utbränd. Målet blir för läraren att lägga i dessa
viktiga bitar i vardagen.


1. Tänk positivt och var positiv först och främst mot dig själv och sedan mot andra.
2. Var tydlig mot dig själv främst men även mot andra, det underlättar alltid.
3. Regelbunden vila skall prioriteras högt, att varva ner och bara vara sig själv.
4. Att vårda dina nära relationer är också oerhört viktigt.
5. Ge beröm och lär dig också att ta emot beröm.
6. Ha tillgång till din humor, ett gott skratt förlänger livet.
7. Kroppens varningssignaler måste du ta på fullt allvar.


Två dagar i veckan planeras in med motion och 2 dagar i veckan med avslappning är
en bra början för välmåendet. Det viktigaste är att börja tänka om i andra banor, så att
det sakta men säkert leder till attitydförändringar både för läraren själv och
omgivningen.


Elevens plan
Först och främst, det är viktigt att man innan man börjar introducera något nytt
arbetssätt med barnen har förankrat det hos dem så att de är förberedda på det nya. Så


                                                                                       18
                                                                                        19


i samband med detta har skolan engagerat distriktssköterskan och skolsköterskan
som inleder denna del av programmet genom att ha några lektioner med eleverna om
varför kroppen mår bra av avslappning, bra kost och motion. Lektionerna bör vara
upplagda så pedagogiskt att det känns roligt och givande även för de yngre eleverna.
Sedan genomförs programmet varje vecka i respektive klass med ordinarie lärare
enligt nedanstående


Måndag kl 09.00- 09.30 Avslappning till avslappningsmusik. Alla ligger på
liggunderlag som skolan köpt in.
Onsdag kl 14.00-15.00: Roliga timmen med innehåll så att alla får skratta.
Torsdag kl 09.00- 09.30 Avslappning till avslappningsmusik.


Efter en månad förändras det ena avslappnigs tillfället till att eleverna får stå i en ring
och massera eller bara värma varandras axlar. I samband med uppföljningen av
idéplanen kommer distriktssköterskan och skolsköterskan och samtalar med barnen
ett par timmar om kost, motion, avslappning, mobbning, kamratskap och videovåld.




Tidsplan för idéplanen
Att förändra attityder och arbetssätt tar lång tid. Idéplanen beräknas börja i januari
1999 och fortgå minst till och med vårterminen år 2001.


Utvärdering av idéplanen
De sammankallande ansvariga lärarna          bestämmer ett datum för utvärdering av
idéplanen, detta skall göras en gång per termin. Man låter då alla lärare som varit
med i projektet fylla i ett formulär och avsätter även en lärarkonferens till att
diskutera om hur man tycker att det fungerar med idéplanen. Varje lärare gör en
utvärdering med sin klass om hur eleverna tycker att det fungerar med idéplanen.


Budget för idéplanen
Budgetansvariga: Jokkmokks Kommun




                                                                                        19
                                                                                       20


Föreläsningen med Ma Oftedahl                                          6000,-
Resor och traktamente                                                  3000,-
Hyra av Folkets hus 1 dag                                              1000,-
Inköp av boken Avspänd och koncentrerad, 50 böcker á 130.-=            6500,-
Inköp av kassett med handledning till boken åvan , 30 st á 235,- = 7050,-
Inköp av boken Brinnande eldsjäl eller utbränd, 50 böcker á 98,- = 4500,-
Frakt och expeditionsavgift, 35,- x 130 stycken                        4550,-
Inköp av liggunderlag till klasserna, 100 st á 50,-=                   5000,-
Inköp av olika avslappningsmusik på konsum , 10 st á 59,-=              590,-
______________________________________________________________
                                                         Summa:        38.190


Fasta kostnader
Lönearvode till distriktssköterskan                                    10.000,-
Sammankallande lärares arvode                                          20.000,-
______________________________________________________________
                                                         Summa:        30.000,-


______________________________________________________________
Sammanräknad kostnad för projektet                                     68.190,-
Avslutande reflektion
Då man skriver och läser om psykisk ohälsa kommer man oavkortat in på ämnet
stress. När jag så skulle leta efter litteratur som handlar om stress så upptäckte jag att
det fanns en uppsjö av böcker om det aktuella ämnet. Detta sade mig en hel del om
att stress idag är något som omtalas överallt i samhället och i så gott som alla
sammanhang. Negativ stress och utbrändhet är för tillfället ett mycket aktuellt ämne,
det omnämns i tidningarna nästan var och varannan dag. Därför har det givetvis känts
oerhört stimulerande att göra en uppsats om just detta ämne. Många av mina
inskaffade böcker ger samma budskap om just förebyggandet av negativ stress, så det
har varit svårt att inkludera all litteratur som jag skulle ha velat. Jag måste därför
nämna Aron Antonovskys bok Hälsans mysterium (1991) som borde vara ett viktigt
komplement för alla människor i arbetslivet. Det är just känsla av sammanhang,
meningsfullhet och begriplighet som måste finnas med för att människor skall känna


                                                                                       20
                                                                                      21


att allt fungerar som det skall. Jag har i min idéplan lagt in avslappning, kost och
motion som viktiga komponenter. Barbro Bronsberg och Nina Vestlund har i sin nya
reviderade upplaga av boken Bränn inte ut dig! (1997) skrivit en hel del bra om
vikten av kost , motion, avslappning och meditation. Det är också en bok som kunde
finnas som arbetsunderlag på arbetsplatsen.


Vem har inte hört talas om ” det förlösande skrattet”, det är viktigt att ha roligt
tillsammans med andra människor. Det var säkert någon mening med forna tidens
”roliga timmen” i skolan då eleverna och läraren fick slappna av och skratta, hela
klassen, varje fredag. Gert Ohlssons (1998) ger råd om att ha roligt och bejaka
livslusten. Även Bronsberg och Vestlund (1997) skriver att följa glädjen i sitt hjärta
är att leva. Kamp och lidande skall bytas ut mot glädje och lust. I hemmet och på
arbetet – låt glädjen fatta besluten åt dig.


Den medvetenhet som finns idag om hur vi borde leva är i alla fall en bra början till
attitydförändringar i samhället. Jag tycker att all litteratur har gett mig många goda
idéer till min idéplan men det kan vara svårt att inkludera för många moment om man
skall göra en realistisk plan som människor kan följa och sedan utvärdera. Det är
tveksamt om min metod att söka kunskap varit den bästa, man hade kunnat göra en
mer omfattande intervjuundersökning och mer fått fram vad lärarna hade för egna
förslag att komma med men det var även lite brist på tid för en sådan undersökning.
På det stora hela har det varit en upplevelse både att få gå in och göra en fältstudie på
en helt annan arbetsplats än min vanliga och då fick jag även upp ögonen för hur
viktigt det är att Primärvård och skola samarbetar inom olika områden. I idéplanen
hade man även kunnat samarbeta med studieförbunden för kvällscirklar om de
aktuella ämnena kost, motion, avslappning, negativ stress och även hur skadligt det
kan vara med för mycket videovåld för skolbarnen.




                                                                                      21
                                                                                  22




Referenser
Antonovsky, A. (1991). Hälsans mysterium (M. Elfstadius övers.). Stockholm: Natur
och Kultur. (Original publicerat 1987).
Arbetarskyddsstyrelsen och Statistiska Centralbyrån.(1997). Negativ stress i arbetet.
De mest utsatta yrkena, (Information om utbildning och arbetsmarknad, 1997:1).
Örebro: SCB.
Aronsson, G., & Svensson, L. (1997). Nedvarvning, återhämtning och hälsa bland
lärare i grund och gymnasieskolan.(Arbete och Hälsa, 1997:21) Solna:
Arbetslivsinstitutet
Bronsberg, B.,& Vestlund, N.(1997). Nya bränn inte ut dig! (Andra utökade och
reviderade upplagan.). Helsingborg: Forum.


                                                                                  22
                                                                                           23


Danielsson, M. (1987). Burnout – Fara och möjlighet.(FoU – Rapport.,21)
Stockholm: SHSTF.
Frankenhaeuser, M., & Ödman, M. (1983) Stress en del av livet. Värnamo:
Brombergs bokförlag.
Frankenhaeuser, M. (1993).Kvinnligt, manligt, stressigt. Lund: Bra Böcker.
Hellerstedt, H. (1989). Hur mår magistern? Stockholm: Utbildningsförlaget.
Levi, L. (1993) Stress och hälsa. (Skandias serie vår hälsa). Stockholm: Skandia.
Ljunggren,    G.    (1992)     Den   psykosociala    arbetsmiljön.    (Information     om
arbetsmarknaden., 1992:4).Örebro:SCB.
Ohlsson, G. (1998). Brinnande eldsjäl eller utbränd?Höganäs: Bokförlaget
kommunlitteratur.
Socialstyrelsen.(1997).      Folkhälsorapport1997.   Stockholm:      Socialstyrelsen       &
Epidemiologiskt centrum.
Solin, E. (1991) Avspänd & koncentrerad. Solna: Ekelunds Förlag AB.




Frågor till lärarna                                                   Bilaga           1


1. Hur många år har du arbetat som lärare samt på vilka stadier?
2. Vilken är den största glädjen med ditt jobb?
3. Vilka nackdelar finns det med läraryrket?
4.   Hur trivs du med kolleger, ledning, elever och föräldrar? Ger ni varann stöd och
     uppmuntran?
5. Kan du varva ner efter arbetet och komma utvilad till jobbet nästa dag?
6. Har du någon gång funderat på att byta arbete eller skola?




                                                                                           23
                                                                                24


7. Har du några förslag på åtgärder som man kunde vidta för att förbättra lärarnas
   psykosociala miljö, t ex handledning?
8. Vilket samarbete tycker du att primärvården och skolan kunde ha?




                                                                                24

				
DOCUMENT INFO
Shared By:
Categories:
Tags:
Stats:
views:24
posted:5/19/2012
language:Swedish
pages:26