Hypoteser och teorier

Document Sample
Hypoteser och teorier Powered By Docstoc
					Hypoteser och teorier
Hypoteser



Hypoteser är antaganden, icke verifierade
påståenden.
Hypoteser är förslag till teorier eller teorier som inte
bevisats eller verifierats.
Teorier

Teorier är styrkta eller bevisade hypoteser.
En teori är en omfattande förklaring av fenomen eller
av samband mellan fakta.
Ordet teori används i vardagsspråket även som
synonym till hypotes.
Skillnaden mellan hypotes och teori är relativ.
Enligt vissa vetenskapsfilosofer (Popper m.fl.) kan
hypoteser/teorier aldrig slutgiltigt verifieras.
En del naturvetenskapliga teorier benäms
lagar.
En teori kan även vara ett sytem av lagar.
Krav på hypoteser och teorier
(och tolkningar)

• stämmer överens med fakta
• förklarar samband mellan fakta (inkl.
  anomalier)
• motsägelsefri
• djärv (enligt Popper)
• prövbar (verifierbar eller falsifierbar)
• inte ad hoc
• enkel (”vacker”)
Non est ponenda pluralites sive necessitate.
                   Wilhelm av Ockham (1285-1348)
Ockhams rakkniv



”Mångfald skall inte förutsättas om det inte är
nödvändigt.”
Man bör inte göra flera antaganden än
nödvändigt.
Positivismen
Termen positivism lanserades av fransmannen August
Comte (1798-1857), men torde ha myntats av Henri de
Saint-Simon.

Comte försökte skapa en ”social fysik” enligt
naturvetenskaplig modell.

Comte ordnade vetenskaperna i en historisk ordning, som
samtidigt var en ordning från abstraktare till konkretare:
aritmetik, geometri, mekanik, astronomi, fysik, kemi,
biologi, sociologi.

Enligt Comte genomgår samhällen och hela mänskligheten
ett teologiskt, ett metafysiskt och ett positivt stadium.
Termen positivism står allmänt för
framtidsoptimism,
tro på säker kunskap via empirisk vetenskap,
samt på åsikten att naturvetenskapliga
metoder kan och bör tillämpas på
humanvetenskaper.

Representanter för Frankfurtskolan har med
positivism även syftat på åsikten att
samhällsvetenskaper kan vara värdefria.
Logisk positivism
Kallas även nypositivism och logisk empirism.

Representerades bl.a. av Wienkretsen på 1920-talet.

Tog intryck av den Russells logik och Wittgensteins
Tractatus.

Hävdade verifierbarhetstesen:
en sats är meningsfull endast om den är empiriskt
verifierbar.

Förespråkade en enhetsvetenskap, med en enda
gemensam vetenskaplig metod för alla empiriska
vetenskaper inklusive samhällsvetenskaper.
Karl Popper (1902-1994)
Kritiserade den logiska positivismen och speciellt
verifierbarhetsprincipen.

Kritiserade marxismen och psykoanalysen för att
de inte går att motbevisas.

Förespråkade ”falsifikationism”:

En hypotes bör gå att att falsifieras, dvs man bör
kunna erbjuda möjligheter att motbevisa
hypotesen genom att ställa upp förutsägelser
som deduktivt följer ur hypotesen.

				
DOCUMENT INFO
Shared By:
Categories:
Tags:
Stats:
views:7
posted:4/25/2012
language:Swedish
pages:13