Docstoc

ny kunskap

Document Sample
ny kunskap Powered By Docstoc
					news, views & interviews




                                                         nr 2 | 2009




            ny kunskap
 förändrar flygindustrin
n aerodynamik n strukturmaterial n systemeffektivitet n alternativa   bränslen
2 aero | innehåll




    news, views & interviews




 issn 2000-4230

 redaktör och ansvarig utgivare:
 Fredrik Fryklund
 adress:
 Volvo Aero Corporation,
 Avd. 1500, 461 81 Trollhättan
 telefon: 0520-944 01
 fax: 0520-985 00
 e-post: fredrik.fryklund@volvo.com
 redaktionell projektledning
 och produktion: Tidningskompaniet AB
 projektledare: Maria Hellström
 form och layout: Tidningskompaniet AB
 www.tidningskompaniet.com
 översättning: Jeanette Kliger och Lionbridge
 repro: Tidningskompaniet AB
 tryck: Trydells, Laholm
 upplaga: 12 000
 omslagsbild: TK
 läs tidningen online:
 http://www.volvoaero.com



 Vill du ha ditt eget exemplar av tidning-
 en, eller har du ändrat adress?
 Kontakta oss:
 volvo.aero@volvo.com


                                                    24
 eller fax 0520-985 00



 innehåll nr 2 | 2009

   8 spirande ny teknik – forskning för en bättre morgondag
 14 Möt den enda svensk som varit i rymden – Christer fuglesang
 18 ”the green Machine” – belgiska VlM slår tillbaka
 21 dreaM – drömmen om en grönare framtid
 22 aida och Verdi – eU-projekten som går mot sitt slut
                                                                                         18
 24 ta hand om gripen – Volvo aero på plats i sydafrika
 29 Volvo aero norge och snecma – ett lyckat samarbete
 32 swerea sicomp – gör det lättare med fiberkompositer
 35 lågprisbolagen – vad blir nästa steg?


                                                                                         38
 38 dådra och alger – en guide i djungeln av alternativa bränslen
 4 take off       |     40 landning         |   43 100 år sedan första kanalflygningen
                                                                                innehåll | aero 3




     ledaren

      Vi måste dela på elefanten
      för att få ned utsläppen


     n
                     är man ser vilka mål flygbranschen har satt för att minska utsläppen från flyget
                     de närmaste 40 åren är det lätt att börja tvivla på om det verkligen går. Inte minst
                     utsläppen av koldioxid ska ned dramatiskt. Samtidigt vet vi att flygtrafiken
                     långsiktigt fortsätter öka.
                        Att det krävs stora insatser råder det ingen tvekan om. Så stora att somliga
      tvivlar på att det är möjligt och i stället kräver att flyget ska begränsas, helst avvecklas. Men
      att ge upp är inget alternativ! Den gamla gåtan ”Hur äter man en elefant? – Man äter den i
      bitar!” beskriver vad som sker. Genom att dela upp den stora elefanten i små skivor tar vi
      oss an uppgiften i mindre, hanterbara bitar.
          Vi som är aktörer i branschen måste alla bidra i arbetet för att minska utsläppen från flyget.
      Målen är tuffa, men ändå fullt realistiska. Just det här numret av Aero Magazine innehåller
      en mycket bra provkarta på vad olika aktörer jobbar med.

      Det gäller till exempel att flyga effektivt. Att flygresan går så rakt som möjligt och utan
      att planet måste cirkla över flygplatsen innan det landar. Att vi utvecklar ”gröna inflygningar”
      så att motorerna förbrukar minsta möjliga mängd bränsle, där planet glidflyger sista delen
      av flygningen. Det finns dessutom mycket att göra kring smartare lastning, allt ifrån lättare
      emballage vid flygfrakter till att stoppa tunga tax freekassar ombord.
          Det gäller materialvalet i de nya flygplanen, där andelen komposit ökar kraftigt. Det
      gäller också flygplanens aerodynamik. Visste du att bara den lilla ”uppåtböjen” längst ut
      på vissa flygplansvingar sparar enorma mängder bränsle och utsläpp varje år? Frågan är
      vilka liknande innovationer vi kommer att få se de närmaste 25 åren. Kanske tar idéerna om
      ”blended wing body” åter fart?

      en mycket viktig ingreDiens          i den här utvecklingen är hur framtidens
      flygmotorer är konstruerade. Volvo Aero arbetar sedan länge med att utveckla
      lättviktsteknik för att kunna tillverka motorkomponenter som är lättare än
      dagens och som bidrar till renare och tystare motorer. Bland annat leder
      Volvo Aero två intressanta EU-projekt, VERDI och AIDA.
          På senare tid är det ändå alternativa bränslen som kommit i medias
      fokus. I den här tidningen redovisar vi hur det arbetet går. Samtidigt
      måste man inse att inte heller detta är någon snabb lösning på proble-
      met. Innan vi fått leverantörer som kan producera och leverera dessa



32
      bränslen till världens flygplatser har det gått många år.

      personligen tilltalas jag        annars av bränslet som produceras av
      alger från havet, där inte produktiv åkermark tas i anspråk, en process
      som till och med bidrar till sänkt koldioxidhalt.
         Slutsatsen är: Ingen aktör sitter på Lösningen, med stort L, men till-
      sammans kan vi fixa det här. Precis som myrorna. De skulle nog också
      börja tvivla på hur de skulle klara uppgiften om någon visade dem en
      bild på den stora stacken och förklarade: ”Den här ska ni bygga. Börja
      med ett barr var!”


      fredrik fryklund, redaktör


29
4 aero |




 take off volvo aero




                                                                                                                                                                    FoTo: STeFAn KALM/CoPyRiGHT SAAb Ab
    premiär för thailändska gripen




    Det första gripen-planet med destination Thailand har gjort sin              regeringar olika tillhörande tjänster och utrustning, däribland ett radarsystem,
    jungfruflygning. Flygningen varade i 80 minuter och ägde rum på Saabfältet   två ytterligare flygplan för transporter och utbildning samt ett integrerat
    hos Försvarets materielverk i Linköping i september.                         ledningssystem.
       2008 beställde Thailand sex Gripen-plan, utrustade med Volvo Aeros            Piloter och tekniker från det thailändska flygvapnet börjar sin Gripen-
    RM12-motorer, från Försvarets materielverk.                                  utbildning i Sverige nästa år, och stridsflygplanen kommer att levereras till
       Förutom själva flygplanen omfattar detta avtal mellan de båda ländernas   Thailand 2011.




    volvo aero lanserar ny motorkomponent i kolfiber                                                         kundkonferens
    volvo aero har utvecklat och tillverkat en                                                               fokuserar på miljön
    fläktstruktur för flygmotorer som bygger på                                                              volvo aeros funktion Motorunderhåll &
    avancerade lastbärande delar, gjorda i både                                                              nymontering organiserade i juni en kundkonfe-
    kompositmaterial och titan.                                                                              rens i Stockholm som sammanföll med stoppet
        Fläktstrukturen, som har en diameter                                                                 i Volvo ocean Race. Temat för konferensen var
    på cirka två meter, är den största delen                                                                 flygindustrin och miljön. Det var uppskattat av
    i en jetmotor. Därför har det varit en                                                                   kunderna, som framförallt bestod av PW100- och
    stor utmaning för ingenjörerna på                                                                        TFe731-operatörer.
    Volvo Aero att sänka komponentens                                                                            Volvo Aeros chef för engineering & Techno-
    vikt tillräckligt för att uppnå de                                                                       logy, Thomas Sätmark, presenterade Volvo Aeros
    nödvändiga bränslebesparingarna.                                                                         framsteg när det gäller att utveckla lättviktsteknik
    Volvo Aero har lyckats minska                                                                            för nästa generations flygplansmotorer, medan
    vikten på den yttre sektionen med                                                                        Staffan Svensson, chef för Motorunderhåll, gav
    närmare 30 procent. För hela kom-                                                                        fakta om regionalflyget och dess inverkan på
    ponenten är viktminskningen cirka                                                                        miljön.
    20 procent.                                                                                                  Motorunderhåll & nymontering arbetar för
        Tekniken bakom prototypen                                                                            närvarande med att optimera PW100-motorernas
    kommer antagligen att användas i fram-                                                                   byggstandard för att därigenom förbättra bränsle-
    tidens flygmotorer och därmed bidra till                                                                 ffektiviteten. Undersökningar har hittills visat att
    en avsevärt lägre bränsleförbrukning jämfört                                                             en noggrann matchning av delarna vid monte-
    med dagens modeller. Det kan även bli möjligt                                                            ringen kan leda till bränslebesparingar på mellan
    att tillämpa tekniken i dagens flygmotorer, något                                                        1 och 2,5 procent. För en flotta på 18 flygplan
    som skulle leda till en snar minskning av bränsleför-                                                    innebär det en minskning av koldioxidutsläppen
    brukningen och utsläppen.                                                                                på 1 000 till 2 500 ton om året.
                                                                                                                                                               | aero 5




take off volvo
Dme – framtidens bränsle?
volvokoncernen räknar Dme (dimetyle-
ter) till ett av de mest lovande förnybara bränslen
som finns. Det har utmärkta förutsättningar att
bli framtidens bränsle. DMe ger nämligen mycket
låga avgasutsläpp och är högeffektivt, kostnads-
effektivt, giftfritt och biologiskt nedbrytbart.
    bränslet är en enkel kemisk förening med kort
kolkedja som släpper ut mycket låga partikel-
nivåer vid förbränning. när DMe utvinns ur bio-
massa, till exempel svartlut från massaindustrin,
blir det även koldioxidneutralt.
    Flera undersökningar bekräftar att DMe är det
mest energieffektiva av alla förnybara bränslen
om man tar hänsyn till hela kedjan från fram-
ställningen till driften av fordonet. Jämfört med
exempelvis syntetisk diesel är DMe dessutom
en enklare kemisk produkt, vilket gör den både
billigare att framställa och relativt lätt att hantera
och distribuera.
    ytterligare en fördel ur ett kostnadsperspektiv      det första tankstället i Västsverige som säljer active Cleaning Power diesel Bio30
är att DMe kan användas i standarddieselmotorer
efter endast några mindre modifieringar. Därför          ”grönt” tankställe öppnar i göteborg
kan drivlinor som anpassas till DMe användas i           miljöanpassaDe bränslen är ett viktigt steg för att minska koldioxidutsläppen vid Volvo Logistics.
praktiskt taget alla fordon som drivs med befintlig      ett initiativ där flera svenska branschledande företag ingår, bland annat iKeA, H&M, Preem och Volvo
dieselteknik.                                            Logistics, har lett till att den första bensinstationen som säljer Active Cleaning Power Diesel bio30 har
                                                         öppnats i Västsverige.
                                                             – om stora och transportintensiva företag som vi samarbetar blir det en större effekt. Jag tror att
                                                         vi kommer att få se fler samarbeten av det här slaget i framtiden, säger Åke niklasson, vd för Volvo
                                                         Logistics.
                                                             Volvo Logistics har blivit utmanat av sina kunder inom Volvokoncernen och Volvo Personvagnar att
                                                         minska koldioxidutsläppen från transporterna till fabrikerna med 20 procent fram till 2010. Användningen
                                                         av miljöanpassade bränslen är ett av många sätt att förverkliga det målet. Diesel bio30 innehåller 30
                                                         procent av det förnybara bränslet RMe (rapsmetylester).
                                                             Det nya tankstället öppnade i augusti vid Skandiahamnen i Göteborg, nära Volvos fabriker och
                                                         omlastningsterminalen i Arendal.




                                                         investeringar i bränslecellsteknik skapar 100 nya jobb
                                                         volvokoncernen har beslutat att skynda
                                                         på lanseringen av bränsleceller på marknaden. i
                                                         samarbete med de internationella storföretagen
                                                         Midroc och oCAS satsar energimyndigheten och
                                                         Volvo 200 miljoner kronor på utvecklingen av
                                                         bränsleceller. Svenska statens riskkapitalbolag
                                                                                                                  en bränslecell laddas med vätgas, som omvandlas
                                                         Fouriertransform investerar 6o miljoner kronor.
                                                                                                                  till elektricitet och vatten.
                                                         Det företag som utvecklar tekniken, Powercell
                                                         Sweden, meddelar att man behöver nyanställa
                                                         cirka 60 personer under 2009 och förutspår upp           bränslecellerna avsevärt lägre utsläpp av koldioxid
                                                         till 100 nya arbetstillfällen i Göteborgsregionen        och inga utsläpp alls av partiklar och kväveoxider.
Volvo lastvagnar tar nu nästa viktiga steg               under de närmaste tre åren.                              De är dessutom effektivare, mindre och lättare.
mot koldioxidneutrala vägtransporter. Just nu                 en bränslecell liknar ett litet batteri. Det lad-      – Jag är otroligt stolt över att vi bygger före-
genomförs fälttester med 14 lastbilar som går            das med vätgas som genom en kemisk reaktion              taget på en teknik som har utvecklats av Volvo
på Bio-dMe – ett bränsle som kombinerar lägre            omvandlas till elektricitet och vatten. Jämfört          under 15 år, säger Per ekdunge som är vd för
miljöpåverkan med hög energieffektivitet.                med vanliga diesel- och bensindrivna motorer ger         Powercell Sweden.
6 aero |




 take off volvo
    hybridbussarna sprider
    sig över europa




    de sex Volvo B5l-hybridbussarna trafikerar linje 141 som går mellan
    Palmers green i norra london till london Bridge i City.                                                                                     FoTo: CRAiG eCLeSTon




    sex av volvos b5L-hybriddubbel-
    däckare trafikerar nu Londons gator. De             volvos dubbeldäckare intar singapores gator
    presenterades i juli, efter att hybrid-             volvo bussar har tagit hem en order på                    chassiet, stärker Volvo sin position som huvud-
    enkeldäckaren Volvo 7700 lanserades i               150 dubbeldäckare till Singapore. Kunden, SbS             leverantör av dubbeldäckare till SbS Transit. Den
    Göteborg i maj.                                     Transit, har valt bussar som är utrustade med             euro V-anpassade motorn är också ett bevis på
         Londonbussarna går i trafik på linje           miljöanpassade euro V-motorer, trots att det ännu         SbS Transits engagemang när det gäller att skydda
    141, från Palmers Green i norra London              inte finns lagstadgade krav på dessa i Singapore.         miljön i Singapore.
    till London bridge i City, och drivs av             ordervärdet är ca 60 miljoner amerikanska dollar.            – Under de senaste tre åren har vi förnyat vår
    Arriva London för myndighetsorganet                     SbS Transit är en av Volvo bussars viktigaste         bussflotta för att kunna erbjuda passagerarna
    Transport for Londons räkning. Fält-                kunder. Sedan 1981 har Volvo levererat mer än             säkrare och bekvämare resor. De nya bussarna är
    testerna visar redan på en klart minskad            1 700 bussar till företaget. Tack vare ordern på 150      dessutom miljövänliga, och det är något vi sätter
    bränsleförbrukning och sänkta utsläpp               dubbeldäckare, som ska byggas på Volvo b9TL-              stort värde på, säger SbS Transits vd, Gan Juay Kiat.
    av koldioxid, kväveoxider och partiklar.
         i Göteborg, där intervallen mellan
    hållplatserna är relativt långa, förut-
    spåddes bränslebesparingar på upp till
    25 procent. Resultaten från de första               femtio volvobussar till bogotá i colombia
    månaderna har dock överträffat förvänt-             volvo bussar har fått en order på 50                          i och med införandet av ledbussar med högre
    ningarna och uppgår redan till cirka 30             ledbussar till ett av världens största och effektivaste   passagerarkapacitet har ett stort antal mindre bussar
    procent.                                            bussbaserade transportsystem, Transmilenio i              kunnat tas bort från bogotás gator. Många av sta-
         Volvo bussar har tagit fram en                 Colombias huvudstad bogotá. Tio av dem är                 dens invånare har därför valt att lämna bilen hemma,
    oerhört mångsidig produkt. Utöver                   Volvos dubbelledade bussar – världens längsta             för att i stället ta bussen. Det har bidragit till att avga-
    stora bränslebesparingar ger bussen                 bussar.                                                   serna från trafiken har minskat med 59 procent.
    hög passagerarkapacitet, samtidigt                      bRT-systemet Transmilenio har blivit en mycket            Dubbelledade bussar är ett viktigt inslag i
    som den är både tyst och bekväm. Det                stor framgång, inte minst när det gäller effekterna       initiativet, eftersom de ökar transportsystemets
    finns all anledning att tro att vi inom en          på miljön i bogotá. i dag reser 1,6 miljoner passa-       kapacitet utan att man behöver öka antalet bussar.
    snar framtid får se mer av dessa fordon             gerare snabbt och bekvämt med stombussarna var-           Volvo bussars dubbelledbuss är med sina 27,2
    på gatorna i de stora städerna i såväl              je dag, tack vare separata bussgator och hållplatser      meter världens längsta buss och har plats för 240
    europa som andra delar av världen.                  som är byggda för snabb av- och påstigning.               passagerare.
                                                                                                                                                          | aero 7




                                                                                                     summering av
                                                                                                     volvo ocean race 2008–2009
                                                                                                     2008–2009 års upplaga av världens främsta kapp-
                                                                                                     segling, Volvo ocean Race, är över. Av tävlingens åtta
                                                                                                     startande team kom sju i mål, ett av dem som överlägsen
                                                                                                     vinnare.
                                                                                                         ingenting kunde stå i vägen för Torben Grael och hans
                                                                                                     besättning på Ericsson 4, som vann kappseglingen med
                                                                                                     en etapp och ett hamnrace. PUMA Ocean Racing seglade
                                                                                                     in på andra plats, följda av Telefonica Blue som trea. Team
                                                                                                     Russia avslutade inte tävlingen, utan återvände till hem-
                                                                                                     staden Sankt Petersburg på sista etappen, som vanns av
                                                                                                     Telefonica Black.
volvo ce presenterar hybridhjullastare                                                                   efter nio månader och över 40 000 sjömils segling är
volvo construction equipment har                 elmotorer kan den sänka bränsleförbruk-             denna upplaga av Volvo ocean Race nu över. Denna uni-
presenterat en ny hybridhjullastare. L220F       ningen i hjullastare med upp till 50 procent        ka idrottshändelse har bjudit på fantastisk segling, hårda
innebär betydande bränsle- och kostnads-         – och upp till 20 procent i lastbilar. Den tysta,   tätstrider, utbytta besättningar, nyknutna vänskapsband
besparingar för kunderna och erbjuder            utsläppsfria eldriften bidrar dessutom till att     och många bevis på både mod och sportsmannaanda.
även märkbart bättre prestanda samt sänkt        arbetsmiljön förbättras där fordonet används.           Knut Frostad, vd för Volvo ocean Race, hyllade både
miljöpåverkan.                                       Tidigare i år mottog de sex ingenjörerna        sitt eget team och övriga seglingsteam vid prisutdelning-
    Den innovativa tekniken bakom den nya        bakom den revolutionerande tekniken                 en i Sankt Petersburg den 28 juni. Han avslutade med
hjullastaren är i-SAM (integrated Starter        Volvos teknikpris 2009. Teamet fick priset          att säga att han redan såg fram emot starten av nästa
Alternator Motor), vilket är en kombinerad       för sitt banbrytande arbete med att utveckla        kappsegling 2011 i Alicante i Spanien.
startmotor, generator och drivmotor. Som en      världens första kommersiellt gångbara
del i ett parallellhybridsystem av diesel- och   hybridlösning för tunga fordon.                     nedan: Vinnarna i Volvo ocean race 2008–2009,
                                                                                                     Ericsson 4, med fighting finish-trofén




                                                                                                                                                                   FoTo: RiCK ToMLinSon/VoLVo oCeAn RACe
8 aero | framtida prognoser




    Groende
  förändrinG
                                                  framtida prognoser | aero 9




flygindustrin står just nu inför den största förändringen sedan jetplanen
introducerades för drygt ett halvt sekel sedan. Medan de senaste femtio
åren har inneburit gradvisa förbättringar av flygplanens storlek och
hastighet är den främsta drivkraften i dag behovet av andra tekniska
lösningar som ska ge renare och tystare flygplan. den spirande teknik
som nu dyker upp inom områden som aerodynamik, strukturmaterial,
systemeffektivitet och alternativa bränslen ser ut
att kunna göra denna förändring till verklighet.
av: Jonathan Clarke fotomontage: TK
10 aero | framtida prognoser




                                                                                                                                                                                    FoTo: CARLA THoMAS/nASA
                                                                                iLLUSTRATion: MiT
  illustration av hur ett flygplan med ”subsonic fixed Wings” kan se ut                             ett demoflygplan av X-48B med BWB (”Blended Wing Body”)




  flyginDustrin      har ungefär 2,2 miljarder pas-        nya djärva mål för den generation flygplan som                      medeldistansplan ersätta dagens A320 och 737. I
  sagerare varje år. Det motsvarar en tredjedel av         nu är under utveckling.                                             NASAs studie kallas steget N+1, och målet är att
  jordens hela befolkning och står för cirka två              Boeings efterlängtade långdistansplan,                           minska bullret med 32 dB, kväveoxidutsläppen
  procent av människans kolutsläpp. I jämförelse           787:an, har redan från början konstruerats för att                  med 70 procent och bränsleförbrukningen med
  pumpar bilar och andra markbundna transport-             ge en 20-procentig förbättring av bränsleeffek-                     33 procent jämfört med i dag.
  medel ut fem gånger så mycket koldioxid (CO2).           tiviteten, en 20-procentig sänkning av koldiox-                        N+1 förutsätter flygkropp och vingkonfigura-
  Ändå är det jumbojeten och inte den lilla oan-           idutsläppen och 60 procent mindre buller jäm-                       tion av standardtyp men med ny motorteknik,
  senliga Minin som anses som den värsta miljö-            fört med dagens liknande jetplan. Airbus svar på                    som en propellerfläkt eller växlad turbofläktmo-
  boven. Men flyg- och rymdindustrin presterar             787:an är A350 XWB, som enligt det europeiska                       tor. Dessutom förutspås en helt annan flygplans-
  alltid som bäst under press, oavsett om man vill         konsortiet ska sänka bränsleförbrukningen och                       form från och med 2020. NASAs N+2-mål går ut
  spränga ljudvallen eller att skicka människor till       koldioxidutsläppen med upp till 25 procent jäm-                     på att sänka bullret med 42 dB, kväveoxidutsläp-
  månen. Målet för 2000-talet är ett koldioxidneu-         fört med andra flygplan inom samma kategori.                        pen med 75 procent och bränsleförbrukningen
  tralt flyg.                                                                                                                  med 40 procent. Ett av de hybridkoncept som
                                                           subsonic fixeD wing project                                         forskarna på Boeing och NASA överväger är den
  välfinansieraD miljöforskning                            På längre sikt satsar NASA på avsevärt kraft-                       flygande vingen BWB (Blended Wing Body). Det
  Stora ekonomiska intressen står på spel. Allt            fullare förbättringar av utsläpp, buller och                        innebär att vingen och flygkroppen byggs ihop till
  större statliga och privata medel satsas på den          prestanda i sitt trestegsprojekt Subsonic Fixed                     en enda effektivare lyftkropp med mindre yta och
  miljörelaterade flyg- och rymdforskningen. Ett           Wing. Efter 787 och A350 kommer troligen nästa                      aerodynamiskt motstånd. Tack vare konfiguratio-
  exempel är att EU-kommissionen och industrin             utvecklingssteg omkring 2015. Då ska en ny serie                    nen kan motorerna också placeras ovanpå flygpla-
  under fem år gemensamt satsar en miljard euro                                                                                net, så att bullret skärmas av ner mot marken.
  på banbrytande teknik inom ramen för projek-
  tet ”Clean Sky”. Airbus har satsat 320 miljoner                                                                              Demoflygplan reDan i luften
  euro om året på att företagets nya flygplan från                                                                             Vid NASA Dryden Flight Research Center på
  och med 2020 ska släppa ut 50 procent mindre                                                                                 Edwards-flygbasen i Kalifornien finns redan de-
  koldioxid och 80 procent mindre kväveoxider.                                                                                 moflygplanet X-48B, i skalan 8,5 med en ving-
      De tekniska framstegen har redan visat att                                                                               bredd på 6,40 m. År 2010 är det tänkt att ännu
  de kan göra skillnad. Enligt Boeings miljörap-                                                                               ett obemannat BWB-demoflygplan, X-48C, ska
  port för 2009 har jetplanens koldioxidutsläpp                                                                                ingå i provflygningsprogrammet. Med det ska
  sjunkit med ungefär 70 procent, medan bullret                                                                                man testa tystare teknik som en del i NASAs nya
  har minskat med 90 procent – och det på bara                                                                                 program för miljövänligare flygplan, Environ-
  femtio år. Airbus har pekat på liknande fram-                                                                                mentally Responsive Aircraft. X-48C vindtun-
  gångar i sin Environmental Social & Economic             tillsammans beräknas alla winglets ha sparat flyg-                  neltestas just nu vid NASA Langley. Den har två
  Report. Båda företagen har dessutom satt upp             bolagen mer än 550 miljoner liter bränsle om året.                  turbofläktmotorer med högt bypassförhållande
                                                                                                                                                  framtida prognoser | aero 11




                                                                               FoTo: USAF/1:e SeRGeAnT bARRy Loo




                                                                                                                                                                                                      FoTo: boeinG
en prototyp av X-48C monterad i en fullskalig vindtunnel                                                           en bakåtsvept vingspets kan sänka luftmotståndet med upp till 5,5 procent.




                                                                                                                                                system bidrar också till sänkt bränsleförbruk-
      Det bästa sättet                                                                                                                          ning och lägre utsläpp. Ungefär en fjärdedel

      att minska växt-                                                                                                                          av A380:s skrov består av kompositmaterial,
                                                                                                                                                däribland en vingbox i kolfiber som har minskat
husgaserna för flyg-                                                                                                                            flygplanets vikt med hela 1,5 ton. Användningen

och rymdindustrin                                                                                                                               av ett pneumatiskt högtryckssystem på 5 000
                                                                                                                                                psi och elektriska styrsystem har dragit ned vik-
är enligt många att                                                                                                                             ten ännu mer. I och med lanseringen av 787:an
helt enkelt använda                                                                                                                             och konkurrenten A350 utgör kompositmate-
                                                                                                                                                rialen 50 procent eller mer av hela strukturen.
alternativa bränslen”                                      Purgerbusken kan bli framtidens bränsle.                                             För första gången inbegriper detta även vingarna
                                                                                                                                                och flygkroppen.
i stället för tre och dubbla snedställda stjärtfenor       finns nu på nästa generations cirka 1 500 737:or                                         Utvecklingen mot fler eldrivna system sänker
i stället för winglets.                                    och beräknas ha sparat flygbolagen sammanlagt                                        inte bara vikten. Det innebär samtidigt en möj-
    NASAs N+3-mål är ännu djärvare. Det inne-              mer än 550 miljoner liter bränsle om året.                                           lighet till stora effektivitetsförbättringar. Genom
bär ytterligare minskade kvävedioxidutsläpp, en                                                                                                 att driva landningsställen, miljöstyrsystemen,
bullerminskning på 71 dB och över 70 procent               bakåtsvepta vingspetsar                                                              avisningen och hydraulpumparna med elkraft
lägre bränsleförbrukning omkring 2025. För att             Nyare konstruktioner, som långdistansplanen                                          undviker man att stjäla dragkraft från huvudmo-
kunna förverkliga dessa mål måste flyg- och                Boeing 777 och 787, är utrustade med en annan                                        torerna. I en konstruktion utan luftavtappning,
rymdindustrin öka den aerodynamiska effekti-               vingspetsanordning, en bakåtsvept vingspets                                          som i 787:an, förväntas kraftförlusten från mo-
viteten rejält under de närmaste åren. Dessutom            som kan minska luftmotståndet med upp till                                           torerna minska med 35 procent. Det ökar räck-
krävs lättare strukturer, effektivare system och           5,5 procent jämfört med endast 4 procent på                                          vidden och minskar bränsleförbrukningen med
alternativ till dagens fossila bränslen.                   737:an. Nya studier inriktas på att minska skro-                                     1 till 2 procent vid marschfart.
                                                           vets ytfriktion, eftersom det kan stå för ända
winglets sparar bränsle                                    upp till 50 procent av luftmotståndet vid en                                         alternativa bränslen
De senaste 40 åren har redan inneburit stora               långdistansflygning. En metod går ut på att skapa                                    Det bästa sättet att minska växthusgaserna för
framsteg när det gäller mindre luftmotstånd och            ett passivt gränsskikt med hjälp av V-formade                                        flyg- och rymdindustrin är enligt många att helt
högre marschfart. Bland uppfinningarna märks               räfflor. I hybridkonceptet för att åstadkomma                                        enkelt använda alternativa bränslen. Tyngdpunk-
den superkritiska vingprofilen med nedböjd un-             laminärströmning kombineras en optimal ut-                                           ten ligger på andra generationens biobränslen från
dersida av bakkanten. Andra förbättringar var              formning av vingprofilen med att gränsskiktet                                        råvaror som alger, purgerbusken, halofyter och
införandet av winglets som minskar luftvirv-               sugs in i vingen.                                                                    dådra. Till skillnad från första generationens bio-
larna och ökar bärkraften. Nästa steg var den                                                                                                   bränslen som nu ofta används, exempelvis majs-
högeffektiva ”blended winglet”, utvecklad av               lättare material                                                                     baserad etanol, konkurrerar de nya växtbaserade
Aviation Partners. Denna tydligt böjda winglet             Utvecklingen av lättare material och ombord-                                         bränslekällorna inte med livsmedelsresurserna. De
                                                                                                                                                                                  Fortsättning >
12 aero | framtida prognoser




                                                   experterna tycker till
                                                   Henrik runnemalm, ansvarig för forskning ocH teknik på volvo aero

                                                   ”Det handlar om att inse vilka totala effekter ny
  Fortsättning >                                   i sin strävan    att bli miljövänligare                                tioner. Det handlar till exempel om




                                                                                                                     FoTo: JUKKA LAMMinLUoTo
  kan dessutom massodlas i många områden           inriktar sig flyg- och rymdindustrin                                   hur mycket energi som krävs för att
  världen över, även i öknar och saltvatten, och   först och främst på teknik som ska ge                                  tillverka ett visst material, vilka bi-
  framförallt återabsorbera koldioxid (se även     effektivare och renare driftprestanda,                                 och avfallsprodukter som genereras
  sidan 38).                                       som bättre aerodynamik, strukturer,                                    och slutligen hur materialet ska kas-
      Airbus anser att nästa generations håll-     system och alternativa bränslen. Men                                   seras och återvinnas när flygplanen
  bara biobränslen skulle kunna användas           på lång sikt finns det en annan viktig                                 har tjänat ut.
  vid cirka 30 procent av alla kommersiella        miljöaspekt att ta hänsyn till, näm-                                       Användningen av kompositmate-
  flygtransporter 2030 och har därför slagit       ligen flygplanens hela livscykel, från                                 rial har exploderat under årens lopp.
  sig ihop med Honeywell, International            det att de byggs till att de hamnar på                                 Ursprungligen användes de i sekun-
  Aero Engines och JetBlue Airways för att         skrotupplaget.                                                         dära komponenter som motorhuvar,
  uppnå det målet. Boeing har å sin sida inlett        – Utmaningen är att hitta miljövänliga lösningar   sedan i viktigare strukturer som vertikala och ho-
  ett samarbete med Air New Zealand, Con-          så tidigt som möjligt när nya projekt påbörjas. Det    risontella stabilisatorer. Dagens nya 787:or består
  tinental Airlines och Japan Airlines samt        handlar om att inse vilka totala effekter ny teknik    till ungefär hälften av kompositmaterial. Även om
  motortillverkarna General Electric, Pratt &      kommer att få under sin livscykel och se till att vi   kolfiberförstärkt plast är betydligt lättare än stål, ti-
  Whitney och Rolls-Royce för att provflyga        börjar utveckla rätt teknik vid rätt tidpunkt, för-    tan och till och med aluminium, bör konstruktörer
  med olika kombinationer av biobränslen.          klarar Henrik Runnemalm, ansvarig för forskning        som tänker på miljön inte glömma bort att det är ett
      Först måste biobränslena certifieras så      och teknik på Volvo Aero.                              oljebaserat material som är svårt att återvinna.
  att de kan användas inom flygindustrin               När konstruktörerna utvärderar nya material            Att hitta ett alternativ till oljebaserade, fossila
  från 2013, men för en blandning av hälf-         till flygplan koncentrerar de sig framförallt på       bränslen är också en stor utmaning, trots de upp-
  ten biobränslen och hälften Jet A-1-bränsle      viktbesparingar och starkare strukturer. Runne-        muntrande resultaten från de första provflygning-
  skulle detta kunna ske två år tidigare. Den      malm håller med och föreslår andra faktorer som        arna med andra generationens biobränslen.
  amerikanska militären är också mycket in-        är viktiga när man fattar beslut om nya konstruk-          – Vi står inför en rad utmaningar, inte minst när
  tresserad av den nya generationens bräns-
  len eftersom man vill minska beroendet av
  utländskt producerad olja. USA:s flygvapen
  har redan genomfört egna provflygningar          professor kevin noone, institutionen för tillämpad miljövetenskap vid stockHolms
  med transportplanet C-17 och bombplanet
  B-52 och vill nu certifiera hela flottan för
                                                   ”vi måste göra genomgripande förändringar, inte
  en blandning med upp till 50 procent bio-        1961 lovaDe Den unge,        nyvalde                                   utmaning vi har framför oss. Men
  bränslen inom de närmaste fyra åren.             presidenten, John F. Kennedy, att                                      när vi väl gör det kommer det att
                                                   USA före årtiondets slut skulle ha                                     krävas genomgripande föränd-
  tekniskt genombrott                              landsatt en människa på månen                                          ringar, förutspår professor Kevin
  Som en följd av miljölobbyns växande krav        och sänt henne säkert tillbaka till                                    Noone från institutionen för till-
  på förändringar står nu flyg- och rymd-          jorden. Det blev startskottet för                                      lämpad miljövetenskap vid Stock-
  industrin inför ett tekniskt genombrott i        400 000 ingenjörer att förena sina                                     holms universitet.
  klass med de stora framsteg som gjordes          krafter och ledde till att Neil Arm-                                      – Vi har de tekniska kunskaper
  under 1900-talet. I en färsk rapport om bio-     strong kunde promenera på månen                                        och färdigheter som behövs för att
  bränslen drar vd:n för Air Transport Action      för 40 år sedan. Många anser att det                                   skapa ett hållbart flygtransport-
  Group, Paul Steele, följande slutsats: ”Det      nu behövs en liknande uppmaning                                        system, men den kompetensen
  handlar inte om några lätta hinder, men de       för att lösa 2000-talets stora utmaning – den glo-     ligger latent. Det handlar om att tillämpa kunska-
  är inte oöverstigliga. Flyghistorien kantas      bala uppvärmningen.                                    perna. Vi har siktat för lågt. I stället för att arbeta
  ju faktiskt av människor som uppnått fan-           – Vi behöver ett brandtal i klass med det som       på gradvisa förbättringar av konventionell teknik
  tastiska ting, trots att alla just då hävdade    motiverade folk på 1960-talet att starta Apol-         måste människor fokusera på genomgripande för-
  att det inte gick.”                        µ     loprogrammet. Vi inser ännu inte vilken enorm          ändringar, menar Noone.
                                                                                                                        framtida prognoser | aero 13




                                                                  politikern tycker till
                                                                  tobias krantz, Högskole- ocH forskningsminister

teknik får”                                                       ”klimatförändringarna gör det nödvändigt
    det gäller att skapa en ny stödjande infrastruktur som
    gör alternativa bränslen till en daglig verklighet. Där-
                                                                  att investera i miljöforskning”
    för måste vi se till att den väg vi väljer innebär verkliga   Den 1 juli 2009         tog Sverige över ord-
    förändringar på global nivå och att det inte bara blir en     förandeskapet i EU. Under detta halvår
    begränsad förändring för förändringens egen skull,            leder Sverige EU:s arbete och ansvarar för
    påpekar Runnemalm.                                            att driva utvecklingen framåt i viktiga EU-
       Nästa tillfälle att lansera ny teknik kommer inom          frågor. Aero Magazine talade med högskole-
    det närmaste årtiondet, då en ny generation mindre            och forskningsminister Tobias Krantz för att
    medeldistansplan måste utvecklas för att ersätta              höra vad han har att säga om miljöforskning-
    dagens 737 och A320. Enligt Runnemalm kommer                  ens framtid.
    nästa årtionde att bli en intressant övergång. Bran-               Under hösten hålls flera stora seminarier
    schen kommer då att förändra sina plattformar och             som handlar om att trygga framtida forsknings-
    framdrivningssystem i grunden, om det så gäller               resurser. du deltog själv i konferensen om kun-
    BWB (Blended Wing Body) eller propellerfläktmo-               skapstriangeln i göteborg i slutet av augusti.
    torer (Open Rotor).                                           Varför är det så viktigt att tänka på den framtida
       På lång sikt kanske branschens största utmaning            tillgången på kunskap just nu?
    ändå blir att hitta de ingenjörstalanger som behövs                – Samhället står inför enorma utmaningar.
    för att förverkliga den förändringen.                         Vi måste omvandla våra energisystem och
       – Vi måste hitta nya anpassade sätt att utbilda            göra dem klimatneutrala. Samtidigt går vi
    folk och göra vår bransch mer attraktiv för dem. En           igenom den värsta ekonomiska krisen sedan
    faktor som skulle kunna vara motiverande är utma-             1930-talet. Behovet av kunskap och forsk-
    ningen med att verkligen kunna påverka världen på             ning är enormt. Men kunskaperna behövs
    det miljöplanet, avslutar Runnemalm.                     µ    inte bara för att lösa de problem vi står inför
                                                                  under de närmast kommande åren. Det är
                                                                  också nödvändigt att lägga grunden för fram-                Vad anser du om den framtida miljöforsk-
                                                                  tida generationers välstånd och låta bli att           ningen? finns det skäl att oroa sig eller ser det
universitet                                                       göra om samma misstag en gång till. Det är             hoppfullt ut?
gradvisa förbättringar”                                           därför som den svenska regeringen gör sina
                                                                  största forskningsinvesteringar någonsin,
                                                                                                                              – Jag tror att det kommer att finnas en
                                                                                                                         efterfrågan på både grundforskning och till-
        Innovationstakten inom flyg- och rymdindustrin            trots konjunkturnedgången.                             lämpad forskning under många år framöver.
    har saktat av betydligt och därmed lockar den inga                 Hur viktigt är det att investera i miljöforsk-    En stor del av denna forskning kommer själv-
    nya förmågor. Det gick bara 66 år mellan bröderna             ningen?                                                klart att vara klimatrelaterad. Men den största
    Wrights första flygning och Armstrongs månvand-                    – De klimatförändringar vi ser gör det            delen av regeringens ökade forskningsanslag
    ring, men det kommer att ha gått minst 50 år innan            nödvändigt att investera i miljöforskning.             på fem miljarder kronor kommer att gå direkt
    nästa människa promenerar på månen. Det leder till            Ur svensk synpunkt är det särskilt viktigt att         till fri grundforskning genom större bidrag
    att antalet nya ingenjörer som lockas till branschen          göra investeringar, eftersom vår miljöforsk-           till universitet och tekniska institut och ökad
    sjunker och att den åldrande personalstyrkan i USA            ning intar en ledande position internationellt.        finansiering av Vetenskapsrådet.
    nu har en medelålder på 55 år.                                Det är därför som den klimatrelaterade forsk-               – På så sätt kan vi förhindra att forsk-
        – Vi måste göra ingenjörsvetenskapen mer lock-            ningen är ett av områdena i de strategiska             ningen blir alltför ensidig. För några årtion-
    ande för ungdomar, menar Noone.                               program som regeringen lanserar.                       den sedan låg tyngdpunkten på ozonlagret.
        – För femton år sedan motiverades studenterna av               – Dessa strategiska program är ett försök         Numera ligger den på klimatförändringarna.
    att hitta ett bra betalt jobb, men dagens studentgene-        att samla kompetensen och skapa en interna-            Vad blir det sedan? Svensk miljöforskning
    ration är mycket mer medveten om vad som pågår i              tionellt konkurrenskraftig forskningsmiljö             måste bygga på en bred bas och ha möjlighet
    omvärlden. Vad vi behöver nu är en utmaning som               inom de områden där Sverige är särskilt                att definiera och hantera de utmaningar som
    fångar deras intresse.                              µ         framträdande.                                          framtiden bär med sig.                         µ
14 aero | porträtt




  namn: Christer Fuglesang ålDer: 52 yrke: Astronaut familj: Fru

  och tre barn bor: Houston fritiDsintressen: Sport, läsa, spela
  spel, umgås med familj och vänner, resa senast seDDa film: Oj
  då, … är det kanske ”Ground hog day”? senast lästa bok:
  Madame Terror av Jan Guillou.




“känslan av
 att glida ut
 i ryMden är
 fantastisk”
  i totalt 26 dagar och 17 timmar har christer fuglesang varit där ingen
  annan svensk varit tidigare: i rymden. Men senaste landningen var
  också den sista och nu tar han sig an mer jordnära utmaningar. som
  att locka ungdomar till naturvetenskap och teknik.
  av:   Jenny Palm foto: eSA                                       Fortsättning >
porträtt | aero 15
16 aero | porträtt




       Väl uppe i rymden tar förberedelser också många
       timmar. Normalt sover man till exempel i luftslussen
  natten före rymdpromenaden, för att sänka trycket i
  dräkten. Kroppen behöver förberedas för att inte drabbas
  av det som motsvaras av dykarsjuka när man dyker.”
                                                                                                CHrister fUglesang, astronaUt


  Fortsättning >
  1975 börjaDe christer fuglesang sina stu-                menader och det är viktigt att vara vältränad i          sedan spännas fast. Där ligger du i ett par, tre
  dier i teknisk fysik vid Kungliga Tekniska hög-          till exempel händer och överkropp. Vi har fys-           timmar för att de ska hinna stänga luckan till
  skolan och sex år senare var han färdig civilin-         träning två–tre gånger i veckan.                         rymdfärjan, ta bort grejer utanför och utrymma
  genjör. 1987 disputerade han vid Stockholms              Har ni någon mental träning?                             området. Under tiden ligger man mest där och
  universitet, i experimentell partikelfysik, och              – Den mentala biten handlar om att vara för-         går igenom det som ligger framför en.
  det var här han verkligen började fundera på vad         beredd på alla uppgifter som ska genomföras.             Hur var det att uppleva tyngdlöshet första gången?
  han skulle arbeta med. Som de flesta andra hade          Det är viktigt att vara lugn, och det blir man om            – Jag var ju inte helt oförberedd, vi hade na-
  även han som liten fascinerats av rymden men             man vet i detalj vad man ska göra.                       turligtvis tränat simuleringar. Men visst var det
  nu, vid 27 års ålder, började tankarna på att söka       när man utser den grupp som ska åka, tar man             en känsla av eufori när jag fick uppleva det på
  sig till NASA bli åtminstone ”halvseriösa”, som          hänsyn till sociala aspekter, eller vilka kriterier      riktigt. Det var en underbar känsla.
  han uttrycker det.                                       finns det?                                               Hur förbereder man en rymdpromenad? Vad är
  Hur reagerade folk i din omgivning när du berät-             – Jag tror inte att det läggs någon vikt vid det     den stora utmaningen?
  tade om dina planer?                                     sociala. Det som spelar roll är vilka färdigheter            – Det är en lång process. Du ska ha förberett
      – Det var inget jag direkt berättade. Jag kan-       deltagarna har. Någon ska vara pilot, någon ska          dig minutiöst på jorden, så du vet exakt vad du
  ske nämnde i förbigående till någon bekant, men          gå rymdpromenader, någon ska kunna hantera               ska göra.
  mer konkret än så var det inte. Jag vet att min fru      roboten och så vidare.                                       – Väl uppe i rymden tar förberedelser också
  sade till mig ”Du får resa vart du vill, men inte ut     Var inte din familj väldigt nervös?                      många timmar. Normalt sover man till exempel
  i rymden”. Hon tyckte det lät lite för farligt.              – Nej, inte alls. När du är van vid något är         i luftslussen natten före rymdpromenaden, för
      – Men när jag blev antagen till ESA var hon          det inte så dramatiskt. De har varit med under           att klara av det låga trycket i dräkten. Kroppen
  helt med på det.                                         många, många år och det blir en na-
  att vänta på ett nytt jobb är lite pirrigt för alla,     turlig del av livet.
  och ditt är inte vilket ”nio-till-fem” som helst. Vad    Hade du med dig något personligt
  gjorde du tills första rymdfärden blev verklighet,       upp?
  för det tog ett tag?                                         – Ja, kort på familjen hade jag och
      – Jag visste hela tiden att jag förr eller senare    en … vad ska man kalla det? Maskot.
  skulle komma i väg men det är klart att jag var          Ett litet rymdtroll som jag fick av min
  lite otålig. Det var lite frustrerande att se kolleger   fru när jag tränade i Ryssland. Hon
  åka i väg medan jag fick vara kvar på jorden.            och barnen bodde i Moskva och jag
  Hur reagerade du när du väl fick besked?                 i Rymdstaden, och då fick jag den av
      – Jag visste ungefär när flygningarna skulle         henne för vi inte kunde ses så ofta.
  utses så det kom inte som en jättestor överrask-         Har du några ritualer? till och med
  ning. Men givetvis blev jag väldigt glad. Det var        höjdhoppare har en massa märklig-
  en känsla av ”ÄNTLIGEN!”.                                heter för sig, och deras insats tar tio
  Berätta lite om förberedelserna!                         sekunder. dina ”höjdhopp” är något
      – Det börjar ungefär ett år i förväg, där man        mer spektakulära.
  går igenom alla de moment som ska göras under                – Det gör jag absolut inte. Jag är
  flygningen. Det gör man både teoretiskt i klass-         fullständigt anti till alla sådana tankar.
  rum, och mer praktiskt genom simuleringar.               För mig ter det sig helt irrationellt.
  Under den här tiden tränar man också på situa-           Beskriv rymdfärjan som farkost!
  tioner som med all sannolikhet inte inträffar,               – Den är väldigt fascinerande. En-
  men som man ska kunna hantera om de ändå                 kelt uttryckt börjar den som en raket.
  uppstår.                                                 Väl i rymden fungerar den som en
  som till exempel?                                        tvåvåningsbostad där sju personer
      – Olika typer av nödscenarier, helt enkelt. En       trängs, därefter är den en rymdsta-
  sak vi tränade på var om vi skulle bli tvungna att       tion i några veckor för att slutligen
  hoppa ut med fallskärm, och hur man tar sig upp          bli ett slags segelflygplan för att landa
  i den ”gummiflotte” man har med sig.                     på vatten.
  Hur ser den fysiska träningen ut?                        Vad händer före avfärd?                     Christer fuglesang svävar fritt i lastmodulen leonardo på
      – Det är fysiskt krävande att gå på rymdpro-             – Du tar på dig rymddräkten för att internationella rymdstationen, iss (international space station).
                                                                                                                                porträtt | aero 17




behöver förberedas för att inte drabbas av det
som motsvaras av dykarsjuka när man dyker.
                                                       du har landat för sista gången, hur är det att
                                                       aldrig mer komma upp i rymden?
                                                                                                             30 framgångsrika
Man behöver spola ut kvävgasen ur kroppen.
Vad är största ”belöningen” med rymdpromenader?
                                                           – Det är inget konstigt med det. Jag har ve-
                                                       tat länge att det skulle ta slut efter den andra
                                                                                                             år med ariane!
     – Naturligtvis är det en belöning att glida ut    flygningen. Men det är klart att det är lite ve-
i rymden och titta ned på Jorden. Det är fan-          modigt.
tastiskt. Men den största belöningen ligger            du är snart tillbaka i europa, vad vill du jobba
nog ändå i att ha klarat av en stor utmaning.          med nu?
Rymdpromenader gör du inte bara för det är                 – En sak som jag brinner för att är få fler
kul, utan för att genomföra viktiga uppdrag.           ungdomar att välja naturvetenskapliga ämnen.
Det är något jag tränat på om och om igen och          Jag har blivit ombedd att vara med i Teknik-
när det väl är genomfört … ja, det är en väldig        delegationen där en av de viktigaste uppgif-
tillfredställelse.                                     terna är just detta.
fick du några sviter av tyngdlösheten när du kom       Hur ska detta gå till rent konkret?
tillbaka till Jorden?                                      – Jag anser att lärarna har en nyckelroll här.
     – Det får alla. Kroppen vänjer sig nämligen       För det är de som ska stimulera elever och
väldigt snabbt av med tyngdkraften så när man          studenter och kunna visa på bredden. Det är
kommer tillbaka känns kroppen väldigt tung.            viktigt att höja statusen på lärarna inom dessa
Balanssinnet är stört, eller otränat, och man          ämnen.                                                Ulf Palmnäs är stolt över Volvo aeros bidrag till
vinglar rätt mycket. Jag brukar säga att det är            – Men sedan måste det också till en attityd-      utvecklingen av arianeraketer.
som efter en rejäl kräftskiva, fast skallen är klar.   skillnad och det tar tid. Ingenjörer ses fort-
Man får lätt träningsvärk när man börjar använda       farande lite som ”nördar” och den stämpeln            seDan tiDigt 1970-tal          är Volvo Aero i
musklerna igen. Du kan också drabbas av blod-          ska tvättas bort. Vi måste visa att man visst         högsta grad en viktig del av Europas rymd-
trycksförändringar och vätskebrist.                    kan få självuppfyllelse och spännande yrken           samarbete.
Hur lång tid tar det innan kroppen är återställd?      som ingenjör.                                             – Vi har levererat mer än 1 100 bränn-
     – Det beror på hur lång tid du är där uppe men    Hur kan du som person påverka?                        kammare och munstycken till Ariane under
generellt brukar läkarna säga att en dag i rymden,         – Jag fungerar väl lite som affischpojke. I och   åren. Det gör oss till största kommersiella
kräver minst lika lång tid på jorden. Jag tyckte       för sig kan inte alla bli astronauter, men jag tror   leverantören i världen, säger Ulf Palmnäs,
ändå att jag piggnade till ganska snabbt, det är       att jag i alla fall kan visa på att det finns spän-   chef för Affärsutveckling på Volvo Aero.
lite individuellt.                                     nande jobb som naturvetare och tekniker. µ                Utan Volvo Aerodelar startar inte Ariane,
                                                                                                             och så har det varit sedan julafton 1979 då
                                                                                                             den första Arianeraketen sköts upp i rym-
                                                                                                             den. I år firar Ariane alltså 30 år och historien
                                                                                                             om dessa europeiska bärraketer är i sanning
                                                                                                             en framgångssaga.
                                                                                                                 – Ariane har gett Europa det som politi-
                                                                                                             kerna sökte i form av ”oberoende tillträde
                                                                                                             till rymden”. Utan bärraketer skulle satel-
                                                                                                             liter inte ens komma upp i rymden för att
                                                                                                             förse oss med bilder, telekommunikation
                                                                                                             och forskningsresultat. Under åren har 192
                                                                                                             Arianeraketer skjutit upp totalt 274 satel-
                                                                                                             liter. Det känns fantastiskt att Volvo Aero
                                                                                                             har varit en del av denna framgång, säger
                                                                                                             Ulf Palmnäs.
                                                                                                                 Under dessa år har alltså 1 100 brännkam-
                                                                                                             mare och munstycken till Ariane 1-4 levere-
                                                                                                             rats och dessutom över 200 turbiner, som
                                                                                                             mest mer än 80 produkter per år.
                                                                                                                 – Vi är också stolta för att varenda detalj
                                                                                                             faktiskt har fungerat perfekt, säger han.
                                                                                                                 För Ariane 5 levererar Volvo Aero ett
                                                                                                             munstycke och två turbiner till Vulcain 1
                                                                                                             och Vulcain 2-motorerna. Även där är det
                                                                                                             ett jubileum i år då det är 10 år sedan den
                                                                                                             första kommersiella uppskjutningen.
                                                                                                                 – Vi är rustade med demonstrerad tekno-
                                                                                                             logi på både turbiner och munstycken för de
Christer fuglesang tillsammans med en amerikansk eVa-rymddräkt på rymdfärjans mellandäck.                    behov som finns på nya raketmotorer, säger
Begreppet eVa kommer från engelskans extra Vehicular activity.                                               Ulf Palmnäs.                                   µ
18 aero | vlm-cityjet




  MAnnen bAKoM


  the green
  Miljökritikernas allt starkare röster mot
  flygindustrin under senare år fick till
  slut Johan vanneste, vd för det belgiska
  flygbolaget vlM, att bestämma sig för
  att slå tillbaka:
  – Jag fick nog, för jag har alltid hävdat
  att regionala flygbolag som flyger
  turbopropplan korta distanser är
  mycket energieffektivare än bolag som
  flyger jetplan på samma distanser.
  därför sammanställde han The Green
  Machine.
  av:   Mark Pilling foto: Johannes Vande Voorde

  belgiska vlm var ett av de första flygbolagen som locka-
  des till London City i början av 1990-talet, trots att kol-
  lektivtrafiken dit var dålig och ett hinder i utvecklingen.
  Det irländska flygbolaget CityJet följde VLM i fotspåren
  och upprättade en förbindelse till Irlands huvudstad,
  Dublin, 1994.
      I dag har de två bolagen gått samman och flygplatsen
  har en tågförbindelse direkt till Londons centrum. Flyg-
  bolagen drivs under varumärket CityJet och ägs av Air
  France-KLM, en av världens största flygkoncerner. VLM:s
  vd är Johan Vanneste, den man som ledde sitt flygbolag
  till uppgörelsen med Air France-KLM och den efterföl-
  jande sammanslagningen med CityJet.
      Den erfarna belgiska flygbolagschefen vet varför Air
  France-KLM kunde stå emot den starka konkurrensen från
  British Airways och få ett starkt fotfäste på London City.
      – Det är en fantastisk flygplats. Den korta incheck-
  ningstiden på 15 minuter gör den populär bland både
  fritids- och affärsresenärer, säger han.
      Varje resenär innebär förstås goda inkomster
  för Vannestes bolag, men det är affärsmarknaden
  som gör London City, som är den enda flygplatsen i
  London i egentlig mening, så speciell. Trots det dystra
  marknadsläget och turbulensen i Londons finanskvarter,
  som ligger precis runt hörnet, är det här en attraktiv
  marknad. Det är fortfarande värdefullt att finnas här,
  enligt Vanneste.
      Flygplatsens största bolag arbetar hårt för att hålla sig
  på banan ekonomiskt och dra nytta av den här möjlighe-
  ten. Inom ramen för sina banbrytande affärstjänster från
                                            Fortsättning >
                     vlm-cityjet | aero 19




machine



     – om du fyller en fokker 50 till sista sätet, så
     blir utsläppen per passagerare mindre än från
     en liten ”smart”-bil, säger Johan Vanneste.
20 aero | vlm-cityjet




   Fortsättning >
   London City lyfter Vanneste fram det regionala
   flygbolagets miljömeriter, särskilt när det gäller
   det tvåmotoriga turbopropplanet Fokker 50.
       – Jag har alltid hävdat att regionala flygbolag
   som flyger turbopropplan korta distanser är
   mycket energieffektivare än bolag som flyger
   jetplan på samma distanser. Och jag har alltid
   försökt slå hål på myten om att höghastighetståg
   är bättre för miljön, säger Vanneste.
       Miljökritikernas allt starkare röster mot flyg-
   industrin under senare år fick till slut Vanneste
   att bestämma sig för att slå tillbaka.
       – Jag fick nog. Jag har alltid tyckt att flygbolagen
   har varit för tysta i den här frågan, säger han.

   the green machine
                                                               de två första fokker 50-planen med CityJets nya färger flyger nu från london City airport.
   Den tänkande belgaren nöjde sig inte med att
   ställa sig på en låda och lufta sina åsikter. Han
   började själv efterforska hur flygindustrin på-                The Green Machine-turnén fick stor upp-               börjar löpa hoppas CityJet att den senaste tidens
   verkade miljön. Han intresserade sig särskilt för           märksamhet i pressen och retade upp Belgiens             ökade trafik på bolagets tretton rutter i Storbritan-
   prestandan hos Fokker 50, eftersom de utgjorde              statliga järnvägsbolag.                                  nien och Europa håller i sig även resten av året.
   huvuddelen i hans flygplansflotta. Vanneste                    – Budskap som det här måste upprepas av                  – I dag ser man barn och backpackers på Lon-
   gjorde noggranna efterforskningar och sam-                  branschen många gånger om, för att det ska               don City. Det såg man aldrig för två år sedan, då
   manställde så småningom en presentation som                 fastna i minnet hos folk, säger Vanneste.                var det bara kostymer överallt, säger Vanneste.
   han kallade The Green Machine.                                                                                          Det visar att resenärerna drar fördel av flyg-
       – Det handlade om att komma till rätta med              unDerhålls av volvo aero                                 platsens låga priser.
   saker och ting. Väl ansedda källor visade att               För att försäkra sig om att Fokker 50-planen                – Men affärsresenärerna kommer tillbaka,
   flyget inte alls är så miljöfarligt som folk tror,          fortsätter prestera optimalt, vände sig CityJet          säger Vanneste, som är övertygad om att det
   att turbopropplan är miljövänligare än jetplan              nyligen till Volvo Aero för underhåll av Pratt &         bara är en tidsfråga innan CityJet har fått luft
   och att höghastighetstågen smutsar ned mycket               Whitney Canadas PW100-motorer inom ramen                 under vingarna igen på Londons populäraste
   mer än man tror, säger han.                                 för ett flygtimprisavtal. Mer än 6 000 exemplar          affärsflygplats.                                   µ
       Vanneste for på turné med The Green Machine             av den här motorn, som tillverkaren beskriver
   i Storbritannien, Belgien och Nederländerna för             som de regionala flygbolagens miljömotor, sitter         fakta cityjet
   att förklara sina slutsatser. Syftet var inte bara att      i flygplan runtom i världen i dag.
   visa att hans regionala flygbolag spelade en eko-               – Naturligtvis är tillförlitligheten oerhört            n irländska CityJet och belgiska VLM gick
   nomiskt viktig roll, utan även att demonstrera att          viktig för oss som affärsflygbolag. Men vad jag             samman 2009 under namnet CityJet och blev
   det drevs på ett miljömässigt ansvarsfullt sätt.            också är väldigt imponerad av är Volvo Aeros                London City Airports största flygbolag.
       Ett av Vannestes favoritexempel är när man              arbete med att minska bränsleförbrukningen                  n 2000 blev Air France-KLM ensam aktieägare
   jämför Fokker 50 med en bil.                                och utsläppen från motorn. Det är något som                 i CityJet.
       – Om du fyller en Fokker 50 till sista sätet,           jag brinner särskilt för, säger Vanneste.                   n VLM förvärvades av Air France-KLM 2007.
   så blir utsläppen per passagerare mindre än från                Vanneste är egentligen inte överraskad över             n CityJet har en flygplansflotta på 18 Fokker 50
   en liten ”Smart”-bil, säger han och poängterar              Volvo Aeros förhållningssätt.                               och 25 Avro RJ85.
   samtidigt att flygplanen har blivit sju gånger                  – Det är ju ett svenskt företag, så det faller          n 2008 transporterade CityJet 580 000 pas-
   bränslesnålare de senaste 40 åren och att moto-             naturligt att de fäster stor vikt vid miljöfrågor.          sagerare.
   rerna har blivit 70 procent bränslesnålare.                     När nu underhållsavtalet med Volvo Aero



     framgångsrika flygtimprisavtal
     cityjet är ett i raDen av flera regionala                      Ursprungligen efterfrågade CityJet ett tradition-   triskt. Resultatet kan bli en förbättring av bränsle-
     flygbolag som tecknat flygtimprisavtal med Volvo          ellt underhållsavtal för PW100-motorerna i sina          förbrukningen med upp till 1,5 procent jämfört med
     Aero för underhåll av motorer och är en viktig            Fokker 50. Men Volvo Aero presenterade sitt flyg-        underhållskraven i instruktionsboken, säger han.
     kund för företaget.                                       timpriskoncept som ett alternativ för flygbolaget.           Precis som CityJet kommer snart fler flygbolag
         – Vi satsade stort på att vinna det här kontraktet,        – Vi har arbetat länge med den här typen av         att välja flygtimprisavtal för sina turbopropmotorer.
     säger Staffan Svensson, chef för Motorunderhåll vid       underhållsavtal och vår erfarenhet visar att det             – både vi och våra kunder anser att vårt kon-
     Volvo Aero.                                               fungerar väl, säger Svensson.                            cept är till ömsesidig fördel för alla parter, säger
         Det är inte bara ett stort kontrakt som är värt om-        – Dessutom har Volvo Aero en egen under-            Svensson.
     kring 20 miljoner dollar. Det gör dessutom CityJet till   hållsplan. Vi nöjer oss inte med den standard som            – Trenden med flygtimprisavtal för turboprop-
     den tredje stora kunden som tecknar den här typen         beskrivs i instruktionsboken, vi siktar högre än så.     motorer ligger några år efter turbofläktmotorerna,
     av avtal efter svenska Skyways och norska Widerøe.        Vårt motto är att bygga det rakt, runt och koncen-       men den sprider sig alltmer.
                                                                                                                         dream-projektet | aero 21




banbrytande
forskning om tystare
och renare motorer
tack vare den avancerade                                minskas motorns böjning, vilket gör den lättare
                                                        och effektivare.
forskningen vid volvo aero kan                             – Det ger också fler möjligheter att göra den
drömmen om tystare och renare                           bakre strukturen lättare och att kunna optimera                                  ledskenor och som ger
motorer bli verklighet i framtiden.                     hela monteringssystemet, som då blir lättare                                   reducerat buller. Målet är
                                                        totalt sett, säger Hellgren. I jämförelse med den       att minska både bredbandsbullret och det tonala
av:   Tom Gregson foto: narvikk                         bakre strukturen är mittstrukturen dock bland           bullret.
                                                        annat varmare. Det gör att motorfästena i denna             Inom DREAM-projektet eftersträvas en bul-
volvo aeros välkänDa            kompetens när det       komponent blir mer utmanade eftersom man                lerminskning på cirka 3 dB, men Volvos kon-
gäller att konstruera turbin- och fläktstrukturer       måste ta hänsyn till rördragning för sekundära          struktion har en ännu större potential, eftersom
har gjort företaget till en naturlig kandidat för att   system och asymmetriska, mekaniska laster.              man använder nyfodrade fläktutloppsledskenor
arbeta med innovativa system inom EU-projektet             Den aerodynamiska utformningen av den                som har utvecklats i samarbete med Chalmers.
DREAM. Volvo Aeros bidrag leds av DREAM-                nya kanalen ska testas vid en riggprovning på               – Vi arbetar fortfarande med bullerminsk-
projektledaren Linda Ström och inriktas på två          det tekniska universitetet i Graz hösten 2010.          ningen för de nya fläktutloppsledskenorna.
huvudområden: ett nytt koncept för turbinmitt-          Ett avancerat oxidationsskikt genomgår just nu          Resultaten är lovande och vi förväntar oss att
strukturer och en lågbullrande fläktstruktur med        tester hos Volvo Aero i Trollhättan.                    målen förverkligas. Hittills har undersökning-
en tystare konfiguration för utloppsledskenor.                                                                  arna visat att integrerade foder verkar fungera
   – Vi håller på med ett nytt koncept som              låg bullergenerering                                    både prestandamässigt och strukturellt och att
innebär en kortare turbinstruktur och därmed            Volvo Aeros andra huvuduppgift inom DREAM-              de kan minska bullret, säger Billson.
en lättare motor, säger Robert Lundberg som är          projektet, lågbullrande fläktutloppsledskenor,              Utöver det nya konceptet räknar Volvo Aero
ansvarig för Volvo Aeros EU-forskning. Vi tit-          framskrider också enligt planerna, säger delpro-        med att dra fördel av de avancerade kunskaper
tar också på hur komponenten skulle se ut om            jektledare Mattias Billson.                             man skaffade sig under forskningsprojektet VI-
motorfästena placerades på mittstrukturen i                – Vi studerar lämpligt antal ledskenor, ut-          TAL. Fläktutloppsledskenornas konstruktion
stället för på den bakre strukturen.                    formningen och integreringen av akustiska fo-           bygger därför på lätta kompositmaterial som
                                                        der för att hitta en aerodynamisk konstruktion          utvecklades under VITAL och som sedan har
sänker bränsleförbrukningen                             som är likvärdig eller bättre än konventionella         anpassats för DREAM.                           µ
Men hur kan man göra en sådan viktig sektion
av kärnmotorn kortare utan att försämra själva
prestandan?
    – Det är den stora utmaningen, säger Anders           fakta om Dream
Hellgren som leder Volvo Aeros konstruktion               Dream (valiDation of Radical engine Architecture systeMs) är ett forskningsprojekt inom eU:s sjunde
av turbinmittstrukturer för DREAM och därtill             ramprogram. Det syftar till att hitta välbehövlig teknik som motverkar stigande bränslepriser och löser
knutna avancerade projekt.                                de växande miljöproblemen.
    – Vi måste göra flödeskanalen ”aggressivare”,             DReAM-konsortiet leds av Rolls-Royce och består av 44 samarbetspartner från 13 länder, däribland
utan att kompromissa med flödeskvaliteten.                Ryssland. Projektet går ut på att undersöka potentiellt nyskapande motorarkitekturer, som motrote-
För lågtrycksturbiner utan inloppsledskenor               rande propellerfläktar, samt att utveckla nya system för konventionella turbofläktmotorer med höga
innebär detta att gasen måste omfördelas och              bypass-förhållanden. Rolls-Royce testar en växlad propellerfläkt, medan Snecma undersöker en direkt-
omlänkas under kortare axiell längd samtidigt             driven version. MTU leder arbetet med projektets innovativa system.
som tryckförlusten förblir densamma eller till                en del av DReAM leds av Turbomeca och går ut på att analysera alternativa biobränslen och synte-
och med minskas. Flödet vid lågtrycksturbinens            tisk fotogen och driva en liten turbofläktmotor med det nya bränsle som väljs ut.
inlopp måste dessutom vara jämnt fördelat.                    efter de inledande testerna ska tekniken som tas fram inom DReAM integreras. Motorkoncep-
    Det här problemet hanterar Volvo på ett               ten och de alternativa bränslena ska bedömas med det teknisk-ekonomiska utvärderingsverktyg för
smart sätt genom att forma kanalens ändväggar             miljörisker som utvecklades för de tidigare eU-forskningsprojekten ViTAL och neWAC. Detta ska ske
för turbinmittstrukturens flödeskanal. Resulta-           med hjälp av två flygplanskonfigurationer – en för propellerfläktmotorer och en för ett konventionellt
tet bör, enligt Hellgren, bli en kortare kanal som        flygplan med turbofläktmotorer.
fortfarande har rätt flödeskvalitet och tryckför-             DReAM-projektet, som inleddes i februari 2008, har ett tajt tidsschema. De validerade resultaten
delning och därmed hjälper till att sänka bräns-          ska integreras med mer integrerade (nivå 2) demoprojekt under det sjunde ramprogrammets senare
leförbrukningen.                                          faser eller med ett potentiellt fullskaligt nivå 3-demoprojekt inom åttonde ramprogrammet.
    Arbetet med att flytta motorfästena till                  DReAM-projektledaren David bone från Rolls-Royce säger att tidsplanen verkligen är en utmaning.
mittstrukturen är en viktig del av konceptet                  – Som tur är påbörjades de viktigaste arbetsuppgifterna väldigt tidigt, eftersom projektet skulle
med kortare och lättare motorer och en stor               påverka framtida flygplanskonstruktioner. och trots att vi har haft vissa problem kommer vi att kunna
utmaning. Genom att flytta fästena framåt                 leverera i tid.
22 aero | framgångsrika eu-projekt




  verdi – motortillverkning
  två eu-projekt under volvo aeros ledning som
  kommer att ha stor betydelse för den framtida
  flygmotorutvecklingen går nu mot sitt slut. vi tar en titt på
  projekten verdi och aida och ser vad de har uppnått.
  av:   David Wiles


  Den nya generationens ingenjörsteknik             lämpats av de motortillverkare som medver-
  för simulering av motortillverkningsproces-       kat i projektet. De första två åren inriktades
  ser håller på att utvecklas inom ramarna för      främst på utvecklingen av simuleringsverk-
  VERDI-projektet, Virtual Engineering for          tyg för varje process, till exempel Metal
  Robust Manufacturing with Design Integra-         Deposition, svetsning, värme-
  tion. Projektet leds av Volvo Aero och om-        behandling och plåtformning.
  fattar femton andra samarbetspartner inom         Under projektets andra fas,
  både den akademiska världen och näringslivet      som just nu håller på att
  runtom i Europa. Målet är att uppnå kortare       avslutas, ska dessa verk-
  ledtider och lägre utvecklingskostnader för       tyg kopplas samman.
  såväl motorer som komponenter.                        VERDI-projektet
      – Simulering ger en ökad förståelse för hur   är en del av Volvo
  man kan göra tillverkningen robustare, efter-     Aeros lättviktskon-
  som fler parametrar kan ändras utan att det       cept ”Make It Light”.
  blir dyrare, säger projektsamordnaren Henrik          – Med ett simu-
  Tersing som är specialist inom tillverknings-     leringsverktyg som
  simulering på Volvo Aero.                         det här blir det möjligt
      Simuleringar ger också mer information        att kontrollera den de-
  om vad som händer med produkten vid till-         formering som uppstår vid
  verkningen, och därmed minimeras risken för       tillverkningen. Volvo Aero
  oönskade effekter.                                har använt avancerade svetssimu-
                                                    leringar i flera år, säger Tersing.
  tillverkar vissa komponenter                          Simuleringar ger dessutom en viss
  Inom VERDI-projektet utvecklas datorverk-         miljöfördel. Genom att göra testerna i den
  tyg för simuleringar av olika processer i till-   virtuella världen i stället för den riktiga kan
  verkningskedjan.                                  användningen av råvaror som metaller hål-
     – Ett scenario i verkligheten kan vara att     las nere.
  man först formar en komponent, sedan svet-
  sar, värmebehandlar och därefter fräser den.      förverkligaDe femårsmål
  Vi gör simuleringar av dessa processer och        Alla parter ser VERDI som en framgång.
  för att kunna bestämma den noggrannhet                – Alla är nöjda med resultatet, vilket inte
  vi har i simuleringarna tillverkar vi även en     alltid är fallet med EU-projekt. Vi har uppfyllt
  komponent som vi mäter på för det tänkta          det mesta som vi planerade, så de mål vi satte
  scenariot, säger Tersing.                         upp för fem år sedan har vi förverkligat, säger
     Projektet har haft en budget på 6,4 mil-       Tersing.
  joner euro och löper ut vid årsskiftet. Under         De datorverktyg som utvecklas inom
  projektets gång har simuleringsverktygen          VERDI kan användas vid konstruktion och
  utvecklats vid de deltagande universiteten        tillverkning av motorer inom bara ett eller
  och forskningsinstituten och därefter til-        två år.                                      µ
                                                                           framgångsrika eu-projekt | aero 23




i datorn                                                aida
                                                        – utvecklar lättare motorer
                                                       aida-projektet har lyckats med målet att sänka vikten
                                                       på motorn genom att göra en central komponent
                                                       kortare. resultatet är lägre bränsleförbrukning och
                                                       koldioxidutsläpp. de modifierade komponenter som
                                                       har utvecklats under projektet kommer att användas i
                                                       motorer som enligt planerna ska tas i drift inom några år.
                                                       av:   David Wiles

                                                       – Det här har varit ett fantastiskt framgångsrikt projekt, säger Peter Jo-
                                                       hansson som är projektsamordnare för AIDA-projektet, Aggressive Inter-
                                                       mediate Duct Aerodynamics for Competitive and Environmentally-Friendly
                                                       Jet Engines, på Volvo Aero.
             Simulering ger                                – Det visade sig vara ett perfekt forskningsämne, eftersom de här kompo-
                                                       nenterna inte har analyserats lika noggrant som andra motordelar. De veten-
             en ökad förståelse                        skapliga och tekniska mål som sattes upp i början av projektet har uppnåtts,
       för hur man kan göra                            de passar väl in i Volvo Aeros lättviktsstrategi ”Make It Light”.

       tillverkningen robustare,                       fäster motorn viD flygplanet
       eftersom fler parametrar                        De mittkanaler som är placerade i motorns kompressor och turbinsektion

       kan ändras utan att det                         används delvis för att fästa motorn vid flygplanet.
                                                          – Om de här kanalernas radie kan förkortas på en väldigt kort sträcka, det
       blir dyrare.”                                   vi kallar att göra dem aggressiva, går det att minska vikten i hela motorn,
                     Henrik tersing, sPeCialist inoM
                                                       säger Johansson.
              tillVerkningssiMUlering På VolVo aero
                                                          AIDA-projektet, som har haft en budget på 8,2 miljoner euro, inleddes
                                                       2004 och löper ut i slutet av detta år. Syftet med projektet var att minska
                                                       längden på dessa kanaler med 20 procent.
                                                          – Det var ganska ambitiöst. När det gäller motorutveckling brukar man
                                                       annars ta mindre steg, men 20 procent är mycket, säger Johansson.
                                                          Men projektteamet lyckades minska motorvikten med hela två procent,
                                                       vilket i sin tur har lett till en stor sänkning av bränsleförbrukningen och
                                                       utsläppen. AIDA-teamet omfattar 16 deltagare i sju länder, bland annat
                                                       universitetet i Cambridge, Rolls-Royce och Chalmers tekniska högskola i
                                                       Göteborg. Samordnare för projektet har varit Volvo Aero.

                                                       nära samarbete mellan näringslivet och universiteten

      De vetenskapliga och                             – De här komponenterna är vår specialitet. Vi tillverkar dem åt alla stora
                                                       motortillverkare. Dels har vi deltagit i konstruktionsfasen av experimenten,
      tekniska mål som sattes                          dels har vi haft ett nära samarbete med industripartner och universitet som
 upp i början av projektet har                         Chalmers. De har spelat en viktig roll när det gäller att sätta upp testriggar
                                                       för kanalerna, förklarar Johansson.
 uppnåtts, de passar väl in i                              Den största svårigheten under projektet var de höga ambitionerna.
 Volvo Aeros lättviktsstrategi                             – Utmaningen var att korta komponenten med hela 20 procent. Vi visste
                                                       att luftflödet skulle bli väldigt konstigt, säger Johansson.
 ‘Make It Light’”                                          – Men vi lyckades. Tack vare det här projektet kommer det att finnas mo-
        Peter JoHansson, ProJektsaMordnare för aida    torer med betydligt aggressivare kanaler på marknaden 2013.                 µ
24 aero | gripen i sydafrika




     i Mzantsis
                                                                                       *



     tJänst

     Bortsett från sverige är sydafrika det land i
     världen som har flest gripen – sjutton ensitsiga
     och nio tvåsitsiga. de sistnämnda finns redan
     på plats medan de förstnämnda beräknas
     vara levererade 2012. aero fick chansen
     att prata om både gripen och motorn
     rM12, med såväl representanter
     från det sydafrikanska flygvapnet
     som volvo aeros egen
     fältservicerepresentant
     på plats.
     av:   Jenny Palm




                                                        *   ”Mzantsi” är en lokal benämning på sydafrika.


FoTo: FRAnS DeLy, CoPyRiGHT GRiPen inTeRnATionAL
                                                              gripen i sydafrika | aero 25




neil HägglUnd, VoLVo AeRo

”jag trivs bäst mitt i smeten”
volvo aero erbjuder nu gripen-kunder en motorutbildning för att lära sig
mer om rM12. först ut att köpa det här ”kurspaketet” var just sydafrika.
– vi fick väldigt positiv respons efter genomförda kurser, säger neil
hägglund, fältservicerepresentant på volvo aero.
2008 ansökte och fick Neil Hägglund tjänsten                Neil Hägglund har tillbringat delar av året på
som fältservicerepresentant, FSR, på Volvo Aero.         Air Force Base Makhado i norra Sydafrika, och
Då hade han varit anställd i fyra år och hade tidigare   har bland annat agerat som instruktör vid en av
jobbat med bland annat konstruktionsändringar            utbildningarna.
och prestanda- och flygplansanalyser.                       – Min huvudsakliga uppgift är att vara FSR.
    – Jag trivdes med det också, men jag ville           Nu slumpade det sig så att jag kunde hjälpa till
ha närhet till verkligheten och kunna arbeta             och delta som instruktör på boroskopskursen
med skarp problemlösning. Jag trivs bäst mitt i          då två ordinarie instruktörer drabbats av för-
smeten, där jag kan se till att kunden blir nöjd,        hinder.                        Fortsättning >
säger han.
    I avtalet med alla Gripen-kunderna ingår det
flera olika typer av service och tjänster, men           fakta neil hägglund
Volvo Aero ansåg också att det var nödvändigt
med en mer djuplodad utbildning, specifikt för             titel: Fältservicerepresentant och civilingenjör
motorn. De paketerade en sådan och erbjöd                  på Volvo Aero.
det till den sydafrikanska kunden – som blev               ålder: 30 år
mycket intresserad. Utbildningen, som sker på              familj: Sambo och dotter
plats, består av flera olika kurser som till exempel       Bor: i Trollhättan
apparatbyten, modulbyten och boroskopering                 övrigt: Tar gärna en sväng på min Ducatin,
– ett slags ”titthålsoperation” i motorn. Tanken           min italienska motorcykel, när väder och vind
är att kunden ska få ökad kunskap om motorn,               tillåter.
RM12, och att få den i den egna miljön.
26 aero | gripen i sydafrika




                                                           neils bilder
                                                           från sydafrika




       Vi gjorde en ut-
       värdering som
  tyder på att de var
  nöjda och vi fick
  väldigt mycket positiv
  respons från kunden.”
                                     neil HägglUnd         ”det här är en av deltagarna
                                                           i modulbyteskursen, ’rams’
                                                           ramolefo, som inspekterar
  Fortsättning >                                           högtrycksturbinen.”
      Vad innebär det att jobba som fältservicerepre-
  sentant?
      – Man kan väl säga att jag fungerar som en
  kontaktperson och ett slags coach. Tanken är ju
  att de ska lära sig att göra detta utan min direkta
  inblandning. Jag är där för att lösa problem och
  se till att kunden blir nöjd, till exempel att ställa
  upp som boroskopsutbildare. Men främst är jag
  en rådgivande instans som hjälper till vid mo-
  torrelaterade frågor eller andra motorproblem.
      Hur tycker du att utbildningarna fungerade?
      – Våra kursdeltagare hade ganska olika bak-
  grunder och hade arbetat olika mycket med flyg-
  plansmotorer. En del var rena experter, medan
  andra hade mer begränsad erfarenhet. Tack vare
  omfattande förberedelser, stor kunskap och flexi-
  bilitet måste jag säga att det gick väldigt bra.
      Utbildningen var uppskattad av deltagarna.
      – Ja, verkligen. Vi gjorde en utvärdering som
  tyder på att de var nöjda och vi fick väldigt myck-
  et positiv respons från kunden.
      En av förklaringarna till detta, tror Neil Hägg-
  lund, var samarbetet med andra kolleger, både på                                        ”’nikkie’ degenaar (liggande), tordh lyrehed (Volvo
  plats i Sydafrika och hemma i Sverige.                                                  aero), ’rams’ ramolefo, ’sebs’ sebaetse är några
      – Det fanns alltid folk att bolla idéer och tankar                                  av deltagarna som just här boroskoperar fläkt och
  med. Det gjorde oss starkare, mer effektiva och                                         kompressor.”
  var till bättre nytta för kunden, säger han. µ
                                                                                 gripen i sydafrika | aero 27




                                                            ”Här är nästan hela gänget – tl Paile, Mt sebaetse,
                                                            as engelbrecht, tore andreasson (Volvo), Mark
                                                            thomson, HJ degenaar, eddie lagergren (Volvo), PM
                                                            ramolefo, WJ Jordaan och Håkan lönn (Volvo) – mitt i
                                                            modulbyteskursen. Här ser man motorn isärplockad i
                                                            dess sju moduler.”




”och så var det dags att flyga.
Här taxar piloterna ut.”




                                                                 ”Jag var med för att vara behjälplig när killarna började
                                                                 konservera motorn i ett flygplan. det innebär att man
         ”det är inte särskilt ovanligt med ormar                ersätter bränslet i motorn med konserveringsolja, så att
         här. efter ett tag vande jag mig, men det är            inte bränsleledningar och munstycken sätts igen. Här
         klart, jag ryckte till lite när Johan ’groenies’        är det Craig lee och PW du toit som gör det och de
         groenewald kom bärande på den här                       arbetade föredömligt.”
         pytonormen som var 1,5 meter lång.”
28 aero | gripen i sydafrika




  tony Barnard, SoUTH-AFRiCAn nATionAL DeFenCe FoRCe

  ”jag rekommenderar verkligen den här kursen”
  tony Barnard är ansvarig för                              Tony Barnard har sett insidan av otaliga             Tony Barnard skulle varmt rekommendera
  motorverkstaden på flygbasen i                         motorer från mängder av olika flygplan genom         den här utbildningen till andra som har att göra
                                                         årens lopp, men RM12 är det ändå något speciellt     med RM12, och trots att han just genomgått kur-
  Makhado och en av deltagarna                           med, anser han.                                      sen ser han redan framåt mot nya utmaningar:
  i motorutbildningen som nyligen                           – Ja, det får jag säga. Det är den mest avance-      – För att få en ännu djupare förståelse hade
  hölls för det sydafrikanska försvaret.                 rade av alla och mycket bättre än alla andra jag     jag gärna åkt till Volvo Aero i Sverige och tagit
                                                         jobbat med, säger han.                               kurser på en ännu högre nivå, säger han.      µ
  – Jag rekommenderar verkligen
  den här kursen. vi lärde oss mycket                    uppskattar utbilDningen                              fakta tony Barnard
  nytt, säger han.                                       Men duktig kan alltid bli duktigare och han
                                                         uppskattar den utbildning som bland annat Neil         ålder: 47
  Sedan 1983 har Tony Barnard varit anställd av          Hägglund från Volvo Aero höll i under somma-           arbetar: Som ansvarig för motorverkstaden på
  South African National Defense Force. På den           ren 2009.                                              flygbasen i Makhado.
  tiden stod det motormontör på visitkortet. I               – Det är alltid kul att se insidan på en mo-       familj: gift och två döttrar
  dag, liksom de senaste fyra åren, står det i stället   tor. Det jag gillade bäst med utbildningen var         Bor: Louis Trichardt
  ”ansvarig för motorverkstaden på Makhado”.             att verkligen plocka isär motorn i alla moduler,       övrigt: Han har under de senaste åren varit
     – Mitt ansvar är att se till att motorerna fung-    på så kort tid. Och boroskoperingen var också          lärare för kyrkans söndagsskola.
  erar till hundra procent för flygdivisionen.           fantastiskt intressant.
                                                                       volvo aero norge | aero 29




odd tore kurverud, vd för Volvo aero norge, håller
i en detalj till en statorplatta av den typ som ska
levereras till snecma.




gulD-
kantat
kontrakt
aVtal Med sneCMa tryggar
VolVo aero norges fraMtid
odd tore
kurverud är en
lycklig man.
volvo aero
norges vd har
skrivit under
ett storkontrakt
med den franska
motortillverkaren
värt 250 miljoner dollar. det
säkrar fabriken i kongsberg –
och jobben – under lång tid
framöver.
av:   Gwladys Fouché foto: Truls brekke               Fortsättning >
30 aero | volvo aero norge




  Maskinoperatör Ørjan engebretsen, 29, förbereder ett lågtrycksturbinhus före fräsningen.


  Fortsättning >
  maskinoperatören fixerar komponenten på                                                                                     turbinen, som i sin tur driver fläkten och mo-
                                                                                                               biLD: boeinG




  en ram. Den är färdig att skickas till en produk-                                                                           torns lågtryckskompressor.
  tionsenhet där den ska fräsas av en robot till sina
  slutliga dimensioner. Om några minuter kom-                                                                                 tryggar framtiDen
  mer detaljen, ett lågtrycksturbinhus, att dyka                                                                              Affären kommer att trygga framtiden för de
  upp skinande silverblank, redo för nästa steg.                                                                              hundratals anställda som arbetar vid fabriken,
     Vi står på fabriksgolvet på Volvo Aero Norge,                                                                            vackert belägen bland tallbeklädda kullar utan-
  där komponenter som den här kommer att spela                                                                                för Kongsberg. Staden ligger åtta mil väster om
  en allt viktigare roll för företagets framtid. I juli                                                                       Oslo och har omkring 24 000 invånare.
  undertecknade Volvo Aero Norge ett storkon-                                                                                     – Jätteskönt att affären gick i lås, säger maskin-
  trakt med den franska motortillverkaren Snec-                                                                               operatören Svein Bye, 51, medan han övervakar
  ma om att leverera komponenter till den nya                                                                                 en robot som svetsar segment av ledskenor som
  motorn i flygplanet Boeing 737, CFM56-7BE.                                                                                  ska levereras till Snecma.
     – Det här är ett oerhört viktigt avtal för oss.                                                                              – Det är ett långtidskontrakt som kommer
  Snecma är vår absolut största kund och står för                                                                             att rädda jobben vid fabriken under många år
  mer än 50 procent av vår omsättning, säger Odd          nästa generation Boeing 737 ska utrustas med                        framöver.
  Tore Kurverud, vd för Volvo Aero Norge.                 snecmas CfM56-7Be-motor.                                                – Avtalet stöder framtida engagemang inom
                                                                                                                              viktiga områden för oss. Det hjälper oss att
  värlDens mest sålDa motor                                                                                                   behålla kompetensen inom specifika teknik-
  Affären beräknas vara värd 250 miljoner dollar              – Andra flygplan kan ha flera certifierade mo-                  områden, som ledskenor och lågtrycksturbin-
  (174 miljoner euro) under kommande tio år och           torer, men inte den här. Varje Boeing 737 som                       hus, inom företaget, säger Kurverud instäm-
  förväntas innebära stora kvantiteter.                   säljs kommer att vara utrustad med två Snecma-                      mande.
     – CFM56 har varit världens mest sålda motor.         motorer med komponenter som har levererats                              Förutom samarbetet med Snecma strävar
  Hittills har över 20 000 motorer levererats. Där-       av Volvo Aero Norge, säger Kurverud.                                Volvo Aero efter att utöka en av sina kärnkom-
  för är det väldigt intressant att leverera delar till       Det är två typer av komponenter som ska le-                     petenser, tillverkningen av högkvalitativa axlar.
  den nya versionen, förklarar Kurverud.                  vereras till det franska företaget. Den första är                   Företaget förväntas även leverera komponenter
     Ännu intressantare är det att CFM56-7BE              ett hölje som rymmer lågtrycksturbinen. Den                         till den flotta av Joint Strike Fighters (JSF) som
  kommer att vara den enda certifierade motorn            andra är en uppsättning statorplattor som leder                     Norge köper från Lockheed-Martin som ersätt-
  för nya Boeing 737.                                     avgaserna från brännkammaren till lågtrycks-                        ning för sin gamla F-16-flotta.
                                                                                                               volvo aero norge | aero 31




                                                                                                                 snecmas CfM56-7B-motor



                                                                                                                 fortsättning
                                                                                                                 på långvarigt
                                                                                                                 samarbete
                                                                                                                 med snecma
                                                                                                                 volvo aero norge       har haft
                                                                                                                 ett långt och gott samarbete
                                                                                                                 med Snecma.
Maskinoperatör svein Bye, 51, kontrollerar att en detalj till en statorplatta håller rätt standard.
                                                                                                                     – Det undertecknade avtalet
                                                                                                                 är en fortsättning på ett sam-
                                                                                                                 arbete som inleddes för över
                                                                                                                 30 år sedan, säger Catherine
   – Vi var med och utvecklade motorn åt Pratt              tygade om att företaget fortsätter samarbeta om      Duquenne, ansvarig för sam-
& Whitney, och vi levererade även detaljer till             framtida projekt med den franska tillverkaren.       arbetsprogram hos den franska
den alternativa motor som General Electric och                 – Vi kommer antagligen att vara med i Snec-       motortillverkaren.
Rolls-Royce håller på att utveckla. Därför kom-             mas framtida motorprogram. Det är något vi               Volvo Aero Norge har leve-
mer vi antagligen att stå för de framtida leve-             diskuterar just nu, säger Kurverud.                  rerat höljen och munstycken
ranserna av JSF, både i Norge och utomlands,                   – Vi har varit en av Snecmas affärspartner i      till Snecma sedan början av
säger Kurverud.                                             över 25 år, och nu när det här avtalet är i hamn     1980-talet. Dessa har företaget
                                                            fortsätter vi vårt långsiktiga samarbete. Vi är      använt i CFM56-motorerna på
långt samarbete                                             väldigt glada över att även i fortsättningen få      flygplansserierna Boeing 737
Volvo Aero Norges framtid är dock starkt kopp-              samarbeta med en av huvudaktörerna inom              och Airbus A320.
lad till Snecma. Efter avtalet i juli är alla över-         flygmotorbranschen.                            µ
                                                                                                                 ”som ett äktenskap”
                                                                                                                 – Vår relation till Volvo Aero
fakta VolVo aero norge                                                                                           Norge är väldigt stark. Det är inte
                                                                                                                 någon vanlig leverantör–kund-
  n Volvo Aero norge ligger i Kongsberg, 80 km väster om oslo,                                                   relation, förklarar Duquenne.
  och har nära 500 anställda.                                                                                        – Vi ser det som ett samar-
  n Företaget grundades 1976 och hette ursprungligen norsk                                                       bete, nästan som ett äktenskap.
  Jetmotor AS. Det bildades för att leverera komponenter till strids-                                            De har varit med om att ut-
  flygplanet F-16, som vid denna tid hade köpts in av det norska                                                 veckla CFM56-motorerna, och
  flygvapnet. Företaget fick nytt namn 1999 i samband med att                                                    de bidrar fortlöpande till att för-
  Volvo Aero förvärvade 78 procent av aktierna.                                                                  bättra produkten. De levererar
  n i dag ägnas större delen av Volvo Aero norges verksamhet åt                                                  komponenterna som de ska och
  den kommersiella flygindustrin. Cirka 20 procent av verksamheten har militär inriktning.                       i tid. De är pålitliga.
  n Förutom lågtrycksturbinhus och ledskenor specialiserar sig Volvo Aero norge på axlar och andra                   – Det är viktigt för oss att
  höljen, däribland till moderna jetmotorer.                                                                     fullfölja samarbetet under hela
  n 2008 redovisade företaget en omsättning på 1 miljard noK (165 miljoner USD, 115 miljoner eUR)                motorutvecklingen. Den kan
  och en vinst på 43 miljoner noK före skatt (7 miljoner USD, 5 miljoner eUR).                                   nämligen pågå i 50 år, avslutar
                                                                                                                 Duquenne.                        µ
32 aero | swerea sicomp
                                                                        swerea sicomp | aero 33




 utvecklingen inom flygindustrin går mot allt lättare
 konstruktioner och material. volvo aero och swerea
 sicoMp har sedan länge ett samarbete inom lätt-
 viktsmaterial. nu startar de nya gemensamma
 projekt för att ta fram metoder för utveckling och
 tillverkning av komponenter i fiberkompositer för
 flygplansmotorer.
 av:   Florence oppenheim foto: Susanne Lindholm




lättvikts-
ledarna
 samarbetet mellan Volvo Aero och SICOMP
 har pågått sedan 2003.
                                                              För att minska bränsleförbrukning och bul-
                                                          lernivåer i en flygplansmotor måste flödet i
     – Volvo Aero tog kontakt med oss i början av         motorn öka. Det innebär en större motor vilket
 2000-talet via Luleå Tekniska Universitet (LTU),         i sin tur ökar vikten och därmed också bränsle-
 som både vi och Volvo Aero har ett omfattande            förbrukningen och påverkan på miljön. Därav
 samarbete med, berättar Hans Hansson, vd på              det stora intresset för lätta kompositmaterial.
 Swerea SICOMP AB.
     – De var intresserade av lättviktskonstruk-          fiberkompositer
 tioner och ville testa vad vi kunde tillföra. Vi star-   Forskning kring lättviktsmaterial till olika delar i
 tade i liten skala i ett projekt där vi i första hand    flygplanskroppen är inget nytt. Däremot är forsk-
 stod för handledning av studenter vid LTU.               ning om fiberkompositer i flygplansmotorer inte
     Volvo Aero fick stort förtroende för Swerea          lika utvecklat.
 SICOMP och samarbetet fortsatte, bland annat                – Vi började titta på kolfiberstrukturen i de
 i olika europeiska forskningsprojekt med syfte           kalla delarna i motorn och i de komponenter som
 att utveckla komponenter till framtida civila            Volvo Aero levererar, säger Hans Hansson.
 jetmotorer.                                                                               Fortsättning >
34 aero | swerea sicomp




                                                                                                                 nya materialen skulle kunna göra flygplansmo-
                                                                                                                 torerna mellan 15 och 30 procent lättare.
                                                                                                                     – Vårt samarbete med Volvo Aero hjälper
                                                                                                                 dem att utveckla produkter som stärker deras
                                                                                                                 konkurrenskraft och skapar förutsättningar
                                                                                                                 för oss att vidareutveckla vår spetskompetens.
                                                                                                                 Fiberkompositer är vårt område, men vi hade
                                                                                                                 ingen erfarenhet av fiberkompositer i flygplans-
                                                                                                                 motorer när vi startade vårt samarbete, säger
                                                                                                                 Hans Hansson.
                                                                                                                     Han är nöjd med samarbetet med Volvo Aero,
                                                                                                                 ett samarbete som inte bara innebär leverans av
                                                                                                                 ett resultat utan också ett kunskapsutbyte mel-
                                                                                                                 lan parterna.
                                                   Vi är inne i ett                                                  – Tillsammans kan vi driva på utvecklingen
                                                   industrialiserings-                                           så att flygindustrin kan behålla sin konkurrens-
                                                                                                                 kraft.
                                              skede och får fram allt
                                              säkrare siffror”                                                   i värlDstoppen
                                                                                                                 Anders Sjunnesson är teknikutvecklingsledare
                                                           Hans Hansson, Vd, sWerea siCoMP
                                                                                                                 på Volvo Aero och en av dem som varit med i
                                                                                                                 samarbetet från start.
                                                                                                                     – Swerea SICOMP ligger i världstoppen när
  Fortsättning >                                                                                                 det gäller kunnande om de här materialen, säger
      – Går kompositmaterialen att använda i de        Nationella Flygtekniska ForskningsProgrammet              han.
  stora temperaturväxlingar och tuffa belastningar     (NFFP), som är ett samverkansavtal mellan VIN-                – De är en länk mellan industri och högskola.
  som det är i en flygplansmotor? Sedan måste vi       NOVA, Försvarsmakten, Försvarets Materiel-                Vi får tillgång till deras kompetens och kan dra
  också utveckla metoder för att kunna räkna ut        verk och industriparterna Saab AB och Volvo               nytta av ytterligare samarbeten och nätverk som
  och simulera hur materialet uppträder under          Aero. Grunden är den europeiska flygindustrins            de har tillgång till.
  tillverkningsprocessen och i olika situationer       mål att halvera bränsleförbrukning, utsläpp och               I de nya samarbetsprojekten blir problemfor-
  under flygningen.                                    buller till år 2020.                                      muleringarna allt skarpare. Många års forskning
      Både Volvo Aero och Swerea SICOMP är                                                                       ska nu generera metoder som leder hela vägen
  övertygade om att det fungerar och forskningen       jagar vikt                                                fram till industriell tillverkning.
  är nu inriktad på att ta fram mer exakt vilken typ   Flygindustrin jagar vikt och det är ingen tillfäl-            – Vi tror att vårt samarbete ska ge oss ytterliga-
  av kompositmaterial som ska användas och hur         lighet att flera nya flygplanstyper på marknaden          re en pusselbit för att få ut våra första produkter i
  tillverkningen av komponenter ska ske.               innehåller 50 procent kolfiberkompositer. De              kompositmaterial, säger Anders Sjunnesson. µ
      – Vi är inne i ett industrialiseringsskede och
  får fram allt säkrare siffror. I vårt laboratorium
                                                       fakta Swerea SicoMP
  finns en tillverkningsutrustning där vi bland an-
  nat jobbar med detaljer som sitter i den främre        n Swerea SiCoMP Ab är ett icke       n Målet är att främja kundernas
  delen av flygmotorn. Målet är att de nya produk-       vinstdrivande forsknings- och        konkurrenskraft genom teknik-
    terna ska vara i produktion inom ett par år.         utvecklingsinstitut med fokus på     utveckling.
          I ett nytt samarbetsprojekt, som löper un-     tillverkning och design av kompo-    n Antal anställda: 32
         der fyra år, ska Swerea SICOMP och Volvo        sitmaterial.                         n Huvudkontoret är baserat
             Aero tillsammans utveckla och förfina       n Kunderna är stora företag som      i Piteå, men Swerea SiCoMP
                metoder för simulering av defekter       drar fördel av Swerea SiCoMPs        har även verksamhet i Swerea-
                   från tillverkningen och dess på-      spetskompetens eller små och         koncernens anläggning i Mölndal.
                      verkan på kompositmaterialets      medelstora företag som inte har      n Företaget startade 1989 och     energi (vindkraft, högspänning),
                        prestanda.                       resurser att driva en egen utveck-   arbetar i huvudsak inom fyra      marin industri och bil (lätta
                               Projektet ingår i den     lingsavdelning.                      områden: flyg (cirka 40 procent), hybridfordon).
                              femte omgången av det
                                                                                              budgetflyg | aero 35




vart är lågpris-
flygBolagen på väg?
utan att överdriva kan man verkligen säga att lågprisflygbolagen har förändrat vårt
sätt att resa. de har gjort det möjligt för många fler att se sig om i världen. i synnerhet
        i europa ligger lågprisbolagen bakom den enorma ökning av så kallade
          ”cityweekends”, korta resor då folk reser till ställen de
            aldrig trott att de skulle besöka. varifrån kom de, hur
               hanterar de den ekonomiska krisen och hur
                ser framtiden ut för lågprisbolagen?
             av:   Alan Dron illustration: Phil Judd/Cartoonstock




                                                                                                     Fortsättning >
36 aero | budgetflyg




  Fortsättning >




   historia                                              tillväxten ledde dock till att kostnaderna, som till       Det irländska bolaget Ryanairs tillägg upp-
                                                         en början var låga, ökade. Att man inte hade några     märksammas ofta i media. Det handlar om allt
  ett av De första lågprisbolagen            som         datorstyrda bokningssystem ledde dessutom till         från bokningsavgifter till funktionshindrade
  påverkade resandet i stor utsträckning var brit-       mycket överbokningar och missnöjda kunder.             som måste betala för rullstolen på planet. Enligt
  tiska Laker Airways, som lanserade sin lågpris-        Det, i kombination med små vinstmarginaler,            en rapport av den amerikanska forskargruppen
  rutt över Atlanten 1977 − Skytrain. Ägaren Sir         ledde till att PEOPLExpress såldes och fusion-         IdeaWorks från september beräknas flygbolaget
  Freddie Laker var en imponerande herre med             erades med Continental 1987.                           ha tjänat cirka 880 miljoner dollar på dessa
  sinne för publicitet (ungefär som Sir Richard              Men det lågprisbolag som visade vägen för i        tillägg, eller motsvarande 20 procent av de to-
  Branson på Virgin Atlantic i dag) och hans             stort sett alla andra lågprisbolag var Southwest       tala intäkterna. (Avgifter för att gå på toaletten
  flygbolag började flyga mellan London och              Airlines, som startade sin verksamhet i Dallas,        ombord? Nej, inte ännu, trots att chefen Michael
                                                         Texas, år 1971.                                        O’Leary skämtsamt föreslog det tidigare i år!)
                                                             Några av deras principer för lägre kostnader           Trots dessa avgifter visar detta irländska bo-
                                                         var:                                                   lags passagerarsiffror att de låga priserna fortsät-
                                                             n Endast en flygplanstyp (Boeing 737) för att      ter locka resenärer och siffrorna har fortsatt stiga
                                                         minimera underhållskostnaderna                         snabbt. Hittills i år (fram till den 31 augusti) har
                                                             n Ett ”direktflygsystem” för rutterna utan         man flugit 62,4 miljoner passagerare.
                                                         anslutningar, för att eliminera kostnader för              I juli och augusti 2009, när de flesta flygbolag
                                                         bagagetransport                                        kämpade med konjunkturnedgången, presente-
                                                             n Trafikera sekundära flygplatser med lägre        rade Ryanair en ökning av antalet passagerare
                                                         kostnader och mindre trafik                            med 19 procent jämfört med samma period
                                                             n Snabba vändningar mellan flygningarna för        2008.
                                                         att maximera antalet flugna sektorer på en dag
                                                             Southwest är nu ett av världens största flyg-       hur går Det Då för Dem?
                                                         bolag med 540 stycken Boeing 737. Någonting
                                                         som är anmärkningsvärt är att de har varit lön-        i Dag ställs flygbolagen           inför några av de
                              ”Vad trodde                samma de senaste 36 åren.                              tuffaste villkoren på flera årtionden. Den globala
                              du? Med de här                 Företagskulturen, som främjar en avslappnad        ekonomiska krisen har lett till att antalet passa-
                              priserna?”
                                                         (men professionell) attityd bland de anställda,        gerare har sjunkit, i synnerhet inom första klass
                                                         har blivit en viktig avgörande faktor. En av grun-     och business klass, de mest lönsamma segmen-
  New York 1977. Rutten var mycket populär, men          darna, den karismatiske Herb Kelleher, brukade         ten för de stora flygbolagen.
  Laker gjorde bankrutt under recessionen i början       säga: ”Vi jobbar med kundservice. Det råkar bara           Men inte ens lågprisbolagen är immuna mot
  av 1980-talet och anklagades för aggressiv pris-       vara så att vi flyger flygplan.” Southwest betrak-     sjunkande passagerarsiffror. En snabb titt på sta-
  sättning av de etablerade flygbolagen.                 tas allmänt som ett av de mest beundrade företa-       tistiken tidigare i år har visat att endast två av tio
      Även i USA började det dyka upp lågprisaktö-       gen i USA. Man har dessutom det lägsta antalet         stora europeiska lågprisbolag har en ökning av
  rer bland flygbolagen som etablerade sig efter av-     kundklagomål bland alla landets flygbolag.             antalet passagerare: Ryanair och Norwegian.
  regleringen av flygbranschen i slutet av 1970-talet.       Många passagerare klagar i dag på att servicen         Dessutom har lågprisbolagen ett efter ett bör-
  Ett av de mest välkända var PEOPLExpress, som          har försämrats av lågprisbolagen (och de stora         jat kollapsa. I september var det slovakiska Sky-
  lanserade konceptet med avgifter för mat, dryck        flygbolagen). De accepterar att låga biljettpriser     Europe som gick under. Dessförinnan hade flera
  och incheckat bagage. Det expanderade kraftigt         innebär att man måste betala för dryck eller mat       andra budgetbolag gjort detsamma, till exempel
  och flög mellan de större städerna i USA. 1983         ombord, men de blir alltmer frustrerade över alla      polska Centralwings och italienska MyAir. Ett
  började man flyga över Atlanten. Den snabba            nya ”tillägg” som gör att flygpriset ökar.             av få lågprisbolag som flyger långdistansrutter,
                                                                                                                Oasis Hong Kong, gick omkull efter endast 18
                                                                                                                månaders verksamhet våren 2008, med skulder
        Ryanairs tillägg uppmärksammas ofta i media.                                                            på 128 miljoner dollar.
        Det handlar om allt från bokningsavgifter till
  funktionshindrade som måste betala för rullstolen                                                              framtiDen
  på planet. Enligt en rapport av den amerikanska                                                               så, hur ser framtiDen ut för budgetbolagen?

  forskargruppen IdeaWorks från september beräknas                                                              Kommer vi att få se fler lågprisbolag på långdis-
                                                                                                                tansrutterna? Ekonomin ser väldigt annorlunda
  flygbolaget ha tjänat omkring 880 miljoner dollar                                                             ut jämfört med korta distanser.
  på dessa tillägg, eller motsvarande 20 procent                                                                    På samma tid som det tar för ett flygplan
                                                                                                                att flyga mellan Hongkong och London med
  av de totala intäkterna.”                                                                                     passagerarlast kan exempelvis ett kortdistans-
                                                                                                                                 budgetflyg | aero                      37




                                                                                                                                 ”Vi skulle ha läst det fin-
                                                                                                                                 stilta innan vi köpte de här
                                                                                                                                 superbilliga biljetterna!”



bolag avverka minst fyra sektorer, vilket innebär        berättade följande för Aero Magazine: ”Det är          bolag som i dag tillämpar mer traditionella affärs-
fler betalande passagerare. Långdistansbolag har         någonting som vi kan bestämma oss för att göra         modeller kommer förmodligen att följa efter.
dessutom ytterligare kostnader, till exempel logi        och som vi skulle vilja göra ... Om det låg rätt i         Det kommer troligtvis också bli fler tillägg. När
för besättningen vid övernattningspass.                  tiden och klimatet var rätt ... Som det ser ut nu      ett flygbolag introducerar någonting med lyckat
    Våren 2007 meddelade Ryanairs Michael                finns det dock inte några planer på att gå vidare      resultat tenderar andra att följa efter, även om det
O’Leary att Ryanair skulle ha lanserat ett låg-          med det här.”                                          verkar upprörande till en början. Det största hotet
budgetflygbolag för långdistansflygningar 2010.              Branschanalytiker tror att flygoperatören Oa-      kanske är den allt strängare miljölagstiftningen,
Vissa delar av denna nya verksamhet skulle på-           sis Hong Kong satte sina priser för lågt, i hopp       som kan ha en långsiktigt bromsande effekt på
minna om kortdistansverksamheten, till exem-             om att locka kunder, och förlorade på det. Deras       tillväxten för alla flygbolag.                     µ
pel trafik via mindre flygplatser som Providence         huvudrutt mellan London och Hongkong trafi-
(Rhode Island, USA) eller Islip på Long Island (i        kerades dessutom redan av flera konkurrenter           fakta
delstaten New York). Men O’Leary var noga med            och många affärsresenärer valde flygbolag som
att poängtera att långdistansbolaget skulle eta-         Cathay Pacific och Qantas.                               så håller budgetbolagen
bleras som ett separat företag och inte använda              Ett annat lågprisbolag som flyger långa distan-      nere sina kostnader
namnet Ryanair.                                          ser är malaysiska Air Asia X, som hittills har upp-      n Direktflyg utan bagagetransfer
    – Så fort man lägger en långdistansverksam-          visat bra resultat. Det flyger till Australien, Kina     n Kortare returtider möjliggör fler flygningar
het ovanpå en kortdistansverksamhet dödar                och Storbritannien, och kommer inom kort att             per dag
man den, sade han.                                       öppna sin första rutt i Mellanöstern, Abu Dhabi.         n Reducerad markpersonal när passagerare
    Det nya lågprisbolaget för långdistansflyg-          Flygbolagschefen Azman Osman-Rani ser Abu                checkar in online
ningar skulle sälja extremt billiga flygstolar, mål-     Dhabi som ett ”virtuellt nav” där Air Asia X:s Air-      n Direkt biljettförsäljning, oftast via internet,
priset var 12 dollar 2007. Till skillnad från Ryanairs   bus A330-flygplan anländer från Kuala Lumpur             sänker personalkostnaderna och tar bort mel-
befintliga affärsmodell skulle det nya flygbolaget       och sedan fortsätter till Europa eller Nordafrika.       lanhänder som resebyråer
ha en premiumklass för affärsresenärer.                      Hur ser framtiden då ut för lågprisbolagen           n bränslehedging – bränsle köps in flera
    Men den här planen är inte någonting som             rent generellt? Med största sannolikhet kommer           månader i förväg till ett fast pris
man talar om nu. En taleskvinna för Ryanair              de att ta ännu fler marknadsandelar och flera flyg-
 5
38 aero | biobränsle




                                    bränslealternativ
                                    de flesta är överens om att den globala                                         palmolja
                                    oljeproduktionen redan har nått sin höjdpunkt
                                    historiskt sett. även om det tillkommer nya stora
                                    fynd, till exempel de offshorefynd i Mexiko och
                                    Brasilien som tillkännagavs i höst, kommer allt
                                    mindre mängder att pumpas upp från gamla
                                    fyndigheter.
                                                                                                                         meD olja från olika typer
                                    av:   Alan Dron bilD: Franck-boston                                                   av palmer, som kokospalm
                                                                                                                           och babassupalm, kan man
  Denna neDgång , i kombination med det allt-              husgaser. Flygbolagen är dessutom alltmer ange-                   producera ett fotogenkompa-
  mer akuta behovet att kontrollera utsläppen av           lägna om att de inte får ha en negativ inverkan på                 tibelt bränsle. Palmolja finns
  växthusgaser som koldioxid för att begränsa den          befolkningen i de områden där de produceras.                         i överflöd men en stor
  globala uppvärmningen, har lett till att man bör-           Fjorton stora flygbolag har gått ihop med                           nackdel är att den börjar
  jat leta intensivt efter mer hållbara bränslen för       flygplanstillverkare och bränsleutvecklare för                          tjockna under -5 °C,
  flygindustrin.                                           att söka efter nya produkter. Medlemmarna i                               vilket orsakar problem
      Grödorna för hållbara bränslen absorberar kol-       SAFUG (Sustainable Aviation Fuel Users Gro-                                vid flygningar på hög
  dioxid medan de växer. När de förbränns släpps           up) har genomfört flera testflygningar med olika                             höjd. Miljögrupper
  koldioxiden ut i atmosfären igen, men effekten           biobränslen.                                                                   invänder också mot
  blir koldioxidneutral till skillnad från fossila            I december förra året testade exempelvis Air                                 att palmodlingar
  bränslen.                                                New Zealand en 50/50-blandning av Jet A1 och                                     tränger undan
      Miljögrupper är dock alltmer skeptiska till          olja från purgerbusken i en Rolls-Royce RB-211-                                    regnskog i
  dessa nya bränslen. De påpekar att många av              motor i ett av sina Boeing 747-plan med lyckat                                       länder som
  de grödor som föreslås som bränslen konkur-              resultat. Enligt planerna ska den här blandningen                                      indonesien.
  rerar om mark som används för att producera              täcka 10 procent av deras bränslebehov år 2013.
  livsmedel i utvecklingsländer och att knappa             Virgin Atlantic flög även en Boeing 747 från Lon-
  vattenresurser dessutom utnyttjas. Flera orga-           don till Amsterdam i februari 2008 på en bland-
  nisationer, bland annat Greenpeace och Jordens           ning av babassu-/kokosolja och fossila bränslen.
  vänner, menar att den enda verkliga lösningen            Enligt flygbolaget gick det bra, men i framtiden
  för att minska flygplansutsläppen är att begränsa        kommer man att använda ett annat, ”andra gene-
  flygindustrins tillväxt.                                 rationens” drivmedel.
      Men i dagsläget satsar energibolagen och flyg-
  industrin i allt större utsträckning på biobränslen      kommersiell tillgänglighet
  i sökandet efter nya energikällor för flyget.            – Att producera bränsle från olika typer av alger
                                                           verkar vara det bästa och mest energisnåla alter-
  avgöranDe kriterier                                      nativet och det kräver mindre land eller odlings-
  Faktum är att biobränslen har funnits under en           yta, säger Martin Porsgaard, miljöchef på SAS.
  längre tid. Det mest välkända exemplet på an-                – Biobränslegrödor får inte konkurrera med
  vändning av grödor för att producera energi är           livsmedel, odlingsmark eller vatten. Det är myck-
  troligtvis den stora sockerrörsproduktionen i            et viktigt.
  Brasilien, som sedan 1920-talet utnyttjats för               Han tror att ett biobränsle kommer att certifieras
  att tillverka etanol till bilbränsle.                    runt mitten av 2010. Efter den milstolpen kan till-
      Det finns vissa avgörande kriterier för att alter-   verkare, raffinaderier och bränsleleverantörer börja
  nativa bränslen ska få användas som flygbränsle.         arbeta för att göra det kommersiellt tillgängligt.
      De måste vara minst lika effektiva som foto-             Här intill beskrivs fördelarna och nackdelarna
  gen, de får inte kräva ändringar av motorerna och        med några av de främsta grödorna som utreds som
  måste släppa ut betydligt mindre mängder växt-           nya bränslen.                                       µ


      Biobränslegrödor får inte konkurrera med
      livsmedel, odlingsmark eller vatten. Det är
  mycket viktigt.”
                                                                     Martin Porsgaard, MilJöCHef På sas
                                                                                                                                              biobränsle | aero 39




 för framtiden?
camelina sativa               purgerbusken                                          alger                                                 halofyter




kallas även oljedådra.             en möjlig lösning på problemen                   ett ”anDra generationens” håll-                         halofyter tillhör en växtfamilj
Japan Air Lines testade en         med andra biobränslegrödor har vunnit            bart bränsle. Vissa typer av alger produce-            som huvudsakligen växer längs med
bränsleblandning med olje-         mark under senare år: purgerbusken.              rar olja genom fotosyntes. De producerar              kusterna på norra halvklotet och därför
dådra i början av 2009 och         Den här tropiska växten producerar frö-          också mer olja per hektar än växtgrödor.             inte kräver någon jordbruksmark. De tål
flygbolagen är intresserade         kapslar som innehåller en olja som går          billy Glover, ansvarig för miljöstrategier           salt och kan därmed vattnas med havs-
av att undersöka det vidare.        att använda i jetmotorer. Den kan växa          på boeing Commercial Airplanes, sade i              vatten. Forskare har föreslagit att de ska
Men som sagt, detta skulle kunna     på mycket mager jord och konkurrerar           april 2009 att det enligt en optimistisk            planteras i ökenområden och bevattnas
konkurrera om odlingsmarken.         därför inte om jordbruksmark.                  uppskattning skulle krävas en yta lika             med havsvatten via pipeline. De menar
                                          i september 2008 grundades                stor som belgien för att förse världens            att en yta mindre än Sahara skulle
                                      SAFUG av ett antal flygbolag, boeing          flygindustri med tillräckligt mycket              kunna ge tillräckligt mycket bränsle
                                       och Honeywell UoP (specialister på           algbaserat bränsle.                              för att ersätta världens förbrukning
                                        raffineringsteknik) för att forska vidare       Flygindustrin börjar dock anamma            av fossila bränslen. De skulle kunna
                                         om utvecklingen av hållbara bränslen       idén om att alger skulle kunna vara             utgöra basen för ett tredje genera-
                                         från till exempel purgerbusken. Världs-    ett bra bränslealternativ eftersom de          tionens hållbart flygbränsle, men
                                          naturfonden stöder användning av          inte behöver färskvatten eller tar upp        utvecklingen av dem är ännu på ett
                                           den här vegetabiliska oljan.             jordbruksmark. Men miljögrupperna             tidigt stadium.
                                               i maj 2009 kom dock en rapport        håller sig avvaktande. Greenpeace                Räkna med att få höra mer om
                                            från Jordens vänner där man häv-         har sagt till Volvo Aero att även om        den här frågan under de närmaste
                                             dar att purgerbusken utarmar jor-       grödor som purgerbusken och alger          åren.
                                             den ännu mer genom att tömma            kan vara bättre i teorin är de en
                                              den på resterande näringsämnen.        ”farlig distraktion” från problemet
                                              enligt rapporten förbrukar växten      med ökande flygplansutsläpp.
                                               också mer av de knappa vatten-
                                               resurserna än förutsett.
40 aero |




   landning                           av isabelle Kliger




                                                           flyga som en fågel                            att täcka De stela flygplansvingarna med
                                                                                                         konstgjorda fjädrar skulle kunna öka effektiviteten tror
                                                                                                       ingenjörerna. ett italienskt team vid universitetet i Genua har
                                                                                                     visat hur fjäderlika strukturer kan minska luftmotståndet på
                                                                                                  en cylinder och hävdar att detta skulle kunna ha samma effekt på
                                                                                              undervattensfordon och flygplan.
                                                                                             Fåglar har långa, styva flygfjädrar som hjälper dem att generera den
                                                                                        energi de behöver för att lyfta från marken. Men forskaren Alessandro bottaro
                                                                                        är mer intresserad av hur de mindre täckfjädrarna hjälper fåglarna att hålla
                                                                                        sig flygande. bottaro och hans team testar just nu vilka effekter syntetiska
                                                                                        täckfjädrar har på en datormodell av en cylinder med 20 centimeters diameter
                                                                                        när denna placeras i en virtuell vindtunnel.
                                                                                            bottaro tror att konstgjorda fjädrar på flygplan och undervattensfordon
                                                                                        skulle kunna göra dem effektivare. Han tillägger dock att ett
                                                                                        självrensningssystem med samma funktion som när fåglarna putsar sina
                                                                                        fjädrar kan behövas för att garantera hög prestanda ...




     högtflygande juniorer                                                                                        fem låtar för flygresan
     Det brittiska flygbolaget thomson                     visade nämligen att 54 procent av passagerarna         söker Du efter musik till din nästa flygresa?
     airways har använt sig av ett nytt grepp i sin        inte tog sig tid att titta på hela säkerhetsvideon     Här är fem låtar till den perfekta spellistan på
     senaste säkerhetsvideo. Genom att låta barn           ombord.                                                flyget.
     spela besättningsmän och passagerare hoppas               Vad tycker då passagerarna om den nya
     man nämligen att fler passagerare ska titta på        videon? Det här är några av resultaten hittills:       1. fly away. Den fjärde singeln från den amerik-
     säkerhetsinstruktionerna. i videon visas alla         n 15 procent fler passagerare tittar på hela           anske rockmusikern Lenny Kravitz är en av hans
     de olika säkerhetsprocedurerna och hur man            säkerhetsvideon.                                       mest framgångsrika låtar hittills. Den släpptes
     använder nödutgångar, syrgasmasker och annan          n 91 procent fler barn under 12 år tittar på           1998 på albumet 5.
     utrustning av söta små barn.                          videon från början till slut.
         Det är deras charm och ”gullighet” som ska        n 66 procent fler passagerare känner sig säkrare       2. fly me to the moon. Även om låten är starkt
     göra passagerarna mer engagerade av demon-            tack var den nya videon.                               förknippad med Frank Sinatras inspelning från
     strationen. en undersökning som gjordes av            n 33 procent fler passagerare tycker att videon        1964 skrevs den faktiskt 1954 av bart Howard och
     nTSb (national Transport Safety board) 2006           är intressant.                                         hette då in other words.

                                                                                                                  3. learn to fly. Videon till den här Foo Fighters-
                                                                                                                  låten spelades in på ett flygplan och blev en
                                                                                                                  omedelbar succé. 2001 vann den en Grammy för
                                                                                                                  bästa korta musikvideo (Short Form Music Video).

                                                                                           Barnskåde-             4. leaving on a jet plane. Många covers har
                                                                                           spelare ökar           gjorts på den här John Denver-låten från 1967.
                                                                                           passagerarnas          olika versioner av den har använts i british Air-
                                                                                           intresse för           ways-reklam och i filmen Armageddon från 1998.
                                                                                           säkerheten.
                                                                                           se videon på:          5. flying without wings. Den här Westlife-låten
                                                                                           http://www.            från bandets debutalbum 1999 blev en världshit
                                                                                           youtube.com/           direkt. 2004 släpptes den digitalt och blev den mest
                                                                                           thomsonHols            nedladdade låten genom tiderna i Storbritannien.
                                                                                                                                                              | aero 41




                                                                                                                                  twitter
                                  och så några ord från flygledarna                                                               från rymden
                                  tornet: – 123DG, vik till        tornet: – Höjd och                                             Den amerikanske nASA-
                                  vänster, havererat plan till     position?                                                      astronauten och arméöversten
                                  höger.                           piloten: – Jag är 1,80 och                                     Tim Kopra har som förste
                                  piloten: – 123DG, uppfattat,     sitter ned.                                                    besättningsman ombord på
                                  jag ser ett havererat plan                                                                      den internationella rymdstatio-
                                  till höger, men ingen vik till   tornet: – Har du tillräckligt                                  nen börjat twittra om livet och
                                  vänster än.                      med bränsle eller inte?                                        arbetet i rymden. Tim Kopra
                                                                   piloten: – Ja.                                                 åkte i mitten av juli i väg med
                                  piloten: – Tornet, ge mig        tornet: – Ja, vadå?                                            rymdfärjan Endeavour och nu
                                  en ungefärlig tidsangivelse!     piloten: – Ja, SiR!                                            låter han rymdfantasterna på ett
                                  tornet: – Det är tisdag i dag.                                                                  unikt sätt följa hans äventyr via
                                                                                                                                  Twitter-kontot ”astro_tim”.




                                                                                                                                                                      FoTo: U.S. ARMy
                                  havsvatten som flygbränsle
”De flesta                        i ett försök att motverka den globala uppvärmningen och oljebristen
människor                         genomför den amerikanska marinen nu experiment som syftar till att göra flyg-
har lika stor                     bränsle av havsvatten. Genom en kemisk reaktion som kallas Fischer-Tropsch-

förmåga att
                                  processen bearbetar man havsvatten till omättade korta kolväten som sedan kan
                                  omvandlas till fotogenbaserat flygbränsle.
flyga som                            Koldioxid har traditionellt ansetts vara olämpligt för Fischer-Tropsch-processen

att tänka.”                       på grund av sin kemiska instabilitet. Men dess rikliga förekomst i en tid när vi oroar
                                  oss för den globala uppvärmningen gör gasen till en möjlig bränslekälla. Luften
       JonatHan sWift,            innehåller visserligen bara cirka 0,04 procent koldioxid, men koncentrationen i
   irländsk författare            havsvatten är 140 gånger högre. om slutprodukten ska kunna bli koldioxidneutral
oCH satiriker (1667–1745)         måste man dock först hitta en ren energikälla för de reaktioner som krävs för den.




från Bryssel till sydney på mindre än fem timmar
ett överljuDsplan för passagerare                     baserade Reaction engines tagit fram A2 – ett           energikälla eftersom A2 inte kommer upp i
som flyger från nordeuropa till Australien            plan för 300 passagerare med en topphastighet           nödvändiga hastigheter med konventionella
på mindre än fem timmar håller nu på att              på nästan 5 000 km/h.                                   bränslen. Det krävs alltså ett bränsle som både
konstrueras i Storbritannien. Med medel från               Projektet ingår i en eU-kampanj och syftar         är kraftfullt och miljövänligt innan A2 kan bli en
den europeiska rymdorganisationen har en              till att tänja på flygresandets gränser. För att        kommersiell realitet.
grupp ingenjörer och forskare på oxfordshire-         nå framgång måste man dock hitta en lämplig




                                                                                                                                biLD: ReACTion enGineS LiMiTeD
42 aero |




   landning

     kunden har (inte) alltid rätt
     enligt servicebranschens gyllene regel har kunden
                                                                                ”det tog oss nio                                      en turist i en flott jaktstuga
     alltid rätt. Men det måste väl ändå finnas vissa gränser för vad
                                                                                timmar att flyga                                      i afrika med utsikt över
     man kan klaga på? Kan det finnas för mycket sand på stranden
                                                                                hem från Jamaica till                                 ett vattenhål klagade över
     eller för många fiskar i havet? Här är några av de tokigaste klago-
                                                                                england, men det tog                                  att synen av en uppenbart
     mål som semesterfirare lämnat till sina resebyråer, hämtade från
                                                                                bara tre timmar för                                   upphetsad elefanthanne
     information publicerad av Thomas Cook och AbTA (british Travel
                                                                                amerikanerna.”                                        förstörde hans smekmånad
     Association).
                                                                                                                                      eftersom den fick honom att
                                                                                                                                      känna sig otillräcklig.

                                        ”Min pojkvän och jag                                            ”det är slött att de
                                        bokade ett rum med två                                          lokala butiksägarna
                                        enkelsängar, men fick ett                                       stänger butikerna
                                        rum med dubbelsäng. Vi                                          under siestan för
                                        anser nu att det är ert fel                                     då behöver jag ofta
                                        att jag är gravid. det hade                                     handla. det borde
                                        aldrig hänt om vi hade                                          vara förbjudet!”
                                        fått den typ av rum som vi
                                        bokade.”




                                          ”ingen sade något om att                                                                          och till sist, visserligen
                                          det fanns fiskar i havet.                                                                         inget klagomål, men
                                          Barnen blev alldeles                                                                              ändå ett uttalande
                                          förskräckta.”                                                                                     verkligen värt att
      ”Under min semester                                                                                                                   citeras:
      i goa i indien äcklades                                                                                                                   ”i broschyren står
      jag över att nästan varje                                ”Vi köpte ray-Ban-glasögon för                                               det: inga frisörer på
      restaurang serverade                                     fem euro av en gatuförsäljare                                                hotellet. Vi är utbildade
      curryrätter. Jag avskyr                                  men upptäckte sedan att de           ”det var för mycket sand på             frisörer, får vi bo där
      kryddig mat.”                                            inte var äkta.”                      stranden.”                              ändå?”




                                                                                                                          flygluffarbiljetter
                                                                                                                          Det amerikanska lågprisbolaget
                                                                                                                          Jetblue Airways erbjuder backpackers en
                                                                                                                          All-you-Can-Jet-biljett som under en månad
                                                                                                                          berättigar till ett obegränsat antal resor mel-
                                                                                                                          lan flygbolagets 56 inrikes- och utrikesdesti-
                                                                                                                          nationer. Detta fantastiska erbjudande gäller
                                                                                                                          för alla tillgängliga platser på alla flyg.
                                                                                                                              – Med All-you-Can-Jet-biljetten kan
                                                                                                                          jetsettarna resa storstilat och välja mellan
                                                                                                                          56 destinationer och mer än 150 flyg, kom-
                                                                                                                          menterar Robin Hayes, chef för Jetblue
                                                                                                                          Airways.
                                                                                                                              De första biljetterna kostade 599 US-
                                                                                                                          dollar och gällde för ett obegränsat antal
                                                                                                                          resor mellan den 8 september och den 8
                                                                                                                          oktober 2009.
                                                                                                                                                        | aero 43




                                                                                      historisk flygning




100 år sedan ett flygplan för första
gången korsade engelska kanalen
en av flygets största pionjärer är                   stort antal flygplan byggdes av olika konstruktörer.
fransmannen louis Blériot. 1909,                         1908 intogs scenen av Louis blériot (1872–
                                                     1936). Han var uppfinnare och producerade bland
för exakt hundra år sedan, flög                      annat strålkastare för bilar. nu konstruerade han
han som den förste i världen över                    en egen endäckare av en lite annorlunda typ.
engelska kanalen. han satte också                        Att utforma ett eget flygplan visade sig vara
världsrekord i flygdistans med                       minst sagt riskabelt. blériot var våghalsig. Han
denna 35 kilometer långa sträcka.                    var med om mer än 50 (!) krascher eller olyckor
                                                     men överlevde mirakulöst nog varje gång. Till
                                                     slut lyckades han dock hålla sin elfte endäckare,
flygets korta men intensiva                          Libelle, intakt!
utvecklingstid har haft stor betydelse för den           Då kände han sig redo för sin hittills största
moderna historien. Flygplanet revolutionerade        bedrift. Londontidningen Daily Mail hade               louis Blériot i sitt Libelle
den tekniska utvecklingen ur alla aspekter och       nämligen utfäst en belöning på 1 000 pund till
krympte avstånden mellan jordens folk.               den som först lyckades med en oceanflygning.           en något skakig landning på Dovers vita klippor.
   blériot genomförde sin flygning i juli 1909.      blériot bestämde sig för att vinna.                        blériots korta flygning bevisade att man
Det var mindre än sex år efter att bröderna Wright       Klockan 4:35 på morgonen den 25 juli 1909          måste ta flygförsöken på allvar. Den tilldrog sig
hade lyckats flyga 37 meter i Kitty Hawk den 17      startade han sin Libelle i närheten av Calais          ett nästan hysteriskt intresse och samlade en
december 1903, och visar med vilken fart flyget      i Frankrike. Han flög de 35 kilometerna över           enorm publik, nästan som Lindberghs omskrivna
utvecklades under denna pionjärperiod.               kanalen på låg höjd och efter drygt 27 minuter         flygning över Atlanten 18 år senare.
   Fransmännen tog snabbt ledningen och ett          anlände han till england. Där lyckades han göra                                               Ulf nihlén




                                                                                                            fransmannen edmond salis är på väg till dover.
                                                                                                            Hans Blériot XI-plan är identiskt med det plan
                                                                                                            som louis Blériot använde när han korsade
                                                                                                            kanalen för 100 år sedan, den 25 juli 1909.
                                                                                                            edmond salis klarade resan på 40 minuter och
                                                                                                            landade på en gräsbana vid duke of york’s royal
                                                                                                            Military school, nära den plats i skuggan av
                                                                                                            slottet dover Castle där Blériot kraschlandade
                                                                                                            efter sina 36 minuter i luften.
                                                                                                            FoTo: SCAnPix
     news, views & interviews




Volvo aero Corporation, avd. 1500, 461 81 trollhättan
fredrik.fryklund@volvo.com




VoLVo AeRo, VeRKSAMHeTSoRTeR
nordamerika                           kanada                             europa                                   frankrike                                indien
Usa                                   n Calgary, Alberta                 sverige                                  n nantes                                 n Bangalore
n Boca raton, Florida                 n toronto, ontario                 n trollhättan
n seattle, Washington                 n Montreal, Québec                 n linköping                              spanien                                  kina
n san francisco, Kalifornien                                                                                      n Zaragoza                               n Beijing
n greensboro, north Carolina          sydamerika                         norge                                                                             n shanghai
n tulsa, oklahoma                     Brasilien                          n kongsberg                              asien
n atlanta, Georgia                    n san Jose dos Campos                                                       förenade arabemiraten                    singapore
n auburn, Alabama                                                        tyskland                                 n dubai                                  n singapore
n Memphis, Tennessee                                                     n Hamburg
n newington, Connecticut                                                                                          israel                                   oceanien
                                                                         storbritannien                           n rishon lezion                          australien
                                                                         n guildford                                                                       n Cairns, Queensland




ViKTiGA ADReSSeR
Volvo Aero Corporation         Volvo Aero norge as         Volvo Aero Services Corp.        Volvo Aero Services (Seattle) LLC   Volvo Aero Connecticut          Applied Composites Ab
461 81 Trollhättan             box 1004                    645 Park of Commerce Way         18516 80th Avenue South             179 Louis Street                box 13070
telefon: 0 520 - 94 000        no-3601 Kongsberg, norge    boca Raton, Florida 33487, USA   Kent, Washington 98032, USA         newington, CT 06111-4517, USA   580 13 Linköping
e-post: volvo.aero@volvo.com   telefon: +47 32 72 84 00    telefon: +1 561 998 9330         telefon: +1 425 251 4660            telefon: +1 860 667 8502        telefon: 0 13 - 20 97 00

				
DOCUMENT INFO
Shared By:
Categories:
Tags:
Stats:
views:21
posted:4/8/2012
language:Swedish
pages:44