L�s artikeln om Stockholms Brat Pack i M�nadsjournalen 12

Document Sample
L�s artikeln om Stockholms Brat Pack i M�nadsjournalen 12 Powered By Docstoc
					Övningsuppgifter

Detta har sammanställts från material som använts på nätkurser utvecklade vid det öppna
universitetet vid Åbo Akademi.

En del av materialet är mer allmänt instruerande material, medan annat utgörs av mer
ämnesbundna exempel. Vi hoppas det ändå kan vara till nytta för dig som själv utvecklar
nätkurser.

Materialet får fritt användas och modiefieras enligt behov inom ÅA.

Diskussionsuppgifter
Förberedelse för närstudier
Grupp- och paruppgifter
Definitionsuppgifter
Introduktion till temat / om förväntningar
Intervju-uppgift
Praktiska mediarelaterade tillämpningar
Reflektioner och jämförelser
Förståelse och tillämpning
Analys och evaluering av Internetmaterial
Exkursion
Deltagarna gör tentfrågor



Diskussionsuppgifter

Exempel 1

Det här blir en övningsuppgift i form av en diskussion alla kursdeltagare emellan. Alla bör
delta i diskussionen med minst två inlägg. Poäng ges dock enbart för inlägg som visar att
skribenten satt sig in i ämnet ordentligt (läst litteraturen) och är engagerad i diskussionen.
Börja med att läsa kapitel 7 och 8 i boken av Lumsden samt kapitel 4 i Hoyle & Knowles.
Det som diskussionen skall behandla är prissättningsmetoder inom transportbranschen samt
myndigheternas åtgärder och deras inverkan på branschen. Frågorna specificeras närmare i
det inlägg som läraren startat diskussionen med i Course Room. (Du kommer till dessa frågor
genom att trycka på Join Discussion-knappen uppe till höger.) Fundera över frågorna och
skicka in ditt/dina inlägg eller en reflektion på någon annans inlägg.
Ditt första inlägg bör du skriva senast söndagen den 14 oktober och ditt andra inlägg senast
onsdagen den 24 oktober. Detta är enbart ett minimikrav, kom ihåg att gå och läsa de andras
inlägg även fast du själv har skrivit dina två obligatoriska inlägg och läs även de
kommentarer som du själv har fått. Var aktiv så får vi en en intressant och givande diskussion
alla deltagare emellan!

Frågorna i diskussionen:
Börja med att läsa kapitel 7 och 8 i boken av Lumsden samt kapitel 4 i Hoyle & Knowles..

Tillsammans skall ni nu
      diskutera er fram till en gemensam syn på vad de olika prissättningsmetoderna:
       prissättning för kostnadstäckning,
      marginalkostnadsprissättning, ransonerande prissättning, marknadsprissättning samt
       relaterad prissättning egentigen innebär,
      ge exempel på när de används och
      fundera över de samhällsekonomiska och transportpolitiska faktorernas (i tab. 8.1. på
       s. 85 i Lumsden samt kap. 4 i Hoyle & Knowles)effekter på transportbranschen.

Exempel 2 / Diskussion kring begreppsfråga, innehållsfråga och exempelfråga

Läs texterna:
A. Östen Wahlbeck: Flyktingforskning och begreppet diaspora: Att studera en transnationell
social verklighe
B. Lövander: Rasism och antirasism på dagordningen: Studier av televisionens
nyhetsrapportering i början av
1990-talet

Diskutera i gruppen följande frågor:
1. Begreppsfråga: Hur förstår ni, utgående från artiklarna, begreppen globalisering respektive
rasism?
2. Innehållsfråga: "Vilken/vilka är respektive författares viktigaste poäng(er)? Håller ni med
om dessa poänger eller inte?
Kan man alls tala om att om att "hålla med": är det fråga om åsikter eller fakta? Diskutera!
3. Exempelfråga: Välj någon eller några texter på temat etnicitet från aktuella dagstidningar
(en lista finns i <MEDIA CENTER>) och diskutera dem utgående från Wahlbecks och
Löwanders artiklar.

Exempel 3 / Återkommande diskussionsfråga ("röd tråd-fråga")

Begrunda det du lärt dig i denna modul. Vilka anknytningspunkter kan du hitta till din egen
vardag?
Exempel på detta kan vara t.ex. hur den typ av ekonomisk geografiska frågeställningar som
behandlats i modulen påverkar den organisation där du arbetar eller studerar. Du kan även
reflektera
över hur dessa frågeställningar synts i händelser som inträffat nyligen eller platser du rört dig
på .
Besvara denna fråga genom att delta i diskussionen som startats för detta ändamål i Course
Room.
Du kan delta i diskussionen genom att trycka på knappen Join Discussion. Skriv några rader
om dina personliga erfarenheter och kommentera gärna även de inlägg som andra deltagare
sänt in.
Frågan kommer att upprepas i varje modul gällande de frågeställningar som behandlats i den
modulen

Exempel 4 / Diskussion om veckans tema

Det här blir en övningsuppgift i form av en diskussion alla kursdeltagare emellan. För att bli
godkänd i denna övningsuppgift gäller det alltså att vara aktiv och komma med inlägg i
diskussionen. Minst två ordentliga inlägg i diskussionen bör du komma med för att få
modulen godkänd. Inläggen skall inte vara långa, men innehållsmässigt goda och relaterade
till modulens litteratur.
Ditt första inlägg måste du komma med senast på måndag 14.5 och ditt andra inlägg senast på
torsdag 17.5.
Du får naturligtvis gärna komma med flera inlägg än två.

Diskutera utående från/med stöd av modulens litteratur och kom också gärna fram med egna
tankar och funderingar. Nedanför ser du ett antal punkter som berör modulens innehåll och
som kan fungera som en fingervisning beträffande diskussionsämnen.

      behöver/orkar vi med all information som omger oss?
      viktigt att kunna gallra/välja i informationsflödet?
      har vi (medborgare) kapacitet att söka all information vi skulle behöva?
      hänger alla med på samma villkor i informationssamhället?
      vilken är bibliotekets roll i allt detta?
      diskussion kring begreppet informationsbehov, vad är informationsbehov?
      i modulens litteratur talar man om olika sorter av informationsbehov, vilka är de?
      fundera över begreppet informationsanvändning.

Som vanligt börjar du med att läsa modulens litteratur innan du kan ta itu med övningen.
Börja övningen med att trycka på "Join discussion"-knappen här i Schedule.
Instruktioner för hur du hittar de andras diskussionsinlägg: xxx

Exempel 5 / Avslutande nätdiskussion (som sammanfattning av kursen)

Läs: William Cronon: "The Uses of Environmental History", Environmental history review,
Fall 1993, s. 1-22.

Nätdiskussion om vad miljöhistoria går ut på, vad den borde gå ut på, och vilken roll den kan
spela i vårt samhälle.

Syftet med den här uppgiften är dels att ni skall reflektera vad miljöhistoria så att säga tjänar
till, dels att vi tillsammans skall diskutera hur ni upplevde kursen, vilka dess brister var och
hur den kunde göras bättre.

1. Skriv ett första diskussionsinlägg utgående från Cronons text "The Uses of Environmental
History" där du reflekterar över:

      Bör miljöhistorien försöka påverka (politiskt) vår egen samtid?
      Om ditt svar är ja: varför? och på vilket sätt?
      Om ditt svar är nej: varför? och vad skall miljöhistorien istället sträva till?
      Ditt inlägg skall innehålla minst tre hänvisningar till Cronons text i form av
      citat med sidangivelse. Deadline för första inlägget är torsdag 10.1. kl. 09.00.

2. Skriv en kommentar till vad någon/några andra på kursen skrivit om frågorna i punkt ett
ovan. Kommentaren skall innehålla minst två hänvisningar till vad någon/några andra skrivit i
sina inlägg. Hänvisningarna skall innehålla direkta citat ur den/de andras texter! Deadline för
kommentaren är lördag 12.1.kl 09.00.

3. Skriv ett andra diskussionsinlägg där du utgående från texterna av Myllyntaus, Massa och
Melosi svarar på frågorna:
a. Gillar du författarnas respektive definitioner av vad miljöhistoria är eller tycker du dessa
har några brister? Motivera.
b. Tycker du att den här kursen till sitt innehåll motsvarat det som författarna beskriver? Vad
saknade du?
Båda frågorna skall besvaras. Ditt inlägg skall innehålla minst tre hänvisningar till texterna av
Myllyntaus, Massa och Melosi i form av citat med sidangivelse. Deadline för det andra
inlägget är lördag 12.1. kl 09.00.

4. Skriv en kommentar till vad någon/några andra på kursen skrivit om frågorna i punkt tre
ovan. Kommentaren skall innehålla minst två
hänvisningar till vad någon/några andra skrivit i sina inlägg. Hänvisningarna skall innehålla
direkta citat ur den/de andras texter! Deadline för den andra kommentaren är måndag 14.1. kl
09.00.


Exempel 6

Direktinvesteringar i Sydostasien
Detta är en allmän diskussion om relationerna mellan utländska företag och myndigheterna i
etableringslandet. Börja med att läsa texten Case study: XXXX som du hittar i
artikelkompendiet. Läs sedan de texter som anvisats för denna modul för att försäkra dig om
att du förstår de använda begreppen och sambanden. De frågor du skall behandla under
diskussionens första vecka hittar du längst ned på denna sida.
Du skall delta i diskussionen med minst två inlägg. Skriv ditt första inlägg genom att trycka
på knappen Join discussion. Sedan skall du läsa vad de andra kursdeltagarna skrivit och
kommentera deras inlägg. Under diskussionens andra vecka kommer en ytterligare
tilläggsfråga att ges som du även bör behandla. Ditt första diskussionsinlägg bör du skriva
senast den 28.10 och det andra mellan den 29.10 och den 4.11. Skriv i dina diskussionsinlägg
ner dina egna åsikter baserade på det du lärt dig om ämnet i kurslitteraturen och genom andra
studier. Då du använder argument från litteraturen skall du sätta ut källhänvisning ex. (Knox
och Marston s. 355). Kom också ihåg att under diskussionens lopp med jämna mellanrum läsa
vad de andra kursdeltagarna skrivit och gör kommentarer och frågor.
Kom också ihåg att det är motiverande att skriva om man får kommentarer och svar på det
man skrivit, dvs. för en aktiv diskussion där du argumenterar för dina åsikter och
kommenterar och ställer frågor till de andra!
Denna diskussion bedöms enbart med godkänd/underkänd, dvs. man bör delta i den men den
ger inte poäng för vitsordsbedömningen av kursen.
PS, läraren läser också diskussionen och bedömningen (gk/uk) kan påverkas av om det märks
att någon inte läst de relevanta avsnitten ur kurslitteraturen eller enbart deltar med sk.
imitationsinlägg (= "Jo, det tycker jag också.")
Frågor som du skall behandla i ditt inlägg under diskussionens första vecka:
1. Varför är "value added" (produktens värdeökning i landet) så låg i några av de viktigaste
exportsektorerna som t.ex. elektronik?
2. Vilka effekter kan myndigheternas krav på en minimiandel lokalt anställda i det lokala
dotterbolagets ledning ha?
3. Varför kan marknadsorienterade utländska direktinvesteringar leda till högre grad av
teknologiöverföring än exportorienterade investeringar?

(Internationell företagsverksamhet / Monica Nyholm)
Förberedelse för närstudier

Förberedelse för närstudier / Självrättande övning (quiz)

Kommentar till övning Widget nedan:
Det här är väl inte direkt så annorlunda, men var ett trevligt sätt att kunna koppla ihop eget
arbete och närstudiearbete. Genom att formulera om de svar man vill ha till en form som kan
hanteras automatiskt kunde jag före träffen få besked om vem som gjort övningen och vad de
fått för svar (=om de förstått övningen) medan de egentliga uträkningarna gicks igenom på
träffen. Svarsformuläret är utformat som en survey där man skall välja det svarsalternativ som
kommer närmast det man själv kommit till i sina uträkningar. Detta för att små variationer i
beloppet inte betyder att svaret skulle vara fel. Man kunde inte få poäng för denna övning men
den var obligatorisk.

Sjävrättande övning Widget
Denna övning gör dig bekant med bl.a. transporternas kostnadsmässiga inverkan på företagets
lokaliseringsval. Du kommer att jämföra tre alternativ för lokaliseringen av produktionen av
Widgets på basen av skillnader i lönenivå, transportkostnader och tullar. Efter det skall du
välja det bästa alternativet baserat på dessa uppgifter och även reflektera över vilken annan
information företagets ledning borde ha för att göra ett dylikt beslut. Den egentliga case-
texten hittar du via länk x.
Arbetsgången:
1. Utför de beräkningar som nämns i case texten. Du behöver få fram följande uppgifter:
ett enhetspris för en Widget producerad i Charleston och såld i Marseille
ett enhetspris för en Widget producerad i Charleston och såld i Barcelona
+ flera liknande frågor
2. Fyll i svaren på svarsblanketten senast onsdagen den 25.9.
Observera att du bör ha utfört beräkningarna före du trycker på knappen Start på
svarsblanketten till övning 3:2!
Du bör fylla i hela blanketten på en gång och kan endast utföra övningen en gång!
Ta med dig en kopia av dina beräkningar och anteckningar kursträffen den 27.9, vi kommer
att diskutera övningen då.

(Internationell företagsverksamhet / Monica Nyholm)




Grupp- och paruppgifter

Att studera i grupp

"Stor är den som vet, men större är den som vet hur man frågar" Piet Hein

Att ha medstudenter, att kunna samtala med andra som kan ungefär lika mycket som en själv,
att ha spelrum för inlärningssamtal ser vi som lika viktigt i en nätbaserad kurs som i övrigt
lärande. Kunskap kan inte flyttas, människan får inte sina kunskaper utan ansträngning och
engagemang. Hon måste erövra dem och göra dem till sina., hon måste testa sina tolkningar
och det gör hon i dialog med andra. Då kan lärandet bli inte utökad kunskap utan en föränding
i tankesättet och människan blir inte en produkt utan en process.
Gruppuppgifter och gruppdiskussioner utgör en väsentlig del av kursen.Varje enskild
gruppmedlem bör ta ansvar för att gruppen skall fungera som helhet. För att kunna föra en
diskussion krävs att deltagarna respekterar varandras synpunkter och är villiga att jämföra
argument. En grupp kan åstadkomma mer än vad individerna skulle göra var och en skilt för
sig, dvs. flera tänker bättre än en. Medlemmar i en grupp som fungerar bra tar vara på den
kunskap och de erfarenheter som finns i gruppen och kombinerar sakkunskapen på nya sätt.
Alla i gruppen måste få använda sin kompetens.
Gruppen skall diskutera och besvara de frågor, som finns i materialet, men skall också ställa
nya frågor. Om deltagarna utnyttjar sitt frågeföreträde blir lärandet mer undersökande. Kom
ihåg att den enda dumma frågan är en fråga du inte ställer! Det viktiga är inte att gruppen
kommer fram till ett gemensamt svar utan att gruppen utreder och presenterar innehållet
tillsammans.
Under kursen bedöms hur man lyckas genom samspel, för vissa av gruppuppgifterna ges
vitsord som inverkar på slutvitsordet.

Exempel 1
Grupparbete: Gemensam slutsats (Att välja programmeringsspråk)

Du arbetar som undervisningschef vid Åbo Akademi och har nu fått ett viktigt uppdrag. Du
skall avgöra vilket programmeringsspråk som man borde använda i en grundkurs i
programmering på gymnasienivå.
Varje gruppmedlem skall välja en av artiklarna nedan och göra anteckningar om den.
Observera att två medlemmar i en grupp inte skall välja samma artikel.
Läs sidorna så noga som möjligt, gör upp en lista över för- och nackdelar för de olika språken
som nämns. Efter det skall ni som en grupp förbereda en sammanfattande rapport över
språken. Rapporten skall också innehålla er slutsats om vilket språk ni anser vore mest
lämpligt och orsakerna till att ni tycker så.
1. Ni kommer att delas upp i grupper om 3-4 personer.
2. Alla medlemmar i en grupp skall välja olika artiklar att läsa.
3. Läs den artikel som du har valt och gör anteckningar som hjälper dig förstå skillnaderna
mellan olika programmeringsspråk. Anteckningarna skall innehålla för- och nackdelar med de
olika språken, samt idéer om vad som är viktigt att beakta i en grundkurs. Du skall också
lämna in dessa anteckningar så kom ihåg att skriva ut artikelns rubriken och ditt eget namn.
4. Avgör, i grupp, vad ni anser är viktigast att beakta när man skall välja språk. Diskutera vad
ni har läst och fatta ett gruppbeslut om vilket språk ni vill rekommendera.
5. Sammanfatta det ni kommit fram till i en grupprapport. Beskriv de olika språk ni har
undersökt, vilket språk ni valde och varför. Omfattning: 1/2-1 A4-sida.
6. Sätt in rapporten som ett inlägg i ert gruppforum. Eftersom ni har en enda rapport räcker
det om en i gruppen sätter in den.

(Introduktion till informationsbehandling / Linda Grandell)

Exempel 2: Pararbete: Deltagarna testar att båda kommit till samma svar

Sanningstabeller
1. Rita upp en sanningstabell med tre indatavariabler (a, b och c) och för in de olika
kombinationerna av ett och noll.
2. Rita upp utdatakolumnen (d) .
3. Fyll i utdatakolumnen så som du vill - huvudsaken är att du har minst tre ettor i kolumnen.
Du får själv välja helt godtyckligt i vilka rader du placerar ettorna.
4. Skriv ut det booleska uttrycket för din tabell.
5. Kontakta den elev som utsatts till din partner i denna uppgift i "dialogen"
(diskussionsforum för par i Moodle). Observera att detta bör ske i god tid före deadlinen
(senast onsdagen den 6.10) för att ni skall hinna bli klara i tid. Sänd honom/henne din
sanningstabell och be honom/henne skriva ut det booleska uttrycket för den. Kontrollera
sedan tillsammans att ni har kommit till samma resultat. Gör på motsvarande sätt med den
sanningstabell som du i din tur får av den andra eleven.
6. Ladda upp de två tabellerna och de motsvarande uttrycken som svar på uppgiften.
Obs! Kontakta läraren om du inte får någon respons av den elev du kontaktar eller om du inte
får någon tabell av någon annan!

(Introduktion till informationsbehandling / Linda Grandell)




Definitionsuppgifter

Exempel 1 / Som självrättande quiz: kombinera ord med rätt defintion
(i LLS: max 10 ord i ett quiz)

Exempel 2 / Tillämpande förklaring av definition

Visa att du har förstått 10 av begreppen nedan genom att använda dig av av exempel ur ditt
eget liv och världen omkring dig (också böcker, filmer, tv, dagstidningar, webben etc). Skriv
fritt med egna ord, använd inte text ur kurslitteraturen. Använd hela satser och konkreta
definitioner. Dina exempel skall vara detaljerade och tydliga. Ett bra exempel förklarar och
illustrerar det efterfrågade begreppet.

Begrepp

              KÖN, KROPP
FAMILJ        OCH                   ETNICITET, RAS
              SEXUALITET
monogami      gender                minoritet
polygami      patriarkat            Ras
singel        matriarkat            etnicitet
kärnfamilj    homosexualitet        fördomar
styvfamilj    prostitution          etnocentrism
neolokal      bulimi                diskriminering
incest        anorexi               immigration

OBS! Plocka högst 4 begrepp per låda. Du bör förklara begrepp ur var och en av de tre
lådorna.Ett bra svar kan vara ca fyra meningar.
Lärarens exempel: Begrepp social mobilitet
Bra beskrivning:
Mina föräldrar har ingen högskoleutbildning - de jobbar båda på Wärtsilä som
svetsare.Tillfälligt har pappa även varit arbetslös. Både mamma och pappa värdesätter dock
utbildning och har uppmuntrat mig att studera på universitet. Jag gick Hanken och nu är jag
marknadsföringschef och försörjer mig bra. Mina inkomster motsvarar mina föräldrars
gemensamma inkomst. Mina föräldrar är arbetarklass men jag anser mig höra till
medelklassen, fastän jag röstar på SDP. Jag har alltså rört mig "uppåt" på samhällsstegen.


Exempel 3 / Definition av ett svårfångat begrepp (grk i psykologi)

Läs igenom allas beskrivningar av sig själva i uppgift 1 (=den första övningsuppgiften under
kursen där deltagarna bekantar sig med LLS och skriver en kort beskrivning över "hurudan är
jag")
Vilka faktorer har ni alla tagit fasta på? Vilka saker har ni tagit upp? Vad finns för skillnader
och likheter?
Försök utifrån din analys definiera begreppet "personlighet"!

(Vi antog att beskrivningarna i uppgift 1 skulle variera, vilket hjälper till att inse att begreppet
personlighet inte är entydigt utan mångfacetterat och svårfångat)



Introduktion till temat

Exempel 1 på inlednings- och slutuppgift: "kunskapsinventering och vad har jag lärt"
(Grk i psykologi)

UPPGIFT 1
Sammanställ en förteckning över vad du redan känner till om psykologi, vad du eventuellt har
läst och vilka dina tidigare kunskaper är.
Skriv alltså spontant ner dina tankar, associationer och erfarenheter, slå inte upp i någon
litteratur för att hitta definitioner!
Använd dig av följande hjälpfågor:
Vad är/betyder psykologi?
Vad undersöker psykologin?
Vilka andra områden/ämnen/vetenskaper ligger nära psykologin?
Vad skiljer psykologin från andra vetenskaper?
Vem är psykolog?
Vad använder man psykologi till?

UPPGIFT 2
-Kommentera i några meningar svaren som helhet (OBS, var och en skriver åtminstone ett
inlägg)
-Formulera även i några meningar frågeställningar du tycker ännu känns obesvarade kring vad
psykologi är.

SLUTUPPGIFT/UPPGIFT UNDER KURSENS GÅNG ELLER I SLUTET AV KURSEN
Skriv en uppsats (personlig, referenser behövs inte) med rubriken "Vad är psykologi"
Börja med att gå tillbaka till hur du besvarade samma fråga i början av kursen (uppgift 1)
Tag med vad du lärt dig under kursens gång, hur har dina ursprungstankar förändrats, vad är
din uppfattning nu, vad har
du lärt dig, hur har din syn förändrats?
Omfattning: ca 2 A4.


Exempel 2 på frågor om förväntningar och förverkligande
Uppgift 1: Mina mål?
Brainstorma helt fritt utgående från dig själv om denna kurs. Du kan använda dig av följande
hjälpfrågor:
· Vad kan jag om ämnet från tidigare?
· Varför har jag valt kursen?
· Vilka förväntningar har jag på kursen?
· Vad vill jag lära mig?
· Vad vill jag inte lära mig?
· Hur skall jag sätta upp mina studier för att nå mina mål?
Sammanfatta dina tankar i en kort text som du skriver in i din kursportfölj. Under kursens
gång kan du när som helst skriva in fler tankar, funderingar - ja, vad som helst, i portföljen.
Det kan vara bra att ha när kursen är slut. Då kan du gå igenom dina tankar, svårigheter och
liknande i efterhand också.

Sista uppgiften:. Återgå till kursportföljen som har följt dig under kursen gång. I början av
kursen funderade du i den om dina förväntningar på och målsättningar med kursen. Nu får du
igen reflektera lite över samma frågor, t.ex.:
o Vad har jag lärt mig?
o Vad är jag nöjd med?
o Vad är jag missnöjd med?
o Vad saknades?
o Vad var onödigt?
o Hur kunde kursen förbättras?

(Introduktion till informationsbehandling / Linda Grandell)




Intervju-uppgift

Exempel 1 / Intervjua ngn i arbetslivet (autentiskt, konkret erfarenhet)

Intervjua gruppvis (gå till Start Here, under rubriken Gruppindelning hittar du din grupp) en
psykolog eller en psykiater. Ordförande koordinerar vem som tar kontakt med
psykologen/psykiatern för intervjutid, vem som är uppmärksam på vilka frågeställningar, vem
som sammanfattar och sänder in gruppens rapport osv.
Be respektive yrkeshjälpare berätta om sitt arbete och sin utbildning.

Tag reda på följande
      vad de studerat konkret
      hur deras vardag ser ut
      vilka slags uppgifter de har
      vilka deras patientkategorier är
      vilka deras befogenheter är
      vilka deras yrkesmässiga begränsningar är

Sammanställ en grupprapport med vad ni anser är skillnaden mellan psykolog och psykiater,
vad skiljer dem år, vad har de gemensamt.
Omfattning ca 2-4 A4



Exempel 2 / Intervjua (personligt eller på webbsida) som underlag för nätdiskussion

För att göra denna diskussion intressantare och mera mångsidig skall du gå till ett bibliotek
och prata med en bibliotekarie där. Diskutera med och ställ frågor till bibliotekarien så att
du sedan kan delta i diskussionen med de andra deltagarna i denna kurs.
Om du absolut inte har möjlighet att gå till ett bibliotek kan du också via Folkbibliotekens
hemsidor ställa
frågan till "Fråga bibliotekarien", förklara varför du vill veta detta. Adressen till denna sida
på nätet är: http://www.folkbiblioteken.fi/tietopalvelu/index.asp



Exempel 3 / STUDIE PÅ BASEN AV INTERVJUER (ingår intervju-underlag)

Du kommer under det här blocket att arbeta individuellt, men också aktivt tillsammans med
de andra. Du kommer att individuellt planera en intervju med en person i en organisation,
genomföra den och rapportera om denna. Som ett stöd för din intervju kommer du att ha en
intervjuguide som vi kommer att bygga tillsammans. De skilda intervjuerna kommer att
utgöra grundmaterialet för era diskussioner och analyser i gruppen. På basen av materialet ni
samlat skall ni tillsammans skriva ett kort arbete.

Studie del 1: Intervjuguide
Fundera på olika frågor som kunde vara intressanta att få svar på gällande ledarskap i olika
organisationer idag och människors olika syner på ledarskap - kanske en jämförelse mellan
åsikter hos personer i ledande positioner och andra. Formulera sedan tre frågor.
Låt fantasin flöda fritt först, men då du formulerar frågorna ta följande i beaktande:
· är frågan klar och tydlig?
· är det lätt att förstå frågan och är den entydig?
· är frågan neutral eller finns det en risk att den intervjuade känner att han/hon förväntas svara
på ett visst sätt?
· uppmuntrar frågan till att diskutera och beskriva?
Det kan vara bra att testa och prova frågorna med någon du känner, t ex någon annan som
deltar i den här kursen.
Alla frågor, alla individuella bidrag, sammanställs till en intervjuguide, som läraren vid behov
kompletterar. Den här intervjuguiden skall du sedan använda som stöd då du planerar och
genomför din intervju. Intervjuguiden kommer att finnas tillgänglig på kurssidorna fredag
4.4.2003.
Lämna in dina frågor via Digital Drop Box.

Studie del 2: Egen intervju
Under andra delen av det här studieblocket kommer du få att planera, genomföra och
avrapportera en intervju. Det första steget är naturligtvis att fundera på vem du skall intervjua.
Du kan välja en person som är i ledande ställning eller en person som har en ledare. Du kan
välja fritt vem du vill intervjua, men välj inte någon av dina familjemedlemmar eller din
pojkvän/flickvän. Fundera gärna på olika kanditater så att du vid behov har alternativ att välja
imellan.
Meddela senast 9.3.2003 namnet på intervjupersonen (personen kan även välja att vara
anonym!), namnet på organisationen han/hon arbetar i , hans/hennes position (titel) i
organisation och tidpunkten för intervjun (intervjun borde göras senast vecka 13). Ange även
orsaken till varför du valt att intervjua den här personen.
Lämna in uppgifter på personen du intervjuar via Digital Drop Box.
Den andra delen i den här övningen är att du planerar och genomför din intervju. Du skall
alltså först kontakta personen ifråga och ni skall komma överens om en passlig tidpunkt och
plats för intervjun. Kom ihåg att göra det här i god tid!
Då du tar första kontakten är det bra att komma ihåg att nämna inom ramen för vilken
verksamhet du genomför intervjun och till vilket syfte intervjun skall användas. Du skall
också kunna försäkra din intervjuperson om anonymitet om hon/han så önskar - personen
skall förbli anonym även för de andra medlemmar i din grupp. Ta också i beaktande att svaren
kan variera beroende på om personen får förbli anonym eller inte.

Några råd inför intervjun
Det är viktigt att du förbereder dig väl inför intervjun. Här är några frågor som du borde ta
ställning till:
· Vilka frågor ska du ställa (använd intervjguiden som inspirationskälla)? Hur ställer du dem -
läser du frågorna direkt som de står eller mera fritt?
· I vilken ordning ställer du frågorna? Följer du ordningen eller följer du intervjuns gång och
ställer sådana frågor som kopplar ihop med den intervjuades tidigare svar?
· Bandar du intervjun eller skriver du ner det den intervjuade säger (helst det mesta av vad
han/hon säger)?
· Hur ska du köra igång intervjun? Hur berättar du om varför du gör intervjun, vad materialet
kommer att användas till etc?
Det här är frågor som det kan vara bra att diskutera med de andra i din grupp eftersom ni
tillsammans ska analysera intervjuerna.

Studie del 3: Renskrivning
Boka tid för att skriva rent intervjun du gjort. I det här skedet kommer du att märka vikten av
bra anteckningar. Ifall du har goda anteckningar går renskrivandet smidigt. Renskrivningen
kan kräva mer tid än du tänkt så börja så snabbt som möjligt efter intervjun!
Det är viktigt att du skriver ner de frågor som du ställer samt de svar du får. Följ intervjuns
gång, d v s återge frågor och svar i den ordning de ställts och givits. Strukturen skall vara
naturlig och inte något som konstruerats i efterhand. Då du renskriver intervjun sträva till att
använda ord och uttryck som den intervjuade använt då han/hon besvarat dina frågor. Sträva
alltså till att ge en så verklig bild av intervjun som möjligt.
Skriv i början av intervjun följande:
· namnet på intervjupersonen (ifall personen velat vara anonym döp om honom/henne)
· namnet på organisationen han/hon arbetar i (eller i vilken typ av organisation personen
arbetar i)
· hans/hennes position eller titel i organisation
· hur länge han/hon arbetat för organisationen samt hans/hennes ålder (ungefärlig)
· tidpunkten för intervjun (datum, tiden när intervjun började och slutade)
Den renskrivna intervjun skall lämnas både till läraren och de andra gruppmedlemmarna.
Lämna in den renskrivna intervjun åt läraren via Digital Drop Box och åt de andra i din grupp
via File Exchange-funktionen på gruppens sidor.

Studie del 4: Vad lärde jag mig?
Den här övningen går ut på att du reflekterar över vad du lärt dig om ledarskap genom
intervjun. Koppla gärna även ihop dina tankar med det du lärt dig om ledarskap under kursen
annars (t.ex. artiklarna du läst).
Den här övningen kan även fungera som ett underlag för diskussionen i gruppen (Studie 5).
Lämna in ditt svar på ca 250 ord via Digital Drop Box.

Studie del 5: Analys i grupp
När du och de andra i gruppen lämnat in era intervjuer och alla läst igenom det material ni
samlat, skall ni träffas och diskutera igenom de intervjuerna ni gjort. Diskutera följande
frågor:
· Vad är det som skiljer de olika intervjuerna från varandra (olikheter)?
· Finns det likheter?
· Vilka slutsatser kan ni dra på basen av era intervjuer?
· Vad har ni lärt er om ledarskap genom intervjuerna?
Skriv på basen av era diskussioner (med betoning på de två sista frågorna) en rapport på ca
1.000 ord. Referera gärna även till intervjuerna, dvs. hur det ni säger i ert arbete tar sig
uutryck i ert material, och de tre artiklarna ni läst för Tema 4.
Lämna in gruppens rapport via Digital Drop Box och åt de andra i gruppen via File Exchange-
funktionen på gruppens sidor.

(Eerika Saaristo: "Organisation och ledning: en introduktion")



Praktiska mediarelaterade tillämpningar



Exempel 1 / Tillämpningsuppgift från litteratur, film (Grk i psykologi)

Läs följande litteratur eller att se följande filmer:
Litteratur:
grupp 1: Tove Jansson: Filifjonkan som trodde på katastrofer
grupp 2: Tove Jansson: Farlig midsommar (Misan)
Filmer:
grupp 3: Billy Wilder: Sunset Boluevard
grupp 4: Roman Polanski: Repulsion

Diskutera inom gruppen och försök ge en beskrivning på

      Vad ni tycker är den beskrivna problematikens kärna.
      Vilken klinisk benämning/diagnos skulle ni sätta på huvudpersonens problem?
      Hur beter han/hon sig?
      Vad tycks vara bakomliggande orsak till beteendet?
      Definiera i en kort rapport över vilken slags problematik ni tycker er ha kommit i
       kontakt med.

(I föregående uppgift har deltagarna bekantat sig med grundläggande klinisk psykologi, som
de nu förväntas tillämpa)


Exempel 2 / Kommentarer till tidningsartiklar om visst tema (Grk i ekonomisk geografi)

Sök upp tre artiklar som behandlar miljöfrågor och företag, gärna så att en handlar om
miljömedvetande och/eller miljöstrategier i ett företag, en om ett företag som utpekas som
"miljöbov" och en om miljöinriktade produkter.
Skicka in dina artiklar till läraren tillsammans med en kort kommentar till innehållet (en eller
två meningar per artikel):
Vilka generella, viktiga synpunkter kommer fram i artikeln som kan tillämpas även mera
allmänt än endast de företag/produkter som omnämns? Kan man ha en annan inställning till
uppgifterna i artikeln än de som presenteras? Alternativt kan du reflektera över positiva
respektive negativa aspekter på det som artikeln behandlar.
Kom ihåg att kontrollera att källan till artikeln syns och fungerar (dvs. att man säkert hittar
artikeln den vägen)!

OBS Du kan "skicka in artikeln" genom att enbart kopiera in länken där artikeln hittas, du
behöver inte kopiera in hela artikel-texten, kommentaren bör du dock skriva.
Nedan får du www-linkar till några tidningar som har arkiv tillgängliga utan extra kostnad.
Du får naturligtvis gärna använda dig även av tidningar som inte finns på listan om du vet att
de kan ha relevant material.
http://www.hbl.fi
http://www.turunsanomat.fi
http://svd.se
http://www.helsinginsanomat.fi
http://www.dn.se
http://www.aamulehti.fi



Exempel 3 / Webbfrågespalt, såpoperor, reklam, nyheter

I varje modul fanns en fråga med praktiska tillämpnigar (ibland gjordes uppgiften individuellt,
ibland i grupp) (Exempel från Grk i sociologi 3 sv vt 01)

modul 1

Magdalena Ribbing svarar på frågor gällande hur man skall klä sig och bete sig på Dagens
Nyheters etikettspalt (se även exempel nedan). Ställ en motsvarande fråga gällande
normenligt beteende och skicka den till adressen etikett@dn.se.
Lämna in frågan och Magdalena Ribbings eventuella svar tillsammans med kommentarer,
motivera varför du valde den här frågan och vilken säg norm den representerar. Frågan med
kommentarer och Ribbings eventuella svar får vara max 1 sida A4 (Times New Roman punkt
12, radavstånd 1.5).

Exempel: FRÅGA: Jag har en fråga rörande galoscher. Vad gör jag av dem vid
resturangbesök, lämnar jag in dem i garderoben (om det finns någon) eller får jag vackert ha
dem kvar på fötterna.
Med vänlig hälsning, Patrik
SVAR: Galoscherna tar du av i garderoben, det är snabbt gjort och bör inte förvåna någon
rockvaktmästare. Förr fanns regelmässigt en galoschhylla i varje garderob - i Gamla
riksdagshuset byggt 1907 finns de ursprungliga fina galoschhyllorna kvar. Men det är i dag
ingenting konstigt med att ta av galoscherna i en restauranggarderob. Hemma hos andra gör
man likadant, tar av galoscherna i tamburen.
Väldigt trevligt att du använder galoscher! Sådana tjatar jag ständigt om att man borde ha
galoscher för att kunna gå in i torra och rena skor, istället för den egentligen trista vanan att ta
av sig skorna och traska omkring i strumplästen hemma hos andra.

modul 2

Mediakärlek är det sätt på vilket kärlek porträtteras i TV, radio och tidningar. För att studera
mediakärlek bör gruppen välja två såpoperor på TV och titta noggrannt på ett avsnitt av var
och en av dessa såpoperor. Ni kan välja mellan De vackra och de djärva (Kauniit ja rohkeat),
Dolda liv (Salatut elämät), Dynastin, Emmerdale, Saint-Tropez, Sunset Beach eller Hotell
Seger. Jämför de två såpoperorna med varann. Utgå från följande frågor då ni analyserar
såpoperorna.

       Hur vill dessa serier socialisera oss till att uppfatta kärlek?
       Fundera på vilka accepterade och "rätta" sätt det finns för kvinnorna och männen i
        serierna att visa sin kärlek?
       Skiljer sig den inhemska serien Dolda liv från de andra serierna gällande bilden av
        kärlek?
       Tycker du/ni att såpoperorna kan ge tips och råd om hur man borde sköta sitt
        kärleksförhållande?
       Porträtteras homosexuell kärlek annorlunda än heterosexuell kärlek i de här TV-
        serierna?
       Är kärlek socialt konstruerad?
       Porträtteras kärlek mellan föräldrar och barn annorlunda än till exempel kärlek mellan
        man och kvinna?
       Hur stor del av programmet går ut på att behandla kärlek i någon form?

Att läsa till denna modul:
Statistiska centralbyrån. Befolkning och välfärd: Familj, sociala relationer, barn.
"Är man öppen blir det mindre skitsnack" (Dagens Nyheter, 14.05.1999)

Diskutera dina svar med de andra medlemmarna i din grupp. Den som är ordförande denna
gång (enligt schema) sammanställer svaren och diskussionen. Sammanfattningen, där ni
särskilt poängterar de tre punkter ni tycker var viktigast, inlämnas åt examinatorn.
Sammanfattningen får vara max 2 sidor A4 (Times New Roman punkt 12, radavstånd 1.5).

modul 3
Reklamen i tidningar och TV har beskyllts för att ge en felaktig bild av den mänskliga
kroppen. Isynnerhet dagens magra kvinnoideal, som vi bland annat kan se i H&M:s
underklädesreklam, sägs leda till ätstörningar hos unga flickor. Studera reklamen i ett nummer
av en valfri inhemsk veckotidning och försök analysera 3 tidningsreklam enligt följande
frågor. Kom ihåg att meddela, vilken tidning du analyserar!

      Hur ser männen och kvinnorna ut (klädsel, runda/ slanka/ magra/ atletiska)?
      Vad gör männen och kvinnorna i reklamen (aktiva/ passiva)?
      Motsvarar bilden det som den eventuella bildtexten säger?
      Tycker du att reklamen du undersökt förstärker eller förkastar kvinno- respektive
       mansroller? Motivera.

Att läsa till denna modul:
Valda delar ur Laiho & Ruoho:"Naisen naamio, miehen maski", 1996 (se kompendiet).

Diskutera dina svar med de andra medlemmarna i din grupp. Den som är ordförande denna
gång (enligt schema) sammanställer svaren och diskussionen. Sammanfattningen, där ni
särskilt poängterar de tre punkter ni tycker var viktigast, inlämnas åt examinatorn.
Sammanfattningen får vara max 2 sidor A4 (Times New Roman punkt 12, radavstånd 1.5).

modul 4

Vänersborg ligger vid sjön Vänern i mellersta Sverige. Det är en ordinär svensk stad med 37
000 invånare. På Vänersborgs hemsida beskrivs staden som en småstadsidyll och en stad att
trivas i.
Läs artikeln "Aktiv högerextremism i Vänersborg växer ur sociala motsättningar"
(30.11.2000) i Svenska Dagbladet (se kompendiet) som handlar om nynazism i Vänersborg,
kommentera i modulens webb-diskussion. Du bör delta i den allmänna diskussionen med
åtminstone fyra inlägg (kom ihåg att en diskussion inte är en räcka monologer, utan
kommunikation med andra, dvs. starta egna inlägg, men besvara och kommentera också
andras inlägg!).

Att läsa till denna modul:
Några invandrargruppers möte med Sverige: Diskriminerade och otrygga" (se i kompendiet).
"Prata med oss, inte om oss"(Dagens Nyheter, 27.11.00)

modul 5

Läs artikeln om Stockholms "Brat Pack" i Månadsjournalen 12/99 ( se kompendiet). Fundera
på följande frågor:

      Vad säger killarna i Månadsjournalens text att kännetecknar överklassen?
      Hur tar överklasstillhörigheten sig uttryck i det dagliga livet hos personerna i
       "Victorias inre krets"?
      Hur förhåller man sej till pengar i överklassen enligt artikeln?
      Vilka likheter respektive skillnader finns det mellan ditt liv och livet för personerna i
       artikeln?

Att läsa till denna modul:
"Det vackra folket", Månadsjournalen, 12/99 (se kompendiet).
Diskutera därefter ditt svar med de andra medlemmarna i din grupp. Den som är ordförande
denna gång (enligt schema) sammanställer svaren och diskussionen. Sammanfattningen, där
ni särskilt poängterar de tre punkter ni tycker var viktigast, inlämnas åt examinatorn.
Sammanfattningen får vara max 2 sidor A4 (Times New Roman punkt 12, radavstånd 1.5).

modul 6

Enligt undersökningar som gjorts 1980 (Graber) och 1981 (Skogan & Maxfield), rapporterar
nyheterna om mera våldsbrott, såsom mord och våldtäkt, än vad deras egentliga proportion
inom brottsligheten är. Övriga brott, såsom inbrott och ekonomisk brottslighet, rapporteras
mindre i nyheterna.
Följ med TV-nyhetssändningarna under en veckas tid på en kanal (åtminstone fyra
nyhetssändningar) och undersök hurudan brottslighet TV-nyheterna presenterar. Fundera på
huruvida nyhetsrapporteringen av brott är så våldsfokuserad som undersökningarna
rapporterar. Begrunda följande frågor:

      Vilken nyhetssändning? (Morgonnytt/ TV-Nytt/ TV-Uutiset/ Tians Nyheter på MTV3/
       Nelosen Uutiset/ nyheter på SVT24/ Euronews/ nyheter på annan satellitkanal). Varför
       valde du denna nyhetssändning? (Obs! Alla medlemmar i en och samma grupp väljer
       olika nyhetssändningar)
      Kategori av brott (misshandel/ ekonomisk brottslighet/ miljöbrott/ mord/ inbrott/ dråp
       etc.)
      Brottsfrekvens (t ex 3 mord, 1 misshandel, 1 ekobrott)
      Påverkar TV-nyheternas bild av brottsligheten din rädsla för brott? Motivera, varför?

Att läsa till denna modul:
Chapter 5:Television and levels of judgement about crime. I Gunter,B.: Television and the
fear of crime. 1987.London, John Libbey.

Diskutera ditt svar med de andra medlemmarna i din grupp. Jämför de olika nyhetssändningar
ni valt. Den som är ordförande denna gång (enligt schema) sammanställer svaren och
diskussionen. Sammanfattningen, där ni särskilt poängterar de tre punkter ni tycker var
viktigast, inlämnas åt examinatorn.
Sammanfattningen får vara max 2 sidor A4 (Times New Roman punkt 12, radavstånd 1.5).


Exempel 4 / Exempel på fenomen i aktuell media (Intro till IKK ht 01)

Läs tidningar och se på TV under veckan. Vilka stereotypier och uttryck för rasism har du sett
exempel på? Vad är effekten av dem?
Studera reklamer, nyheter och dokumentärt material etc.
Ange vilka TV-program (datum, kanal namn på programm) och vilka artiklar (titel, tidning,
datum) du hänvisar till.
Kom ihåg att inte använda begreppen stereotypier, rasism och fördomar slarvigt, utan fundera
över vad du de facto sett exempel på (kolla introduktionen till modulen)!
Ange även vilket slags stereotypier du ser exempel på av de fyra som Jaakko Lehtonen
beskriver (simple autostereotype/enkel sjävstereotypi, projected autostereotype / projicerad
sjävstereotypi, projected heterostereotype /projicerad heterostereotypi, simple
heterostereotype / enkel heterostereotypi).
För de olika stereotypierna, se Mediacentret samt Lehtonen, Jaakko: Cultural Stereotypes and
Intercultural Communication. 2nd Eurasia Conference, University of Jyväskylä, June 1992, s.
11.


Exempel 5 / Tillämpa teorier på film (gör en filmanalys) (Intro till IKK ht 01)

Det här är en av de mer omfattande arbetena i kursen, där du skall använda all den kunskap du
fått hittills på kursen.
Uppgiften står för 15% av vitsordet.

Material:
Välj en film (eller ett skönlitterärt verk) som handlar om möten mellan minst två kulturer (på
listan i MediaCenter får du några förslag på romaner och filmer, men låt inte den listan
begränsa dig!)
Läs även artiklarna om interkulturell kommunikation i film, vilka hör till modulen.
Du bör också gå tillbaka till det teoretiska materialet som hört till tidigare moduler.

Uppgiften:
Ange originaltitel på filmen/romanen, regissör/författare, land och utgivningsår. Internet
MovieDatabase innehåler basinfo om filmen och korta innehållsbeskrivningar.
Analysera sedan det interkulturella i filmen/romanen: t.ex. stereotypier, värderingar,
kommunikationsstilar, HC-/LC-kommunikation, kulturkrockar, kulturell anpassning
Ge konkreta exempel från filmen och hänvisa till facklitteratur och teorier (ange även
referenslista i slutet på uppgiften), men det är inte meningen att ni skall återge teorierna.
På första kursträffen såg vi ett sju-minuters avsnitt av filmen "The Witness", där vi ser bl.a.
kollektivistiska drag i det hur alla arbetar tillsammans för en gemensam sak, hur folk klär sig
enhetligt, hur gruppen håller ihop mot en utomstående mm.
Om du väljer en film kommer du säkert att vara tvungen att titta på filmen flera gånger för att
kunna plocka ut alla exempel på interkulturell kommunikation.

Ett sätt att jobba med uppgiften kan vara att först titta på filmen en gång och notera vilka
inerkulturella aspekter som kommer upp. Gå sedan tillbaka till t.ex. Hofsteds och Halls
dimensioner och deras placering av olika kulturer i dimensionerna. Vad utmärker t.ex. en
kultur med högt maktavstånd och var placerar sig filmens kulturer enligt Hofstede. Ser vi
uttryck för ex. stort maktavstånd i filmen (vilket kulturen i fråga 'borde' uppvisa enligt
Hofstede) - i så fall hur tar det sig uttryck? För detta behöver du se filmen åtminstone en gång
till.


Exempel 6 / Tillämpning av teorier på skönlitteratur - skönlitteratur som exempel

I det material som du läst för denna modul har det poängterats att kulturmöten inte bara är
kunskapsfrågor som man kan intressera sig för utgående från ett vetenskapligt perspektiv - vi
måste också räkna med attityder, känslor, förhoppningar, minnen, individuella drag med
mera. Sådana drag kanske man ibland har större frihet att formulera utanför den vetenskapliga
arenan - i konst, film, musik, teater och prosa.
I den här övningsuppgiften skall vi titta speciellt på hur vi med hjälp av skönlitteraturen kan
fördjupa vår förståelse för kulturmöten. Samtidigt fungerar denna övningsuppgift som en
introduktion till vår sista modul, modul 7, där vi tar itu med skönlitteraturen på allvar i form
av en litteraturuppsats.
Din uppgift:
1) Läs först de utdrag ur skönlitterära texter kring temat kulturmöten som finns angivna i
materiallistan för den här modulen. Dessa är fina exempel på hur kulturmöten kan beskrivas
utanför den vetenskapliga arenan.
2) Fundera kring följande frågor:
* Skönlitteratur är inte "på riktigt": man får försköna, förstora och förvränga om man vill
(även om dessa två texter beskriver självupplevda händelser). Dessutom är skönlitterära texter
ofta mycket personliga, de beskriver individens upplevelse. Vi lär känna den ambivalens
skribenterna upplever: de står inte inför ett enbart kunskapsmässigt sammanhang där de
använder sådant de lärt sig. Inte bara attityder, normer, stereotyper de lärt sig hemma, i det
egna samhället och kulturen, styr upplevelsen. På detta personliga plan, när de står där öga
mot öga med det främmande - då är det också de egna förväntningarna, känslorna, minnena,
tankarna som formar bilden. Tycker du att texterna lär dig något om världen och kulturmöten
ändå? Skriv ner dina tankar och för in på kursens hemsida (150 ord).
3) Välj ut en skönlitterär bok som intresserar dig och som du vill skriva din uppsats om i
modul 7. Om du inte har ett eget bokförslag så finns det en lista med boktips i modul 7.
Meddela senast den 11.4 på kursens hemsida vilken bok du valt och inkludera en kort
motivering (150 ord) över varför du valt just denna bok.

Där vetenskapen kommer till korta i beskrivningen av kulturmöten av olika slag och
upplevelser av dessa kan det vara bra att vända sig till skönlitteraturen och se hur olika
författare fångat denna storhet. I litteraturen finns många fina beskrivningar av vad ett
kulturmöte kan vara och hur det kan upplevas.
Varje kursdeltagare valde redan i modul 7 ett skönlitterärt verk att fördjupa sig i. I den
materiallista som följer med denna modul finns en lista med några tips på böcker som ni kan
välja för er uppsats, men ni är naturligtvis välkomna att välja även andra böcker.
I modul 7 presenterade ni era böcker för era kurskolleger. Nu är det dags att skriva en uppsats
kring boken där jag vill att ni funderar på följande saker:
- Hur speglas och beskrivs kulturmötet i denna bok?
- Vilka är de yttre ramarna för mötet (situationen, personerna, platsen, orsaken m.m.)?
- Kan de teorier som vi tagit upp under kursens gång belysa det möte som beskrivs i boken,
kan boken belysa de teorier vi diskuterat?
- Öppnar denna bok nya vägar för min egen förståelse för kulturmöten? Individuell uppgift i
modul 1

(I religionernas smältdegel / Ruth Illman)



Reflektioner och jämförelser

Reflektera, jämför med material/teori

Del 1: Innan du läser materialet om kulturkrockar, lista olika orsaker du spontant kommer att
tänka på till att kulturkrockar uppstår.
Sätt in ditt svar på kursens hemsida (I Course Room: Assignments).
Sätt in ditt svar "In progress" och "Private".
Deadline 14.11.
Del 2: Läs materialet om kulturkrockar.Vad orsakar kulturkrockar enligt materialet? Ge en
överskådlig bild av orsakerna. Gör en jämförelse med de orsaker du listade i del 1.
Deadline 16.11.
Klicka Resume Assignment och fortsätt skriva i samma dokument



Förståelse och tillämpning

Exempel 1: Övningsuppgift för förståelse och tillämpning av en klassisk teori
a) Läs igenom följande berättelse "Jag vill skriva och berätta" (=ett fiktivt brev som en person
skrivit till den väninna hon förlorat i anorexi) och definiera vilka motiv som styr personen i de
olika situationerna i berättelsen. Skriv ett inlägg på en sida A4.
b)Tag reda på vad Maslows behovshierarki innebär. På vilket sätt är den användbar och på
vilket sätt begränsad?
Skriv ett inlägg på en sida A4.
c) Kommentera berättelsen "Jag vill skriva och berätta" utifrån Maslows perspektiv.
Skriv ett inlägg på minst en sida A4

Exempel 2: Att köpa dator
1. Först skall du söka upp en datorannons i en tidning och skriva en kort beskrivning över de
olika delar som kommer med. Utgå från teorin som vi har behandlat i detta kapitel.
Kategorisera de olika delarna som ingår i paketet i de delsystem som finns i en vanlig dator.
Omfattning: 100-200 ord.
2. När du har skrivit beskrivningen tar du kontakt med den medstuderande som blivit utsedd
till din partner via dialogen. Ni skall tillsammans gå igenom era båda beskrivningar och göra
upp en offert på ett datorsystem som ni själva skulle vilja ha. Kanske motsvarar någon av de
ursprungliga paketen era önskemål, kanske vill ni göra vissa ändringar. Ni kan själva välja hur
ni presenterar den slutliga offerten (text, bild. PowerPoint etc.), men meddela mig om detta på
förhand. Ladda upp presentationen som svar på uppgiften.

(Introduktion till informationsbehandling / Linda Grandell)



Analys och evaluering av Internetmaterial

Exempel 1

I denna uppgift gäller det för dig att hitta relevant information på Internet om
"informationsprocessen och dess beståndsdelar"! Gör en lista över de länkar du hittar (max 5),
beskriv länkarnas innehåll kort och fundera över deras kvalitet och pålitlighet. Ange även
länkarnas adresser (URL).
Hjälp angående evaluering av material på nätet hittar du nedan.
Du kommer att använda dig av informationen som du hittar på nätet i följande övningsuppgift.

Följande länkar hjälper dig att evaluera den information som finns på nätet.
Vad är det som gör att en text på nätet är av god kvalitet och vad gör den användbar eller inte.
Vad bör du titta efter för att kunna avgöra om informationen är seriös och pålitlig. Dessa
länkar behöver du inte läsa i sin helhet, utan du väljer ut det du har nytta av.
Finding quality information on the WWW.
http://www.iona.edu/faculty/afranco/iima/webliog.htm
Evaluation of information sources. http://www.vuw.ac.nz/~agsmith/evaln/evaln.htm

Exempel 2

Välj den sökmotor på webben som du helst använder och sök på någon av de begrepp vi tagit
upp under kursen. Utnyttja gärna detta tillfälle till att söka material för den muntliga
presentationen vecka 44.
Om du inte vill göra det utan hellre utgår från länkarna i MediaCentret kan du också göra det.
I ditt svar, ge den exakta web-adressen (kopiera adressen direkt ur adressraden i Netscape
eller Explorer). Ge även en analys av materialet (är det trovärdigt, utan "slagsida", av vilken
nytta kunde det vara för dig eller någon annan på kursen etc).
Analysera åtminstone tre olika web-linkar.
Klicka här så hittar du tips för att få mer exakta sökresultat i Altavista.



Exkursion

Bild- och arkitekturanalys


(Instruktioner på kurssidan: Ta utskrift på denna sida)

Under kursens gång utför deltagarna en beskrivning av ett konstverk och en byggnad. Syftet
med uppgiften är att öva förmågan att uttrycka synintryck i ord. Övningen konkretiserar också
betydelsen av korrekt terminologi vad konst och arkitektur beträffar. Påminnelse:
Studieobjekten bör studeras på plats och därför ger läraren förslag på målningar, skulpturer
och byggnader som lämpar sig för analysuppgifterna. Besök platsen där det utvalda
konstverket finns och studera verket noggrannt. Besök också byggnaden på plats. Gå runt den
och betrakta den ur olika håll.

1. Välj vilka objekt (ett verk och en byggnad) du ska beskriva.
2. Studera byggnaden och verket. Gör så noggranna anteckningar och skisser som möjligt.
Därefter skriver du rent dina anteckningar och beskriver objekten så utförligt du kan med
egna ord. Utgå från anvisningarna ! Skaffa dig en bild på dem (fotografi, digifoto,
diabild,postkort eller webblänk) och skicka åt läraren.
3. Skicka in dina beskrivningar åt läraren senast den 23.4. 2003 ifall du vill ha hjälp med
terminologin. Därefter kan du ännu bearbeta dina beskrivningar. Komplettera, specificera och
ändra enligt egen bedömning.
4. De slutgiltiga versionerna bör vara inskickade senast den 27.4. 2003. (Se anvisningar
nedan) Din kurskamrat ger kommentarer åt dig för dina beskrivningar.
5. Kommentera och bedöm din kurskamrats beskrivningar. Senast den 29.4. 2003.

Vad bör bildbeskrivningen innehålla?
En utförlig beskrivning av en målning eller en skulptur som du beskådat på platsen (in sitù).
Omfattning minst 2 sidor (A4).
Övningens syfte är att betona vikten av att kunna beskriva i ord det man ser, att översätta
synintryck till skriven text. Kom ihåg att den första fasen av analysen, d.v.s
BESKRIVNINGEN är det viktigaste i denna övning! (i separat dokument finns anvisningar
för bildanalys).
Du behöver inte söka litteratur om verket i detta skede. Viktigt är dock att du begriper
skillnaden mellan de olika faserna i en regelrätt bildanalys. För att få rätt handledning är det
viktigt att du diskuterar ditt val med läraren. (Läraren måste ha bilder av alla de utvalda
föremålen för att kunna handleda).

Vad bör arkitekturbeskrivningen innehålla?
En utförlig beskrivning av byggnaden, dess väsentligaste detaljer och helhetsintryck (2 sidor
A4). Använd Åsa Ringboms riktlinjer och kom ihåg att beskrivningen av byggnadskroppen
påbörjas från exteriören och fortsätter sedan ifall möjligt med interiören. Beroende på vilken
byggnad du väljer, kan det räcka med att du beskriver endera inte båda. I kursboken av H.W.
Janson finns en del arkitekturtermer att hitta.
Ahlstrands Arkitekturtermer är också en ypperligt hjälpmedel för dej som vill trots allt
kontrollera terminologin. Beskåda byggnaden på plats!! OBS! Diskutera dina val med läraren!

Förslag till beskrivningsobjekt (enbart exteriören!) arkitektur/bildkonst.
Kom ihåg att beskriva byggnadens exteriör så utförligt som möjligt.

Åbo                             Mariehamn         Helsingfors
Åbo stadshus                    Stadshuset i      Riksdagshuset
Hjeltska huset                  Mariehamn         Universitetsbiblioteket
Sibeliusmuseet                                    vid Senatstorget
Åbo konst-museum
Finlands bank på Slottsgatan
(mittemot pizzeria Dennis)
Altartavlan i Åbo domkyrka      Santeri           Bildsvit ur
Målning ur Adolf von Becker     Salokivis         takmålningen i
utställningen (14.3.-11.5.) i   målning "Socis    Nationalmuseet
Åbo Konstmuseum                 trädgård" i       Ständerhusets fris
(Observatoriet). Alternativ:    stadshusets
Modersglädje, 1868, olja på     foajé
duk. Asnières-bron i Paris
efter belägringen, 1871, olja
på duk. Bondkusinen, 1878,
olja på duk.

(Introduktion till konstvetenskap / Katarina Humina)




Deltagarna gör tentfrågor

Exempel 1

Den första uppgiften utgår helt från den bok du läst. Du skall nu reflektera över den lästa
boken genom att tänka dig in i din lärares situation. Tänk dig att du just undervisat utifrån den
bok du läst och funderar på vilka tentfrågor som kunde vara bra att ställa för att på något sätt
kolla om dina studenter kunnat tillgodogöra sig din undervisning.
Inlämningsuppgiften handlar alltså om att göra tentfrågor till den bok du läst.
Inlämningsuppgiften bör innefatta följande aspekter:
a) Formulera 2 övergripande tentfrågor, vars syfte är att kolla om dina studenter har förstått
huvudresonemangen i den lästa boken. Du bör även motivera varför du just formulerat dina
frågor på det sätt du gjort.
b) Formulera 1 tentfråga där den studerande antingen utifrån sina egna erfarenheter relaterar
till något centralt ämnesområde som behandlas i den lästa boken eller reflekterar över egna
tidigare erfarenheter/kunskaper utifrån det som behandlas i den lästa boken. Motivera valet av
fråga.
c) Formulera 1 tentfråga, där den studerande kritiskt bör reflektera över något centralt som
behandlas i den lästa boken. Motivera även detta...

(Systematisk teologi / Mikael Lindfelt)

				
DOCUMENT INFO
Shared By:
Categories:
Tags:
Stats:
views:48
posted:3/16/2012
language:Swedish
pages:22