Docstoc

PMDD _premenstrual dysphoric disorders_ – dolt folkh_lsoproblem

Document Sample
PMDD _premenstrual dysphoric disorders_ – dolt folkh_lsoproblem Powered By Docstoc
					Män och hälsa
Sven Ingmar Andersson
Professor, leg. psykolog
Institutionen för psykologi
Lunds universitet




   Hälsa och psykologi
   Vad är genus?
   Hälsoparadoxen. Mäns överdödlighet
   Genusrelationer inom vården
   Depression och maskuliniteter
   Jämställdhet och hälsa
   Hälsopsykologi
  Mäns hälsa och
cykelkonstruktioner
Liv för män

   Lyckan är ett kvinnligt smycke.
   Stränga gudar, hårda öden
   och av bröd ett sparsamt stycke,
   det är liv för män
         (Verner v. Heidenstam, 1915).
    Hälsa och psykologi
 Traditionell psykologi
  - mannen som norm
  - mäns hälsa inte problematiserad
 Sociologi: könsroll och klassordning
 Feministisk psykologi / genuspsykologi
  - fokus på kvinnors underordning och livsvillkor
 Hälsopsykologi
  - integrerat biopsykosocialt perspektiv, inklusive genus
Sven Ingmar Andersson: Hälsa och psykologi, Lund:
Studentlitteratur, 2009


                              Hälsa och sjukdom

                              Vad är hälsopsykologi?

                              Modeller för hälsa och
                              hälsobeteende

                              Stress, coping och hälsa

                              Livskvalitet och hälsa

                              Livsstil och hälsa

                              Hälsa och samhälle
Vad är genus?
Sex, gender, gender-sensitive (eng.)
Genus på svenska:
      - kön med helhetssyn
      - konstruktion, relation, makt
Konstruktion - ”doing gender”, ”(åter)skapa
      kön” eller ”göra kön”
Relationer mellan kvinnor och män i sociala
      strukturer
Makt – underordning/överordning
               Genusforskning
                       Utveckling


Könsrolls-                                 1960-talet
Jämställdhets-

Kvinno-

Feministisk

Maskulinitets-

Genus-    (konstruktion, relation, makt)
- queer- (kritisk sexualitetsforskning)
- intersektionalitet (etnicitet, klass mm) 2000-talet
 Risker med genusperspektiv

 Skillnader mellan kvinnor och män kan förstärkas
  och olikheter skapas
 Andra kategorier än kön försummas: klass, etnicitet,
  religion, hudfärg, glesbygd/storstad
 Kvinnor görs till ”de goda”
 ”Både för mycket och för lite kön”

…..men individperspektiv viktiga för att förstå identitet,
  föreställningar och beteenden i förhållande till hälsa
  och sjukdom
Hälsoparadoxen
   Män lever kortare tid än kvinnor (i
    Sverige cirka 4 år) men …

 män rapporterar inte besvär och söker
  inte vård så ofta som kvinnor gör
 mäns läkemedelsanvändning är mindre än
  kvinnors (värkmedel, psykofarmaka)
 mäns sjukfrånvaro är lägre än kvinnors
Mäns överdödlighet - Sverige
Mäns överdödlighet – Sverige
Dödlighet efter utbildning 1991-2005
             Hälsoparadoxen
            Förklaringsmodeller

 Genetiska faktorer - biologiskt kön
       till mäns nackdel: manskroppen skörare?
 Biologiska skillnader förvärvade i kort (t.ex. akut stress)
  eller långt perspektiv (t.ex. svår barndom)
 Elisabeth Blackburn: "stressful life events" påverkar telomerer
  och ökar cellåldrandet (”Hur kränkta barn blir sjuka vuxna”)
 Beteende/livsstil (t.ex. rökning, alkohol)
 Konstruktioner, relationer och maktförhållanden mellan
  kvinnor och män
 Medikalisering (särskilt av kvinnor?)
Konstruktioner av kön (”doing gender”,
”göra kön”, könsstereotypier)
 Femininiteter             Maskuliniteter
     relationsinriktning           prestationsinriktning
     beroende                      oberoende
     gemenskap                     självständighet
     acceptera svaghet             förneka svaghet
     oro, nedstämdhet              ilska/aggressivitet
     skam, skuld                   tystlåtenhet
 En ”nedstämd” person      En frisk person

              Värderingar av kön
 ”en flickaktig pojke”    ”en pojkaktig flicka”
Relationer och maktförhållanden


   arbetstid – samma för kvinnor och män i Sverige
   obetalt arbete (28 t/v för kvinnor; 20 t/v för män)
   betalt arbete
        - könssegregerad arbetsmarknad – horisontellt
               och vertikalt
        - män går inte in i ”kvinnliga” yrken, men kvinnor…
   mäns våld mot andra män och mot kvinnor / sexuella
    trakasserier, homofobi
                   Genusrelationer
                    inom vården
   Skillnader mellan män och kvinnor överdrivs
          (t.ex. anatomi, neurologi, hormoner)
   Omedveten särbehandling / könsbias (män)
    - depression – bristfällig diagnostik?
    - fetma – läkemedel/operationer främst till kvinnor
    - cancer – bristfällig hjälp för psykologiska problem?
   ”Somatisering” av mäns besvär, t.ex. vid depression
   Medikalisering
    - screening (prostatacancer; bukaortaaneurysm)
    - nya diagnoser (erektil dysfunktion, andropaus, vuxen-ADHD)
    Har depression blivit vanligare?
   ”Mellan 20 och 40 procent av befolkningen uppskattas idag lida (min
    kursivering) av psykisk ohälsa, allt ifrån sjukdomstillstånd som psykoser till
    lättare psykiska problem”
    Folkhälsorapport 2005


   ”Mellan 4 och 10 procent av den vuxna befolkningen beräknas ha en
    pågående depression. Depressioner är vanligare hos kvinnor än män, 25
    procent av alla kvinnor och 15 procent av alla män beräknas att någon gång
    under sitt liv behöva behandling för en depression.”
    Folkhälsorapport 2009


   Lundbystudien: medelsvår till svår depression har minskat hos kvinnor,
    oförändrad hos män 1947-1997 Den teoretiska livstidsrisken för
    depression anges nu vara 30,7% för kvinnor och 22,5% för män
    Nettelbladt P et al. Läkartidningen 2008
       Sjukskrivna kvinnor och män med trötthet,
       nedstämdhet och överansträngning (n=300)

   Mäns förklaring av besvären: arbetssituationen
   2,7 läkemedel under den gångna veckan; SSRI,
    analgetika och andra psykofarmaka
   Inget ifrågasättande av medicinering
   Kvinnor och män är (ofta mycket) positiva till
    läkare, psykolog och kurator (medspelare?); nästan
    ingen är kritisk
   Stora förhoppningar på att vården ska lösa deras
    problem, vilka som regel fanns på arbetsplatsen
Hovelius B & Andersson SI (2009). Trötthet, nedstämdhet och överansträngning – är läkemedel lösningen? I:
   Skapar vården ohälsa? (Studentlitteratur).
Depression: symtom, orsak, sammanhang
   Diagnoskriterierna i DSM-IV bygger huvudsakligen på
    observationer av kvinnor
   Stora likheter mellan mäns och kvinnors depressioner
   Mäns besvärsbeskrivning: ”träffad av blixten”, bröstsmärta, irritation,
    ilska, idealisering av tidigare arbetsinsats: ”arbetat ihjäl sig”
   Mäns orsaksförklaringar: yttre orsak, orealistisk arbetsbörda
   Depression i medicinska publikationer (PubMed):
    - tillit till frågeformulär
    - orsakssammanhang: hormoner, socioekonomiska faktorer,
    allvarliga livshändelser; genusaspekter saknas
   ”en övergripande modell där interaktionen av biologiska,
    psykologiska och sociokulturella faktorer i utvecklingen av
    depression saknas”
    Johansson EE et al., Qual Health Res, 2009
Maskuliniteter

 Hegemonisk maskulinitet
 Underordnad maskulinitet
 ”Medverkande” (complicit) maskulinitet
 Marginaliserad maskulinitet
    Connell (1995)
  Maskuliniteter Källa: Connell, Messerschmidt (2005)

Bör vara kvar                 Bör tas bort                 Bör omformuleras

Hierarki av maskuliniteter    Mäns ”globala dominans”      Genushierarki: behov av
(plur.)                       över kvinnor;                holistisk syn, genus- och
                              Essentialism                 annan social dynamik
Icke-hegemoniska              Maskulinitet som personlig   ”Maskuliniteters geografi”:
maskuliniteter som är         egenskap                     lokal, regional, global
underordnade                  ”Trait”-teori                påverkan
Bildar mönster                                             Socialt förkroppsligande
(förebilder, t.ex. i sport)
Föränderlighet över tid                                    Maskulinteters dynamik:
                                                           motsägelser skapas som kan
                                                           leda till vidare förändring
    Vad kan män vinna/förlora på
    ökad jämställdhet?
 - längre liv?
 - föräldraledighet för pappa - färre skilsmässor
 - skilsmässa påverkar mäns hälsa negativt
 - bättre parrelationer? bättre kontakt med barnen?
 - bättre hälsa?
 - bättre heterosexualitet? (jfr kvinnors sexuella
       initiativ, mäns ansvarstagande)
(… men maskulinitetsforskning/mansforskning saknas
  inom medicinen)
 - makt/inflytande i arbetsliv/politik/fritid
Nationella riktlinjer
för depressionssjukdom
och ångestsyndrom (förslag)

   Socialstyrelsen:
    Vid depression och ångest bör hälso- och sjukvården i
    många fall ge psykologisk behandling och framförallt
    kognitiv beteendeterapi (KBT).
    KBT ger lika bra resultat som läkemedel både när det
    gäller individens symtom och möjligheterna att fungera
    på samma sätt som innan personen blev sjuk. Till skillnad
    mot läkemedelsbehandling ger KBT-behandling inte
    heller några biverkningar.
Svenska Psykiatriska Föreningen
remissvar den 18 juni 2009


   ”ingen studie har visat eller hävdat att KBT är bättre än
    antidepressiv behandling”
   ”Är psykoterapi biverkningsfri?”
    ”Det finns idag 500-600 utbildade KBT-terapeuter vilka knappast
    kan prestera 15-20 samtal med över en miljon svenskar som årligen
    lider av depressions- eller ångestepisoder. Det skulle i så fall krävas
    en utbyggnad till 20-30 000 examinerade terapeuter.”
   ”datorunderstödd KBT … ger inte underlag till någon
    evidensplacering”
   ”Socialstyrelsens legitimitet att uttala sig om psykiatrisk behandling
    har skadats”
Sveriges Psykologförbund

Mellan 1997 och 2005 fördubblades samhällets kostnader för
  depressionssjukdomar, från 16 till 33 miljarder kronor per år


Försiktigt räknat är 455 000 personer av den vuxna befolkningen i behov av
   psykologisk behandling för depression eller ångest


Idag får färre än var tionde patient som söker för psykisk ohälsa någon form
   av specifik psykologisk behandling. Det betyder att 420 000 personer inte
   får det


Att ge ytterligare 420 000 människor en evidensbaserad och god vård skulle
   kosta 4,2 miljarder kronor årligen.


Om psykologisk behandling innebär att symtomfrihet kan uppnås för hälften
  av personerna som drabbats av lindrig till måttlig depression eller ångest
  skulle det innebära en besparing om 11,4 miljarder kronor årligen.
Psykologer behövs
 Vem vet mest? – en fråga om makt
 Lärdomar från andra länder (t.ex. USA)
 Rätten att förskriva psykofarmaka
 Rätten att ”sätta ut” medicinering
 … vid många sjukdomar/besvär (t.ex.
  ”fashionable diseases”)
 Onödig medicinering (äldre, kvinnor)
Definitioner av stress



* Stimulusbaserade (t.ex. Holmes & Rahe)
* Responsbaserade (t.ex. Selye)
* Processorienterade
  (interaktionella/transaktionella)
  (t.ex. Lazarus & Folkman)
Variabler som kan påverka anpassning i
situationer av stress
   Egenskaper situationen har
   Egenskaper personen har
   Stimulus-specifika kognitiva bedömningar
     (tolkning och värdering; ”cognitive
     appraisal”)
   Coping-processer (kognitiva och
     beteendemässiga försök att handskas med
     stress-situationer)
Hälsopsykologiska riktningar/grenar

Riktningar/grenar        Begrepps- och                Tillämpning/intresse
                         teoribildning

Hälsopsykologi           kognitiv psykologi, social   utveckling och
(mainstream,             inlärningsteori;             tillämpning av teorier
huvudinriktningen)       biopsykosocialt              och modeller
                         perspektiv



Klinisk hälsopsykologi   biomedicinsk inriktning;     som mainstream
(Clinical health         perspektivjustering mot      hälsopsykologi med
psychology)              hälsa; övervägande           fokus på hälsa och
                         kvantitativa metoder         sjukdom
Hälsopsykologiska riktningar/grenar
(forts.)
Riktningar/grenar        Begrepps- och             Tillämpning/intresse
                         teoribildning
Samhällsinriktad         socialt stöd, makt,       strategier som individer
hälsopsykologi           kontroll,                 och grupper i samhället
(Community health        maktmobilisering;         kan använda i
psychology)              deltagarobservation;      hälsofrämjande syfte
                         förändringsinriktad
                         forskning


Folkhälsopsykologi       pluralism;                masskommunikation
(Public health           epidemiologiska studier
psychology)


Kritisk hälsopsykologi   kritisk reflektion;       hur sociala processer,
(Public health           kvalitativa metoder       makt och ekonomi
psychology)                                        påverkar hälsa, hälsovård
                                                   och sociala frågor
Hälsa och kön/genus

Betydelsen av samtidiga analyser av
 biologiska, psykologiska och
 sociala/kulturella faktorer, t.ex. av mäns
 överdödlighet och maskuliniteter
Exempel: hjärt-kärlsjukdom (angina,
infarkt)

   Andersson SI et al. (Heart & Lung, 2007):
    ”Perspectives that lay persons with and without health problems show toward
    coronary heart disease: An integrated biopsychosocial approach”

    Oro/ängslan och depression vanligare än ilska
         (”hostility”) hos patienter med hjärt- kärlsjukdom
    Pat. angav ofta två eller flera orsaksfaktorer (stress,
         rökning, hög arbetsbelastning, arv, matvanor,
         oro/ängslan)
    Kontextuella beskrivningar av problem illustrerade
         biopsykosocial komplexitet
Exempel: hjärt-kärlsjukdom (angina,
infarkt), forts.
Oro/ängslan:
Man, 52 år, 12-årig utbildning, gift, företagare, halvidsssjukskriven pga
   ryggproblem. Antal stressorer: 24 (av 95). Stresspoäng för oro/ängslan:
   90
Situation: Orolig på jobbet
Känner: Bekymrad för framtiden
Tänker: Mitt företag styr mitt liv fullständigt
Försöker göra: Jag vet inte vad jag skall ta mig till
Gör: det finns inget att göra. Jag har funderat över alla möjligheter jag har
Hjälp: Ingen hjälp. Vid min ålder är det inte så lätt att hitta något annat, att
   studera till exempel
Studentlitteratur, 2009                             Studentlitteratur, 2009




                          Studentlitteratur, 2004

				
DOCUMENT INFO
Shared By:
Categories:
Tags:
Stats:
views:6
posted:2/29/2012
language:Swedish
pages:34