Documents
Resources
Learning Center
Upload
Plans & pricing Sign in
Sign Out
Get this document free

Fragor_svar_utslappsratt_20110824

VIEWS: 11 PAGES: 42

									                               FRÅGA

 Nya frågor uppdaterade efter 110706 är markerade med
                         gult


Vilka är berättigad till fri tilldelning?




När räknas man som befintlig anläggning?




Gäller koldioxidtillstånden i nästa handelsperiod?



Vår verksamhet omfattas av handelslagen först 2013.
Behöver vi tillstånd nu för att kunna ansöka om fri tilldelning
som befintlig anläggning?

Vår verksamhet är med som förbränningsanläggning i
nuvarande handelsperiod. I nästa handelsperiod kommer fler
processer med i systemet pga handelssystemets ökade
omfattning. Behöver vi söka nytt tillstånd?
Vi har ett kraftvärmeverk. Eftersom vi producerar el, är vi då
inte berättigad till gratis tilldelning?




NACE koder? Enligt de nya SNI-koderna är inte vår
verksamhet med på koldioxidläckagelistan?

Vilket nummer avses med unik identitet från
Naturvårdsverket?



Vilket nummer avses med numret i registret?

När är ansökningsperioden?
När kommer officiella ansökningsformulär att läggas ut på er
hemsida?
När kommer en svensk version av ansökningsformuläret?



Kan man använda det preliminära engelska/svenska
formuläret och metodrapport som finns på er hemsida?


Kommer de officiella dokumenten skilja sig mycket från de
som ligger ute nu?
                              SVAR                                    I ansökningsblankett,   Vägledning
                                                                           var och vad?




Alla anläggningar som omfattas av bilaga 2 i
handelsförordningen (2004:1205) från och med 2013 kan
ansöka om fri tilldelning. Produktion av elektricitet är inte
berättigad till fri tilldelning. Befintliga anläggningar kan ansöka
om fri tilldelning preliminärt från 1 juni. Nya deltagare kommer
i praktiken kunna ansöka om fri tilldelning tidigast 2012.

Anläggningen ska vara tagen i drift senast den 30 juni 2011
och bedriva en verksamhet enligt bilaga 2 i förordning
(2004:1205) om handel med utsläppsrätter samt senast den
30 juni 2011 inneha ett tillstånd till utsläpp av
koldioxid/växthusgaser eller ha anmälts eller fått tillstånd
enligt miljöbalken. Se även § 5a i handelsförordningen.
Ja generellt gäller nuvarande tillstånd i nästa handelsperiod.
På grund av att handelssystemets omfattning ökar from 2013
kan anläggningar i vissa sektorer behöva söka nytt tillstånd till
2013.
Nej, tillståndet behöver ni 1 januari 2013. Ni kan ansöka om
fri tilldelning om ni uppfyller kraven som befintlig anläggning.
Tilldelningen kommer vara villkorad med att ni får
utsläppstillstånd.
Ni behöver inte söka nytt tillstånd för att ansöka om gratis
tilldelning som befintlig anläggning. Tänk på att inkludera de
ytterligare processerna som kommer med from 2013 i
ansökan. Nytt tillstånd behövs från 1 januari 2013.
Elproduktionen är inte berättigad till gratis tilldelning men den
värme som produceras berättigar till tilldelning.




Det är NACE rev 1.1 (2007) som ska användas för att
bestämma koldioxidläckagefaktorn och inte NACE rev 2.0
(2010)
Det är det ID-nummer som finns i den nationella                   A1.d
allokeringsplanen 2008-2012 (NAPII, se länk till höger) under
anläggningslista, vänster kolumn. Samma nummer finns även
i ECO2 som NV's löpnummer. Om ni inte har ett sådant
nummer så kontakta Naturvårdsverket
Med registret avses SUS och är således detta konto ID i           A1.e
följande format SE-120-XXXX-0.
Ansökningsperioden bestäms av Regeringen i Förordningen
om handel med utsläppsrätter. Först när Regeringen har fattat
beslut om förändring i förordningen vet vi när den kan träda
ikraft (startdatum) och sista datum för ansökan.
Naturvårdsverket vet inte när förordningen beslutas utan
hänvisar till Miljödepartementet. Naturvårdsverket arbetar
efter antagandet att förordning träder i kraft i slutet av juni/i
början av juli och att sista ansökningsdag är 31 augusti.
Officiella formulär kan inte läggas ut förrän Förordning och
Föreskrifter har trätt i kraft.
Kommissionen har översatt formuläret till svenska. Vi går nu
igenom översättningen och färdigställer den för att läggas ut
på vår hemsida. Vi beräknar ha en svensk version på webben
den 1 juni.
Det går inte att använda formuläret och metodrapport som en
slutlig ansökan men det går att fylla i uppgifter varav det
mesta sedan kommer att gå att kopiera över till de officiella
ansökningsdokumenten.
Nej.
                 Länk




http://ec.europa.eu/clima/documentation
/ets/docs/2008/nap_sweden_final.pdf
                Fråga

Vad menas med delanläggningar?



Vad menas med koldioxidläckage?




Hur många delanläggningar kan man ha?
                                        Svar

En anläggning ska delas upp i delanläggningar efter de tilldelningsmetoder och
koldioxidläckagefaktorer som ska tillämpas. Se även NFS 2011:3 samt
Kommissionens vägledning 2. Även en anläggning med 1 tilldelningsmetod delas
upp i 1 delanläggning.
Med koldioxidläckage menas att koldioxidutsläpp "flyttar" utanför EU's gränser på
grund av att för hårda miljökrav ställs på industrier inom EU som då väljer att flytta
produktionen utanför EU's gränser vilket inte resulterar i minskade utsläpp globalt.
KOM har beslutat om sektorer och delsektorer som anses vara utsatta för en risk för
koldioxidläckage (se länk). Dessa sektorer får tilldelning med 100% av riktmärket
(koldioxidläckagefaktor 1 eller CL-faktor 1 medan sektorer som inte anses vara
utsatt för koldioxidläckage får tilldelning med 80% av riktmärket 2013 med
nedskalning till 30% av riktmärket 2020, CL-faktor 0,8-0,3. I uppdelning i
delanläggningar redovisas den senare som ej utsatt för koldioxidläckage (non-CL, ej
KL). Exempelvis räknas mätbar värme till fjärrvärmekunder normalt inte vara utsatt
för koldioxidläckage.
En anläggning kan maximalt delas upp efter antal delanläggningar med
produktriktmärke + 6 delanläggningar med fallback metoder (värmeriktmärke,
bränsleriktmärke och processutsläppsriktmärke). Var och ett av dessa tre fallback
metoder kan delas upp i två delanläggningar ( en som är utsatt för koldioxidläckage
och en som inte är utsatt för koldioxidläckage) vilket resulterar i maximalt 6
delanläggningar med fallback.
I ansökningsblankett, var   Vägledning                Länk
        och vad?
                                         2



                                             http://eur-
                                             lex.europa.eu/LexUriSer
                                             v/LexUriServ.do?uri=OJ
                                             :L:2010:001:0010:0018:
                                             SV:PDF
                    Fråga

För vilka år ska aktivitetsnivå anges i
ansökan?

Kan man välja olika referensperiod för olika
delanläggningar?
En av våra delanläggningar var inte alls i
drift under 2006, kan vi räkna bort det året
för den delanläggningen?
Bestämmande av historisk aktivitetsnivå

Start av normal drift 1/1 2007 eller tidigare

Start av normal drift 2/1 2007 fram till 1/1
2009

Start av normal drift 2/1 2009 fram till 30/6
2011
                                         Svar

Ni får välja referensperiod 2005-2008 eller 2009-2010. Årlig aktivitetsnivå för varje
delanläggning ska anges för alla år i vald referensperiod där anläggningen varit i drift
under minst 1 dag.
Nej. Samma period gäller för alla delanläggningar.

Nej, inte om ni har fler delanläggningar och någon av dessa var i drift minst 1 dag
under 2006.



Median 05-08 eller 09-10

Välja antingen referensperiod 05-08 och beräkna: Ursprunglig kapacitet X relevant
kapacitetsutnyttjandefaktor ELLER referensperiod 09-10 och beräkna medianvärdet

Ursprunglig kapacitet X relevant kapacitetsutnyttjandefaktor
I ansökningsblankett, var   Vägledning   Länk
        och vad?
                                2


                                2

                                2


                                2

                                2

                                2


                                2
                        Fråga

Ursprunglig kapacitet
När behöver jag fastställa ursprunglig kapacitet




Ursprunglig kapacitet för produktriktmärken




Ursprunglig kapacitet för betydande
kapacitetsförändringar 1/1-05 till 30/6-11




Ursprunglig kapacitet för anläggningar som varit
i drift mindre än 2 kalenderår




Betydande kapacitetsökning
Vad är fysisk förändring

Hur fastställer jag att kapaciteten har ökat med
10%?
 - Ursprunglig kapacitet
 - Ny kapacitet


Hur bestäms historisk aktivitetsnivå när
betydande kapacitetsförändringar har skett?
HALursprunglig




HALtillagdkapacitet

HCUFursprunglig




Start av ändrad drift
                                        Svar                                            I ansökningsblankett,
                                                                                             var och vad?

1.Alla delanläggningar med produktriktmärke ska fastställa ursprunglig kapacitet
i delanläggningen 05-08 oavsett vilken referensperiod som är vald.            2.
Alla delanläggningar som har haft betydande kapacitetsförändringar någon gång
under perioden 1/1-05 till 30/6-11.                                  3. Alla
anläggningar som varit i drift mindre än 2 hela kalenderår.

Fastställs genom att ta genomsnittet av de 2 månaderna med högst
aktivitetsnivå under perioden 05-08 och multiplicera med 12. Eller, om inte
annat möjligt, genom experimentell verifiering av kapacitet. Anledning till att det
inte är möjigt kan t.ex. vara att delanläggningen inte varit i drift 2 månader under
2005-2008 eller att produktionsdata inte finns.
1. För att bestämma om kapaciteten har ökat med 10%, det är lika med
genomsnittet av de 2 högsta månatliga aktivitetsnivåerna fram till fysisk
förändring multiplicerat med 12.                                               2. För
att beräkna historisk kapacitetsutnyttjandefaktor (HCUFursprunglig), är det lika
med genomsnittet av de 2 högsta månatliga aktivitetsnivåerna fram till start av
ändrad drift multiplicerat med 12.
Fastställs genom att ta genomsnittet av de 2 högsta månatliga aktivitetsnivåerna
från start av normal drift fram till 30 juni 2011 multiplicerat med 12. Eller, om
inte annat möjligt, genom experimentell verifiering av kapacitet




Vad som är att anse som en fysisk förändring kan man få vägledning om i kap
6.4 i vägledning 2.
Ny kapacitet ska vara 10% högre än ursprunglig kapacitet

Se ovan Ursprunglig kapacietet för betydande kapacietetsförändringar
Genomsnittet av 2 högsta månatliga aktivitetsnivåerna inom 6 månader efter
start av ändrad drift multiplicerat med 12.

Historisk aktivitetsnivå är summan av HAL utifrån den ursprungliga kapaciteten
under hela referensperioden och HAL för tillagd kapacitet.
Median av årlig aktivitetsnivå under referensperioden utifrån ursprunglig
kapacitet. Fram till start av ändrad drift är det den årliga aktivitetsnivån. Efter
start av ändrad drift beräknas den ursprungliga årliga aktivitetsnivån (inklusive
året för start av ändrad drift) antingen genom att ta aktivitetsnivån för den
oförändrade produktionslinjen (går att göra om kapacitetsökningen beror på en
ny extra produktionslinje exempelvis) eller där ökningen beror på fysisk
förändring i den befintliga produktionslinjen, beräknas aktivitetsnivån genom
multiplicera ursprunglig kapacitet med en historisk kapacitetsutnyttjandefaktor
(HCUFursprunglig).
Beräknas genom att multiplicera den tillagda kapaciteten (Ursprunglig kapacitet -
Ny kapacitet) med HCUFursprunglig
Beräknas genom att dividera genomsnittet av årliga aktivitetsnivåer före relevant
fysisk förändring som ledde till den (första) betydande kapacitetsökningen med
ursprunglig kapacitet enligt 2 ovan. För betydande kapacitetsförändringar under
2005 ska beräkningen göras på månadsvisa uppgifter.

Den första dagen i en 90-dagarsperiod där delanläggningens tillagda designade
kapacitet har drivits med i genomsnitt 40%
Vägledning   Länk

    2




    2
               Fråga                                                Svar


Vilken värme är berättigad till gratis All konsumerad mätbar värme utanför systemgränsen för
tilldelning?                           produktriktmärken som används i produktionsprocesser, för
                                       mekanisk energi, värme och kylning samt exporterad mätbar
                                       värme till anläggningar och enheter som inte är med i
                                       handelssystemet. Undantag - konsumerad mätbar värme för
                                       elproduktion, mätbar värme som är producerad utanför
                                       handelssystemet, mätbar värme som är producerad inom en
                                       delanläggning för salpetersyra, värme som producerats av
                                       elpannor.
Vad är mätbar värme?                   Mätbar värme mäts alltid som netto (värmen som kommer
                                       tillbaka till värmekällan ska dras av) och kännetecknas av att:
                                       värmen transporteras genom identifierbara rör/ledningar OCH
                                       värmen har en värmebärare (ex ånga, het luft, vatten, olja,
                                       flytande metall eller salter) OCH värmen mäts eller kan mätas
                                       av en värmemätare (där en värmemätare är alla typer av
                                       utrustning som kan mäta andelen producerad energi baserad
                                       på flödesvolym och temperatur)

Hur ska man hantera spillvärme         För att inte någon dubbelräkning ska ske behöver man göra
från bränsleriktmärke för att det inte ett avdrag på bränsleriktmärket som motsvarar aktivitetsnivån
ska bli dubbelräkning                  för värmeriktmärket (TJ) av spillvärmen. Om spillvärmen
                                       används till ej KL medan bränsleriktmärket har KL-status, görs
                                       avdraget istället på värmeriktmärket. Beskriv hur ni har gjort i
                                       flik J samt i metodrapporten.
Hur bestäms netto                      Se vägledning 3 annex II för olika metoder. Den metod som
produktion/konsumtion av mätbar        har högst tillförlitlighet ska användas.
värme?
Vem får tilldelning av mätbar
värme?
En industri inom handelssystemet Konsumenten av värmen får tilldelning
levererar mätbar värme till annan
industri inom handelssystemet?

Industri utanför handelssystemet      Denna värme berättigar inte till gratis tilldelning och får inte
levererar mätbar värme till en        räknas med i aktivitetsnivåerna. En industri som konsumerar
industri inom handelssystemet?        denna värme inom systemgränsen för produktriktmärke ska
                                      dra av denna värme från aktivitetsnivån.

Industri inom handelssystemet         Producenten får tilldelning för exporterad mätbar värme
levererar mätbar värme till en
industri utanför handelssystemet?
Ett bolag äger pannor som ingår i     Konsumenten får tilldelning
handelsystemet och levererar
värme till anläggningar inom
handelssystemet?
Inkluderas uppvärmning av kontor      Ja
etc i produktriktmärket?
Vem får tilldelning vid leveranser Som princip räknas ett fjärrvärmenät som att det inte är med i
till fjärrvärmenät?                handelssystemet och inte heller är utsatt för koldioxidläckage.
                                   Grundregeln är alltså att en anläggning som levererar värme
                                   till ett fjärrvärmenät levererar värme utanför handelssystemet
                                   och får därmed tilldelning för den väme som levereras.
                                   Undantag kan vara om en värmeproducerande anläggning har
                                   ett direkt avtal med en värmekonsument om leverans.Detta
                                   förutsätter alltså att det är specificerat från vilken anläggning
                                   värmen ska komma ifrån. Då gäller att konsumenten får
                                   tilldelning.

Typfall
Industri inom handelssystemet            Producenten/industrin får tilldelning
levererar ex ånga till
fjärrvärmebolag som sedan
distribuerar värmen vidare ut på
fjärrvärmenät?
Fjärrvärmebolag producerar egen          Producenten/fjärrvärmebolaget får tilldelning
värme till nätet?
En industri köper värme från en          Konsumenten får ingen tilldelning för denna värme.
värmedistributör/fjärrvärmenät?
Vi är en industri som har                Eftersom ni importerar värme som räknas som att det inte
produktriktmärke men köper               ingår i handelssystemet ska inte den räknas med. Används
fjärrvärme för uppvärmning av            den importerade värmen inom systemgränsen för ett
kontor etc, hur hanteras det?            produktriktmärke ska man således räkna av den importerade
                                         värmen från produktriktmärket. Kontorsbyggnader ingår i
                                         produktriktmärket
Vad innebär specialregeln om             Verksamhetsutövare som levererar mätbar värme till privata
leverans till privata hushåll?           hushåll kan antingen få tilldelning enligt värmeriktmärke eller
                                         tilldelning utifrån historiska utsläpp för den värme som
                                         producerats och levererats till privata hushåll om utsläppen för
                                         den produktionen är högre än vad man får tilldelning för enligt
                                         värmeriktmärket. Utsläppen ska dock korrigeras ned för varje
                                         år med 10%. Den metod som ger högst tilldelning kommer att
                                         tillämpas. Korrektionsfaktorn på 10% innebär att det kan bli så
                                         att de första åren ex 2013-2016 baseras tilldelningen på
                                         historiska utsläpp medan resterande år baseras tilldelningen
                                         på värmeriktmärket. Se även vägledning 6 kap 3.3 för mer
                                         information.

Behöver man fylla i uppgifter om         Nej, endast obligatoriskt om man ansöker om tilldelning enligit
utsläpp till privata hushåll i sektion   specialregeln om privata hushåll. Detsamma gäller även i
D.II.3?                                  metodrapporten avsnitt 5.13.
Var är mätpunkten för levererad          Mätpunkten är leverans ut till fjärrvärmenätet (netto) alltså ska
värme till nätet, är det                 värmen som återgår till anläggningen dras ifrån.
bruttoproduktion eller värme till
slutkund eller?

Vilken koldioxidfaktor ska               Koldioxidläckagefaktorn bestäms utifrån om konsumenten av
användas?                                värmen är - eller inte är utsatt för koldioxidläckage.
Leverans av mätbar värme till            Ett fjärrvärmenät är som utgångspunkt inte utsatt för
fjärrvärmenät där kunderna är            koldioxidläckage. Finns det industrier på fjärrvärmenätet se
privata hushåll, skolor, affärer,        svar på frågan nedan.
lokaler etc.
En industri som producerar           Tilldelningen går till producenten av värmen. Om producenten
produkter som är utsatt för          kan bevisa att en viss andel av den producerade värmen på
koldioxidläckage konsumerar värme    nätet går till en industri som är utsatt för koldioxidläckage kan
från ett fjärrvärmenät?              koldioxidläckagefaktor 1 få användas för denna värme. Denna
                                     värme blir då en egen delanläggning med CL-faktor 1. Finns
                                     det fler producenter till nätet ska alla använda samma
                                     andelstal dvs om 2 % av totala värmen på nätet går till industri
                                     utsatt för koldioxidläckage ska alla producenter använda 2%
                                     som andel av sin levererade värme som utsatt för
                                     kolidoxidläckage.


När kan man fylla i förenklad        Kriterierna för när en komplett värmebalans ska anges finns i
värmebalans?                         ansökningsformuläret.
Vi är ett fjärrvärembolag som        Ja. OBS att komplett värmebalans krävs om man ansöker om
endast levererar värme till          specialregel för privata hushåll. Tänk på att det är netto
fjärrvärmenät, kan vi fylla i        konsumtion och export som ska redovisas. Det ska också
förenklad värmebalans?               beskrivas i metodrapporten.
Är värme från en värmepump           All värme som ingår i ETS och inte är framställd i en elpanna
berättigad till fri tilldelning?     är berättigad till fri tilldelning. Det krävs alltså att värmen på
                                     något sätt är länkad med ett bränsleflöde som övervakas inom
                                     ETS (ingår i tillståndet för utsläpp av växthusgaser). Därav är
                                     värme som kommer från värmepumpar där värmen i
                                     spillvärme höjs till rätt temperatur berättigad. Värme från en
                                     fristående värmepump är inte berättigad till fri tilldelning.

Kapacitetsökning och förändring
av KL-faktorer
Vi är ett fjärrvärmebolag som under Nej, eftersom det inte inneburit en fysisk förändring i den
2010 fick 3 kunder påkopplade på värmeproducerande utrustningen.
fjärrvärmenätet som kan anses vara
utsatta för KL. Det innebär en helt
ny delanläggning för oss. Kan det
betraktas som en betydande
kapacitetsökning eftersom det är en
ny delanläggning.
I ansökningsblankett,   Vägledning     Länk
     var och vad?

                          2 och 6




                          2 och 6




                         KOMs frågor
                          och svar-
                        dokument kap
                             2.2


                         3 bilaga II


                             6
D.II.3   6
               Fråga                                               Svar


Vad definieras som restgaser?        Defintion av restgaser finner ni i vägledning 8 kap 2.
                                     Restgaser som uppkommer inom systemgränsen för ett
                                     produktriktmärke tillfaller till viss del producenten (inräknat i
                                     PRM) och till viss del konsumenten av restgasen.
                                     Konsumenten får tilldelning som användning som vilket
                                     bränsle som helst. För restgaser som uppkommer utanför ett
                                     produktriktmärke tillfaller tilldelningen endast konsumenten
                                     enligt både delanläggning för processutsläppsriktmärke och
                                     delanläggning för användningen av restgasen enligt
                                     värmeriktmärke, bränsleriktmärke eller produktriktmärke. (Se
Vem får tilldelning för restgaser?   vägledning 8)
I ansökningsblankett,   Vägledning   Länk
     var och vad?

                            8
EU-ETS (EU Emission Trading Scheme)             EU's system för handel med utsläppsrätter
non-ETS                                         Enheter (industrier, anläggningar) som inte är med i handelssystemet
CIMs (Community Wide Implementation Measures)   Kommissionens beslut av den 27april 2011 om tilldelningsregler.
CL/KL (Carbon Leakage/Koldioxidläckage)         Koldioxidläckage
NIM (National Implementation Measures)          Den lista på alla anläggningar inom handelssystemet som Sverige ska
e är med i handelssystemet
1 om tilldelningsregler.

lssystemet som Sverige ska skicka till EU-kommissionen med förslag till tilldelning
Fråga                     Svar
Om PRODCOM
koden för min produkt
inte finns specificerad
under ett
produktriktmärke i
vägledning 9, innebär
det då att den inte       Nej, det viktiga är att
ingår i                   titta på definitionen
produktriktmärket?        av produkten i CIMs.
Ingår värme för
uppvärmning av
kontor och lokaler i
produktriktmärket?        Ja
Fråga
Vi är ett integrerat massa- och
kartongbruk som levererar värme till
närliggande sågverk i form av ånga. Vad
jag kan förstå av Guidance Document
No6 , avsnitt 2.2, så kan vi få tilldelning
baserat på denna leverans. Stämmer
det?




Vid beräkning av historisk produktion
2005-2008 så tolkar jag det som att det
är medianen av årsproduktionen (fyra
värden) som skall användas. Stämmer
det?

Vi tillverkar både helblekt kartong och
avsalumassa. Får vi tilldelning för den
massa som vi tillverkar och sedan
använder direkt, i form av pumpmassa,
för kartongproduktion? Om nej så är det
alltså ingen skillnad mellan ett
integrerat kartongbruk och ett
kartongbruk som köper sin massa?

En mindre mängd massa torkas och
löses sedan upp för kartongtillverkning
vid störningar i massaproduktionen. Hur
hanteras den?




Kan ett pappersbruk få tilldelning för
fjärrvärme?
Vid ett bruk med tre pappersmaskiner
som alla tre gör produkter som faller
inom två olika produktriktmärken
(Newsprint och Uncoated fine paper).
Hur delar jag då upp i subanläggningar?
Det verkar inte som att det är möjligt att
se varje pappersmaskin som en
subanläggning eftersom två olika
subanläggningar inte kan tillverka
samma produkt. Ska jag då se
helabruket som en anläggning bara som
tillverkar två olika produkter?
När HAL anges ska de två månaderna
med högst produktion per
produktriktmärke anges. Är det
verkligen så eller ska jag då (i och med
att båda produkterna tillverkas på
samma maskiner och ju inte kan
tillverka fullt av båda produkterna
samtidigt) ange de månader när den
sammanlagda produktionen var som
högst?

Är det helt klart hur produktion
definieras, dvs var och hur den mäts?
Ska ge er lite kompletterande underlag
till frågan: Hur hanteras t.ex.
konvertering? Är den avhängig av
bolagstillhörighet så att vi t.ex. bör lägga
arkanläggningar i separata bolag? Vi
arkar ju både internt och externt o
ibland externt i egna anläggningar i
ibland hos externa företag.
För massa så gäller motsvarande fråga.
Med undantag för returpappersmassa
(se separat fråga senare) så får vi
tilldelning för avsalumassa. Vad händer
då om bruken kör ointegrerat trots att
massabruket var på samma site. Dvs om
man tar upp massan o torkade
densamma varefter den förflyttades till
en pulper o löstes upp igen i samma
magasin. Är massan då att beteckna
som avsalu eller integrerad? Om den
bedöms som ointegrerad så måste det
antingen hänga ihop med att den är
torkad eller att den produceras i ett
annat bolag.
En slutlig fråga kring leveranser av
massa om fiberslam levereras till en
annan site där man gör fluting av det,
räknas detta som avsalumassa?


Vi delar in bruket i två delanläggningar
med produktriktmärke (avsalumassa
och fluting) och två delanläggningar
med värmeriktmärke (säckpapper och
MG-papper). Det räcker väl att mäta
ångförbrukning till
säckpappersmaskinen och MG-
maskinen för att få nettoförbrukningen
av värme? Det krävs väl ingen
rapportering av producerad värme i
brukets pannor och förbrukning av
värme i de delanläggningar som
använder produktriktmärke?

Om en delanläggning som använder
värmeriktmärke dessutom eldar gasol
direkt i pappersmaskinen torkkåpa hur
får man då tilldelning av utsläppsrätter
för den föbrukade gasolen?
Vid leverans av energi till
fjärrvärmebolag levereras både ånga
och avloppsvatten 65 grader.
Rapporteras både ånga och energin i
avloppsvattnet?


Hur hanterar levererans av energi till
fjärrvärmebolag som levererar vidare till
bostäder är detta "heat for private
house hold"?

Hur hanteras åtgärder som inte är
beslutade men som eventuellt sker efter
2013? Påverkar det utsläppsrätterna?
Kväveoxider ingår väl inte för
skogsindustrin?
Vilka mätpunkter är kritiska?

Måste de delar vi inte har rätt att få
utsläppsrättigheter för ändå beskrivas i
metodbeskrivningen och måste siffror
specificeras för denna produktion i
mallen? Vi kommer använda
värmeriktvärde för våra delanläggingar.
De delanläggningar vi söker
utsläppsrätter för är: a. produktion av
kraftliner, b. leverans av fjärrvärme till
energileverantör (non-CL anläggning
utanför ETS), c. Leverans av ånga till
sågverk (anläggning utanför ETS) d.
Talloljeproduktion. Utöver detta
producerar vi också bl.a. elektricitet i en
turbin, vilken vi inte kommer att söka
utsläppsrätter för. Den värme som åtgår
för tillverkningen i varje delanläggning
mäts separat och den värme som åtgår
för tillverkning av t.ex. elektricitet mäts
separat.
       Vid produktion av kraftliner
       används en viss mängd
       returfiber. Den värme som åtgår
       vid tillverkningen av kraftliner
       mäts som total mängd förbrukad
       värme inkl. den värme som åtgår
       för returfiber. Den värme som
       åtgår för returfiberproduktionen
       mäts alltså inte separat och går
       därför inte, utan att göra en
       väldigt grov
       schablon/uppskattning, att dra
       bort från totala värmen som
       åtgår vid produktionen av liner.
       Vi tänker därför inte räkna med
       produktriktmärke för produktion
       av returfiber, utan ser denna
       produktion som en del i
       totalproduktionen av linern och
       räknar då enbart med
       värmeriktmärke. Är detta korrekt
       tänkt?

Ska vi redovisa installerad kapacitet på
delanläggning (punkt G i mallen)? Vi har
värden från referensperioden. Vi har
inte haft någon kapacitetsökning och vi
kommer att fortsätta mäta
värmeleverans och verifiera denna
under nästa handelsperiod.

För den tallolja som produceras kommer
värmeriktmärke att användas. Talloljan
levereras till kund för vidare förädling
till biobränsle. Räknas denna som CL
eller non-CL?
Vad menas med definitionen fall-back
under punkten G i mallen?
Vilken NACE-kod skall användas för
kraftlinertillverkning?
Vilket produktriktmärke gäller för
greaseproof-papper?
Stämmer det att endast
avsalumassaproduktionen kan
användas, inte hela
massaproduktionen?




Finns det någon gräns för ytvikter för olika
produkter inom olika produktriktmärken, tex.
för ”carton board”, måste det vara < 150 g/m2?
Rening av illluktande gaser ingår inte i
produktriktmärkena för massa. Gör man då
en egen delanläggning för den ånga som
förbrukas för detta?
Flistillverkning: Eftersom flistillverkning inte
ingår i produktriktmärket för massa, kan vi
då få tilldelning för uppvärmning av stockar
etc i samband med flistillverkning.
Svar




       Ja, om sågverket inte är med i ETS får leverantören av värme ansöka om utsläppsrätter. Om
       sågverket är med i ETS är det konsumenten, dvs. sågverket som får ansöka om utsläppsrätter.




Ja, men det är årsproduktionen för de fyra åren som fylls i ansökan, medianvärdet räknas ut automatiskt.
Om man under perioden haft en signifikant kapacitetsökning eller minskning ska detta också fyllas i
ansökan. Valet av referensperiod (2005-2008 eller 2009-2010) gäller för hela anläggningen, även om den
är uppdelad i flera delanläggningar (för olika riktmärken).




NEJ, ingen tilldelning för massaproduktion som används direkt vid ett integrerat bruk (enda undantaget
är produktion av returfibermassa som ger rätt till tilldelning).




Det är massa som placeras på marknaden som ger rätt till fri tilldelning, torkad massa som löses upp vid
störningar ger ej rätt till fri tilldelning. Sök tilldelning för kartongproduktionen.
Det är slutkonsumenten som avgör om producenten är berättigad till tilldelning eller ej. Vid leverans till
ett fjärrvärmenät behandlas fjärrvärmenätet i detta avseende som att det inte är med i ETS, dvs
producenten får alltid tilldelning oavsett kunder på nätet. Enda undantaget är om en viss
anläggning/producent har ett särskilt avtal med en kund på nätet att just de ska leverera värmen till
denna kund. Då får konsumenten tilldelning om den är med i ETS. Levererad värme på nätet tillhör en
delanläggning med värmeriktmärke ej KL (koldioxidläckage) om kunderna är exempelvis privata hushåll
eller industrier, affärer som inte anses vara utsatt för koldioxidläckage. Kan man visa att det finns
industrier som kunder som är utsatt för KL och man kan ange en andel av det man levererar ut på nätet
som går till kunder utsatt för KL (alltså andel av den totala värmen från alla producenter till nätet som går
till dessa), kan man ange denna aktivitetsnivå i delanläggning med värmeriktmärke KL.
Varje produkt blir en delanläggning, även om den tillverkas på två olika maskiner, produktionen av just
denna produkt vid de båda maskinerna läggs ihop.




Högsta produktion för respektive produkt ska anges. Beskriv situationen i metodrapporten, att summan
av installerad kapacitet är högre än den faktiska kapaciteten i pappersmaskinen.




Konvertering är en delanläggning berättigad till tilldelning enligt värmeriktmärke. Produktionen mäts på
”den lilla rullen”, dvs trimmad stor rulle. Ev förluster vid konvertering kommer då med, oavsett om
konverteringen sker på samma anläggning eller på annan plats.
               I direktivet står det att tilldelning ska ges till massa som blir ”put on the market”, det är
               alltså endast massa som säljs utanför anläggningen som ger möjlighet till tilldelning.
               Definitionen på integrerat bruk i kommissionsbeslutet är också att den enhet som
               tillverkar massa exporterar mätbar värme till andra delanläggningar, på samma eller andra
               siter.
Fiberslam räknas som avsalumassa men måste räknas om till 90 % torrhalt. Enligt KOM- beslutet räknas
det inte som avsalumassa om anläggningarna är tekniskt sammankopplade. Dvs om fiberslammet går
genom en teknisk koppling så anses det vara integrerad produktion, även om fiberslammet går till en
annan site/anläggning.




Det går bra att använda ångmätarna på maskin men information om ångproduktion och
värmeproduktion och leverans krävs ändå i ansökan.




Man får göra en delanläggning av torkkåpan och för bränsleförbrukningen i denna söka tilldelning enligt
bränsleriktmärket.
         All värmeenergi som levereras räknas in, både ånga och vatten.
Levererar man värme till ett fjärrvärmebolag som sedan endast distribuerar värme ut på nätet så räknas
fjärrvärmebolaget endast som ”distributör” av denna värme. Producenten får tilldelning för levererad
värme. Värme till privata hushåll är en specialregel som säger att om utsläppen för att producera värme
till privata hushåll 05-08 (via ett fjärrvärmenät) är högre än vad man får tilldelning för enligt
värmeriktmärke för levererad värme till privata hushåll så får man tilldelning enligt grandfathering, alltså
medelutsläppen 05-08 för denna del. Spillvärme kan dock aldrig ha högre utsläpp.


Om det innebär kapacitetsminskningar kan det resultera i lägre tilldelning under nästa handelsperiod.
Om det innebär kapacitetsökningar får ny ansökan om tilldelning för ny anläggning göras.

Nej
Beror på vilka/vilket riktmärke du använder, olika för olika anläggningar och riktmärken.




       Ja, hela anläggningen ska beskrivas, det går bra att ta figur och beskrivning från tidigare ansökan
       om tilldelning. För värmeriktmärke gör man högst två delanläggningar. En för värme som används
       för produktion av produkter som är utsatta för koldioxidläckage och en för produkter som inte är
       utsatta för koldioxidläckage.
        För papperstillverkningen ska ni bara räkna med konsumtion av värme för produktion av papper.
        För returpappersmassa ska ni använda produktriktmärket.




Nej, om enbart värmeriktmärke används och inga kapacitetsändringar förekommit behöver inte
ursprunglig installerad kapacitet anges.




Den har NACE-kod 24.14.71.30 och om man tittar i ”Carbon Leakage listan” så finns den koden med, under ”
Manufacture of other organic basic chemicals”. Alltså är den berättigad till fri tilldelning till 100 % av värmeriktmärket.
Som fall-back räknas alla riktmärken som inte är produktriktmärken, dvs värmeriktmärke,
bränsleriktmärke och processutsläppsriktmärke.

NACE 2112

Det finns inget produktriktmärke för greaseproof, därför måste värmeriktmärket användas.
Avsalumassa får tilldelning enligt produktriktmärket för massa. Om det sker integrerad
papperstillverkning får man för denna tilldelning enligt produktriktmärket för respektive pappersprodukt.
För den integrerade pappersproduktionen får man inte tilldelning för den massa som används såvida det
inte är returfibermassa som man får tilldelning för ändå.


Om det inte finns angivet i NACE-koderna finns det ingen gräns. I listan över olika NACE-koder i CEPI guidance doc finns det
flera olika ytvikter för olika producter som alla ryms under ”carton board”. Listan på PRODCOM koder är inte heltäckande och
enligt Kommissionen är den allmänna beskrivningen av produkten lika viktig. Det vill säga, om de uppfyller följande kriterier så
omfattas de av riktmärket:                                                       Uncoated carton board is mainly used for
packaging applications which the main needed characteristic is strength and stiffness, and for which the commercial aspects as
information carrier are of a second order of importance.           - Carton board is made from virgin and/or recovered fibres,
has good folding properties, stiffness and scoring ability.             It is mainly used in cartons for consumer products such
as frozen food, cosmetics and for liquid containers; also known as solid board, folding box board, boxboard or carrier board or
core board.”



Den energi som går åt till avfallshantering, rening av illaluktande gaser elle förbränning av VOC är inte berättigad till fri tilldelning.
Nej, det är endast den mekaniska delen i flisning och huggning som inte ingår i produktriktmärket.
rättigad till fri tilldelning.

								
To top