; Aspergers syndrom
Documents
Resources
Learning Center
Upload
Plans & pricing Sign in
Sign Out

Aspergers syndrom

VIEWS: 22 PAGES: 34

  • pg 1
									Det är hjärnan som är kung i
kroppen och bestämmer.

          Malin 10 år (framtida neuropsykolog)
NEUROPSYKIATRISKA DIAGNOSER
     Missbruk och beroende


              ADHD
         Autismspektrum
                Roland Säll
              Neuropsykolog
         Psykiatriska kliniken NUS
   Missbruk och funktionshinder
The Center for Disease Control and Prevention (USA):
20% av alla funktionshindrade har ett missbruk.
Inlärningsproblem, emotionella störningar och språkstörningar
    överrepresenterade.

Sårbarhetsfaktorer:
• Omdöme och beslutsfattande
• Interpersonella svårigheter
• Problematiska relationer
• Exekutiva störningar
• Psykiatrisk samsjuklighet
• Ökad betoning på autonomi och självständighet – ökad tillgång till
  droger
MISSBRUK/SUD OCH ADHD
                       ADHD-historik
•   1902 Defective moral control syndrome (GF Still)
•   1922 Postencephalitic behavior disorder (Hohman)
•   1926 Minimal brain damage (Ehrenfest, Smith)
•   1940 Motor Restlessness Syndrome (Sukhareva)
•   1960 Hyperactive Child Syndrome (Chess)
•   1963 Minimal Brain Dysfunction (McKeith & Bax)
•   1972 Inattention Disorder (Douglas)
•   1980 DSM-III, Attention-Deficit disorder, +/- hyperactivity
•   1987 DSM-III, Attention Deficit Hyperactivity Disorder
•   1994 DSM-IV Attention Deficit/Hyperactivity Disorder
                    DSM-IV
•   DEBUT FÖRE 7 ÅR
•   TVÅ OMRÅDEN; FUNKTIONSHINDRANDE
•   FÖRKLARAS EJ BÄTTRE AV ANNAT SYNDROM
•   OUPPMÄRKSAMHET
•   HYPERAKTIVITET/IMPULSIVITET
•   I KOMBINATION ELLER ENSKILT
            OUPPMÄRKSAMHET
                    (6/9 kriterier krävs)
• Ouppmärksam på detaljer, gör ofta slarvfel i yrkeslivet
  eller andra aktiviteter
• Har svårt att bibehålla uppmärksamhet inför uppgifter
• Verkar ofta inte lyssna på tilltal
• Följer inte instruktioner och har svårt att genomföra
  skolarbeten eller andra projekt
• Har ofta svårt att organisera sina uppgifter och aktiviteter
• Undviker ofta och är ovillig att utföra aktiviteter som
  kräver mental uthållighet
• Tappar ofta bort saker som är nödvändiga för en aktivitet
• Är ofta lätt distraherad av yttre stimuli
• Är ofta glömsk
HYPERAKTIVITET – IMPULSIVITET
                    (6/9 kriterier krävs)
• Har ofta svårt att vara stilla med händer och fötter eller
  sitta still.
• Lämnar ofta sin plats i klassrum, möten eller andra
  situationer där personen förväntas sitta still.
• Känner sig rastlös eller nervös
• Har svårt att leka eller utöva fritidsaktiviteter lugnt och
  stilla
• Verkar ofta vara på språng eller gå på högvarv
• Pratar ofta överdrivet mycket
• Kastar ofta ur sig svar innan frågeställaren pratat färdigt
• Har svårt att vänta på sin tur
• Avbryter eller inkräktar ofta på andras aktiviteter
Vanliga vuxenbekymmer vid ADHD
• Skjuter upp
• Låg tolerans för frustrationer
• Stämningslabilitet
• Svårt med relationer till andra
• Stresskänslighet
• Söker ständigt stimuli
• Sviktande arbetsprestationer
• Vardagsuppgifter blir inte gjorda
• Svårt att göra flera saker
    samtidigt
• Bristande tidsuppfattning
• Svårt med organisation och
    planering
• ”Gränslöshet”
• Perceptionssvårigheter
                 DAMP
• ADHD och samtidig Störd utveckling av
  koordinationsförmågan (DCD)

• DAMP-begreppet bör sorteras ut, ej
  internationellt vedertagen diagnos.
         FÖREKOMST ADHD
• VARIERANDE SIFFROR: 3-5%
  PUNKTPREVALENS FÖR BARN (DSM-IV).

• 30-50 % HAR KVARSTÅENDE PROBLEM I VUXEN
  ÅLDER

• 15-31% UPPFYLLER ADHD-KRITERIER FULLT UT
  ÄVEN I VUXEN ÅLDER
             KÖN och ADHD - 1
• Få studier på
  kvinnor/flickor, stort
  behov av studier
• Kvot 1,8-2,7:1
• Kliniska fall: 2,3-5,4:1
• Lika allvarliga
  svårigheter oavsett
  kön
           KÖN och ADHD – 2
    (Biederman et al, 2002, Wheeler & Carlson, 1994)

• Vanligare med A-symtom hos kvinnor
• Kvinnor har ej lika ofta
  inlärningssvårigheter som män
• Något högre familjeanhopning hos kvinnor
• 50% pojkar och 30% flickor ”dålig
  prognos”
• Problem i kamratgruppen vanligare hos
  flickor
     Flickor med ADHD (SBU, 2005)

• Depression och ångest vanligare hos
  flickor, uppförandestörning vanligare hos
  pojkar
• Lärare har svårare att identifiera flickor än
  pojkar med ADHD, men föräldrar gör
  ingen skillnad.
• Flickor med ADHD får i lägre utsträckning
  CS-behandling än pojkar
• Pekar på bristande kunskap generellt.
                   Kognition
Exekutiva funktioner
Arbetsminne
Inhiberingssvårigheter
ADD: Långsamt
  informations-
  processande
Gemensamt: Svårt att
  reglera aktivitetsnivå
                    ETIOLOGI
• VÄSENTLIGEN OKÄND
• GENETIK (monozygot
  tvillingstudie 86%
  konkordans)
• TOXINER (alkohol,
  rökning, bly, dopaminerga
  droger)
• PRE- OCH PERINATALA
  RISKFAKTORER
    Etiologi ADHD/missbruk - miljö

• Förälder m ADHD: 57% av barnen har också ADHD

• Syskon med ADHD: 15% har också ADHD

• Tonåringar med ADHD och missbrukande förälder (n=140) löpte
  signifikant högre risk än non-ADHD kontroller (n=120) med samma
  föräldraproblem att utveckla SUD.

• ADHD-patienter mer känsliga för förälders missbruk/miljöpåverkan
  avseende missbruksrisk?
            HJÄRNA - KEMI

• Centralstimulantia: Dopamin och
  noradrenalinsystemen påverkas
• PET-studie visar ökad aktivitet i basala
  ganglierna vid CS-behandling
• Effekt på uppmärksamhet,
  problemlösning, inlärning och minne OCH
  hyperaktivitet
• Huvudsakligen okända mekanismer
  HJÄRNA – REGIONS OF INTEREST

• DLPFC – planering, exekutiv kontroll, arbetsminne
• BASALA GANGLIERNA – exekutiv kontroll
• ANTERIOR CINGULATE CORTEX –
  motivationella aspekter, selektion, inhibition
• LPFC OCH PARIETALCORTEX – vidmakthållen
  uppmärksamhet
• HJÄRNSTAMMEN RAS – vakenhet
• Cerebellum - volym
         HJÄRNA - STRUKTUR
REDUCERAD VOLYM / ANNAN AVVIKELSE:
• HJÄRNA (3-5%)
• DLPFC och OFC
• ANTERIOR CINGULATE CORTEX
• CORPUS CALLOSUM
• BASALA GANGLIER
• NUCLEUS ACCUMBENS (flexibilitet, reward)
• THALAMUS – NYCKELSTRUKTUR
  UPPMÄRKSAMHET OCH INHIBITION
• CEREBELLUM
            KOMORBIDITET

•   INLÄRNINGSSVÅRIGHETER (CA 30%)
•   MISSBRUK (>20% i livsperspektiv)
•   PERSONLIGHETSSTÖRNINGAR
•   ÅNGEST
•   DEPRESSION
•   BIPOLÄRA TILLSTÅND
     ADHD och SUD – epidemiologi
                    (Wilson, 2007)
Ungdomar med ADHD har som grupp:

•   tidigare debut i missbruk
•   snabbare övergång till beroende
•   längre perioder av missbruk
•   tidigare genomsnittlig debut i nikotinbruk
•   ungefär fyra gånger så hög risk att utveckla
    missbruk (ca 16%)

jämfört med dem som inte har diagnosen.
     Riskfaktorer ADHD/SUD
Samtidig
• Social beteendeproblematik
• Bipolär sjukdom
• Ätstörning
• ”Svår” ADHD
• Skolavhopp
 ADHD och SUD: Komplexa samband


ADHD – inlärningsproblem – social problematik i
 hemmet – problem i kamratgruppen -
 beteendestörning – antisocialt beteende/PS
 (ca 25%) – missbruk. Högriskgrupp SUD

ADHD – inlärningsproblem - social problematik i
 hemmet – kamratproblem – psykologiska
 problem – depression och ångest - missbruk
                 NÄR UTREDA?
• Småbarnsår: sömnproblem, skrikighet, överaktivitet,
  lyssnar ej, aggressionsutbrott, känslig för kläder
• Skolålder: pratar mycket, glömsk, svårt med ordning,
  dagdrömmer, svårstartad, rastlös, utanför i klassen
• Tonår: energilös, svårt med självständigt arbete, skolk,
  riskbeteende, svårt med motivation och ansvar
• Vuxen: planerings- och organisationssvårigheter,
  motorisk rastlöshet, temperamentsproblem, pratar
  mycket, impulsiva livsval, missbruk, förekomst av
  svårigheter i barndomen.
         Basutredning vid ADHD-
           frågeställning (alla)
1. Initial klinisk bedömning, intervju
• Symtom på ouppmärksamhet och/eller impulsivitet/hyperaktivitet i
    barndomen och i vuxenålder?
• Organisationssvårigheter?
• Temperamentsproblem?
• Nedsatt funktion i vardagen?
• Differential- och tilläggsdiagnoser?
Om anamnesen är ofullständig kan en föräldraintervju vara värdefull.

2. Formulär
• Aktuella symtom
• Symtom i barndomen
       Basutredning vid ADHD-
          frågeställning (2)
3. Neuropsykologisk utredning
• begåvning, exekutiv funktion och uppmärksamhet

4. Medicinsk utredning:
• Vid atypiska fynd bör CT/MRT, EEG och andra
   somatiska undersökningar övervägas i samråd med
   läkare.
• Drogscreening.
• Särskild medicinsk utredning inför
   centralstimulantiabehandling.
  Neuropsykologi vid missbruk
• Symtom kan bero på ADHD, effekt av drog,
  psykisk samsjuklighet eller kombination.
• Missbruk kan orsaka uppmärksamhetsproblem,
  exekutiva störningar, minnes- och
  inlärningsproblem.
• Tidig debut i missbruk – större svårigheter.
  Hönan eller ägget? Det mesta pekar på
  sårbarhet innan missbruket.
• Svårt att utreda!
        VAD GÖRA? (1)

1. Att ge utrymme för krisbearbetning.
2. Att få en förklaring till svårigheterna.
3. Adekvat bemötande: tydlig kommunikation
   entydiga budskap, stegvis instruktion,
   skriftliga anvisningar, feedback.
4. Att organisera vardagen: veckoplanering,
   scheman, tekniska hjälpmedel
5. Farmakologisk behandling
6. Kognitiv träning
              VAD GÖRA? (2)
• Att anpassa miljön: Stressfri miljö, minska
  informationsflöde, skapa ordning
• Stresshantering
• Social färdighetsträning: problemlösning,
  konflikthantering, umgängesregler, ilske-kontroll
  etc.
• Rådgivning, coachning: allmänt samtalsstöd
• Självhjälpsgrupper och stödgrupper
• Kontroll och provtagning
 CS-behandling vid ADHD: Skapar
    eller förhindrar missbruk?
• The California community study (Lambert et al 1998):
  Ingen skillnad mellan grupper med/utan CS.
• The Iowa study (Paternite et al, 1999): Ingen skillnad i
  attityd till droger vid uppföljning, men lägre
  droganvändning i CS-gruppen.
• Faraone and Wilens (2003): Metaanalys visade att CS-
  behandlade ungdomar löpte 5,8 ggr lägre risk att
  utveckla missbruk vs dem som ej fått behandling.
• Studierna har metodologiska brister + visar delvis
  motstridiga resultat.
    Centralstimulerande medel
• Amfetamin: Läkemedel och illegal drog.
• Metylfenidat (Ritalin, Concerta): Läkemedel,
  illegal drog.
• Metamfetamin: Läkemedel och illegal drog.
  Liknar amfetamin men är kraftigare och mer
  beroendeframkallande (finns i rökbar form, ”ice”)
• Modafinil (Modiodal): Läkemedel. ”Centralt
  modifierande”. Delvis okänd mekanism.
  Adrenerg påverkan?
   Farmakologisk behandling vid
             ADHD
1. Atomoxetin (ej centralstimulerande)
2. Amfetamin, metylfenidat, metamfetamin
   annan cs-variant.
RESULTAT:
Centralstimulantia bäst effekt överlag (ex
   Newcorn et al 2008) eller likvärdigt men
   med färre biverkningar (Wang et al
   2007).
 Behandla ADHD och missbruk
Ideologiskt problem
Praktiskt problem
Få studier av effekt:
• CS-behandling KAN vara motiverat, men med
  rigorös övervakning (Collins, 2008). Dåligt
  vetenskapligt underlag (evidens saknas).
• CS-behandling tycks inte förvärra missbruket
  (Upadhyaya, 2007)
• Psykosociala insatser + non-stimulants eller
  slow-release.

								
To top
;