; Swedish Radio Supply AB Swedish Radio
Documents
Resources
Learning Center
Upload
Plans & pricing Sign in
Sign Out
Your Federal Quarterly Tax Payments are due April 15th Get Help Now >>

Swedish Radio Supply AB Swedish Radio

VIEWS: 6 PAGES: 17

  • pg 1
									                                           Swedish Radio Supply AB
                                              SRS Nyhets brev
                                                    HAM
                                                  06 03 17




Hej ! Mejlings listan
Dagens tema är IC-7800
Jämförelse IC-7800 vs FTdx-9000
Kalendern
Lyssnar tips
Kör DTMF selektiv på kortvåg med IC-7000
DSP inte bara ett modeord
IC-7400
Ge inte upp, skaffa lyse och lupp.
Oscilloskopet överkurs an SM0AOH och SM5BSZ
Hur många är en triljon
Vårt dynamiska språk
Lite om bildformat
Rysk militär radio
Varför skulle allt trimmas förr?
Lite roliga historier.




Att jämföra två riggar, vilken är bäst, vad betyder siffrorna i testen är inte lätt.
Min förhoppning är att det skall vara lite lättare att tolka alla siffror efter att ha läst min jämförelse.
Vad är då en DSP radio, det tycks vara så att alla tror att DSP är samma sak oavsett vad det är….Inte bara ett
moderord.
Varför inte prova selektiv på HF, med DTMF systemet i en IC-7000 kan du prova detta.
Jag har fått lite feedback på oscilloskop skriverierna och idag kommer mer om detta instrument.
Kolla in sidorna med rysk radio, vilka riggar, mätare klockor o kranar robusta grejer.
IC-7400 tål att påminnas om.



Kalendern

Eskilstuna anordnar den årliga loppisen lördagen den 18 Mars
SRS kommer så klart med en utställning.
Vi visar då några nyheter, IC-7000, PCR-1500, R1500, IC-E7 etc.
Samt givetvis våra klassiker IC-706MKIIG, IC-7400, 756PROIII och 7800.

Eskilstuna klubbens egen annons:

Meddelande: Amatörradiomässa/loppis i Eskilstuna

Nu strömmar bokningarna in och det snackas på banden!

Lördag 18 mars 2006 mellan kl. 10 och 14 är det stor amatörradiomässa och loppis i Eskilstuna.

Vi har nu över cirka 200 meter bokat. Enskilda amatörer, klubbar och flera firmor kommer och säljer både nytt
och begagnat. Det blir också en hörna om QRP och egenbygge där Tilman, SM0JZT visar bl.a. QROlle Classic,
QROlle mini, QROlle transverter, QROlle signalgenerator/nätverksanalysator samt PSK31. Förslaget till ny
organisation inom SSA kommer att presenteras mellan kl. 12 och 13 av SM5NRK, Roger. Förra året så kom det
cirka 800 besökare och det var även då över 200meter bord med radioprylar. Ett fint tillfälle att träffa dem man
har kontakt med via radion.

Stor och luftig lokal i Munktellarenan – Rejält med plats!

Stor parkering! Cafeteria!

Entréavgift: 20 kr. Lotteri på inträdesbiljetten. En IC-U82 handapparat 430MHz skänkt av Swedish Radio
Supply finns med bland priserna.

Tillgång till andra aktiviteter*: En av Europas bästa inomhusbana för bangolf, friidrott, boule mm. (*
Reservation för bokad tävling)

Centralt - gångavstånd till Eskilstuna centrum. Det finns även ett nytt köpcentrum 3 km från stadskärnan som
heter Tuna park. Tillgång till många bra hotell alldeles i närheten. Ta med hela familjen och tillbringa en helg i
Smé-stan. Här finns något för alla.

Om du vill komma och sälja saker så är det hög tid att boka bord. Kontakta SM5OCK, Håkan 016-127966, 070-
6309466 eller SM5OXV, Urban 016-70491, 070-2689372. Kostnad: 50 kr per bordsmeter.

Vägbeskrivning: Om ni kommer på E20 så svänger ni av vid Trafikplats Årby och åker mot centrum tills ni ser
skylt märkt Munktellstaden och arenan alt. SK5LW. Om ni kommer söder ifrån på väg väg 53 eller väg 230 så
åker ni mot Västerås tills ni ser skylt märkt Munktellstaden och arenan alt. SK5LW. Följ sedan de skyltarna.
Tips! För mer detaljerad karta, se www.eniro.se och skriv ut en karta. För senaste nytt går du in på
www.sk5lw.com och där klickar du på fliken, Mässa 2006.

Inlotsning finns även via RV49 på 145.6125 MHz. (Både 1750 Hz och subton 151,4 Hz.)

Varmt välkomna till Smé-stan och årets Ham-fest.

73 de Eskilstuna Sändareamatörer genom SM5OCK, Håkan.

Håkan Karlsson SM5OCK



SM4 möte på SRS
Den 1:a April, kommer fjärde distriktets vårmöte att äga rum på SRS.
Som för två år sedan. (Obs detta är inte ett aprilskämt.)
Den gången blev det en succé, många som annars inte brukar komma på distriktsmöten kom, träffade vänner,
och hade trevligt. Vi var över 60 pers den dagen.
Avsikten är att göra en riktigt hel lördag.
Med början redan kl 0800, och vi håller på så länge man vill vara kvar. Jag öppnar grindarna redan 0730.
Parkeringar är det gott om, både innanför och utanför SRS barriären. (nytt ord för staket, mur etc)
SM4-Mötet klockan 1000 – 1200 Möjligen längre beroende på informationen om SSA organistation.
SM4HBG blir ny DL4 och kommer att annonsera mötet.
Planer på att under dagen ha en bagageluckeloppis finns. De som vill sälja ställer helt enkelt upp skuffen och
har kanske ett campingbord. Bra med en skylt med signal och priser på grejerna så kan en ev. köpare leta reda
på säljaren.
Efter mötet en liten presentation av IC-7000.
Kanske vi kan göra ett föredrag om TETRA, blåljusmyndigheternas nya komradiosystem.
Men jag vill gärna ha lite feedback från er som kommer, huruvida ni vill höra på dessa föredrag eller vill hem så
fort som möjligt. Troligen hinner vi inte detta då SM4 mötet kommer att omfatta även information om nya SSA
organisationen.
Gott om tid för att mingla, dricka kaffe, smörja upp sig med en varm korv etc finns.
Ett sådant här distriktsmöte gör att man träffas, inspirerar varandra och får nya idéer, vilket befrämjar hobbyn.
Om det finns önskemål kör jag gärna en IC-706MKIIG kurs för dem som vill. Särskilt då många redan har den
radion. Kanske vi kan hitta något nytt i den som du inte lärt dig redan. Jag väntar mig önskemål härom.
Givetvis blir SRS öppet för den som vill titta och klämma, ja kanske till o med handla. Wolfgang är framme med
kassalådan.
Vi kommer att ha en APRS anläggning igång för visning.
Visning av SRS, prova på lödning av ytmonterat i mikroskop.
Som förra gången välkomnar vi även de som inte är SM4or. Dock är själva mötet (kl 10 – 12) är avsett för
SM4orna. Men det finns plats för de som kommer från andra distrikt.
Det kan hända mycket en sådan här dag.
Se till att inte ha för bråttom hem bara.
För att vara beredd här på SRS, samt veta hur mycket korv o kaffe som går åt, så vore det mycket bra att få
lite förhandsinformation om du kommer och har för avsikt att göra bageluckeloppis, och vi vill veta hur länge
du stannar.
Ge mig en vink om du kommer och vilka som du har med i bilen.

Den som vill ha IC-7000 modifierad är välkommen att skicka in den.
Det gäller två saker.
1. Ljusare ljud i SSB sändaren, c:a 10 dB per oktav ger ett mycket bättre ljud även med originalmicken.
2. Få bort 8 kHz oljudet som hörs främst i Am med lurar.
SRS bjuder på gratis modifiering av de IC-7000 som sålts via oss.
Efter detta är riggen en höjdare på även sändaren.

IC-7800 vs FTdx9000
Att direkt jämföra radiostationer är något jag sällan gör.
Jag har läst QST och fann att man testade Yaesu FTdx9000, en apparat som försöker konkurrera mot IC-7800.
QST testen är seriös, båda testerna är utförda av samma labb och grundligt genomförda. Visserligen kan man
ha synpunkter på vissa mätningar. Det finns ju andra sätt att mäta på.
Men nu gäller denna jämrelse just ARRLs mätmetoder.
Att försöka tolka dessa tester är ett bra sätt att lära sig lite om mätmetoderna, och att förstå vad de innebär.
Jag skall tolka mätning för mätning och koncentrera mig på de viktigaste egenskaperna. Men inte gå in på alla
testresultat.
Tester av uteffekt, om huruvida den är 208 eller 197 Watt är ganska ointressant, man köper inte en sådan dyr
radiostation för att få uteffekten noggrant kontrollerad. Jag brukar säga att uteffekten mycket väl skulle kunna
mätas med en tolerans på +- 1 dB.
Den som köper en sådan här dyr radio gör det för mottagarens egenskaper, som selektivitet, känslighet och
distorsion.
När jag skriver distorsion menar jag inte det där som låter illa i en dålig högtalare, utan distorsion som ger
upphov till oönskade signaler, splatter, Imd, och spurrar.
Observera att alla siffror är tagna från ARRL testerna som finns i QST och som man mätt upp i ARRL labbet.
Observera att detta är mätningar som vem som helst kan läsa i QST och jämföra mellan olika riggar. Jag
försöker här hjälpa till att toka dem, och förklara mätningarna på ett så praktiskt och ovetenskapligt sätt som
möjligt.

Låt oss börja med sändarens distorsion.
Enkelt utryckt dess oönskade bandbredd, splatter helt enkelt. Det man hör av sändaren som är oönskat och på
fel del av spektrat.
Man mäter denna genom att mata in två toner i mikrofonkontakten, 700 och 1900 Hz.
Ut ur sändaren skall då i SSB läge komma två bärvågor, i verkligheten kommer sändarstegens distorsion att få
dessa toner att samverka och bilda distorsionsprodukter. De blandar sig oönskat och ger
intermodulationsprodukter.
Man gör ett spektra på sändarens utsignal. Man mäter sedan de oönskade distorsionsprodukternas effekt i
förhållande till de önskade.
På 3,8 MHz är siffrorna:
IC-7800 har då på de första tre oönskade: -35, -49, -60 dB
FTdx900 har något sämre egenskaper: -34, -47, -50 dB
Ju lägre tal (desto större negativt tal) desto renare sändare.
IC-7800 splattrar lite mindre än FTdx9000.
FT-dx9000 kan köras i klass A och ger då bättre värden. -43 dB men då får man bara 75 Watt.
Sändarens bandbredd vid Morse nyckling mäter man genom ett spektra.
Man låter sändaren nyckla med prickar i c:a 60wpm. (300 takt)
Jag har noterat att FTdx-9000 har ett mer osymmetrisk spektra.
Några mätpunkter i spektrat har jag valt ut:
-1, -2, -3 och 1, 2, 3 kHz från bärvågen.
IC-7800 får då: -85, -80, -76 dB och på andra sidan -74, -78, -85 dB
FTdx-9000 :      -82, -80, -65 dB och på andra sidan -55, -73, -76 dB
IC-7800 har ett renare spektra vid Morse nyckling, dvs mindre nyckelknäppar.
Det här beror på flera saker, inte bara formen på morsetecken utan även på sändarens sidbandsbrus.
Mätmetoden visar att riggarna har väldigt låg effekt på oönskade frekvenser vid Morse trafik. Men att skillnaden
är ganska stor ändå.

Tiden för sändaren att koppla om mellan RX till TX eller TX till RX.
Denna tid har betydelse för flera av våra telegrafitrafiksätt, exvis AMTOR.
IC-7800 tar 18 mS på sig att koppla över från sändning till mottagning.
IC-7800 tar 12,5 mS på sig för att börja sända.
FTdx-9000 tar 35 mS på sig för att mottagaren skall börja fungera.
FTdx-9000 tar 38 mS på sig för att börja sända.

Detta är anmärkningsvärt då det längsta tid man kan ha för att köra AMTOR är c:a 20mS.
FTdx-9000 kan inte användas för vissa telegrafitrafiksätt. Har man glömt att det finns sådana trafiksätt? Och
att det ständigt utvecklas nya sådana trafiksätt.
IC-7800 klarar alla telegrafitrafiksätt.

Transmit Composite Noise
Sändarens sidbandsbrus, oönskat brus, och spurrar nära bärvågen.
Detta är viktigt för att inte generera en brusmatta över bandet som stör andra stationer. Samt vid mottagning
för att inte mottagarens lokaloscillator skall generbara ett brusspektra om en stark bärvåg förekommer på
bandet.
Man mäter detta genom att göra ett spektra, som visar bärvågen med bruset omkring. För att mätningen skall
kunna visa tillräckligt lågt värde ser man till så att bärvågen hamnar utanför spektrat. Eller använder ett
mycket smalt notchfilter för att få bort den från spektrumanalysatorns ingång.
Man mäter relativt bärvågen i dBc/Hz. (Sidbandsbrus)
På 14 MHz och vid 4, 6, 8 och 10kHz från bärvågen tittar vi på spektrat och får:
IC-7800:      -126, -136, -138, -140 dBc/Hz
FTdx-9000: -117, -120, -130, -136 dBc/Hz
Här finner vi mycket stora skillnader, viktiga sådana och IC-7800 är överlägsen.
Jag skulle tro att vi talar om en skillnad som är större än den vi vinner i IC-7800 genom att den har färre
oscillator, den har ju bara två MFar.
IC-7800 har en mer välkonstruerad frekvenssyntes helt enkelt.
Givetvis vinner vi mer än 10dB även i mottagaren på IC-7800.

Känsligheten mäter man i SSB genom MDS
Minumum Discernible Signal, eller minsta läsbara signal, bruströskeln.
Man skickar en svag signal in i mottagaren med signalgenerator och mäter på högtalaren med en voltmeter.
Några av mätvärdena med resp. utan HF steget:
IC-7800: 3,5 MHz -128 dBm resp. -138 dBm
IC-7800: 14 MHz -126,6 dBm resp. -137,9 dBm
FTdx-9000: 3,5 MHz -124 dBm resp. -134 dBm
FTdx-9000: 14 MHz -123 dBm resp. -133 dBm

Ganska stora skillnader till IC-7800 fördel. IC-7800 är mer än dubbelt så känslig som FTdx-9000. När vi mäter
med dBm handlar det om effekten som signalgeneratorn ger till mottagaren. 6 dB är då fyra ggr så hög effekt.
Känsligast är mottagaren vid största negativa tal.
IC-7800 är helt otroligt känslig helt enkelt. Något man sällan kan utnyttja pga. atmosfäriskt brus.
Känsligheten i AM och FM mäter man vid vissa signal till brusförhållanden, och med hänsyn till distorsion i
högtalarsignalen. Även där är IC-7800 överlägsen i känslighet.

Blocking Dynamic Range
Nu börjar det bli intressanta mätningar, dynamiken.
Förhållandet i dB mellan en svag signal, nyttosignalen, och hur starka störande man kan mata in i mottagaren
utan att nyttosignalen försvinner.
Man mäter med flera signalgeneratorer ihopkopplade till mottagaringången. Jag redovisar mätningarna med 20
kHz avstånd mellan signalerna.
IC-7800 på 3,5 MHz utan och med HF steget 139 dB resp. 139 dB
IC-7800 på 14 MHz utan och med HF steget 137 dB resp. 138 dB
IC-7800 på 50 MHz utan och med HF steget 139 dB resp. 139 dB
FTdx-9000 på 3,5 MHz utan och med HF steget 128 resp. 134 dB
FTdx-9000 på 14 MHz utan och med HF steget 128 resp. 133 dB
FTdx-9000 på 50 MHz utan och med HF steget 114 resp. 130 dB

Jag har inte tagit med mätvärdena med HF steg 2.
Mycket stora skillnader, och även här till IC-7800 fördel.
Vad man lägger märke till är FTdx-9000 stora skillnader med eller utan HF steget. Det är svårt att försöka
spekulera i varför det blir sådana resultat.
IC-7800 vinner givetvis på sitt avsevärt lägre sidbandsbrus i frekvenssyntesen och genom att ha bara två MFar.

Nästa mätning är en två tons mätning på 3:e ordningens Imd produkter.
Man får med mätningen fram ett dynamiskt område på mottagaren. Dvs. hur stor skillnad det kan vara mellan
en svag signal och två starka på andra frekvenser vars Imd produkt hamnar på den svaga signalens frekvens.
Man mäter på olika avstånd mellan de två signaler som skall alstra Im produkten. Exvis på 1, 2, 5, 10, 20, 50
och 100 kHz.
Jag nöjer mig med att jämföra mätningarna på 20 kHz avstånd.
Mätmetoden avser efterlikna verkligenheten när flera starka stationer finns och man försöker höra en svag
signal. I verkligheten kan detta inträffa med olika avstånd, ibland kan BC stationer på flera MHz avstånd vara
de signaler som orsakar Imd.

Dynamiskt område utan och med HF steg:
IC-7800 på 3,5 MHz 105 resp. 104 dB
IC-7800 på 14 MHz 104 resp. 103 dB
IC-7800 på 50 MHz 93 resp. 90 dB
FTdx-9000 på 3,5 MHz 99 resp. 94 dB
FTdx-9000 på 14 MHz 101 resp. 100 dB
FTdx-9000 på 50 MHz 97 resp. 95 dB

FTdx-9000 är riktigt dålig på 14 MHz men IC-7800 faller lite på 50MHz. Det beror givetvis på att den har högre
känslighet där.
Tänk nu på att IC-7800 har en mycket känsligare mottagare och ändå överlägsen dynamik.
Siffrorna är uppmätta utan IC-7800 digiselekt påsatt.

Tredje ordningens Interceptpunkt
Man får Interceptpunkten en av föregående mätning och det är ett beräknat värde. Ett teoretiskt sådant som
inte kan bildas i verkligheten, men används som jämförelser.
Enklare portabla stationer kan ha Interceptpunkt under 0 dBm och är då inte särskilt rolig att lyssna på med en
fullstor antenn.
En bra bit över noll behövs för att få en ren mottagare.
Utan resp. med HF steget.
IC-7800 på 3,5 MHz +37 resp. +23 dBm
IC-7800 på 14 MHz +37 resp. +21 dBm
FTdx-9000 på 3,5 MHz +27 resp. +10 dBm
FTdx-9000 på 14 MHz +35 resp. +20 dBm

Även här är IC-7800 en överlägsen vinnare. Sättar man på IC-7800 digiselekt blir värdena ännu högre.
Andra ordningens intecept
Värden från 14 MHz
IC-7800 +98 resp. +87 dBm
FTdx-9000 +65 resp. +65 dBm
20 dB skillnad till 7800 favör.

Mellanfrekvens och spegelfrekvens dämpning
Numera blir det mycket stora siffror på dessa mätningar, det beror givetvis på dagens konstruktioner med hög
första MF.
IC-7800 MF dämpning 120 dB, spegelfrekvens dämpning 121 dB
FTdx-9000 MF dämpning 119 dB spegelfrekvensdämpning 102 dB

Även här är IC-78000 vinnare, med tanke på dess större känslighet är det anmärkningsvärt.
Siffrorna är dock mycket höga och räcker väl till även på FTdx.

ALC systemets inverkan på mätningarna redovisas inte i ARRLs tester
Dock vet vi ju att dessa påverkar resultatet. Jag har tidigare skrivit om Leif SM5BSZ mätmetoder och beskrivit
hur man kan köra de flesta ICOM stationer utan ALC.

I samma QST finner man en annons på Ten-Tec ORION
Där skriver man att en modern mottagare bör ha ett dynamiskt område på åtminstone 90 dB.
Man kan ju fundera på om de tänker att man skall kunna använda den under ett solfläcksmaxima. Inte utan att
man drar lite på munnen åt en sådan annons. Särkilt som den har en känslighet motsvarande 12 dB dämparen
tillslagen i en IC-7800.
Här i Europa är det svårt att få en ren mottagning med en dynamik under 100 dB. Kanske de inte har så starka
stationer på BC banden där på andra sidan av atlanten.
Att det fungerar beror till en del på att i verkligheten är det dynamiken som funktion av störande och Imd
genererande stationer som finns på mycket stora av stånd som är värst. Exvis två eller flera BC band som
genererar Imd på ett amatörband. Det förekommer knappast i verkligheten att man har två så starka störande
amatörradiostation inom 20 kHz eller mindre.



 IC-7000 på AM
Jag har provat IC-7000 på AM, där ger den en mycket god modulering och inga som helst problem att ställa in
micgainet.
Det verkar finnas et system för att hindra övermodulation. AM generas av DSP enheten.
Nu har väl inte AM sändning så stor betydelse förutom som experiment, men det är intressant att det funkar så
bra.

DPS inte bara ett modeord
Men ändå ganska mycket ett modeord.
Saken är den att DSP är så mycket, ibland verkar det som om man tycker at om riggen har DSP så är den
jämförbar med alla DSP riggar.
Sanningen är att det är stor skillnad mellan DSP och dsp.
Digital Signal Processor betyder förkortningen.
Huvudprincipen är att den kan göra alla saker man kan och kunde med analoga kretsar, exvis filter,
förstärkare, dämpare, switchar, omkopplare, bas o diskant kontroller, etc. av en analog signal som har
digitaliserats.
Istället för att skicka in en analog signal i ett filter, så kvantiseras den först till ett digitalt pulståg, och en
programvara gör att man medan signalen är digital gör exvis ett filter. Sen skall det göras om till analogt igen.
Avsikten är att göra saken billigare och bättre och med större valmöjligheter.
Ett bra exempel är datorns ljudkort, man gör där en massa volymkontroller som visas på skärmen, helt utan
potentiometrar. Billigare och bra.
I en radiostation sker detta på olika nivåer.
Det enklaste är att digitalisera LF signalen från mottagarens detektor, behandla med digitalteknik och göra den
analog igen och mata till högtalaren.
Ett exempel på detta är DSP enheten UT-106 som vi finner i IC-706MKII och MKIIG, IC-R75, IC-703, och IC-
901. Den här DSP grejen ger då dynamisk brusreducering och autonotch. En enkel sak i klass med ett ljudkort.
Går vi tillbaka i tiden lite så försökte sig några tillverkare på att använda DSP i mellanfrekvensen, som då var
en mycket låg MF, c:a 10 kHz. Det blev inte bra och krävde ändå filter i MF. Man använde för klena DSP
kretsar.
Skall man in i MF med en DSP krävs det rejäla doningar. Den första som lyckades med detta var ICOM med IC-
756PRO. Samma DSP finns nu i IC-756PROII och III, samt 7400 och 7800 och IC-7000.
En sådan DSP ersätter en stor del av mottagaren, MF, detektorer, modulatorer, AGC generatorer, AGC, filter,
notch och brusreducering.
Dessa DSP är av den typ man använder för att digitalisera bild och göra bildbehandling.
Därför har de sådan kraft att de klarar jobbet i en HF station.
I exvis en IC-756PROIII har vi en hög MF en på 455 kHz och sist en på 37 kHz där tar då DSP vid. Nästan ingen
förstärkning och bara blandare före DSP. DSP gör i dessa apparater större delen av mottagarjobbet. (även
sändaren)
Det går därför inte att jämföra riggar med DSP bara för att det står DSP i broschyren.
Man måste kunna lite mer om tekniken. Den försöker jag förmedla i dessa nyhetsbrev.
Det finns visserligen enklare filter i de första mellanfrekvenserna.
En av de viktigaste saker DSP gör i en sådan station är filtren, huvudselektivheten. Det krävs en verkligt tung
DSP för att göra bra filter. Med bra filter menar jag filter som har en bra kurva, stor stoppbandsdämpning och
låg distorsion.
Jag har mätt riggar av andra fabrikat som har 30 dB stoppbandsdämpning, (det bör vara 80 dB minst) små
digitala oljud vid sidan av filtren, distorsion som är helt oacceptabel. De tär klart att sådan konstruktionen inte
blir särskilt långlivade på en kritisk marknad.
ICOM gör DSP riggar utan kompromisser som är BÄTTRE än analoga riggar. Mycket bättre.

IC-7000 har ett litet vattenfall inbyggt och fjärrskriftdekoder.
Ja detta kan man nog säga om andra fabrikat om man med vattenfall menar bruset.
Men i detta fall menar jag att det finns ett vattenfall i displayen som visar ett rinnande spektra och används för
att stämma av en fjärrskriftstation.
IC-7000 kan ju avkoda Baudot fjrärrsrks9ift och som indikator på frekvensinställningen finns just detta lilla
vattenfall.
Har du inte provat radiofjärrrskift? (RTTY = Radio Tele TYpe)
Prova då att ta emot SSA bullen på 3590 kHz på söndag förmiddag kl 0930.
Den sänds i Baudotkod fjärrskrift, (kallades förr RTTY).
Sändningen börjar i god tid med testremsa, så börja leta vid 3590 kHz klockan 0925.
Sätt riggen i RTTY mode och ta fram ”decode”.
Man ser texten och vattenfallet, nu skall du stämma av VFO så att det bildas två små toppar i vattenfallet och
texten skall börja komma.
Observera att BADUOT fjärrskrift inte är selektivt utan skriver på brus.
Dvs det kommer en massa osammanhängande tecken när det är brus på frekvensen.
Efter en stund känner du igen det typiska ljudet från en sådan fjärrskiftstation. Ett kvittrande och ibland hör
man hur pekfingervalsen gör att kvittret blir synkront med skrivhastigheten hos sändande station. De går bara
att lyssna på Baudot med IC-7000, för att sända behöver du dator och programvara.

Kör DTMF selektiv på kortvåg med IC-7000
Med IC-7000 och andra ICOM stationer kan man göra sig selektiv, dvs man kan endast höra en motstation som
sänder en DTMF sekvens. En DTMF sekvens kan bestå av exvis tre siffror, 246.
DTMF systemet fungerar bara på FM och genom att ställa sig selektivt i FM på en HF kanal kan man ha tyst
passning tills kompisen sänder rätt DTMF sekvens.
Om man sedan blir uppkallad är det bara att gå över till SSB och köra QSO.
På detta viset kan du ha helt tyst passning även på en HF kanal.
SM6EBV Boris och hans kompisar kör så på 1962 kHz.
Givetvis gäller smalaste FM filtret på HF, (7 kHz).
Träna detta på en FM kanal först, och försök komma överens med en kompis för test på HF.
I manualen till IC-7000 kan man studera hur det går till att lagra in en DTMF sekvens och göra mottagaren
selektiv för denna.
Ett ganska ovanligt sätt att köra kortvåg, men kul att testa och experimentera med.
DTMF är samma tonsystem som i en telefon, och en DTMF sekvens motsvarar ett telefonnummer.
Lyssnar tips Radio Australia
Så här skriver Benny:
Tackar för news letter som kom.
Just nu lyssnar jag på Radio Australia på frekv. 9475 KHz kl 15:00 GMT de har
kommit in jätte bra den gånga veckan vill bara tipsa dig.
Ha en bra helg
bästa hälsn. Benny.H

Kul tips, jag kommer själv ihåg för hundra år sedan då SM5ATP Conny under 60 talet berättade om detta, det
var just den här årstiden, och jag försökte förtvivlat höra dem.
Men hade nog för dålig radio eller för dålig frekvensnogrannhet, eller kanske för liten erfarenhet av att DX a.
detta var i mitten av 60 talet.
De Roy



IC-7400 Audio systemen
IC-7400 har tonkontroller i både sändare o mottagare. Mottagarljudet kan justeras i basen o diskanten separat
för de olika trafiksätten, man kan exvis ha smalt o ljust ljud i SSB, och lite mer BAS o Hi Fi ljud i AM , och
mittemellan i FM. Ett bra sätt att anpassa ljudet både för sin individuella smak som för att kompensera mindre
hörselskador.
För sändarens del finns samma uppsättning tonkontroller, även där separata för resp. trafiksätt. Förutom
tonkontrollerna i sändning finns tre bandbredder i SSB sändning. Man kan således styra den maximala Pep
effekten till det frekvensområde den gör bäst nytta vid varje rösttyp.
Givetvis gör en extern högtalare av god kvalitet dessa funktioner mer rättvisa, än den inbyggda
kontrollhögtalaren. Apparaten tål alla förekommande högtalare 2 – 600 Ohm. Normalt är 8 Ohm.

IC-7400 och dess filter.
Alla filter och brandbredder skapas av DSP enheten i denna apparat. Filter finns i de första MF, vilka är för höga
för att DSP skall kunna jobba, vidare är det nödvändigt att ha en hög första MF för att undertrycka speglar. I
alla trafiksätt finns tre snabbval av bandbredd. I SSB CW kan man välja dessa bandbredder mellan 50Hz och
3.6kHz. För AM o FM finns tre fasta bandbredder. Genom dubbla PBT (Pass Band Tunig) kan man inom ett
mycket brett område justera bandbredden, reset av PBT inställningarna gör att app. återgår till en av de
förvalda bandbredderna. Filtren kan väljas skarpa eller mjuka. de mjuka liknar mer de vanliga kristallfiltren,
dock utan det ripple och fas skift som de har. Branthet och stoppbandsdämpning är avsevärt större än
kristallfilter eller mekaniska.



Kl 1500 GMT skriver Benny
Hur var det nu då GMT är det en timme efter vår svenska normaltid?
Klockan 15 00 GMT är klockan 1600 Svensk normaltid.
Men snart är det sommartid och då gäller att plussa på två timmar.

ICOM först igen med RoHS och WEEE mark.

ICOM ProHunt F34 klarar RoHS kraven!
ICOM ProHunt F34 är den första jaktradion inom EU som uppfyller RoHS-kraven.
Detta är mycket viktigt för oss då vi strävar efter att vara nr 1 i Norden inom området jaktradio. Detta ger oss
ännu en fördel gentemot våra konkurrenter, då vi som enda radioleverantör har och kan leverera en
miljögodkänd radio. Att vi dessutom som radioleverantör kan vara med och ta ett extra ansvar för miljön känns
bra.

RoHS (2002/95/EC) = Restriction of the use of certain Hazardous Substances
När: Träder I kraft Juli 2006

WEEE (Waste from Electrical and Electronic Equipment)
Syftet med detta EU-direktiv är att elektriska och elektroniska produkter ska utformas och framställas på ett
sådant sätt att avfall förebyggs. När avfall ändå uppkommer ska det samlas in och återanvändas eller
återvinnas på ett miljöriktigt sätt. Tillverkare och importörer ska betala för kommande återvinning av
produkterna, samt även se till att återsamling och miljöriktig återvinning utförs.
Naturvårdsverket representerar Sverige i de frågor som rör WEEE-direktivet.

RoHS (Restriction of the use of certain Hazardous substances in electrical and electronic equipment)
Genom detta EU-direktiv förbjuds användningen av kvicksilver (Hg), kadmium (Cd), bly (Pb), sexvärt krom
(Cr6+) samt flamskyddsmedlen PBB och PBDE i elektriska och elektroniska produkter som släpps ut på
marknaden från och med 1 juli 2006. De produkter som omfattas av detta direktiv är kategori 1 till och med 7
samt 10, i det ovan nämnda WEEE-direktivet.
De produkter och komponenter som är undantagna i direktivet finns angivna i bilaga till direktivet. Undantagen
revideras löpande och dessa beslut tas i TAC, som är EU-kommissionens kommitté för teknisk anpassning.
Kemikalieinspektionen representerar Sverige i dessa frågor.
Reservdelar avsedda för reparation av elektriska och elektroniska produkter som har släppts ut på marknaden
före 1 juli 2006 omfattas ej.

Elektroniska produkter som inte uppfyller RoHS direktivet kan bli borttagna från marknaden.

ICOM ProHunt är sedan tidigare även WEEE (Waste from Electrical and Electronic Equipment)
godkänd.

IC-7400 i ”datamode”
Varje trafiksätt kan ställas i ”Datamode”, då stängs mikrofonen av och ett tillkopplat modem ansluts till
modulatorn. Vid datamode, finns tre snabbval av bandbredd, vilka är helt oberoende av de bandbredder som
valts i normalt telefonimode. Exvis telefonimode 1.9, 2.5, 2.8 kHz. och i Datamode, 200,400, 600Hz. för resp.
trafiksätt.. Alla bandbredder kan givetvis ställas in mellan 50Hz och 3.6kHz. Funktionen gäller SSB AM o FM.
Exvis vid fjärrskrift, Pactor, Amtor, Baudot, Aschii, PSK31, kan man sätta precis den bandbredd i AFSK mode
som trafiksättet kräver, även det passband som behövs.

Visste du att det är lätt att sätta igång 1 Hz siffran?
1Hz upplösning lämpar sig för CW, SSB o RTTY, men på FM bör det vara 12.5kHz eller på FM 10 meter 1kHz
steglängd. 1Hz siffran syns dock i alla trafiksätt om man slagit på den.
1Hz siffran får man genom at trycka länge (2sek) på TS knappen, se bara till att TS inte är på, så att flaggan
lyser över 1MHz eller kHz siffran.
Träna detta så du behärskar riggen..
På IC-7000 syns inte 1 Hz siffran, men vid till resp. frånslag av 1 Hz upplösning kommer en ”popup” fram och
meddelar detta.



Synen när du blir över 40 år, eller: ge inte upp, skaffa lyse och lupp.
Synen förändras lite med åren, problemet är i huvudsak den att förmågan att fokusera försämras, särskilt
fokuseringen på nära håll. De muskler som skall göra ögats lins tjockare o därmed ge skärpa på nära håll
förtvinar, samt själva linsen blir segare o kan inte deformeras lika mycket.
Man kallar detta ackommodation, ögats förmåga att ackommodera blir sämre vid högre ålder.
Fenomenet börjar göra sig gällande när vi kommer i närheten av 40 år.
Samtidigt vill vi ju inte sluta med våra arbeten, som kan vara att läsa små texter, läsa bildskärmen, löda små
elektronik komponenter.
Att man förr fick lov att pensionera sig när synen svek är ju nåt vi inte har råd med idag.
Man kan likna ögat vid ett kamera objektiv, skillnaden är att när man fokuserar objektivet på kameran så
deformerar vi inte linsen, utan man ändrar avståndet mellan lins o filmen.
Man kan inte göra så mycket åt detta, åldrandet är ett faktum……det finns de som förordar träning av ögat,
man helt enkelt tränar dess muskler och lins genom att hundratals gånger fokusera om, mellan oändligt och
nära, dvs titta bort o få skärpa, se sedan på en finger på 30cm av stånd och få skärpa, fram o tillbaka en tid,
flera ggr per dag.
Men vi som ändå vill kunna läsa löda och se på nära håll, vi måste ta till hjälpmedel.
Linsen och lampan är bra medel.
Lampan , mer ljus och ögats bländare går ihop till en liten pupill, vi får bättre skärpa på de sättet o kan se på
ganska nära håll. Mer ljus, mindre bländare, större skärpedjup. Precis som en kamera. Att skaffa bättre lampor
på arbetsbordet är väl inte så svårt, bara att köpa.
En lins då, den uppfinningen har hjälpt många att se på nära håll, luppar, förhängen till glasögon, linser från
gamla optiska saker, läsglasögon, ja det finns en uppsjö av medel för att se bra på nära håll. Man kan fixa
mycket själv, men oxo få hjälp av optikern.

Vad jag vill komma fram till är att man inte behöver ge upp för att man kommit över 40 år o börjar se lite
sämre, gör nåt åt det o fortsätt jobba med läsning, lödning och att njuta av elektroniken.

IC-7000 har en liten termometer
Om man sätter på instrumenteringsbilden på IC-7000 får man en liten bargraph termometer längs till höger. En
liten söt en som blir röd när det börjar hetta till.
Hetta till ja, klart att det punktvis blir ganska varmt i en transvier om man eldar på med 100 Watt ut några
timmar. I två små punkter på några kvadrat millimeter sker förlusten i PA´t.
Dvs i sluttransistorerna, på en sådan liten yta skall 100 Watt brännas upp.
Försluten blir förstås värme som leds ner i transistorernas fotplatta, för att sen ledas ut i IC-7000 chassiet, och
slutligen blåsas bort av den lilla fläkten.
Ni som känner på radion och tycker den är varm, tänk då på att en stor del av värmen bildas på nån kvadrat
millimeter.
En del av värmen blir kvar i transistorerna eftersom kylflänsen inte förmår att leda bort all värme.
Man kallar det termisk resistans, så om kylaren är 45 grader är nog dessa små kvadratmillimeter stora ytor i
sluttransitorena 70 grader eller mer.
De 100 Watt som sändaren generar går utan större förluster ut i antennen.
Utan ”större förluster”? Jo visst bränns det av lite effekt i LP filter och impedansomvandlingen etc. men då
talar vi om några enstaka Watt.
Så ni som tycker riggen blir varm, tänk då på hur det ”känns” inne i de små komponenter som alstrar värmen.
Den lilla söta termometern på IC-7000 mäter tempen med de små temperaturgivare som sitter här och där
inuti radion. Dessa värden går sedan till CPUn som fattar beslut om körning av fläkten.

Karl Arne SM0AOH hade mer att säga om oscilloskopet
En liten överkurs kan man säga, men så är oxo detta instrument en viktig sak som många av oss som jobbat
med elektronik är mycket fästa vid. Trevligt att få draghjälp på det här sättet, och jag hoppas att många nu
plockar fram sitt gamla ”skåp”, dammar av och uppdaterar elsäkerheten och sätter igång det. Eller får tag på
ett på loppisen.
Min förhoppning är givetvis att skingra missuppfattningarna om vad som går att göra med ett oscilloskop.
KAs kommenterar gäller under mina resp. rubriker, som jag inte tog med här, KAs text talar för sig själv tycker
jag och sparar lite plats.
Så här skriver han:

Ofta kan man få tag på ett ganska bra oscilloskop från något elektronikföretag som förnyar sina instrument. Att
kalibrera ett gammalt oscilloskop är numera ofta dyrare än att köpa ett nytt.

Man brukar säga att även det enklaste oscilloskop är bättre än inget alls.
Detta stämmer, men när man skaffar ett oscilloskop bör man tänka lite framåt.
Själv tycker jag att ”gränsen” går vid de transistoriserade oscilloskop som kom i början av 70-talet. ”Klassiker”
som Tektronix 535, Solartron CD1400 och HP140 är trevliga som värmekällor i ”verkstan”, men inte som så
mycket annat.

Ska man ha praktisk nytta som radioamatör av ett oscilloskop bör det ha minst 20 – 30 MHz bandbredd.

”Äkta tvåstråleoscilloskop” förekommer knappast längre. Katodstråleröret i ett sådant är svårtillverkat och dyrt.

För den som är van vid CRT känns LCD-oscilloskop ”sega” och ganska främmande. Lär vara en vanesak.
Analoga ”minnesrör” kan lagra kurvan, men det krävs en hel det erfarenhet för att ställa in ett sådant. Man kan
också lätt skada ett analogt minnesrör om man drar på för mycket ljusstyrka.

Var observant för att en del ingångsförstärkare kan tåla ganska mycket stadig likspänning på ingången, men
kan skadas svårreparerbart om man lägger på denna spänning som en puls på ingången. I synnerhet Tektronix
465 och 475 har detta problem. Använd därför alltid en 10X prob när man mäter i rörkretsar.
Ofta går det att justera sveplinjäriteten på ett gammalt oscilloskop.

Man har mycket liten glädje av ett oscilloskop som är ”rent” AC-kopplat. Dessutom krävs det en hel del
erfarenhet att tolka vågformerna när man närmar sig den undre gränsfrekvensen.

Även ett bra oscilloskop får dålig bandbredd när man inte använder en ”prob”. Dessutom påverkas den krets
man mäter på så mycket att den kan helt sluta att fungera.

Ett ”knep” som fungerar är att man gör ett uttag i sin SWR-meter före dioderna som kopplas till en
koaxialkontakt. Där kan man ansluta ett bortkopplingsbart 50- ohms motstånd, och sedan mäter man med
oscilloskopet över detta. Vanligen får man -40 dB eller så koppling
mellan antennkabeln och denna utgång, dvs om man kör med 100W så blir det c:a 1 V toppvärde över
motståndet. Man bör kunna koppla bort mätuttaget, eftersom kalibreringen på SWR-metern påverkas annars

Gör man en avtappning med bara ett seriemotstånd blir det starkt frekvensberoende. Det är bättre att ta ut
signalen via en transformatorkoppling. Den enda meningsfulla mätningen på detta sätt är att titta på
utsignalens ”envelopp”, med en sveptid på 10 – 20 ms/ruta.
Då går det att se överstyrning samt brum etc. på signalen.

Bara om övertonsundertryckningen är riktigt dålig (c:a 20 dB eller mindre) går detta att se på ett oscilloskop.
Bl.a. av denna anledning kom spektrumanalysatorn till.

Om man vet vad man tittar efter så går det att upptäcka överstyrning som ger ”splatter” Detta gör man genom
att prata i ”micken” medan man långsamt drar på ”mik-nivån”. Vid en viss punkt kommer topparna på signalen
att börja ”plattas till”, och då börjar man generera hörbart ”splatter” Den som är mån om relationerna till andra
”på banden” ser till att hålla sig under denna nivå.

Det är mycket svårt att avgöra signal brusförhållande med någon noggrannhet med bara ett oscilloskop.

Det finns ingen bättre felsökningskombination för analoga kretsar än ett bra oscilloskop i händerna på en
erfaren felsökare

Oscilloskop utan ”triggat svep” är ofta mycket gamla, och inte DC-kopplade.
Många äldre oscilloskop har ”dåliga” triggkretsar som endast med svårighet åstadkommer en stillastående bild.
Ofta finns det då en ratt märkt ”stability” bland kontrollorganen. Undvik sådana oscilloskop. Om man är ovan,
ställ ”trigginställningarna” i läge ”Auto” och ”Normal”. Då brukar man få en bild. Vrid sedan på ”trig level” och
”sweep time” tills bilden står stilla. I svåra fall kan det bli nödvändigt att ställa om till AC eller DC samt reglera
”trig level” mer noggrant.
Övning ger färdighet.

Ofta har ”oscilloskoptillsatserna” till PC en så liten bandbredd att de inte är speciellt användbara för
radiomätningar.
De SM0AOH



Även Leif SM5BSZ har mer att säga om oscilloskopet

Kan man mäta sin utsignal på SSB transviern? (Roys rubrik)
Leif säger:
En bra sak är att sätta en dioddetektor på vardera sidan
av slutsteget och mäta XY med oscilloskopet.
Dioderna skall arbeta vid skapligt hög HF nivå (lika på
båda sidorna om slutsteget) eller vara förspända med likström.
För rörslutsteg är detta utmärkt, dom har ju bara amplituddistorsion.
Halvledarslutsteg på VHF/UHF har kanske problem med
fasdistortion - det vet jag ingenting om....
Jag har inte sett mätningar gjorda på detta vis men tänker mig att få följande resultat:
Oscilloskopet kommer då att visa en rund ring, såvida in och utsignal är justerade till samma nivå och att PAt vi
mäter på har låg distorsion. Är in och utsignal olika kommer den runda ringen att bli förvrängd.
Vid fasfel mellan in och ut kommer ringen att bli en oval.
de
Roy.




Kan man då se splatter på ett oscilloskop?
Nej?
Så skrev jag, förra veckan.

Men Leif visar på detta.
Kolla här:
http://www.sm5bsz.com/dynrange/dubus204/dubus204.htm
Figur 32.
73 Leif

Vad Leif visar är en oscilloskopbild där man tydligt ser avvikelser från en ren sinuskurva.
Så visst ser vi distorsion, men får inga mått på övertoner och Imd halten, (splattret).
Mätningen kräver lite bättre oscilloskop än jag tänker mig än det man får tag på för några hundralappar.
De
Roy

"Triple bandstackningsregister"
ICOMs riggar har sk bandstackningsregister. Det finns nu även på IC-7000 via mikrofonen.
Så här funkar bandstackningsregistret:
Med tangentbordet väljer man band. Varje band har tre frekvensminnen. Varje sådant minne ”kommer ihåg”
den frekvens och trafiksätt som det lämnades på. En knapp heter "GEN", det står för GENeral coverage. Här
finns tre frekvenser utanför amatörbanden, som man väljer fritt inom HF-VHF. Denna finess gör att man snabbt
kommer till resp. band och resp. band-del. Exvis kan 3.5MHz-knappen ha 3.530 CW, 3.612 LSB och 3770 kHz
LSB. Det tredubbla bandstacknings registret gör att man snabbt hittar tillbaka.
Bandstackningsregistret ”kommer ihåg” frekvens och trafiksätt på tre frekvenser man använd sista tiden per
amatörband.
Bandstackningsregistret är enkelt att använda, tryck bara en till tre gånger på bandknappen tills du känner igen
frekvensen du vill köra på.



Varför skulle allt trimmas förr?
SRS får ofta frågor om vi kan åtaga oss en fullständig genomgång av en radio.
Ofta handlar det om en 10 – 30 år gammal ICOM, svaret är då att det behövs inte. En modern radio ändrar sig
knappast.
Gäller det en äldre radio, en rörhäck, en Drake Line, en Collins Line, eller något från 60 – 70 talet. Då kanske
det kan behövas men ingen åtar sig ett jobb som kan ta en hel dag, på en sak som kanske bara har ett värde
motsvarande några timmar av dagens arbetstid.
Men frågan gällde varför det behövde trimmas förr.
För var en radio uppbyggd med massor av smala avstämda kretsar, exvis HF steget skulle vara så smalt som
möjligt, allt byggde på att den var topptrimmad.
Frekvensen, dvs lokaloscillatorn var kritiskt, och den drev inte bara på kort sikt under uppvärmningen, utan oxo
av längre tid och genom åldring.
Mellanfrekvensen bestod ofta av en massa avstämda steg, MF trafo, löst (kritiskt) kopplade, för att ge en smal
bandbredd.
Hela rasket blev väldigt varmt, alla spolar var lindade på material som åldrades, kondingar var simpla och drev,
mekaniken åldrades såtillvida att den skulle smörjas eller efterdras för att få bort glapp, plastkugghjul som
krympte eller svällde av värme och smörjfett.
Elektronrör som åldrades, allt tillsammans gjorde att forna radiogrejer behövde mycket service. Ju dyrare och
finare radio, ju mer servicekrävande. Ju dyrare o finare radio ju mer avancerad trimning, och mer
instrumentkrävande.

Dagen grejer då varför behöver de inte eftertrimmas i samma utsträckning?
Kristallfilter kan ej trimmas, keramiska filter trimmas inte, och de ersätter kritiska MF burkar.
Förstärkarsteg i överflöd pga av billigare komponenter som inte behöver optimeras.
Valda blockscheman som inte kräver smala avstämda kretsar, stabilare oavstämda steg som inte driver i
samma utsträckning. Mer beständiga material, och lägre temperatur.
Reglersystem som håller känslighet förstärkning och uteffekt konstanta.
IC kretsar som mycket stabilt ersätter komplexa konstruktioner med lösa transistorer, mer stabilare
konstruktioner.
Mycket färre avstämda kretsar som är kritiska. Mer bandpassfilter som är mycket okritiska.
Ofta är allt faslåst till en enda kristall och då faller nästan all frekvenstrimning.
En modern ICOM från 1980 och framåt behöver knappast trimmas om inte något varit i och skruvat på allt.
Det var dock väldigt vanligt att man skruvade ganska vilt under 80 och 90 talet.
Så visst finns det sönder trimmade riggar från 80 och 90 talet.
Att renovera en söndertrimmad radio som är 15 – 30 år gammal är ett stort jobb, som knappast går att köpa.
Man måste bli sin egen radiorenoverare om man vill ha liv i grejerna.

Hur många är en triljon
Här kan du lära dig räkneorden som inte så ofta används, åtminstone inte när du skall räkna pengarna i egen
plånbok: http://www.kennethshem.se/Prefix.html
Vad är en Miljard i EU USA och SM? Biljon, Kvadriljon eller kanske en Septillionth….??
Vi ser tydligt att USA har sitt eget sätt även här att räkna även här. Där verkar det ha gått lite inflation i
räkneorden. Ibland kan det bli missförstånd då de kallar en Miljard för Biljon, och en biljon för en
triljon….Däremot finns inte en Undecillion eller fler i USA….
För övrigt en massa annat nyttigt oxo på den sidan.

Hur länge är 100 000 timmar
10 000 eller 100 000 timmar som exvis livslängden på lampor LED, och elektrolyter specas vid.
Dividera helt enkelt med 24 så får du dagar, (dygn)
Exvis livslängden som man uppger LED ha, 100 000 / 24 = 4166 dygn. Dividera detta med 365 för att få år,
4166 dygn / 365 = 11, 4 år.
Men då måste vi tänka på att man inte har den LEDen tänd hela tiden. Så livslängden är nog mer än din livstid.
10 000 timmar som en elektrolyt uppges leva blir då 1,14 år. Lite klent…. Men kör vi bara några timmar per
dag blir det lätt 10 år. Detta gäller då om elektrolyten utsätts för hög temperatur. Kortaste livslängden blir det
om den jobbar med mycket pulser och rippel.

En extra varning för strakström och oscilloskop av SM0AOH.
Det här var min rubrik:
"Att mäta på starkström med oscilloskop
Är farligt!! Gör inte det om du inte har vidtagit erforderliga
åtgärder.
Skall du mäta i en varvtalsregulator för en 400Volts svarvmotor, en
tyristorregulator etc.
Då kan det bli en dyngsmäll av alltihopa.
Gör inte sådant utan att du vet exakt vad du gör"

Så här säger Karsl Arne:

Kan inte annat än att hålla med.
I synnerhet switchade nätaggregat kan vara en potentiell dödsfälla
om man försöker mäta i dem med ett oscilloskop där ena sidan av
proben är jordförbunden via oscilloskopets skyddsjord.

Om man "envisas" med att försöka göra sådana mätningar ska man
antingen använda ett "dubbelisolerat" eller "jordfritt" oscilloskop,
eller ännu hellre mäta differentiellt med två probar.

Vid alla sådana mätningar är det också
närmast nödvändigt att mata "mätobjektet" via en fulltransformator.

Tänk också på att det kan vara ett ögonblicks verk att förstöra en
svårersättlig
apparat eller komponent om en oisolerad anslutningsklämma eller prob
"halkar"
eller faller av.

Till sist: Inga fingrar i spänningssatta "tjockströmskretsar"!

73/
Karl-Arne
SM0AOM



Här kan man studera ryska radioapparater.
http://www.armyradio.com/publish/Articles/William_Howard_Russian/Russian_Mil_Radio.htm
Massor av bilder och fakta på radio och instrument att titta på.
Jo det går att köpa dem oxo. http://www.armyradio.com/arsc/customer/home.php
Intressant för den som samlar och har varit med om engelsk tysk och amerikansk surplus.

Detta med lågbildsformatet på TV, med lite ironi från mig.
Jag har försökt ta fram lite fakta om de bildformat som är aktuella på TV och film.
Jag brukar lite ironiskt kalla dem för lågbilds TV.
Faktum är ju att fotograferna inte tycks kunna utnyttja formatet, utan klipper håret och hakan när de filmar ett
portträtt. Sen visar sidorna i bredbilden inget av värde.
Det är ju numera populärt att filma med extrema närbilder. Man skall se näshåren.
Så var det inte när de bredbilder man hade på bio var aktuellt.
Då var det konstnärligheten och möjligheterna att visa en stor bred bild och försöka skapa en bild där formatet
togs tillvara som var det viktiga.
Idag har vi en kollision med fotograferandet och det lite påtvingade låga bildformatet. Därför kallar jag det för
”lågbild”.

För att få störst nytta av en bredbilds-tv bör du ha digital mottagning. Analoga sändningar kommer aldrig att
sändas i bredbild. Däremot kommer det att uppstå svarta kanter vid visningen av bilden både med analog och
digital mottagning.

Tycker du inte om svarta kanter har du med en widescreen-tv ofta möjlighet att förvränga bilden. Du kan dra
ut den eller förstora den. Vad är då finessen med att förvränga bilden? Distorsion och dålig bildkvalitet har vi
väl nog med ändå. De programtyper som de flesta bedömare anser har mest att vinna på att produceras och
visas i detta bredare format är t ex drama, spelfilmer, konserter, shower och sport. Däremot kommer sannolikt
nyhetsprogrammen att vara bland de sista som läggs över till 16:9.

Bildformat                       Tillämpning
Kvot            Uträknat
4:3             1,33             Nuvarande, vanliga tv-formatet
14:9            1,55             Visningsformat av visst 16:9 material i 4:3-ram
15:9            1,66             Vidfilm (Europa) även kallat super 16)
16:9            1,77             Bredbild (widescreen)
17:9            1,85             Vidfilm (USA)
21:9            2,35             Cinemascope

Det finns ännu fler låg eller bredbildsformat inom Bio filmen.
Vi har ju digitalkamerans bildformat, småbildsfilmen, ja det förekommer till o med digitalkameror med
lågbild…..Hasselblad kör än med 6 x 6 cm dvs kvadratisk bild.
De som gör tavlor har helt fritt….

Hur man kan mäta dessa bilder i TUM om de är på en TV men inte om de visas på duk är en ständig fråga, som
nog inte tycks får svar.

Sexton-nio (16:9) börjar bli ett etablerat format även för vanlig standard-tv, vid sidan av normalformatet 4:3.
Detta bredare bildformat lät i tv-sammanhang först höra tala om sig i samband med den stora HDTV-boomen i
början av 1990-talet - som sedan kom av sig. HDTV - High Definition TeleVision- var det system som skulle
ersätta nuvarande standard tv (SDTV) och då ge bl.a. bättre bild- och ljudåtergivning, möjlighet till större
bildskärm och ett nytt, mer biografliknande bildformat 16:9. I väntan på att intresset för HDTV ska återkomma
denna gång uppbackad av mer mogen teknik - finns ett intresse för att åtminstone ärva den bredare bilden
som nu plantera den i SDTV-miljö.

Vårt nuvarande tv-system har ett förhållande mellan bildens bredd och höjd som är 4:3 eller uträknat 1,33. Vi
är därför vana att se alla tv-apparater och datamonitorer i det formatet. För biograffilmer däremot är det oftast
andra bildproportioner som gäller. Det finns här mängd varianter, men gemensamt för nästan alla är att bredd
höjd förhållande är större än tv:s 4:3 - och således bredare bilder vid samma bildhöjd. Delvis som en
anpassning till detta, finns det nu ett ökat intresse att även inom tv arbeta i bredare format än dagens 4:3.
Man har här enats om bildformatet 16:9, som är 33 % bredare vid bibehållen bildhöjd. Eftersom det finns så
många format så kommer man få vänja sig vid att det blir svarta ränder antingen i övre och undre bildkant
eller höger och vänster bildkant. En rektangulär form passar inte, som bekant, i en mer kvadratisk. Det finns
visserligen möjlighet att på videscreen-mottagare "dra" i kanterna på bilden, men det får till följd att bilden
förvrängs och att bildkvaliteten försämras.

Utöver detta finns sk ”modifyed” man har helt enkelt panorerat under kopieringen av en bredbild för att
modifiera filmen till annat format.

Själv kommer jag ihåg under TVns barndom, i början av 60 talet då man bestämde 4:3 formatet.
Massor av högtekniska experiment gjordes för att få fram det formatet, exvis vår syn och dess bildformat.
Vi ser i princip en fläck som liknar en rundad TV med 4:3.
Idag kan man se annonser som påstår att vi ser som genom en brevlåda därför att vi har två ögon…och att vi
därför behöver en låg bred TV bild, löjeväckande….Alla vet ju att våra två ögon ser samma yta, de fokuseras
och riktas mot samma yta. Ser vi på nära håll ställer sig våra ögon vindögt.
Bara att vänta på nästa bildformat, men det kommer väl när alla köpt lågbilds-TV…..
Vi kan trösta oss med att vi kommer nog inte att få lågbilds oscilloskop.

Ja visst, jag vet, IC-7800 har en lågbilds monitor. En 16:9 skärm som man
mäter i TUM. Men detta är ju inte en filmbild av människor och händelser utan en yta där man får en massa
fakta. Så där skall vi inte jämföra med TV och film bilder.

Vårt dynamiska språk
Ordet BURNOUT är engelska och används ibland när man vill visa hur duktig man är, hur internationell man är
och vad man kan.
Det betyder flera saker:

1.              Rivstart, så att det bränner om däcken.
2.              Eller rivstat i företaget, med en bred marknadsföring, eller kampanj.
3.              Utbränd, dvs när man är utarbetad och har fått psykiska men, depression etc.

Det är således ganska viktigt att veta vad ordet betyder om man skall briljera med att använda det som
svengelska. Eller varför inte helt enkelt använda vårt underbara svenska språk???
Ibland går det av bara farten att man använder dessa utländska modeord, och ibland fel.
Vad är det för fel på svenska?



Lite roligheter måste vi ha, idag tänkte jag driva lite mer våra kära grannar, norrmännen.
Jag vet att de inte tar illa upp, utan snarare byter namn och kör historierna som Svenskhistorier. Visst är det
skönt att vi kan skoja med våra grannländer utan att vi sen slår ihjäl varandra:

Vad får man för svar, om man slår 1+1 på en norsk miniräknare?
Var god vänta.

Vad får man om man delar ett A4-ark i 2 delar?
Ett norskt pussel.

Jag skulle vilja köpa osynligt bläck sa norrmannen!
Ja det går bra, vilken färg?

Vet du, varför norrmännen inte ser Hulken på TV?
Nej!
De går när det blir grön gubbe.

Varför klättrade norrmannen över glasväggen?
För att se vad som fanns på andra sidan.

Vad är det, som är mer än en mil långt och har en IQ på 23?
Norrmän i ett demonstrationståg.

En norsk pilot blev tillfrågad under en flygning vilken hans höjd och
position var.
Jag är 173 cm lång och min position är höger framsäte i cockpit.

Vet du varför norrmännen häller fluor i tvättmaskinen?
Dom vill inte ha hål i strumporna.

Vet du vad norrmannen sa som blev skjuten i pannan?
Nej!
Det var nära ögat.

Mor, får jag gå ut och titta på solförmörkelsen?
Ja, om du inte går för nära.

Hur lyckades norrmannen bryta armen, när han räfsade löv?
Han ramlade ner från trädet.

Varför har norrmännen inte något vatten i simbassängerna?
De är rädda för drunkningsolyckor.

Hur många bröder har du Ole?
Tre stycken.
Konstigt, din syster säger alltid fyra.



Dessa var väl inte så illa.
De
ÄssÄmFyraFotPeDahl
Roy




Roy Nordqvist    roy.nordqvist@srsab.se
Service manager
Swedish Radio Supply AB
Box 208
651 06 Karlstad
Sweden
tel -54 670500
SRS Hemsida www.srsab.se

								
To top