Hur används IT inom film?
Grupp 8 SY1
Författare:
Viktor Knutsby
Glen Edman
Alexander Hederstedt
Ola Swärd
Rick Nordlund
Datum: 2011-10-11
Projektarbete - Informatik - Kommunikation och gruppdynamik IK1049
Sammanfattning
Brödtext
Nyckelord:
Brödtext
Handledare:
Brödtext
2
Innehållsförteckning:
1. Inledning x
1.1 Bakgrund x
1.2 Problemformulering x
1.3 Syfte x
1.4 Avgränsning x
2. Metod x
2.1 Tillvägagångssätt x
2.2 Datainsamling x
2.3 Dataanalys x
3. Teori x
4. Resultat (= Empiri) x
5. Analys x
6. Diskussion och slutsatser x
7. Referenslista x
Bilagor
Bilaga A – Bilagans titel x
Bilaga B – Bilagans titel x
3
1. Inledning
1.1 Bakgrund
Datorer utvecklas i rasande fart och utvecklingen visar inget tecken på att
stanna upp, det gäller också möjligheterna som datorerna ger inom
vardagen, arbetet men också för att skapa film.
Möjligheterna med filmer har ökat explosivt tack vare IT, det är enklare och
mer tidseffektivt att redigera film. Tack vare IT så kan men med hjälpa av
vissa tekniker till exempel skapa nya miljöer och ändra befintliga miljöer.
3D är på stark frammarsch, både i hemmet och på biografer, vil ket gör att
utveckling fortskrider.
Innan datorer började användas inom filmskapande så fick redigerare
använda sig av något som hette ”över-kopiering”, det innebar att
redigeraren fick använda de fysiska banden för att göra ändringar. Den
tekniken var tidskrävande och gav försämrad kvalité. Idag däremot så görs
ändringar på bråkdelen av en sekund utan minsta effekt på kvalitén, allt
tack vare datorer och programvaror.
1.2 Problemformulering
Med detta projekt vill vi undersöka hur IT anv änds för att skapa film och vi
vill ta reda på hur det har utvecklat nya sätt att skapa film. De tekniker vi
har valt att rikta in oss på är dessa.
Hur används vissa tekniker?
1. Blue screen, green screen - skillnader, likheter,
användningsområden
2. 3D - teknik – framtida tekniker
Hur används programvarorna och vilka är vanligast?
1. Vilka program finns/är vanligast, vanligast för professionell och
amatör, ev historik, framtid?
2. Vilka program används för vad - 3D, blue screen/green screen,
animering
4
Vilka format är vanligast?
1. Vilka filtyper (t.ex. .MP4 .JPG) används och i vilket format (t.ex.
DVD, BLU ray, HD, 720, 1080p), storlek (logisk), upplösning (format)
1.3 Syfte
Med detta projekt vill vi undersöka och beskriva huruvida IT används vid
skapandet av film, vi vill skapa kunskap om de olika tekniker och
programvaror som finns att tillgå. Vi vill även undersöka hur utvecklingen
av dessa hjälpmedel har sett ut och hur framtiden ser ut för dem. Vi vill
även förklara för vilka slags filer och format som används av filmskapare
igår, idag och imorgon.
1.4 Avgränsning
Eftersom detta inte är ett särskilt stort projekt så har vi valt att rikta in oss
på semi-professionella och amatörmässiga filmskapare, det ger oss med
säkerhet snabbare och mer utförliga svar, då riktiga proffs med största
sannolikhet är upptagna och kan därför inte ge lika bra och utförliga svar.
Vi kommer även att utnyttja olika källstudier för snabba och konkreta svar.
Vi har valt att begränsa oss till vissa tekniker och program, eftersom det
finns oerhört många av dessa tillgängliga. De format vi valt att behandla är
de som används.
5
1. Metod
2.1 Tillvägagångssätt
Genom att intervjua personer som är aktiva inom filmtillverkning, både på
en amatörmässig nivå och som jobbar med det professionellt. Intervjuerna
utfördes genom att intervjufrågor skickades ut via mail och en konversation
fördes genom det mediet, intervjuer utfördes även via person till person.
För att enkelt och effektivt få fram information ska vi ha färdigställda
frågor som är framtagna för just den intervjun.
Genom intervjuerna vill vi få ut mer ingående information om hur ett
specifikt företag eller en grupp har dragit nytta av IT och hur det har hjälp
dem att förbättra och skapa film.
Vi skall även söka information på internet, med hjälp av det materialet ska
vi skapa en bild av hur IT används för att skapa film.
Ytterligare, ska vi genom att söka information med hjälp av olika tänkbara
källor, skapa en uppfattning av hur IT används för att skapa film, men även
ska vi undersöka hur programmen har utvecklats under år och har därav
blivit en allt större del i filmskapandet.
2.2 Datainsamling
All datainsamling som utförts har varit mycket effektiv. Genom intervjuerna
har vi kunnat skaffa oss ingående information för hur utvecklingen har sett
ut för en liten grupp och mindre organisationer, det materialet har gett oss
möjligheten att bilda en uppfattning hur användningen av IT h ar sett ut på
en amatörmässig nivå. Enkäterna har också bidragit till att bilda denna
uppfattning, även om vissa inte har varit så djupgående som andra så har
de fortfarande varit till stor nytta för vårat projekt.
Internet har varit en stor källa till inf ormation, genom det har vi snabbt och
smidigt fått möjlighet att ta del av stora mängder information som vi har
haft mycket användning för. Det har gett specifika svar på hur utvecklingen
har sett ut för alla, vilka tekniker som finns tillhanda, vilka prog ram som
används på olika nivåer och en otroligt bra histori sk tillbakablick. Tack vare
att vi utnyttjat informationen som finns på internet så har det gett oss mer
generell info på hur utvecklingen har sett ut, jämfört emot intervjuer och
enkäter som redogör för en mer individuell utveckling och historik.
2.3 Dataanalys
Vi utförde vår analys av intervjuerna och enkäterna genom att läsa igenom
svaren och ta ut information som vi kan dra nytta av. Den informationen
har vi sedan använt, för att bilda en uppfattning, och förklara hur
filmskapare använder IT och hur deras IT-användning har sett ut. Det har
även gett oss en bra tidslinje att följa på hur utvecklingen av IT:s påverkan
6
på filmskapande har utvecklats, då vissa som vi intervjuat och som svarat
på enkäterna har gett en bra historik på hur marknaden har sett ut. Vi har
även kunnat dra egna slutsatser som refererar till materialet från
intervjuerna och enkäterna, de slutsatserna ger en indikation på när nytt
material har funnits tillgängligt för filmsk apare på olika nivåer.
Genom att även i vårt material som vi hittat från olika källor på internet, gå
igenom och urskilja relevant information, så har det gett oss en mer
specifik bild på hur utvecklingen har sett ut för hela industrin. Det
materialet har vi sedan kunnat jämföra mot våra intervjuer och enkäter,
vilket har bidragit till att skapa en bild för hur väl de amatörmässiga och
semi-professionella filmskaparna har hängt med i utvecklingen. Det
materialet har även gett en precis information på hur ut vecklingen har
fortskridit och inte en personlig utveckling av ett företag. Ytterligare
information vi har tagit del av är vilka tekniker, programvaror och filformat
som funnits tillgängliga.
7
3. Teori
3.1 Tekniker
3.1.1 Bluescreen
Blue screen och green screen är i enkelhet en duk som antingen är blå eller
grön. De används som bakgrund när man filmar för att sedan enkelt kunna
byta ut den blåa eller gröna färgen mot exempelvis ett landskap eller valfri
miljö. Tekniken bygger på att man filmar två klipp, varav ett fr amför en blå
skärm, sedan klipper man bort den blåa färgen och ersätter med det andra
filmklippet.
Till exempel så kommer en person som har en blå huva över huvudet att bli
huvudlös på filmen, då allt det blåa försvinner. Ett exempel på detta
användes i en av Harry Potter filmerna, när Potter satte på sig sin
osynlighetsmantel, som var samma färg som bakgrundsskärmen, vilket
gjorde honom osynlig. Det används ofta till väderkartor och till
specialeffekter i filmer. Blått skiljer sig väldigt mycket från män niskors
hudfärg vilket gör att en blue screen passar bra in i en scen med
människor 1.
3.1.2 Greenscreen
Green screen är samma teknik som blue screen men använder sig av en
grön bakgrund istället för en blå 2.
De har samma användningsområde, men grönt plockas lä ttare upp av
videokameror och behöver mindre ljus än blått då grön färg är mer
kombinerad med ljus. Green screen kan dock ha en ovana att färga bilderna
en aning efter man klippt bort den, därför måste man vara väldigt noga
med t.ex. hur många hudtoner du har med i bilden och hur mycket du
belyser skärmen.
3.1.3 Chroma-key
Dessa två tekniker utvecklades redan på 1930 -talet på och användes för att
göra specialeffekterna i filmen ”The Thief of Bagdad”. Teknikerna brukar
också kallas chroma-key och innebär att man döljer eller gör objekt
osynliga/genomskinliga i filmer 3.
Man kan alltså lägga in vilka bakgrunder man vill istället för den blåa eller
gröna färgen. Anledningen till att man använder sig av färgerna blått och
grönt är att färgsystemet är uppbyggt av färge rna grönt och blått, även rött
1
http://www.voodoofilm.org/fag/1125.aspx (2011-10-18)
2
http://www.voodoofilm.org/fag/1125.aspx (2011-10-18)
3
http://www.voodoofilm.org/fag/1125.aspx (2011-10-18)
8
(RGB) Om man istället skulle använda en annan färg än grön eller blå blir
det svårare att kontrollera effekterna.
Varför dessa två tekniker är så populära kan vara att de är väldigt enkla att
använda, de flesta enkla(byta ord?) kameror har en chroma-key funktion
inbyggd. Dessutom klarar du dig ganska bra med ett hyggligt
redigeringsprogram som kan utföra grönskärmsarbeten
En viktig fördel med dessa tekniker är också att du kan göra duken hur stor
du vill, och du kan även forma duken, vilket gör möjligheterna ännu större.
3.1.4 3-D
De flesta människor i dagens samhälle har nog någon gång sett eller hört
talas om en bild eller en film gjord i 3D. Det används flitigt i dagens
mediavärld, för att skapa både verkliga och overkliga ting.
3-D visades,(bort med komma) redan på 20-talet i USA. En äldre 3-D teknik
som använts bygger på att man delar upp bilden i projektorn i de tre
grundfärgerna. De skapar tillsammans två bilder som vars våglängder är lite
förskjutna. De två bilderna från projektorn ”blixtrar” växelvis på duken 120
gånger per sekund. Den som tittar på filmen har ett par RGB-filtrerande
glasögon på sig, vilket gör att den (föreslår ”han eller hon”) ser bilderna lite
förskjutet och då upplever det i(bort med i) tredimensionellt.
Det vanligaste systemet som används av biografer idag är Real D (Real och D
ska sitta ihop) Cinema. Det är i princip färgneutralt, och (inget och efter
komma) i projektorn sitter det ett filter som polariserar varannan bild olika.
Eftersom inte(bort) systemet inte kan visa bilder för både höger och
vänster öga samtidigt måste den därför visa bilderna otroligt snabbt. Den
klarar av att visa 144 bilder i sekunden, 72 bilder i sekunden för varje öga.
Projektorn lurar ögat genom att visa samma bild för e tt öga flera gånger
omlott med bilden för det andra ögat, då tror ögonen att de ser båda
bilderna samtidigt, vilket ger ett tredimensionell t djup.
Inspelning av 3-D film sker med hjälp av två kameror, eller en kamera med
dubbla linser, som har ett visst avstånd mellan varandra. De spelar sedan in
två separata bilder för både högra och vänstra ögat. Den inspelningsteknik,
som vanligast används idag vid professionell 3-D filmatisering är "Fusion
Camera System", och utvecklades av James Cameron och Vince Pace 4. Den
är utvecklad för att efterlikna ögats funktion så mycket som det är möjligt.
Till skillnad från äldre 3-D inspelningsmetoder, där de två kamerorna eller
linser har ett relativt stort avstånd mellan varandra, designade James
Cameron och Vince Pace en metod där linserna kunde placeras bredvid
varandra, likt det avstånd det är mellan våra ögon. För att göra det dock,
behövdes linserna separeras från den högupplösta videoinspelnings -ryggen,
vilket tidigare har varit omöjligt för en filmkamera.
4
http://en.wikipedia.org/wiki/Fusion_Camera_System (2011-10-16)
9
Nästa steg var att få linserna att automatiskt kunna fokusera på saker som
är på olika avstånd. Detta hanteras med att vinkeln på linserna ändras
beroende på avstånd och rörelser av det som är i fokus, precis som våra
pupiller gör 5.
Filmen Avatar var den första riktigt stora produktionen som använde detta,
och efter det har tekniken blivit den nya standarden i Hollywood.
Digital Video 2008-05-06
http://www.voodoofilm.org/faq/1125.aspx
http://sv.wikipedia.org/wiki/Chroma_key
3.2.1 Programvaror
Programvara, även kallad mjukvara skall behandla data och
maskininstruktioner för att utföra en avsedd uppgift som den tilldelats.
Den sortens programvara vi har riktat in oss på är program skapta för att
underlätta redigering och att skapa effekter.
För att kunna använda programmen krävs också kunskap från
användaren. ”Du kan ge vem som helst en verktygslåda, vem som helst kan
inte bygga ett hus för det” – Alfonso Ågren, Mora mediacenter.
Då nutidens filmskapande och filmredigering sker till största del via datorer
så har det utvecklas en hel del mjukvara genom åren, mycket har skett
naturligt och gränssnitten i programmen har sett i stort sett likadana ut, i
samtliga program har det till exempel alltid funnits en timeline. En timeline,
eller tidslinje på svenska, är spår där man lägger sina video - eller
ljudsekvenser för redigering. De flesta nyheter i program nuförtiden är
smådetaljer eller effekter som man kan klara sig utan eller skapa ändå 6.
Det finns flera välkända namn inom mjukvarudjungeln för filmskapare,
några exempel är:
Adobe Premiere Pro
Adobe Premiere Elements
Adobe After Effects
Avid
Canopus Edius
Final Cut Pro
Final Cut Express
Sony Vegas
5
http://video.google.com/videoplay?docid=-241532803911842846 (2011-10-16)
6
Thorbjörn Swenberg (2011-10-12)
10
Pinnacle
Listan kan göras mycket längre då det finns hundrat als olika program på
marknaden. Det största och mest använda programmet inom branschen har
varit Avid och är skapat utav Avid Technology, det släpptes redan 1989
under namnet Avid Media Composer och var mycket dominant under 90 -
talet 7.
Tv-kanalerna TV4 och SVT använde sig utav Avid i många år, det var inte
först förrän på 2000-talet som TV4 började använda sig utav Final Cut Pro
istället, skapat utav Apple, ett företag som de flesta känner igen. Det var
programmerare som hjälpt till med att skapa Adobe Premiere som sedan
skapade Final Cut Pro, så de två programmen ser väldigt lika ut.
Däremot har Apple i sin senaste version utav Final Cut Pro, Final Cut Pro X
som det heter, lagt till många funktioner och förprogrammerade effekter
för bland annat text som professionella användare föredrar att skapa själva,
och programmet har då fått en amatörkänsla över sig, så många har gått
över till Adobe Premiere Pro istället 8. En fördel som Adobe Premiere Pro
har är integrationen med deras egna After Effects, som är ett compositing-
program av hög kvalité. Compositing innebär att man kombinerar bilder,
ljud, stillbilder och datorgrafik från olika källor och får det till samma
format, till exempel så kan en filmkamera spara bilderna i ett speciellt
format medan det som man renderar i datorn sparas i ett annat, då
matchar man dem med compositing 9.
After Effects är även känt för att vara ett bra verktyg att skapa bland annat
visuella effekter med men också rörlig grafik 10, många amatörer använder
sig utav det i sina verk 11. Adobe Premiere Elements är Premiere Pro’s
lillebror, en billigare version för nybörjare eller amatörer helt enkelt. Sony
Vegas är ett lättanvändbart men kraftfullt program från Sony Creative
Software, det har bland annat använts i filmen Paranormal Activit y från
2009 12.
7
http://en.wikipedia.org/wiki/Media_Composer (2011-10-16)
8
Mora mediacenter (2011-10-13)
9
Thorbjörn Swenberg (2011-10-12)
10
http://en.wikipedia.org/wiki/Adobe_After_Effects (2011-10-16)
11
Länk till freddiew och/eller corridor digital
12
http://en.wikipedia.org/wiki/Sony_Vegas (2011-10-16)
11
3.2.2 Vilka program används för vad - 3D, blue screen/green screen,
animering
De stora programvarorna som Avid, Adobe Premiere & Final Cut Pro kla rar
av det mesta förutom (tog bort 3D/CGI)animering, det finns även
specialiserade program skapade för speciella uppgifter som till exempel
Adobe After Effects för compositing. De vanligaste programmen för 3D -
animering och rendering är Autodesk Maya och Autodesk 3ds Max.
Ett exempel på en storfilm som är skapad till största del med hjälp utav
programvaror men ändå inte är helt animerad är den välkända filmen
Avatar.
För att skapa den använde man över 20 olika program exklusive diverse
plugins. För en film av den här kalibern används dock inte ett utav de stora
programmen, utan flera. Bland annat så användes Avid, Adobe Premiere,
Adobe After Effects samt flera andra populära program men också några
okända ”in-house” program. Alltså program som skapats inom företaget
och används således endast inom företaget. För 3D -animering och
rendering användes de välkända Autodesk Maya & Autodesk 3ds Max, men
också flera andra som ZBrush, Lightwave med flera 13.
3.2.3 Format och filtyper
Filtyper
Program lagrar data på olika sätt, i olika så kallade filformat. En del
filformat kan bara förstås av det program som skapade filen, medan andra
kan förstås av flera program.
Med format menar vi vilka standarder filmer spelas upp och filmas i, till
exempel HD. Ett filformat kan användas för att lagra information,
exempelvis en film. Olika filformat har vissa fördelar jämf ört med andra.
För att känna igen ett filformat, avslutas varje filnamn med ett tillägg
bestående av en punkt och ett antal bokstäver. Varje filformat har sitt
unika tillägg.
I filmindustrin finns det flera olika filtyper som man använder vid
filmskapande.
AVI, MOV (Quicktime), MPEG-4 (MP4), VOB, och Matroska är bara några få
av dagens filtyper som används idag.
AVI
13
http://www.twin-pixels.com/software-used-making-of-avatar/ (2011-10-16)
12
AVI står för Audio Video Interleave och är ett containerformat. Container i
datavärlden är en slags behållare för information. AVI utvecklades 1992 för
Microsofts Windows multimedia. AVI saknar vissa funktioner som dom
nyare formaten har. Men AVI används fortfarande väldigt ofta av
användare och format stöds fortfarande av vissa standalone DVD-spelare.
AVI är den vanligaste audio/video filtypen för PC. AVI är begränsat till en
upplösning på 320x240 (detta stämmer inte, har skapat avi-filer med högre
upplösning) och 30 bilder per sekund 14.
MOV
MOV är ett videocontainer format för Quicktime. Denna multimedia
containers filer kan hålla flera spår som audio, video, effekter och text.
Varje spår har en egen digitalt-kodad media stream som använder en
specifik Codec. Codec står för Compressor -Decompressor och är ett
program som komprimerar och dekomprimerar digital information. Detta
innebär att man kan redigera filen utan att behöva skriva om all media data
efter redigeringen. Varje spår underhålls i en hierarkisk datastruktur som
består av objekt som kallas atoms. Atoms innehåller a ntingen media- eller
redigeringsdata 15.
MPEG4
MP4 filer stöder all slags multimediainnehåll som audio, video, subtitle och
bildstreams och(två ”och”) annat avancerat innehåll som 2D och 3D grafik
och(tre!!) DVD menyer. Du kan också streama MP4 filer. MP 4 är det
vanligaste filförlängningen för MPEG-4 format 16.
VOB
VOB står för DVD Video Object. VOB är en av ”kärnfilerna” som finns i en
DVD och innehåller själva filmdatan vilket inkluderar video och audio-
streams tillsammans med subtitles och menynfunktioner. En VOB-fil är en
grundläggande MPEG-2 system stream vilket betyder att det är en fil som
multiplexed(låter fel) MPEG-2 video stream, audio streams och subtitle
streams. Multiplexing är en process där två där två separata delar av
videon förs samman till en fil 17.
14
http://www.file-extensions.org/avi-file-extension
15
http://www.file-extensions.org/mov-file-extension
16
http://www.file-extensions.org/mp4-file-extension
17
http://www.file-extensions.org/vob-file-extension
13
Matroska
Matroska eller MKV är en ”open source” multimediacontainer som är
designad att kunna stödja i stort sätt vilken type(bort med e) av video eller
audio stream du kan tänka dig att använda. MKV kan ha obegränsat med
video, audio, bild eller subtitle(byta ordet till ”undertext” kanske, finns på
flera andra ställen också) spår inuti en enda fil. Istället för att designa MKV
runt ett speciellt formats kapacitet så har MKV ett framework som kan
interagera med audio, video och subtitle (!)streams 18.
Format
Filmer finns också i olika format som Blu -ray, DVD, HDDVD och många fler.
Blu-ray utvecklades 2002 av BDA Blu-ray Disc Association som består av
Panasonic, Pioneer, Philips, Thomson, LG, Hitachi, Sharp, Samsung och Sony.
Det är ett optiskt lagringsmedium som kan lagra upp till hela 200 gigabyte.
Skälet till att man tog fram Blu-ray var att de nya platta TV-apparaterna har
högre upplösning än dom äldre och användandet av HDTV blev allt
vanligare. Då behövde man skapa en fast media som kunde klara av
högupplöst material 19.
DVD-standarden klarade inte av så mycket information per tidsen het som
krävs för högupplöst material. Därför tog man fram Blu -ray. Orsaken till att
det heter Blu-ray är att man använder en blå laser för att kunna l äsa
informationen på en Blu-rayskiva för att informationen på en Blu-rayskiva
ligger så mycket tätare än på en CD eller DVD skiva.
Dataöverföringshastigheten för bild och ljud på Blu -ray är 54 Mbit/s och
upplösningen ligger på 1920 x 1080 pixlar 20.
DVD står för Digital Versatile Disc och är ett högkapacitets multimedia
lagringsmedium. Det finns flera olika format som DVD Video som används
till filmer och andra visuella underhållningar och har en lagringskapacitet
på 17Gb. Sen har vi också DVD-ROM som är ungefär det samma som DVD
Video men ett filformat som är datorvänligt. DVD formatet har normalt en
upplösning på 720 x 480 och har en dataöverföringshastighet på 10mbit/s.
Storleken per minut på DVD är ungefär 30 -70 MB/min. Toshiba försökte
lansera HD DVD formatet som konkurrent till Blu -ray. Istället för att
använda röd laser som DVD så använde HD DVD en violett la ser som gjorde
det möjligt att lagra mer data. Man kunde lagra 15 GB per lager. HD DVD
hade en upplösning på 1920 x 1080 och hade en hastigh et på 20 Mbit/s.
Storleken på HD DVD var ungefär 150 MB/min. Toshiba la ner HD DVD
eftersom flera bolag valde att ge sitt stöd till konkurrenten Blu-ray 21.
18
http://www.file-extensions.org/mkv-file-extension
19
http://www.blu-rayforum.se/fragor-svar/
20
http://www.blu-rayforum.se/fragor-svar/
21
http://sv.wikipedia.org/wiki/HD-DVD
14
AVCHD står för Audio and Video Compression for High Definition. AVCHD är
ett high definition-format och är designat för videokameror. Den använder
en diskstruktur designad för Blu-ray standard kompatibilitet 22.
5. Analys
5.1 Underrubrik 1
Brödtext
5.2 Underrubrik 2
Brödtext
5.3 Metodreflektion
Brödtext
22
http://www.afterdawn.com/glossary/term.cfm/avchd
15
6. Diskussion och slutsatser
Brödtext
16
7. Referenslista
7.1 Elektroniska källor
Hämtat från:
Hämtad den 15 oktober 2011
Wikipedia. Sökord: HD-DVD
Hämtat från:
Hämtad den 17 oktober 2011
Hämtat från:
Hämtad den 16 oktober 2011
Hämtat från:
Hämtad den 17 oktober 2011
Wikipedia. Sökord: DVD
Hämtat från:
Hämtad den 16 oktober 2011
Wikipedia. Sökord: DVD
Hämtat från:
Hämtad den 16 oktober 2011
Hämtat från:
Hämtad den 16 oktober 2011
Hämtat från:
Hämtad den 18 oktober 2011
Hämtat från:
Hämtad den 18 oktober 2011
Hämtat från:
Hämtad den 18 oktober 2011
Hämtat från:
Hämtad den 16 oktober 2011
Digital Video 2008-05-06
Hämtat från:
Hämtad den 16 oktober 2011
Wikipedia. Sökord: Chroma key
Hämtat från:
Hämtad den 16 oktober 2011
17
Wikipedia. Sökord: Fusion Camera System
Hämtat från:
Hämtad den 19 oktober 2011
Hämtat från:
Hämtad den 16 oktober 2011
Wikipedia. Sökord: Media Composer
Hämtat från:
Hämtad den 16 oktober 2011
Mora mediacenter (2011-10-13)
Thorbjörn Swenberg (2011-10-12)
Wikipedia. Sökord: Adobe After Effects
Hämtat från:
Hämtad den 16 oktober 2011
Länk till freddiew och/eller corridor digital
Wikipedia. Sökord: Sony Vegas
Hämtat från:
Hämtad den 16 oktober 2011
Hämtat från:
Hämtad den 16 oktober 2011
Thorbjörn Swenberg (2011-10-12)
18