Att skriva uppsats Klas Fregert Nationalekonomi Lunds

							Att skriva uppsats

    Klas Fregert
  Nationalekonomi
  Lunds universitet
           Att välja uppsatsämne
•    Ett bra ämne innehåller:
    1. En fråga: hellre snäv än bred. En snäv fråga går alltid
       att utvidga
    2. En metod för att svara på frågan: Vilken ansats
       relevant? Vad passar mig?
       –   historisk
       –   statistisk/ekonometrisk
       –   matematisk/teoretisk
       –   simulering
    3. Data: Vad finns tillgängligt?
       –   länderdata
       –   sektorsdata
       –   tidsseriedata
       –   individ/hushållsdata
                   Exempel
•   Titel: Makronyheters påverkan på
    aktiekurser och marknadsräntor
•   Författare: Nicolas Blixell, Johan Torgeby
    1. Fråga: Kan aktieprisförändringar förklaras av
       nyheter (förväntningar-faktisk) i makrodata?
    2. Metod: regressionsanalys
    3. Data: tidsseriedata enkäter om förväntningar
       och faktiskt utfall från Bloomberg-systemet
            Att hitta ett ämne
• Ekonomihögskolans bibliotek:
  – E-resurser: Nationalekonomi
• Vetenskapliga tidskrifter (policykaraktär)
• Forskningsrapporter
  – Internationellt: NBER, CEPR
  – Sverige: SWOPEC, IFN, SNS
  – Finansdepartement, centralbanker
• Internationella organisationer:
  – OECD, IMF, NBER, UNDP, WTO, BIS, World
    Bank
• Google
                När ämnet är känt

• Leta bakåt: Identifiera nyckelartikel med
  nyckelord:
   – ideas.repec.org *
   – Google Scholar
• Leta framåt: vem har citerat nyckelartikel:
   – ideas.repec.org *
   – Google Scholar

* Logga in i StiL först så att du sedan når artiklar via Science
  direct
               Datakällor
• Ekonomihögskolans bibliotek:
  – E-resurser: Nationalekonomi
• Internationella databaser:
  – Source OECD
  – Eurostat
  – World Development Indicators (WDI)
  – Undata.org
• Svenska data:
  – SCB: statistiska databaser
         Att visa tidsutveckling
• Tidsseriegrafer: trick
  – Händelse: lägg in streck/pil med text
  – Särskild period: skugga
  – två serier med olika storlekar: två axlar
• Omvandlingar:
  – relativ utveckling: Index basår = 100
  – andelar
  – logdiagram för avläsning av tillväxttakt
  – nivå (lång och kort sikt)
  – procentuell förändring (kort sikt)
  – Trend (och cykel)
         Att visa relativa
   storleksordningar i tvärsnitt
• Stapeldiagram
  – ordna i fallande (stigande) ordning
  – eventuellt horisontella staplar med
    horisontella namn
  – Se The Economist
        Diagram eller tabell?
• Fördelar diagram
  – lätt att se trender, faser upp och ner,
    ev. samband mellan variabler
  – lätt att se avvikande observationer
• Nackdelar
  – ger ej data till andra forskare
  – tar ev. plats (en tabell = flera diagram)
       Allmänna regler diagram
• I bästa fall självförklarande
• En huvudpoäng per diagram
• Data avgör: linje-, punkt- el. stapeldiagram
• Ange sort på axlar
• Ange variabelnamn på punktdiagramaxlar
  och bredvid tidsserie
• Titel: variabel, land, period
• Ange Källa: publikation, sida, tabellnummer
• Ev. Anm: om bearbetning
                   Hypotesprövning:
             Var finns variationen i data?
•   Idealiskt
     – mycket variation i fokusvariabler
     – lite variation i svårmätta och utelämnade variabler

•   Linjär regression: x-variabel varierar slumpmässigt
     – Var finns variationen?
          • över tiden
          • mellan länder
          • bägge delar (panel)
     – Preliminär analys: punktdiagram/enkel regression (y mot en x-variabel (fokusvariabel))

•   Naturliga experiment: en x-variabel ändras mycket vid ett tillfälle
     – Var finns variationen?
          • ett land: före/efter
                – reform
                – naturkatastrof/krig
                – regimbyte
          • två länder: samma period, ett med och ett utan naturligt experiment
     – Preliminär analys: tidsseriediagram


                                                                                         11
Disposition: ett typexempel
1.   Introduktion
2.   Tidigare forskning
3.   Teori/modell
4.   Data
5.   Metod
6.   Resultat
7.   Avslutning
8.   Referenser
9.   Ev. appendix: Data i tabellform,
     övrigt
                   Introduktion
•   fråga
•   motivering till fråga
•   metod
•   huvudresultat
    – vetenskaplig uppsats ej detektivroman; spänningen
      ligger i hur man kom fram till resultatet
• avgränsningar
• inga delrubriker behövs
• avslutning: ”Uppsatsen är disponerad på
  följande sätt. Avsnitt 1 behandlar …”
               Tidigare forskning
• Vilka metoder och data har använts?
• Vad är nytt i denna studie?
    – Enbart nya data är fullt tillräckligt:
      replikationsstudie
•   Finns det något samförstånd?
•   Vad är kontroversiellt?
•   Svagheter i etablerad metod
•   Kan tidigare forskning sammanfattas i tabell?
    – författare, land, period, metod, resultat
             Teori/modell
• Ange hypoteser och förväntade resultat
• Teoretisk specifikation
• Empirisk specifikation: Översättning till
  observerbara storheter: mätproblem?
• Utelämnade förklaringsvariabler: kan
  dessa snedvrida resultaten genom att vara
  korrelerade med inkluderade variabler?
                      Data
• Lista med variabler:
  – definitioner
  – period,
  – frekvens, sektorer
  – exakt källa
  – ekvationer för konstruerade variabler
• Mätproblem? Källkritik
• Visa data: explorativ studie här eller i
  resultatdel.
  – Hellre små diagram med en eller två dataserier
    än ett enda med många variabler
                   Metod
• Eventuellt i teoridel
• ”fullständig” beskrivning:
  – resultat ska kunna replikeras
• kortfattad beskrivning om metod finns i
  standardläroböcker
                Resultat
• Tabeller och diagram: vad är
  lämpligast?
• Svar på hypoteser: Vet ej OK
• Möjliga invändningar: förslag på bättre
  studie; vad vore idealiska data?
• Statistisk signifikans (p- och t-värden)
• Ekonomisk signifikans
  (koefficientstorlek). Resonera kring
  storleksordningar.
               Avslutning
• Tänk på symmetri introduktion och
  avslutning: besvara inledande frågor
• Policyimplikationer
• Framtida forskning
                           Referenser
• Författare-årtalssystem (Harvard-systemet):
    – hänvisning i text:
        • Tobin (1975, p. 198) framhöll ..
    – referens (vem, när, vad, var):
        • Tobin, James, (1975), ”Keynesian Models of Recession and
          Depression”, American Economic Review 65(2), 195-202.
• Alla källor i samma referenslista
    – undantag: intervjuer och arkivmaterial
• Ett-till-ett:
    – varje hänvisning i texten ska finnas i referenslista
    – varje referens i referenslista ska finnas i texten
• Boktitlar och tidskriftstitlar i kursiv
• Internet:
    – Krugman, P (2002-12-18), "Vintage 1948",
      www.wws.princeton.edu/~pkrugman/ (2003-01-03).
• Se vidare:
    – Ekonomisk Debatt: www.ne.su.se/ed/instruct.html
    – Lunds universitetsbibliotek/Lärresurser: www.lub.lu.se
                  Fotnoter
• Det ska framgå vilken typ av fotnot det är:
  – Källa för uppgift (data, teori, hypotes): exakt
    referens: Andersson (2007, s. 128).
  – Allmän bakgrundskälla, t.ex. lärobok. Skriv: ”Se
    till exempel …”
  – Kompletterande resonemang: använd sparsamt
• Resultat som är allmänt omfattade behöver
  ej referens.
                               Stil
• Skriv effektivt!
   – ”Adjektiven är substantivens fiender” (Voltaire)
   – ”Omit needless words” (Strunk and White)
   – Röd tråd: korta kopplingar i början och slut på avsnitt
• Putsa språket: naturligt och korrekt
   – undvik t.ex. verben ”titta”, ”hitta”
• Skaffa eller föreställ dig en kritisk läsare: kan det
  uttryckas klarare?
• Gratis på nätet: Myndigheternas skrivregler
• Skrivhandledning: Studieverkstaden:
   www.lu.se/student/att-studera/studieverkstaden
        Hur gör jag?
• Välj snäv formulering tillsammans
  med handledaren!
• Skriv nu! Skriva = tänka!
• Gör rubrikskelett med
  innehållsförteckningsfunktionen i
  Word: är innehållsförteckningen
  logisk? Är rubriker symmetriska?
• Tänk i tabeller och figurer: studera
  uppbyggnaden i rapporter från OECD,
  IMF, World Bank m.m. och artiklar
             Kriterier för betyg
• Ämnesval
  – relevans
  – originalitet
• Hållning
  – självständighet
  – objektivitet
• Genomförande
  – dispositionsförmåga
  – analysförmåga
  – metodhandlag
  – språkbehandling
  – akribi (noggrannhet)