Skolprestationer, utbildning och ogynnsam utveckling hos fosterba

Document Sample
Skolprestationer, utbildning och ogynnsam utveckling hos fosterba Powered By Docstoc
					  Skolprestationer, utbildning och
ogynnsam utveckling hos fosterbarn

                    Luleå 26 maj 2010
                       Bo Vinnerljung,
                Forskare vid Socialstyrelsen
Professor vid inst för socialt arbete, Stockholms Universitet

            bo.vinnerljung@socialstyrelsen.se
                      Meny
• Kort om registerforskning

• Pågående registerprojekt: första vågen av resultat:
  – samband skola/framtida psykosociala problem


• Något om hälsa

• Vägar till genomförbara förbättringar
       Nycklar i registerstudier
• Personnumret
• Möjliggör kopplingar mellan olika register
  (nationella databaser med data om hela
  befolkningen)
• Ersätts av ett löpnummer i dataset som används i
  forskning – samma löpnummer i alla register.

• SCB’s Flergenerationsregister – kan koppla barn
  med föräldrar, syskon, mor/farföräldrar m m
• Hela befolkningen underlag, inga urvalsproblem

• Kan studera sällsynta utfall
• Kan studera små grupper

• Kan studera sällsynta utfall i små grupper
                     Vad är risk?
• Ökad/minskad sannolikhet
   – ett kvantitativt begrepp (hur mycket?)
   – ett relativt begrepp (jämfört med vad/vem?)

• Säger ingenting om “hur många”

• En relativ risk (RR) på 2 gånger fler är 100% fler
• RR >2 anses som “höga överrisker”

• 3% av alla tjejer blir mamma före 20-årsdagen
• 0,75% av alla killar blir pappa före 20-årsdagen

• Risken att bli förälder under tonåren är 4 gånger större
  för tjejer än för killar (RR=4)
        Barn med en psykiskt sjuk förälder
Andel barn och ungdomar med ogynnsam utveckling
                       .
Risker för förekomst
av social dygnsvård
    1993-2002

  Jämförelse med
ungdomar som vuxit
upp i övriga familjer

 Justerad för barns och
föräldr ålder, föräldr utb,
 boende, bostadsregion,
 sysselsättn, fam status,
antal barn i fam, vård för
      psyk/missbruk
            Pågående projekt

Ohälsa och sociala problem hos unga
  vuxna som under barndomen var
föremål för socialtjänstinterventioner
 - omfattning och påverkbara faktorer
     Bo Vinnerljung, Marie Berlin, Anders Hjern
                    Underlag
• Analyser av dataset med alla födda 1972-1981.
  Samkörning av ca 10 nationella register.
  Uppföljning från 16 års ålder till 2005.

  – ca 930.000 personer
  – varav bl a 7.000 barn som vuxit upp i familjehem,
    i genomsnitt 12 år i vård före 18-årsdagen

  – 1.100 svenskfödda adopterade barn

  – publicerat i Social Rapport 2010
                 Frågor, exempel
• Skolprestationer (betyg åk 9)?

• Kognitiv kapacitet (vid mönstring för pojkar)?

• Skolprestationer i relation till kognitiv kapacitet?
• Utbildningsnivå i relation till kognitiv kapacitet?

• Förekomst av ohälsa i unga vuxna år?
• Förekomst av sociala problem i unga vuxna år?

• Samband skolprestationer - ohälsa i ung vuxen ålder?
• Samband skolprestationer – sociala problem i ung vuxen
  ålder?
         Första vågen av resultat
• betyg från åk 9 som prediktor för ogynnsam
  utveckling eller för olika psykosociala problem

  – för alla barn

  – för utsatta barn (t ex barn som växer upp i f-hem)
              Betyg från åk 9
• Låga/ofullständiga betyg = < (M-1SE),
  sämsta sjättedelen i riket
• Låg/Medel = -1SE – M (1/3)
• Medel/Hög = M +1SE (1/3)
• Höga betyg = > (M+ 1SE), bästa sjättedelen i
  riket

• Stort bortfall bland fosterbarn = underskattning
  av förekomst av dåliga skolresultat
  Låga betyg har samband med mycket, t ex
• svag kognitiv förmåga
• andra individuella egenskaper

• beteendeproblem
• hälsoproblem

• svagt stöd från hemmiljön, svår uppväxt etc

• skolrelaterade faktorer

• svag “peer status” i klassen
Procent
 100
 90
 80
 70
 60
 50
 40                Gräns för låga betyg
 30
 20
 10
   0
       0,0   0,5    1,0   1,5    2,0      2,5   3,0   3,5   4,0   4,5   5,0
                                                            Medelbetyg åk
              Flickor            Pojkar
                Flickor                                                            Pojkar

                                           Socioekonomisk grupp
                                        Socioekonomisk grupp
                                        Socioekonomisk grupp
                                        Övrigt              Övrigt
                                             Arbetare, ej facklärd
                                        Arbetare, ej facklärd
                                                Arbetare, facklärd
                                        Arbetare, facklärd
                                          Tjänstemän, låg/mellan*
                                        Tjänstemän, låg/mellan*
                                                 Tjänstemän, hög
                                        Tjänstemän, hög
                                        Familjetyp
                                        Familjetyp      Familjetyp
                                                   Ensamstående
                                        Ensamstående
                                        Kärnfamilj*    Kärnfamilj*
                                                   Ombildad familj
                                        Ombildad familj
                                        Annat               Annat
                                        Utländsk bakgrund
                                               Utländsk bakgrund
                                        Utländsk bakgrund
                                        Nej*                  Nej*
                                        Ja                      Ja
                                        Ekonomiskt bistånd
                                               Ekonomiskt bistånd
                                        Ekonomisktbistånd
                                        Nej*                  Nej*
                                        Ja                      Ja
                                                   Uppväxtregion
                                        Uppväxtregion
                                        Uppväxtregion
                                        Storstad         Storstad
                                                    Större städer*
                                        Större städer*
                                        Landsbygd Landsbygd
                                        Bostadens      Bostadens
                                        Bostadens upplåtelseform
                                        Äger*               Äger*
                                        Hyr                    Hyr

60    50   40     30      20   10   0                                0   10   20     30     40   50    60
Procent                                                                                           Procent
    Bra skolresultat, bra utbildning
• Vi visste att bra skola och utbildning var..
  – den starkast skyddande faktorn för utsatta barns
    långsiktiga utveckling som vi känner till
  – “Escape from disadvantage...” (Doria Pilling, 1990)

• Men betyg från åk 9 är en stark prediktor för
  framtida utfall för alla barn
          Förekomst av självmordsförsök efter åk 9
           relaterat till betyg och social bakgrund
Procent                                      Kvinnor Procent                                             Män
10                                                     10
 9                                                      9
 8                                                      8
 7                                                      7
 6                                                      6
 5                                                      5
 4                                                      4 Låg                                                  Låg
 3                                                      3 Låg-medel                                            Låg-medel
 2                                                      2
                                                          Medel-hög                                            Medel-hög
 1                                                      1
 0                                                      0 Hög                                                  Hög
      Övrigt Ej facklärd Facklärd Tjm låg/   Tjm hög          Övrigt Ej facklärd Facklärd Tjm låg/   Tjm hög
                 arb       arb    mellan                                 arb       arb    mellan
                                    (ref)                                                   (ref)
                     Narkotikamissbruk 20 år +
Procent                                          Kvinnor Procent                                                  Män
18                                                         18
16                                                         16
14                                                         14
12                                                         12
10                                                         10
8                                                          8
                                                                Låg                                                     Låg
6                                                          6
                                                                Låg-medel                                               Låg-medel
4                                                          4
                                                                Medel-hög                                               Medel-hög
2                                                          2
0                                                          0 Hög                                                        Hög
      Övrigt   Ej facklärd Facklärd   Tjm låg/   Tjm hög        Övrigt      Ej facklärd Facklärd   Tjm låg/   Tjm hög
                   arb       arb      mellan                                    arb       arb      mellan
                                        (ref)                                                        (ref)
                  Allvarlig kriminalitet 20 år +
Procent                                          Kvinnor Procent                                               Män
16                                                         16
14                                                         14
12                                                         12
10                                                         10
8                                                          8
6                                                          6 Låg                                                     Låg
4                                                          4 Låg-medel                                               Låg-medel

2                                                          2 Medel-hög                                               Medel-hög

0                                                          0 Hög                                                     Hög
      Övrigt   Ej facklärd Facklärd   Tjm låg/   Tjm hög        Övrigt   Ej facklärd Facklärd   Tjm låg/   Tjm hög
                   arb       arb      mellan                                 arb       arb      mellan
                                        (ref)                                                     (ref)
Procent              Flickor                    Procent                 Pojkar
100                                            100

80                                               80
                                                                                                  Betyg från
60                                               60                                               åk 9
                                               Hög                                                  Hög
40                                               40
                                               M edel /hög                                         Medel /hög
20                                               20
                                               Låg /medel                                          Låg /medel
                                               Låg                                                 Låg
  0                                                  0
      Referens- Sverige- Kontakt- Långvarigt             Referens- Sverige- Kontakt- Långvarigt
      population födda    familj/- familje-              population födda    familj/- familje-
                  adop-  person     hems-                            adop-  person     hems-
                 terade    före placerade                           terade    före placerade
                         tonåren                                            tonåren
  0,15
    0,1

  0,05

      0
           Adopterade:     Adopterade:     Adopterade:      Adoptees;       Fosterbarn
  -0,05
            Östasien        Sydasien       Latinamerika      Övriga
   -0,1

  -0,15

   -0,2

  -0,25

   -0,3

  -0,35


Figur X2. Linjär regression av medelbetyg i årkurs 9 för pojkar födda 1972-81.
Analysen är justerad för kön, boende i glesbygd eller tätort
och kognitiva testresultat vid mönstring.
     Pessimistiska förväntningar...
• Helsingborg och Norrköping: fosterföräldrar,
  lärare och socialarbetare
  – underskattar fosterbarns begåvning
  – har pessimistiska förväntningar på skolresultat


• Samma i danska studier
           Vilka faktorer ökar risken
        för låga betyg bland fosterbarn?
•   Kön                      ***
•   Födelseår                --
•   Ålder vid placering      --
•   Antal år i vård          --
•   Mor psyk vård            --
•   Mor missbruk             --
•   Far psyk vård            --
•   Far missbruk             --
       Barn som växer upp i fosterhem.....
• Har mycket dåliga skolprestationer
• Får sämre skolbetyg i åk 9
• - jämfört med andra barn med samma kognitiva förutsättningar

• Blir lågutbildade – fler max grundskola, färre högskola
   – jämfört med andra barn med samma kognitiva förutsättningar
   – jämfört med andra barn med samma betyg

• Situationen är samma eller något bättre för socialt utsatta
  barn som växer upp hemma - men svenskfödda adopterade
  klarar sig avsevärt bättre

• Vi har sannolikt underskattat problemen
                                Förekomst av ogynnsamma utfall i procent, pojkar
    25



    20
                                                                                                     Normalgrupp

    15                                                                                               Sv födda adopt
%




                                                                                                     KF/KP före tonåren
    10
                                                                                                     Långv fam hem

    5



    0
         Suicidförsök   Nark missbruk   Alk missbruk   Allvarl krim   Tonårsförälder   Lever på ek
                                                                                         bistånd
                    Förekomst av ogynnsamma utfall i procent, flickor

10




                                                                                                 Normalgrupp
                                                                                                 Sv födda adopt
%




5
                                                                                                 KF/KP före tonåren
                                                                                                 Långv fam hem




0
     Suicidförsök   Nark missbruk   Alk missbruk   Allvarl krim   Tonårsförälder   Lever på ek
                                                                                     bistånd
      Samband “skolmisslyckande”
     – framtida psykosociala problem
• Hur mycket av överrisker kan statistiskt
  förklaras av ofullständiga/låga betyg
  (“skolmisslyckande”) ?

• D v s hur hög hade risken varit om det hade varit
  lika vanligt bland f-barn som bland andra barn?

.
              Långvarig f-hemsvård: Suicidförsök efter ÅK 9

     7


     6


     5
RR




     4


     3


     2


     1
         Normal   Kön/föd år   Även för
                                 missl
                               skolgång
             Långvarig f-hemsvård: Nark missbruk 20 år+

     7


     6


     5
RR




     4


     3


     2


     1
         Normal   Kön/föd år   Även för
                                 missl
                               skolgång
            Långvarig f-hemsvård: Allvarlig kriminalitet 20 år+

     8

     7

     6

     5
RR




     4

     3

     2

     1
         Normal   Kön/föd år   Även för
                                 missl
                               skolgång
                  Långvarig f-hemsvård: Tonårsförälder

     7


     6


     5
RR




     4


     3


     2


     1
         Normal   Kön/föd år   Även för
                                 missl
                               skolgång
                   Lever på socialbidrag vid 25 års ålder

     10

      9

      8

      7

      6
RR




      5

      4

      3

      2

      1
          Normal          Swe adopt       In home care      Long f-care
                   Lever på socialbidrag vid 25 års ålder,
                      justerat för skolmisslyckanden

     10

      9

      8

      7

      6
RR




      5

      4

      3

      2

      1

          Normal           Swe adopt       In home care      Long f-care
           Vilka faktorer ökar risker
    för ogynnsamma utfall bland fosterbarn?
•   Kön                     ***
•   Födelseår                (*)
•   Ålder vid placering       --
•   Antal år i vård           --
•   Mor psyk vård             --
•   Mor missbruk              --
•   Far psyk vård             --
•   Far missbruk              --

• Skolmisslyckande          ***
          Förekomst av ogynnsamma utfall bland långvarigt f-hemsvårdade pojkar,
                         relaterat till skolmisslyckande, i procent



    30

    25
    20
                                                                                  Ej skolmissl
%




    15                                                                            Skolmissl
    10
    5

    0
         Nark missbruk Alk missbruk   Allvarl krim   Tonårsföräld   Lever på ek
                                                                      bistånd
         Förekomst av ogynnsamma utfall bland långvarigt f-hemsvårdade flickor
                        relaterat till skolmisslyckande, i procent


    16
    14
    12
    10
                                                                           Ej skolmissl
%




     8
                                                                           Skolmissl
     6
     4
     2
     0
           Nark     Alk missbruk Allvarl krim Tonårsföräld Lever på ek
         missbruk                                            bistånd
Summering 2 (justerat för f-år och kön)
Barn som växer upp i fosterhem har höga överrisker
 för framtida.....
•   självmord                  RR = 6.4
•   självmordsförsök           RR = 6.2
•   allvarlig psykisk ohälsa   RR = 5.0
•   narkotikamissbruk          RR = 6.8
•   alkoholmissbruk            RR = 4.9
•   allvarlig kriminalitet     RR = 7.5
•   att bli tonårsförälder     RR = 3.8
•   bidragsberoende            RR = 9.8

• ”Skolmisslyckande” förklarar 35-55% av överriskerna
• Överriskerna är liknande men lägre för socialt
  utsatta barn som växer upp hemma,
  i t ex familjer med återkommande ek bistånd
  (de 2% fattigaste barnfamiljerna)

• Svenskfödda adopterade klarar sig rejält bättre,
  - även efter justering för psyk sjukdom och
  missbruk hos de biologiska föräldrarna
            Självmord i tonåren och i ung vuxen ålder
             - summering av registerstudier från EpC
                                                                      RR
                                                                Just för kön/ålder
Barn som växer upp i familjehem                                       6.4
Barn som växer upp i familjer med återkommande ek bistånd             3.6
Barn med psykiskt sjuka föräldrar                                     3.0
Barn med låga el ofullständiga betyg i åk 9                        2.5 - 3.0
Barn som får insatser av socialtjänsten före tonåren                  2.5
men som växer upp hemma
Svenskfödda adopterade                                                2.6
Utlandsfödda adopterade                                               1,9
Barn som växer upp i familjer med kortvarigt ek bistånd               2.2
Barn från ensamförälderfamiljer                                       2.0
Barn från familjer med mycket låg inkomst men utan ek bistånd          i.s.
       Hur många “klarar sig”?

“Inga allvarliga problem”
• ej självmord/död efter åk 9
• och ej sjm-försök efter åk 9
• och ej psyk vård efter åk 9
• och ej nark missbruk 20 år
• och ej alk missbruk 20 år
• och ej allvarlig krim 20 år
• och lever inte på socialbidrag vid 25 år
“Inga allvarliga problem”

                               Pojkar         Flickor
Normalgrupp                     92%             95%
Internationella adopterade      81%             88%
Svenskfödda adopterade          83%             89%


Fam fick återk soc bidrag*      66%             81%
Kont fam/-person före tonår     66%             82%
Långvarig f-hemsvård            55%             69%
                              * Fattigaste 2% i Sverige
      Hur många “klarar sig”?

“Har klarat sig bra”
• “Inga allvarliga problem”
• och inte tonårsförälder
• och inget socialbidrag vid 25 års ålder
• och mer än grundskola vid 26 års ålder
  “Har klarat sig bra”

                              Pojkar          Flickor
Normalgrupp                     79%             80%
Internationella adopterade      70%             75%
Svenskfödda adopterade          66%             73%


Fam fick återk soc bidrag*      42%             49%
Kont fam/-person före tonår     44%             51%
Långvarig f-hemsvård            39%             45%

                              * Fattigaste 2% i Sverige
                                   Pojkar %                    Flickor %
”Inga allvarl problem” Ej låga betyg Låga betyg       Ej låga betyg Låga betyg

Normalgrupp                   94              80          96               86
Utlandsfödda adopt            88              63          91               74
Svenskfödda adopt             88              74          92               81
Återk ek bistånd i fam        79              57          87               74
KF/KP före tonåren            79              57          88               76
Långvarigt fhemsplac          72              47          79               61
”Har klarat sig bra”     Ej låga betyg   Låga betyg   Ej låga betyg Låga betyg

Normalgrupp                   88              56          88               45
Utlandsfödda adopt            80              43          82               45
Svenskfödda adopt             79              46          80               47
Återk ek bistånd i fam        61              29          62               23
KF/KP före tonåren            62              30          66               28
Långvarigt fhemsplac          59              26          60               23
          Vilka faktorer ökar chansen
      för gynnsamma utfall bland f-barn?
•   Kön                     **
•   Födelseår               --
•   Ålder vid placering     --
•   Antal år i vård         --
•   Mor psyk vård           --
•   Mor missbruk            --
•   Far psyk vård           --
•   Far missbruk            --

• Ej skolmisslyckande       ***
                            Slutsatser
• Barn som misslyckas i skolan är en högriskgrupp för framtida
  psykosociala problem – oavsett socioekonomisk bakgrund

• Dåliga skolprestationer är en viktig förklaring till att barn som
  växer upp i f-hem har mycket höga risker för ogynnsam
  utveckling.

• Vilken roll spelar pessimistiska förväntningar?

• Skolmisslyckande verkar vara den starkaste riskmekanismen för
  fosterbarns utveckling efter skolåren

• Skolprestationer är en variabel riskfaktor, d v s den kan påverkas
  (i motsats till kön, erfarenheter från tidig barndom mm).

• Vill man förbättra f-barns dystra framtidsutsikter måste man
  hjälpa dem att klara sig bättre i skolan. Enligt lag sedan minst
  1960......
Somatiska hälsoproblem

• Eget forskningsfält i USA. Finns få europeiska studier.

• Vid placering: 92% någon ”abnormality”, 35% kronisk
sjukdom, 61% hudsjukdom, 25% synfel, 16% hörselfel,
(n=1.407, Chernoff et al, 1994, USA)

• I vård en viss dag: 21% kronisk sjukdom, 15% från
socialbidragsfamiljer (n=34.000, Bilaver et al, 1999, USA)
• I vård en viss dag: 2/3 av 108 fosterbarn rapporterade
olika slags hälsoproblem (Socialstyrelsen, 2000).
   – Problemen oftast okända för socialtjänsten
   – Majoriteten hade varit i vård 3 år eller mer

• Litet Helsingborgsförsök (n=25, 7-12 år):
 - 1/4 fick glasögon pga oupptäckta synfel

• Norsk registerstudie: höga tal för f d fosterbarn bland unga
som får ekonomiskt stöd från Försäkringskassan pga ohälsa
(Kristoffersen, 2005)

• Dansk stor studie (Egelund et al, 2008):
   – vid 7 år betydligt vanligare att fosterbarn hade diagnoser på
   långvarig sjukdom/funktionshinder jämfört med andra jämnåriga
   – samma vid 11 år (samma eller värre jämfört med
   ”barnavårdsklienter” som inte var i dygnsvård)
  Pågående forskningsprojekt i Malmö
• Placerade barns hälsa
• Steg 1: journalstudie av medicinskt
  omhändertagande, hälsokontroller inkl tandhälsa

• En förfärande mängd BVC- och
  skolhälsovårdsjournaler är borta
  – viktig hälsoinformation kan inte överföras till
    f-hemmet, nya skolan etc

• Somatisk hälsa frånvarande i Soc’ journaler
                 Mycket tyder på
• ...att det medicinska omhändertagandet är bristfälligt för
  placerade barn
• ...att placerade barn är en högriskgrupp för somatisk
  ohälsa före, under och efter placeringen samt i vuxen
  ålder

• England: obligatorisk årlig hälsoundersökning för alla
  placerade barn
• USA: nästan alla placerade barn får en rejäl somatisk
  och psykiatrisk hälsoundersökning vid placering

• Sverige: ingenting utöver ordinära hälsokontroller i
  skola och BVC
                         Utan förälder vid 25 år
          40
          35
          30
          25
procent




                                                                       Normalpop
          20                                                           5-12 år i vård
          15                                                           >12 år i vård

          10
          5
          0
               far död   mor död     föräldralös   minst en förälder
                                                         död
Lönar det sig att försöka höja kvaliteten?
              (Kessler, Pecora m fl, 2008)


• Två grupper av jämförbara barn:
• Casey Family Program (n=111)
• “Vanlig f-hemsvård” (n=368)

• Uppföljning i ung vuxen ålder
• Casey-gruppen avsevärt mindre psykisk och
  somatisk ohälsa

• NNT för psykisk ohälsa = 3
• NNT för somatisk ohälsa =5
          Tonårsplaceringar.......
• outvärderad vård
• varannan placering av tonåringar med
  beteendeproblem “spricker” (sammanbrott)
• runt 50% som kommer hem återplaceras i vård
  inom två år

• ännu högre överrisker för tidig död,
  självmordsbeteende, missbruk, kriminalitet,
  tonårsföräldraskap, bidragsberoende osv osv
                          Suicidförsök efter ÅK 9

     11

     10

      9

      8

      7
RR




      6

      5

      4

      3

      2

      1
          Normal   Utlf adopt   Svf adopt   KP/KF före   Fhem >5 år   Tonårsplac
                                                13
Vägar till förbättringar för
     placerade barn

- Börja med skola och hälsa
Skola/utbildning
•   Replikera el lär av Helsingborgsförsöket (SkolFam)
•   Skolpsykologisk och pedagogisk utredning av alla barn
    vid placering eller något år efter skolstarten
•   Systematiskt stöd till alla placerades barns skolarbete


Också bra
•   Systematiskt arbete för att öka läs- och sifferfärdigheter,
    börja innan skolstarten
•   Placering på förskola med starka pedagogiska inslag
•   Systematisk policy med t ex krav på alla fosterföräldrar
Somatisk hälsa              Psykisk hälsa

• Hälsoundersökning av      • Undersökning av alla vid
  alla barn vid placering     placering och i tonåren
• Rutiner för bevakning     • Rutiner för bevakning av
  av somatisk hälsa           psykisk hälsa
                            • Tillgång till effektiv
                              barnpsykiatrisk vård

                            • Undersökning/rådgivning
                              vid utskrivning
         Publikationer på svenska
• Social Rapport 2006, kapitel 7. Socialstyrelsen.
• Social Rapport 2010, kapitel 7. Socialstyrelsen.
• www.socialstyrelsen.se



• För lista över artiklar i vetenskapliga tidskrifter
  – skicka email till
  bo.vinnerljung@socialstyrelsen.se

				
DOCUMENT INFO
Shared By:
Categories:
Tags:
Stats:
views:7
posted:12/5/2011
language:Swedish
pages:58