Douglas Adams
– Författaren till liftarens guide till galaxen
Jon Pallbo 9E vt.2007
2
Innehållsförteckning
Inledning……………………………………………………..s.3
Biografi………………………………………………………s.3
Livet och karriären
Ateisten Douglas Adams
Bibliografi…………………………………………………....s.4
Liftarens guide till galaxen
Dirk Gently
Andra böcker
Douglas Adams författarstil………………………………....s.6
Douglas sätt att skriva
Genre
Samtidens påverkan
Sammanfattning och kommentarer……………………….....s.9
Källförtäckning…………………………………………….s.10
3
Inledning
Douglas Adams är författaren till Liftarens guide till galaxen. Ungefär så mycket visste jag
om honom innan jag skrev det här arbetet. Nu vet jag betydligt mer. Till exempel att han inte
längre är vid livet. Liftarens-guide-till-galaxen-böckerna är mycket populära och väldigt
många har läst åtminstone den första boken. De sätter sig på minnet. Förmodligen på grund av
deras sanslösa humor. Men vem var denna författare egentligen? I det här arbetet behandlar
jag tre huvudfrågor: Hur såg Douglas Adams liv ut? (Biografi), Har han skrivit något mer än
Liftarens Guide till galaxen och i så fall vad? (Bibliografi) och Vad särpräglar hans
författarstil? (Douglas Adams författarstil). Jag hoppas att det ska göra din bild av honom,
precis som det har gjort min bild av honom, klarare. För oavsett om man tycker om honom
eller inte så var han en fantastisk författare.
Biografi
Livet och karriären
Douglas Adams eller Douglas Noel Adams (DNA) som han egentligen heter föddes i
Cambridge i England den 11 mars år 1952. När Douglas var fem år gammal skilde sig hans
föräldrar och han flyttade till Brentwood med sin mamma och sin syster. Både hans mamma
och pappa gifte om sig vilket resulterade i tre halvsyskon till honom1.
Från år 1959 till 1970 gick Douglas på Brentwood School i Essex i östra England. Det sägs att
han för första gången på allvar funderade på att bli författare när han som tioåring fick tio av
tio möjliga på en uppsats vilket var den första och sista gången som läraren, Frank Halford,
gav en elev full poäng2. Efter att ha gått färdigt skolan i Brentwood gick han på St. John’s
College och efter det studerade han engelska på universitetet i Cambridge där han gick med i
komedigruppen Footlight Club3. År 1974 lämnade Douglas Adams universitetet4.
Han gjorde en del försök som komediförfattare och jobbade bland annat åt BBC men inget
blev någon större succé. För att livnära sig tvingades han ta tillfälliga arbeten. Han arbetade
1
”http://www.douglasadams.se/biography/”
2
”http://www.bbc.co.uk/dna/h2g2/A3790659”
3
”http://www.forflex.se/alex/” i artikeln ”Adams, Douglas”
4
”http://www.bbc.co.uk/dna/h2g2/A3790659”
4
med allt från att rensa kyckling till att vara livvakt åt en kunglig familj från Qatar. Det var
under den här tiden som han började arbeta med idén till vad som skulle bli hans stora
genombrott, nämligen ”Liftarens guide till galaxen” (”The Hitch Hiker’s Guide to the
Galaxy”)1. År 1978 lyckades han sälja konceptet till BBC-Radio2. Liftarens guide till galaxen
började alltså som en radioserie och kom ut i bokform år 1979. Boken blev en stor succé.
Efter en månad hade boken redan sålts i 100 000 exemplar. Även de fyra efterföljarna blev
stora framgångar3. Han har också skrivit en rad andra böcker som till exempel två stycken om
den holistiska privatdetektiven Dirk Gently.
År 1991 gifte sig Douglas med Jane Belson. De fick år 1994 en dotter vid namn Polly Jane.
Den 11 maj 7 år senare (år 2001) dog han oväntat av en hjärtattack under ett träningspass på
sitt lokala gym endast 49 år gammal4.
Ateisten Douglas Adams
Douglas Adams kallade sig själv för en ”radikal ateist”5 och religion och gudar är ett ständigt
återkommande tema i hans böcker. Det visar sig till exempel att de nordiska gudarna Tor och
Oden är inblandade i den oförklarliga händelse som ägde rum på en flygplats i hans bok:
”Tedags för dystra själar”. I inledningen till ”liftarens guide till galaxen” berättar han om hur
”en man hade blivit fastspikad på ett träd för att han antytt hur trevligt det vore om alla kunde
vara lite snälla mot varann som omväxling” (Jesus på korset). I samma bok förklarar han
också hur babelfisken bevisar guds ickeexistens.
Bibliografi
Liftarens guide till galaxen
Liftarens guide till galaxen är helt klart den historia som Douglas är mest känd för. Säger man
bara ”Douglas Adams” vet inte så många vem det är. Säger man istället ”Douglas Adams,
författaren till Liftarens guide till galaxen” har nästan alla en aning om vem man pratar om.
1
”http://www.forflex.se/alex/” i artikeln ”Adams, Douglas”
2
”http://www.douglasadams.com/dna/bio.html”
3
”http://www.forflex.se/alex/” i artikeln ”Adams, Douglas”
4
”http://www.douglasadams.se/biography/”
5
”http://www.youtube.com/watch?v=DUfDWwWKXqQ”
5
Boken ”Liftarens guide till galaxen” med sina fyra uppföljare har av författaren själv
beskrivits som en ”trilogi i fem delar”1 och består av: ”Liftarens guide till galaxen” 1979
(”The Hitchhiker’s Guide to the Galaxy”), ”Restaurangen vid slutet av universum” 1980
(”The Restaurant at the End of the Universe”), ”Livet, universum och allting” 1982 (”Life, the
Universe and Everything”), ”Ajöss och tack för fisken” 1985 (”So Long, and Thanks for All
the Fish”) och ”I stort sett menlös” 1992 (”Mostly Harmless”)2. De berättar historien om
Arthur Dent som får sitt hus rivet på grund av bygget av en motorled som av någon anledning
måste gå rakt genom hans hus. Senare visar det sig att hela planeten jorden ska gå samma öde
tillmötes som huset – bygget av en intergalaktisk motorväg kräver att jorden röjs ur vägen.
Arthur lyckas bli en av de få överlevande och man får följa hans och hans vän Ford Prefects
resa mellan galaxerna.
Liftarens Guide till galaxen började som sagt som en radioföljetång på BBC-Radio. Senare
gjordes den som en TV-serie och år 2005 kom filmen ”Liftarens guide till galaxen” ut. Den
skildrar den första boken i serien. Douglas själv hade påbörjat arbetet med filmen men dog
innan den blev färdig3.
Ska man placera böckerna i en genre blir det något i stil med en sciencefictionkomedi. Texten
är skriven från perspektiv som man inte är van att se saker ifrån och de otroliga händelser som
inträffar förklaras med logiska resonemang som gör att det trots allt känns hyfsat trovärdigt.
Det är Douglas sett att skriva som gör böckerna roliga och intressanta att läsa. I inledningen
till den första boken beskrivs mänskligheten och jorden ur ett ”intergalaktiskt” perspektiv. Så
som man kan tänka sig att en utomjordisk varelse med betydligt högre intelligens än oss själva
skulle se på saken: ”Långt ute på kanten av det aldrig kartlagda bakvattnet till den
gudsförgätna änden av vänstra spiralarmen av vår galax finns en liten gul sol som ingen
någonsin tagit notis om.
Kretsande kring denna, på ett avstånd av ungefär 150 miljoner kilometer, befinner sig en
synnerligen obetydlig liten blågrön planet, vilkens ap-baserade livsformer är så osannolikt
primitiva att dem anser digitalur vara något att komma med…”
1
”http://www.ne.se” i artikeln ”Adams, Douglas”
2
”http://www.forflex.se/alex/” i artikeln ”Adams, Douglas”
3
”http://www.bbc.co.uk/dna/h2g2/A3790659”
6
Ett av de mest kända ”arven” från Liftarens guide till galaxen är talet 42. Det är, enligt boken,
nämligen svaret på frågan om livet universum och allting. Talet 42 är på grund av detta ett
populärt tal i många sammanhang.
Dirk Gently
Douglas Adams har skrivit två böcker om den holistiska privatdetektiven Dirk Gently: ”Dirk
Gentlys holistiska detektivbyrå” 1987 (”Dirk Gently’s Holistic Detective Agency”) och
”Tedags för dystra själar” 1988 (”Long Dark Tea-time of the Soul”)1. Dirk Gently löser sina
fall genom att ta hänsyn till ”alltets fundamentala infrastruktur”. Han anser att ingenting är
irrelevant för sina utredningar eftersom att allting hänger samman med allting. En fjärils
vingslag i Kina kan orsaka en orkan över Atlanten.
Andra böcker
Han har även skrivit två andra böcker: ”Sista chansen” 1991 (”Last Chance to See”) och
”Varför finns vetil?” 1985 (”The Meaning of Liff”). Den förstnämnda boken skrev han
tillsammans med Mark Carwardine och den andra med John Lloyd. ”Sista chansen” är en
faktabok om utrotningshotade djur och ”Varför finns vetil” är en uppslagsbok om sådant som
det tidigare inte funnits något namn för2.
Douglas Adams författarstil
Douglas sätt att skriva
Vad särpräglar Douglas Adams sätt att skriva på? Med utgångspunkt från de böcker som jag
har läst av honom (”Tedags för dystra själar” och de fyra första böckerna i Liftarens-guide-
till-galaxen-serien”) så finns det en hel del gemensamma drag i dem. Precis som har nämnts
ovan så beskriver han saker ur perspektiv som man inte är van att se saker ifrån vilket gör
texten rolig och intressant. Han brukar beskriva döda saker som om de vore levande som till
exempel i ”Tedags för dystra själar” där han skriver ”Helt tydligt hade cigaretter bestämt sig
för att ställa till stora problem för Dirk den här natten.”
1
”http://www.forflex.se/alex/” i artikeln ”Adams, Douglas”
2
”http://www.forflex.se/alex/” i artikeln ”Adams, Douglas”
7
Han brukar också beskriva detaljer och gå in på sidospår som inte på något sätt för berättelsen
framåt men som bidrar till den komiska stämningen och skapar kontraster i texten. Han
skriver till exempel följande i början av det tionde kapitlet i ”Tedags för dystra själar”:
”Problemet med affärer som säljer saker som förstoringsglas och pennknivar är att de
vanligtvis också har en hel del andra fascinerande prylar, som till exempel den tämligen
fantastiska sak Dirk slutligen bestämde sig för efter att det att han obeslutsamt velat mellan en
pennkniv med en inbyggd Philips-skruvmejsel, tandpetare och kulspetspenna och en som
hade en trettontandad köttsåg och var utsmyckad med fastlödda nitar.” Detta är fullständigt
obetydligt för historien och är en kraftig kontrast till slutet av det förra kapitlet. Man hade inte
för sitt liv kunnat gissa att det tionde kapitlet skulle börja så här. Att han skriver att
skruvmejseln var av märket Philips och att köttsågen var trettontandad är exempel på
obetydliga detaljer.
I inledningen till ”Liftarens guide till galaxen” kan man hitta två andra exempel på Douglas
sätt att skriva. I det första berättar han först om en flicka som satt på ett kafé och kom på
lösningen på mänsklighetens alla problem men som hindrades från att berätta den för någon
på grund av att det olyckligtvis just då inträffade en ”fruktansvärd och dum katastrof” han
skriver sedan: ”Den här historien handlar inte om henne. Det är istället historien om den
fruktansvärda och dumma katastrofen.” Han bygger först upp en spänning och man vill veta
vad lösningen på mänsklighetens problem som flickan har kommit på är men spänningen
försvinner i det antiklimax som uppstår när han förklarar att historien inte alls kommer att
handla om det.
Ett liknande antiklimax uppstår när man får veta att svaret på frågan om livet, universum och
allting är 42 vilket förmodligen är en av orsakerna till att just det är en av de saker som man
kommer ihåg tydligast efter att ha läst boken.
Det andra exemplet i inledningen är följande: ”Men historien om denna fruktansvärda och
dumma torsdag, historien om dess egendomliga konsekvenser, och historien om hur dessa
konsekvenser på ett egendomligt sätt är förenade med denna märkliga bok börjar mycket
stillsamt. Den börjar med ett hus.” I detta exempel börjar han med en relativt lång mening
som sedan följs av en mycket kort (”Den börjar med ett hus.”) vilket skapar en kontrast.
8
Genre
Douglas Adams beskrivs ibland som en sciencefictionförfattare men jag tycker att en
sciencefictioninspirerad komikerförfattare är en bättre beskrivning av honom (vilket han
enligt vissa källor själv också föredrog att beskriva sig som). Liftarens guide till galaxen är,
vilket nämndes tidigare, något i stil med en sciencefictionkomedi och med utgångspunkt från
det kan Douglas möjligen ses som en sciencefictionförfattare men räknar man in de andra
böckerna han har skrivit (av vilka jag i och för sig bara har läst ”Tedags för dystra själar”) så
tror jag att det mest genomgående temat snarare är humorn (även fast det förekommer en hel
del vetenskapliga element i åtminstone ”Tedags för dystra själar”).
Samtidens påverkan
Framför allt Liftarens-guide-till-galaxen-böckerna är en sorts samhällssatir – en självironi:
han beskriver mänskligheten på ett sätt som får den att framställas som korkad. Till exempel
med uttryck som ”vilkens ap-baserade livsformer är så osannolikt primitiva att dem anser
digitalur vara något att komma med…”. I en intervju har han sagt så här om Liftarens guide
till galaxen: ”Skenbart är det en historia om sånt som händer på andra planeter, men
uppenbart finns det mycket gemensamt med det som händer här på jorden.”1.
En av grundidéerna till liftarens guide till galaxen kan också ses som ett exempel på kritik
mot samhället: att Arthur Dents hus måste röjas ur vägen på grund av bygget av en motorled
och att jorden ska gå samma öde till mötes. En sorts kritik mot ”dem som bestämmer”.
Det visar sig också i liftarens guide till galaxen att delfiner och möss är de smartaste djuren på
jorden vilket också kanske är samhällskritik. Det kanske hör ihop med boken ”Sista chansen”
som i allra högsta grad ses som en reaktion på- och en kritik mot samtidens samhälle. Den
handlar ju om utrotningshotade djur.
Enligt vad jag har läst så har han också påverkats mycket av de senaste rönen inom
vetenskapen och inspirerades av till exempel kvantmekanikens lagar i framför allt Liftaren-
guide-till-galaxen-serien. I den första liftarens-guide-till-galaxen-boken finns det till exempel
ett rymdskepp som heter ”hjärtat av guld”. Det som är så speciellt med det skeppet är att det
1
Baksidan av boken ”Douglas Adams : Liftarens guide till galaxen : Hela serien i en volym” av ”Bonnier Alba”
1992
9
drivs av den så kallade ”Oändliga Osannolikhetsdriften” som innebär att det befinner sig på
alla ställen i hela universum samtidigt vilket är ett typiskt ”kvantmekaniskt” beteende.
Sammanfattning och Kommentarer
Douglas Noel Adams är en engelsk författare. Han föddes i Cambridge den 11 mars år 1952.
Hans helt klart mest kända verk är ”Liftarens guide till galaxen” som började som en
radioföljetong på BBC-Radio och kom ut i bokform år 1979. Han har även skrivit en del
andra böcker bland annat två stycken om privatdetektiven Dirk Gently. Douglas dog av en
hjärtattack den 11 maj år 2001 endast 49 år gammal.
Douglas Adams skriver ur perspektiv som man inte är van att se saker ifrån och går ofta in på
sidospår och beskriver detaljer som inte har med historien att göra men som bidrar till den
komiska stämningen och skapar kontraster. I Liftarens-guide-till-galaxen-böckerna inträffar
det till synes otroliga händelser men som förklaras med logiska resonemang som gör dem
hyfsat trovärdiga. Det är hans sätt att skriva som gör böckerna roliga och intressanta.
Förmodligen har Douglas Adams inspirerats mycket av de senaste rönen inom vetenskapen
(till exempel kvantmekaniken) i sina böcker. Han får också mänskligheten att framstå som
korkad – en självironi som kan ses som en samhällskritik.
Jag tycker personligen mycket om Douglas Adams. Hans humor känns ”intelligent”, som att
det finns en djupare mening till varför han skriver som han gör. Det jag dock inte tycker om är
att det som händer ibland känns för absurt. Då förlorar texten sin trovärdighet.
10
Källförtäckning
Internet
”http://www.douglasadams.se/biography/”
”http://www.bbc.co.uk/dna/h2g2/A3790659”
”http://www.forflex.se/alex/” i artikeln ”Adams, Douglas”
”http://www.douglasadams.com/dna/bio.html”
”http://www.youtube.com/watch?v=DUfDWwWKXqQ”
”http://www.ne.se” i artikeln ”Adams, Douglas”
Böcker
”Douglas Adams : Liftarens guide till galaxen : Hela serien i en volym” från ”Bonnier Alba”
1992
”Tedags för dystra själar” av Douglas Adams
Källor för inspiration
”http://wiredforbooks.org/douglasadams/”
”http://www.youtube.com/watch?v=jOxRSYd4G0o”
”http://www.youtube.com/watch?v=TTOzM2-jxyg”
”http://www.youtube.com/watch?v=yYPE2pJ5Els”